Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

Hotet från vänster SOU 2002:91
des till döden och hängdes 1887; en femte undgick avrättning genom
att ta sitt eget liv. Ingen av dem hade bevisats vara identisk
med den person som kastade själva bomben men de ansågs ha
uppmuntrat det hela genom sin agitation mot de amerikanska företagen
och det amerikanska systemet över huvud taget. År 1889 beslutade
Andra Internationalen vid sin konstituerande kongress att
förklara 1 maj som arbetarnas högtidsdag och sedan 1890 har arbetarrörelsen
demonstrerat denna dag.
I Sverige har den ”utopiska”, frihetliga socialismen funnits åtminstone
sedan 1840-talet. 770 Det är emellertid först under 1890talet
vi kan tala om organiserad verksamhet med mer eller mindre
klart uttryckt anarkistisk ideologisk prägel. År 1897 bildades det
Svenska Socialistiska Ungdomsförbundet och året därpå, 1898,
började man ge ut tidningen Brand. 1903 splittrades förbundet och
minoriteten bildade det Socialdemokratiska Ungdomsförbundet,
vilket så småningom skulle leda till dels det SAP-trogna SSU, dels
det nya partiet Socialdemokratiska Vänsterpartiet som senare bytte
namn till SKP, VPK och Vänsterpartiet. Socialistiska Ungdomsförbundet
drabbades efter en tid av det fenomen som drabbar de flesta
ungdomsförbund som går sin egen väg. Medlemmarna blir för gamla
och beteckningen ungdomsförbund missvisande.
År 1908 ombildades Socialistiska Ungdomsförbundet följaktligen
till Sveriges Ungsocialistiska Parti med Brands chefredaktör,
Henrik ”Hinke” Bergegren, som förgrundsgestalt. Bergegren hade
redan 1906 suspenderats som medlem i SAP och blev nu formellt
utesluten ur det socialdemokratiska partiet. Som parti var dock
ungsocialisterna föga framgångsrikt och på kongressen 1923 ombildades
partiet till ett förbund. 1934 var det dags för nästa namnbyte
då ungsocialisterna, för att markera att man faktiskt var anarkister,
bytte namn till Anarkistiska Propagandaförbundet.
Verksamheten var sannolikt av blygsam omfattning under stora
delar av tiden efter första världskriget. Ralph Rådlund som var tidningen
Brands drivande kraft på 1960-talet har vid något tillfälle
berättat att då han gick med i förbundet 1962 var han den förste
nye medlemmen på tio år. 771 Världsmedborgaren Inge Oskarsson
har i sina memoarer, ”Anarkisten” givit följande bild av sitt möte
770 Se t.ex. Gamby, Erik: Pär Götrek och 1800-talets svenska arbetarrörelse. Tiden, Stockholm
1978, Gamby, Erik: ”Hantverkarkommunismen i Sverige 1845-1851, i Marx i Sverige (red:
Lars Vikström), Arbetarkultur, Stockholm 1983 och Lund, Arwid: Albert Jensen och revolutionen.
Federativs, Stockholm 2001, s. 15.
771 Johansson, Ingemar: Anarkisterna och 1968. http://www.yelah.net/articles/1968_1.
306