19.09.2013 Views

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SOU 2002:91 <strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong><br />

Det är emellertid först under 1890-talet vi kan tala om organiserad<br />

verksamhet med mer eller mindre klart uttryckt anarkistisk<br />

ideologisk prägel. Efter en livaktig period i början av 1900-talet<br />

kom verksamheten efter första världskriget att anta mer blygsamma<br />

former. Parallellt med den organiserade anarkismen växte i Sverige<br />

även fram en syndikalistisk fackföreningsrörelse, <strong>från</strong> 1910 samlad<br />

inom Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC).<br />

Syndikalisterna var under de första decennierna efter andra<br />

världskriget inte något som säkerhetspolisen intresserade sig för.<br />

SAC uppfattades som pålitligt antikommunistisk och utgjorde<br />

därmed inget direkt <strong>övervakning</strong>sobjekt. Mot slutet av 1970-talet<br />

intresserade sig säkerhetspolisen i viss mån för det samarbete mellan<br />

syndikalister och anarkister som kunde iakttas på en del orter i<br />

Sverige. År 1979 bildades vid SAC:s 21:a kongress en antimilitaristisk<br />

kommitté och under 1980-talet var det främst denna verksamhet<br />

som intresserade säkerhetspolisen.<br />

I början av 1990-talet konstaterade SÄPO att SAC som organisation<br />

under senare år uppträtt ”återhållsamt och knappast mer revolutionärt<br />

än den reformistiska fackföreningsrörelsen”. Någon<br />

uppföljning av organisationen hade därför inte bedömts nödvändig.<br />

Intresset kring SAC har under senare år varit knutet till organisationens<br />

eventuella medverkan i utomparlamentariska aktioner i anslutning<br />

till Sveriges ordförandeskap i EU.<br />

De svenska anarkisterna var inte något som säkerhetspolisen<br />

högprioriterade under 1940-, 1950- och 1960-talen. Först mot mitten<br />

och slutet av 1960-talet började en yngre generation anarkister<br />

göra sig hörda. I skuggan av den maoistiska <strong>vänster</strong>n började grupper<br />

med en mer frihetlig socialistisk inriktning växa fram. Den alternativkultur,<br />

t.ex. i form av Alternativt samhälle och International<br />

Harvester, som framträdde upplevdes av säkerhetspolisen som<br />

ett potentiellt hot eller rent av som en del av det subversiva Sverige.<br />

Någon reell <strong>övervakning</strong> av dessa grupper var det emellertid inte<br />

frågan om.<br />

När den hemliga tjänsteföreskriften HT 16 trädde i kraft den 1<br />

januari 1971 fanns i förteckningen över organisationer som säkerhetspolisen<br />

skulle ägna särskild uppmärksamhet fyra anarkistiska<br />

organisationer upptagna. Bakgrunden till detta torde ha varit de<br />

oroligheter som ägde rum i Stockholm i oktober och november<br />

1970. Den 15 oktober ockuperade några personer ett av rummen i<br />

barnavårdsnämndens allaktivitetshus ”Gamla Bro” och i anslutning<br />

till detta förekom flera demonstrationer med anarkistiska inslag.<br />

379

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!