Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Share Embed Flag
Download ePaper

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

regeringen.se
from regeringen.se More from this publisher
19.09.2013 Views

Hotet från vänster SOU 2002:91 Säkerhetspolisen betecknade 1978 FAM som en ”revolutionär organisation av huvudsakligen teoretisk karaktär”, dock mycket liten. 821 I maj 1979 upplöstes Förbundet Arbetarmakt som riksorganisation men lokala grupper fanns kvar bl.a. i Jönköping där samarbete förekom med Rådssocialisterna i Jönköping. Som tidningsorgan fungerade Mot strömmen vars utgivning påbörjats redan 1978. FAM tog uttryckligen avstånd från den parlamentariska demokratin, eller som man uttryckte det, ”vi är svurna fiender till det parlamentariska spektaklet”, men ställde trots det upp i kommunalvalet i Jönköping 1979. Förklaringen var att riksskatteverket velat momsbelägga tidningen Arbetarmakt. För att slippa momsen var man tvungen att visa att tidningen var politisk vilket enklast gjordes genom att förbundet ställde upp i val. Huruvida kandidaterna erhöll några röster är inte känt. I stället för parlamentariskt arbete propagerade FAM för ”den självständiga kampen på arbetsplatser, bostadsområden och skolor”. 822 6.5 Hotbildsbedömningar 1978-1985 Som visats ovan bedömdes de svenska anarkisterna utgöra ett hot i det att de kunde tänkas använda våld för att nå politiska syften. En särskild fara ansågs kopplingar till den internationella terrorismen utgöra, vilket bl.a. hade kommit till uttryck i Kröcherligans verksamhet. I början av 1978 kunde säkerhetspolisen se tillbaka på ett händelserikt 1977 då anarkister på allvar börjat ta plats i hotbilden. Säkerhetspolisens årsöversikt 1977 (färdigställd i mars 1978) rörande ”extremistisk verksamhet” innehöll också ett längre avsnitt om anarkismen i Sverige. Det framhölls här att de senaste årens terroristattacker hade lett till att man framför allt i Västtyskland men också i Sverige börjat sätta likhetstecken mellan terrorism och anarkism. Detta var helt felaktigt menade säkerhetspolisen som poängterade att IRA och de palestinska grupperna inte alls var anarkister. Likaså var det fel att betrakta alla anarkister som våldsverkare och potentiella terrorister: 324 Sammanfattningsvis kan man säga att en anarkist inte är liktydig med en terrorist. Möjligtvis är risken för 821 Kommentarer till ställda frågor. PM 28/7 1978. Akt 5:770 löpnr 7. SÄPO. 822 ”Val utan Arbetarmakt”. Insändare från FAM i Jönköpingsposten 8/8 1979. Klipp i akt 15:4/1 löpnr 12. SÄPO.

SOU 2002:91 Hotet från vänster att en anarkist blir terrorist större än för personer med andra politiska åskådningar, då anarkistens möjligheter att genomföra sitt samhälle är mindre än andras. När han i vanmakt inser detta, genomför han en protest mot det samhälle han bekämpar. Denna risk måste anarkisten dock dela med andra små sekteristiska politiska organisationer och riktningar. 823 I årsöversikten framhölls det som ”mycket troligt” att en del av anarkisterna var kapabla att begå terrorhandlingar och man pekade därvid på Kröcherutredningen. Anarkismen bedömdes också ha fått ett visst uppsving genom terroraktionerna från RAF och andra liknande grupper. I Sverige hänfördes nyrekryteringen av anarkister främst till något som säkerhetspolisen kallade ”flumvänstern”. ”Flumvänstern” beskrevs i säkerhetspolisens årsöversikt på följande vis: En annan avart av anarkism är BOHEMERIET som har varit på modet i några sektioner av den anarkistiska rörelsen. Naturligtvis också utanför densamma. I stället för att angripa samhället slinker bohemen ut ur det. D v s han lever utan att anpassa sig till samhällets värderingar, men lever vanligtvis i samhället och framför allt på samhället. Till denna grupp kan den s.k. ”flumvänstern” hänföras. 824 I årsöversikten antogs ”flumvänstern” i Stockholm bestå av omkring 4 000 personer. Av dessa kunde man bortse från kanske 2 000 individer med ”mer eller mindre grava sociala skador”. Av de övriga 2 000 antogs ”hypotetiskt” att 2 % hade ”förutsättningar att kunna utvecklas till operativa terrorister” vilket innebar 40 personer. Ytterligare 5-7 % antogs ha kapacitet att ingå i ”servicegrupper” till den operativa kärngruppen, dvs. 100-140 personer. Som jämförelse påtalades att den Japanska Röda Armén aldrig haft fler än 25 personer i sin kärngrupp. De ”hypotetiska 40 personerna” i Stockholm måste därmed bedömas utgöra ett ”ej försumbart hot” enligt årsöversikten för 1977. Det är mycket svårt att bedöma rimligheten i det resonemang som fördes i avsnittet om anarkisterna. I rapporten hänvisas aldrig till något underlag för beräkningarna av antalet personer inom 823 Redogörelse för extremistisk verksamhet . Årsöversikt 1977. Akt 5:721d/1-28 löpnr 16. 824 Ibid, s. 42. 325

SOU 2002:91 <strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong><br />

att en anarkist blir terrorist större än för personer<br />

med andra politiska åskådningar, då anarkistens möjligheter<br />

att genomföra sitt samhälle är mindre än andras.<br />

När han i vanmakt inser detta, genomför han en<br />

protest mot det samhälle han bekämpar. Denna risk<br />

måste anarkisten dock dela med andra små sekteristiska<br />

politiska organisationer och riktningar. 823<br />

I årsöversikten framhölls det som ”mycket troligt” att en del av anarkisterna<br />

var kapabla att begå terrorhandlingar och man pekade<br />

därvid på Kröcherutredningen. Anarkismen bedömdes också ha<br />

fått ett visst uppsving genom terroraktionerna <strong>från</strong> RAF och andra<br />

liknande grupper. I Sverige hänfördes nyrekryteringen av anarkister<br />

främst till något som säkerhetspolisen kallade ”flum<strong>vänster</strong>n”.<br />

”Flum<strong>vänster</strong>n” beskrevs i säkerhetspolisens årsöversikt på följande<br />

vis:<br />

En annan avart av anarkism är BOHEMERIET som<br />

har varit på modet i några sektioner av den anarkistiska<br />

rörelsen. Naturligtvis också utanför densamma. I<br />

stället för att angripa samhället slinker bohemen ut ur<br />

det. D v s han lever utan att anpassa sig till samhällets<br />

värderingar, men lever vanligtvis i samhället och framför<br />

allt på samhället. Till denna grupp kan den s.k.<br />

”flum<strong>vänster</strong>n” hänföras. 824<br />

I årsöversikten antogs ”flum<strong>vänster</strong>n” i Stockholm bestå av omkring<br />

4 000 personer. Av dessa kunde man bortse <strong>från</strong> kanske 2 000<br />

individer med ”mer eller mindre grava sociala skador”. Av de övriga<br />

2 000 antogs ”hypotetiskt” att 2 % hade ”förutsättningar att kunna<br />

utvecklas till operativa terrorister” vilket innebar 40 personer. Ytterligare<br />

5-7 % antogs ha kapacitet att ingå i ”servicegrupper” till<br />

den operativa kärngruppen, dvs. 100-140 personer. Som jämförelse<br />

påtalades att den Japanska Röda Armén aldrig haft fler än 25 personer<br />

i sin kärngrupp. De ”hypotetiska 40 personerna” i Stockholm<br />

måste därmed bedömas utgöra ett ”ej försumbart hot” enligt årsöversikten<br />

för 1977.<br />

Det är mycket svårt att bedöma rimligheten i det resonemang<br />

som fördes i avsnittet om anarkisterna. I rapporten hänvisas aldrig<br />

till något underlag för beräkningarna av antalet personer inom<br />

823 Redogörelse för extremistisk verksamhet . Årsöversikt 1977. Akt 5:721d/1-28 löpnr 16.<br />

824 Ibid, s. 42.<br />

325

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!