Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

SOU 2002:91 Hotet från vänster
relsen mindes fornstora dar kom 30 november att i allt högre grad
få karaktären av generalmönstring av Sveriges nazister och högerextremister.
876
Parallellt med de ökade konfrontationerna mellan högerextremister
och olika vänstergrupper pågick en strävan att försöka organisera
det anarkistiska nätverket i Sverige på ett bättre sätt. Som ett
led i detta genomfördes ”A 90” dvs. ett nationellt anarkistmöte på
Skeppsholmen i Stockholm. Av det diskussionsunderlag som
skickades ut före mötet framgick att en av diskussionspunkterna
var frågan om våld eller icke-våld. En av de tongivande Stockholmsanarkisterna
”Magnus”, presenterade frågan på följande sätt:
Frågan i vilken utsträckning man kan tänka sig att använda
våld i den politiska kampen har i alla år diskuterats
inom anarkistiska rörelser…Istället för att acceptera
en pluralism av kampmetoder, som kompletterar
varandra, har man låst sig i onyanserade synsätt. En
diskussion om det är rätt eller fel att använda våld i
allmänhet är enligt min mening, inte bara utsiktslös
utan även meningslös. För att en diskussion om våld
(i betydelsen individuellt till skillnad från strukturellt
våld) ska ha en klar mening krävs att den knyts till
bestämda situationer. De enda situationer där frågan
om användande av våld uppkommer i Sverige idag är i
samband med försvaret av ockuperade hus, bekämpande
av fascistiska organisationer och självförsvar i
demonstrationer. Många andra situationer kan naturligtvis
vara intressanta att diskutera, men det är inte
troligt att de uppkommer i dagens Sverige. 877
Andra inlägg i diskussionsunderlaget handlade om den antifascistiska
kampen. Två andra tongivande anarkister framhöll att de två
senaste åren hade 30 novemberdemonstrationerna i Stockholm inneburit
att man ”jönsat runt mot tre fiender (nassarna, skinsen, polisen)
varav den ena är så otroligt överlägsen (polisen, som vet precis
hur och var vi och dom går - det är ju samma sak varje år - de
har total kontroll)”. Demonstrationerna hade lett till vad man betecknade
som ”massarresteringar”; 150 omhändertagna motdemonstranter
1988 och 47 stycken 1989. Orsaken till misslyckandet förklarades
vara ”ingen organisation samt att alla haft olika idéer om
876 Akt 001304-8806 innehåller PM om Karl XII-firandet 1988.
877 Diskussionsunderlaget finns i akt 001301-9146 löpnr 1. SÄPO.
345