Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU 2002:91 <strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong><br />
med hänsyn till misstankarna om stöd <strong>från</strong> främmande makt. Rörelsens<br />
märkliga framtoning och arbetsmetoder samt den uppenbara<br />
koordineringen av verksamheten <strong>från</strong> Wiesbaden och USA gör<br />
att dessa misstankar inte kan sägas ha varit ogrundade. Detta även<br />
om det i dag framstår som mindre sannolikt att främmande makt<br />
skulle ligga bakom EAP. Det framstår också som rimligt att <strong>övervakning</strong>en<br />
i viss utsträckning återupptogs åren 1982-1987 med hänsyn<br />
till den hatkampanj som bedrevs mot landets statsminister, det<br />
säkerhetspolitiska inslag som fanns i denna kampanj samt misstankarna<br />
om styrning uti<strong>från</strong>.<br />
Däremot framstår inte de bedömningar som säkerhetspolisen<br />
gjorde åren 1975 till 1983 som välunderbyggda. Påståendet att något<br />
arabland skulle ligga bakom EAP framstår mer som ett hugskott<br />
än som grundat i en saklig analys. Det i medierna ofta framförda<br />
påståendet om att CIA skulle ligga bakom EAP verkar aldrig<br />
ha tagits upp till prövning. I stället pressades EAP in i den övergripande<br />
hotbilden av sovjetisk subversiv verksamhet. Detta trots att<br />
EAP:s verksamhet knappast kan sägas ha legat helt i linje med Sovjetunionens<br />
intressen i Sverige. Från 1984 och framåt är de polisiära<br />
bedömningarna mer rimliga och betonar osäkerheten samtidigt<br />
som sovjetisk subversion som hotbild tonar bort.<br />
Det kan noteras en kraftig eftersläpning i säkerhetspolisens bedömning<br />
av EAP:s ideologiska profil. Fram till 1984 hänvisades regelmässigt<br />
till en intervju med partiledaren för att påvisa att EAP<br />
var ett kommunistiskt parti. Att denna intervju ägde rum redan<br />
omkring 1976 skrevs aldrig ut. Uppgifter som pekade åt motsatt<br />
håll uppmärksammades inte trots att de fanns tillgängliga i säkerhetspolisens<br />
akter över EAP. Åren 1982-1983 genomfördes en helomvändning<br />
av partiets säkerhetspolitiska profil vilket dock inte<br />
säkerhetspolisen uppmärksammade förrän 1984. Återigen kan konstateras<br />
att uppgifter som pekade i den riktningen fanns tillgängliga<br />
i akterna men tycks inte ha beaktats. Säkerhetspolisens bedömning<br />
av EAP i mars 2000, att rörelsen kan tänkas kunna påverka politiska<br />
beslut men inte utgör något hot mot författningen förefaller<br />
däremot välgrundad.<br />
Den militära hotbilden var mer jordnära och handlade i första<br />
hand om att EAP:s inviter till militär personal riskerade att misskreditera<br />
försvaret. Skulle EAP få stöd av och i sin propaganda använda<br />
sig av någon officer i mellan- eller högre ställning kunde detta<br />
leda till negativa konsekvenser för såväl allmänhetens som statsmakternas<br />
förtroende för försvarsmakten. Att denna hotbild ägde<br />
en hög grad av realism står helt klart.<br />
303