Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong> SOU 2002:91<br />
Ungdomsrådets i Linköping expedition och överlämnats till säkerhetspolisen<br />
av en person verksam inom ungdomsverksamheten.<br />
Tidskriften var enligt sin egen programförklaring en ”fri, oberoende,<br />
avantgardistisk, poetisk tidskrift” vilket även efter en genombläddring<br />
framstår som en träffande karakteristik. Tidskriften var<br />
försedd med undertiteln Kulturgerillan vilket säkerhetspolisen i<br />
Norrköping fann värt att notera. Med skrivelsen till Stockholm bifogade<br />
sektionen också en kopia av en artikel i Norrköpings Tidningar<br />
där programchefen för TV-programmet Kulturmagasinet berättade<br />
att man i nästa program skulle ta upp ”det som kallas för<br />
‘Kulturgerillan’”.<br />
En person som särskilt uppmärksammades i sammanhanget var<br />
Bruno K Öijer som förekom i Guru Papers. Något senare, i januari<br />
1975, uppmärksammade säkerhetspolisen att Aftonbladet och Dagens<br />
Nyheter hade skrivit om ”den anarkistiske poeten Bruno K<br />
Öijer” som mottagit ett stipendium på 4 000 kronor <strong>från</strong> Bonniers.<br />
Öijer hade därefter ställt sig på T-centralen och delat ut pengarna<br />
till ”folket” eftersom han menade att Bonniers stulit stipendiepengarna<br />
vilka han nu skulle lämna tillbaka. 806 Säkerhetspolisens intresse<br />
för Guru Papers och Bruno K Öijer kan här få utgöra ett exempel<br />
på att säkerhetspolisen ibland hade svårt att lämna det kulturradikala<br />
Sverige därhän för att helt koncentrera sig på att bemöta<br />
den säkerhetshotande verksamheten.<br />
Under 1970-talet bedömdes den internationella terrorismen vara<br />
ett mycket allvarligt hot mot den svenska säkerheten. Italien, Västtyskland,<br />
Japan och Spanien drabbades hårt och Sverige fick sin beskärda<br />
del t.ex. i samband med ockupationen och sprängningen av<br />
den västtyska ambassaden i Stockholm. För säkerhetspolisen kunde<br />
terrorismen ses som en del av en långsiktig plan och placeras in i<br />
den traditionella hotbilden med sovjetisk subversion som drivande<br />
kraft. I kvartalsrapporten för det fjärde kvartalet 1976 kommenterades<br />
den internationella terrorismen på följande sätt:<br />
318<br />
Denna långsiktiga målsättning skall ingå som ett led i<br />
den kommunistiska världsrevolutionen. Bakom denna<br />
strategi skall ligga den sovjetiska underrättelseorganisationen<br />
KGB, som för att icke avslöja sina intentioner<br />
tar hjälp av framför allt de östtyska, tjecko-<br />
806 Se handlingar i akt 250:09/3 löpnr 3. SÄPO.