Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Share Embed Flag
Download ePaper

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

regeringen.se
from regeringen.se More from this publisher
19.09.2013 Views

Hotet från vänster SOU 2002:91 hur och vad man skulle göra”. 878 Ytterligare ett diskussionstema inför A 90 gällde frågan om ”legalitet/illegalitet”: 346 All revolutionär verksamhet i dagens Sverige måste arbeta både på ett legalt och ett illegalt plan. Inte samma personer nödvändigtvis; det räcker med att kampen på de båda sidorna på något sätt håller kontakt med varandra och samverkar. Sabotageaktionerna mot Shell måste till exempel kombineras med legal verksamhet som tidningsutgivning och demonstrationer för att bli meningsfulla. 879 Med frågor som dessa på agendan bör det inte förvåna någon att SÄPO bedrev spaning mot mötet. Genom fotografering av deltagarna kunde 43 av dem identifieras. Deltagarlistan visar att det fanns en viss kontinuitet från 1970-talet. Tre av deltagarna var födda på 1950-talet varav två tillhörde dem som dömdes i Kröchermålet 1978. De flesta andra hade dock förmodligen sina rötter i 1980talets husockupantrörelse. Det som säkerhetspolisen fann mest intressant var dock att frågor om våld och illegalitet var uppe till diskussion. 880 I samband med 30 novemberdemonstrationerna i Stockholm 1991 förekom för första gången Antifascistisk Aktion som organisationsnamn. Det var dock först i september 1993 som AFA formellt bildades som ett landsomfattande nätverk. Liknande grupperingar fanns bl.a. i England (Anti Fascist Action) samt bildades vid denna tid även i de skandinaviska grannländerna. Redan vid starten var AFA:s inriktning mot en konfrontativ och militant antifascism klar. 881 Kopplingar fanns dock även bakåt till 1980-talets antirasistiska arbete, t.ex. inom Stoppa rasismen. En källa som för säkerhetspolisens räkning infiltrerade det anarkistiska nätverket under 1990-talet rapporterade att anarkisterna i den antifascistiska kampen använde sig av Stoppa Rasismens namn i olika sammanhang. Flera lokala AFA-grupper sades också använda ortens Ung Vänsterförening som frontorganisation. 882 Källan läm- 878 Ibid. 879 Ibid. 880 Angående A 90, nationellt anarkistmöte i Stockholm 14-17 mars 1990. PM 7/2 1990. Akt 001301-9146. SÄPO. 881 För en historik skriven av en medlem i AFA-Stockholm se Meurling, Olle: AntiFascistisk Aktion, en kort historik. http://www.yelah.net/articles/afahist. 882 Angående AFA:s användande av andra organisationer för olika ändamål se även Ander, Birgitta ”Alla andra sitter bara och pratar” - AntiFascistisk Aktion, ett exempel på en social rö-

SOU 2002:91 Hotet från vänster nade också information om att anarkisterna förde register över nazister samt att de med gott resultat lyckats infiltrera högerextremistiska grupper. 883 Genom källans rapportering framkom också att AFA i samband med 30 novemberdemonstrationer i Lund avlyssnade polisradion för att kunna dirigera demonstranter. För postgång användes ett system med regionala huvudadresser där adressaterna saknade koppling till AFA. Brev inom nätverket skulle ställas till dessa adresser varefter de verkliga breven placerades i innerkuvert med rätt adress på. Källan kunde också lämna information om den taktik som AFA tänkte använda sig av vid motdemonstrationer mot Sverigedemokraterna: Huvudstyrkan har civil vanlig klädsel - infiltrerar i inledningsskedet övriga publiken. En diversion utföres av ett 20-tal maskerade anarkodemonstranter en bit bort från själva demonstrationsplatsen. Avsikten med detta är att dra till sig polisen. När polisen riktar uppmärksamheten mot de maskerade personerna anfaller huvudstyrkan SD:s demonstrationsvakter samt Anders Klarström - eventuellt tänker de bära bort honom. 884 Den konspirativa postgången har även beskrivits av en annan källa. Post skulle inte skickas direkt till adressaten utan gå omvägar via vissa kontaktpersoner som svarade för bestämda områden. Om medlem X vill sända ett brev till medlem Y, vilken bor i t.ex. x-stads distributionsområde, lägger X sitt brev i ett kuvert och skriver Y:s namn på kuvertet. Han lämnar det sedan till adressen i x-stad. Brevet distribueras därefter till Y genom att läggas i ett nytt ytterkuvert och sänds till kontaktmannen under vilken Y finns. 885 Samma källa rapporterade också om planläggningen inför en motdemonstration mot Sverigedemokraterna 1994. Enligt källan skulle huvuddelen av motdemonstranterna agera som vanliga åhörare utan relse och ungdomsarbetarnas förhållningssätt. Otryckt D-uppsats, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 1999. s. 13-14. 883 Se handlingar i akt 000002-9934, löpnr 1. SÄPO. 884 Se rapport i akt 000002-9934. SÄPO. 885 Se handlingar i akt 000004-0790 löpnr 1. SÄPO. 347

<strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong> SOU 2002:91<br />

hur och vad man skulle göra”. 878 Ytterligare ett diskussionstema inför<br />

A 90 gällde frågan om ”legalitet/illegalitet”:<br />

346<br />

All revolutionär verksamhet i dagens Sverige måste<br />

arbeta både på ett legalt och ett illegalt plan. Inte<br />

samma personer nödvändigtvis; det räcker med att<br />

kampen på de båda sidorna på något sätt håller kontakt<br />

med varandra och samverkar. Sabotageaktionerna<br />

mot Shell måste till exempel kombineras med legal<br />

verksamhet som tidningsutgivning och demonstrationer<br />

för att bli meningsfulla. 879<br />

Med frågor som dessa på agendan bör det inte förvåna någon att<br />

SÄPO bedrev spaning mot mötet. Genom fotografering av deltagarna<br />

kunde 43 av dem identifieras. Deltagarlistan visar att det<br />

fanns en viss kontinuitet <strong>från</strong> 1970-talet. Tre av deltagarna var födda<br />

på 1950-talet varav två tillhörde dem som dömdes i Kröchermålet<br />

1978. De flesta andra hade dock förmodligen sina rötter i 1980talets<br />

husockupantrörelse. Det som säkerhetspolisen fann mest intressant<br />

var dock att frågor om våld och illegalitet var uppe till diskussion.<br />

880<br />

I samband med 30 novemberdemonstrationerna i Stockholm<br />

1991 förekom för första gången Antifascistisk Aktion som organisationsnamn.<br />

Det var dock först i september 1993 som AFA formellt<br />

bildades som ett landsomfattande nätverk. Liknande grupperingar<br />

fanns bl.a. i England (Anti Fascist Action) samt bildades vid<br />

denna tid även i de skandinaviska grannländerna. Redan vid starten<br />

var AFA:s inriktning mot en konfrontativ och militant antifascism<br />

klar. 881 Kopplingar fanns dock även bakåt till 1980-talets antirasistiska<br />

arbete, t.ex. inom Stoppa rasismen.<br />

En källa som för säkerhetspolisens räkning infiltrerade det anarkistiska<br />

nätverket under 1990-talet rapporterade att anarkisterna i<br />

den antifascistiska kampen använde sig av Stoppa Rasismens namn i<br />

olika sammanhang. Flera lokala AFA-grupper sades också använda<br />

ortens Ung Vänsterförening som frontorganisation. 882 Källan läm-<br />

878 Ibid.<br />

879 Ibid.<br />

880 Angående A 90, nationellt anarkistmöte i Stockholm 14-17 mars 1990. PM 7/2 1990. Akt<br />

001301-9146. SÄPO.<br />

881 För en historik skriven av en medlem i AFA-Stockholm se Meurling, Olle: AntiFascistisk<br />

Aktion, en kort historik. http://www.yelah.net/articles/afahist.<br />

882 Angående AFA:s användande av andra organisationer för olika ändamål se även Ander,<br />

Birgitta ”Alla andra sitter bara och pratar” - AntiFascistisk Aktion, ett exempel på en social rö-

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!