Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU 2002:91 <strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong><br />
Det är emellertid först under 1890-talet vi kan tala om organiserad<br />
verksamhet med mer eller mindre klart uttryckt anarkistisk<br />
ideologisk prägel. Efter en livaktig period i början av 1900-talet<br />
kom verksamheten efter första världskriget att anta mer blygsamma<br />
former. Parallellt med den organiserade anarkismen växte i Sverige<br />
även fram en syndikalistisk fackföreningsrörelse, <strong>från</strong> 1910 samlad<br />
inom Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC).<br />
Syndikalisterna var under de första decennierna efter andra<br />
världskriget inte något som säkerhetspolisen intresserade sig för.<br />
SAC uppfattades som pålitligt antikommunistisk och utgjorde<br />
därmed inget direkt <strong>övervakning</strong>sobjekt. Mot slutet av 1970-talet<br />
intresserade sig säkerhetspolisen i viss mån för det samarbete mellan<br />
syndikalister och anarkister som kunde iakttas på en del orter i<br />
Sverige. År 1979 bildades vid SAC:s 21:a kongress en antimilitaristisk<br />
kommitté och under 1980-talet var det främst denna verksamhet<br />
som intresserade säkerhetspolisen.<br />
I början av 1990-talet konstaterade SÄPO att SAC som organisation<br />
under senare år uppträtt ”återhållsamt och knappast mer revolutionärt<br />
än den reformistiska fackföreningsrörelsen”. Någon<br />
uppföljning av organisationen hade därför inte bedömts nödvändig.<br />
Intresset kring SAC har under senare år varit knutet till organisationens<br />
eventuella medverkan i utomparlamentariska aktioner i anslutning<br />
till Sveriges ordförandeskap i EU.<br />
De svenska anarkisterna var inte något som säkerhetspolisen<br />
högprioriterade under 1940-, 1950- och 1960-talen. Först mot mitten<br />
och slutet av 1960-talet började en yngre generation anarkister<br />
göra sig hörda. I skuggan av den maoistiska <strong>vänster</strong>n började grupper<br />
med en mer frihetlig socialistisk inriktning växa fram. Den alternativkultur,<br />
t.ex. i form av Alternativt samhälle och International<br />
Harvester, som framträdde upplevdes av säkerhetspolisen som<br />
ett potentiellt hot eller rent av som en del av det subversiva Sverige.<br />
Någon reell <strong>övervakning</strong> av dessa grupper var det emellertid inte<br />
frågan om.<br />
När den hemliga tjänsteföreskriften HT 16 trädde i kraft den 1<br />
januari 1971 fanns i förteckningen över organisationer som säkerhetspolisen<br />
skulle ägna särskild uppmärksamhet fyra anarkistiska<br />
organisationer upptagna. Bakgrunden till detta torde ha varit de<br />
oroligheter som ägde rum i Stockholm i oktober och november<br />
1970. Den 15 oktober ockuperade några personer ett av rummen i<br />
barnavårdsnämndens allaktivitetshus ”Gamla Bro” och i anslutning<br />
till detta förekom flera demonstrationer med anarkistiska inslag.<br />
379