Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen

Hotet från vänster SOU 2002:91
5.6 Sammanfattning och slutsatser
I början av 1970-talet lanserades en amerikansk rörelse i Europa
under namnet European Labour Committees (ELC). Det europeiska
högkvarteret placerades i Wiesbaden och i ett flertal länder
etablerades lokala ELC-grupper. Till Sverige kom ELC 1973. Det
var dock först 1974 som rörelsen etablerades på allvar i Sverige och
utgivningen av tidskrifterna Ny Solidaritet och Internationell Bulletin
inleddes. Ett par år senare ombildades ELC-grupperna till partier
efter amerikansk förebild. I USA kallades partiet US Labor
Party, i Västtyskland Europäische Arbeiterpartei och i Sverige Europeiska
Arbetarpartiet (EAP).
Även om den ideologiska profilen var minst sagt förvirrande var
ELC/EAP vid mitten av 1970-talet mycket angelägna om att framstå
som en Sovjetvänlig och prokommunistisk organisation. I
grund och botten var dock framtoningen i övrigt en helt annan än
både den gamla Moskvatrogna vänstern och den nya revolutionära
Kinainspirerade vänstern. ELC/EAP talade sällan om klasskamp
och revolution - desto mer om tillväxt och ökad satsning på högteknologi.
Det var emellertid inte EAP:s ideologiska profil som gjorde att
rörelsen fick en hel del uppmärksamhet i pressen åren 1974-1976. I
stället var det arbetsmetoderna, de skruvade konspirationsteorierna
och de motbjudande personangreppen som präglade den allmänna
bilden av EAP. CIA och personer som Rockefeller och Kissinger
pekades ut som ansvariga för all världens elände. I Europa pekades
det brittiska kungahuset ut som ansvarigt för den globala knarkhandeln.
Framför allt var det dock socialdemokratin och dess ledare
som i Europa utsågs till huvudfiende.
Under slutet av 1970-talet var kärnkraften EAP:s huvudfråga.
Omkring 1982 ändrade EAP inriktning och blev alltmer USAvänligt
och antisovjetiskt. Partiets profilfrågor kom att bli ett starkt
försvar i samarbete med NATO samt ett glödgat hat mot den
svenske statsministern Olof Palme. Vid sidan om säkerhetspolitiken
var kampen mot löntagarfonderna och framför allt mot knarket
och det EAP kallade ”flumkulturen” eller ”rock- och drogkulturen”
de viktigaste frågorna under 1980-talet. 1980-talets antisovjetiska
och proamerikanska inställning tycks idag ha ersatts av en
mer USA-kritisk hållning samt en förstående och välvillig attityd
till länder som Ryssland, Irak och Kina.
Under organisationens första år, 1974-76, var säkerhetspolisens
övervakning ganska omfattande vilket får sägas ha varit motiverat
302