19.09.2013 Views

Nya Dimensioner nr 1 2012 (pdf) - BE Group

Nya Dimensioner nr 1 2012 (pdf) - BE Group

Nya Dimensioner nr 1 2012 (pdf) - BE Group

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

nya<br />

<strong>Dimensioner</strong><br />

En tidning från <strong>BE</strong> group SvErigE AB u <strong>nr</strong> 1 2013<br />

Här sTöTTas<br />

sTockHolm c<br />

sid 10-11<br />

UBÅTarna<br />

kommer<br />

UnDer Tak<br />

VärlDsUnikT UBÅTsmUseUm sid 4–5<br />

DilliDur och Dillimax<br />

GroVplÅT som möTer<br />

De HÅrDasTe kraVen sid 8-9


Vi finns Här<br />

för VÅra<br />

kUnDer,<br />

DaG för DaG<br />

EftEr Ett par måNadEr som ny koncernchef<br />

för <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> kan jag konstatera att<br />

jag arbetar i ett företag med stora möjligheter.<br />

Vi har en stark marknadsposition i<br />

både Sverige och Finland, vi spelar en viktig<br />

roll som länken mellan producerande<br />

verk och slutanvändare och vi har ett brett<br />

och balanserat erbjudande med lagerförsäljning,<br />

direktleveranser från verk och<br />

med leveranser av prefabricerade stålprodukter.<br />

Samtidigt måste jag konstatera att<br />

konjunkturläget är allt annat än gynnsamt<br />

och att konkurrensen är knivskarp.<br />

för att lyckas i dagens bistra affärsklimat<br />

måste företag i värdekedjans samtliga<br />

led ständigt och konsekvent genomföra<br />

förbättringar i sin verksamhet. Produkter<br />

och service måste bli bättre, samtidigt som<br />

kostnaderna sänks. Detta är en stor utmaning<br />

och inom <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> pågår just nu ett<br />

sådant förändringsarbete, ett förändrings-<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Kimmo Väkiparta<br />

Redaktör:<br />

Jens Karlsson<br />

arbete som ska leda fram till att vi sänker<br />

våra kostnader och blir ett effektivare och<br />

mer konkurrenskraftigt företag.<br />

Vi kämpar för att bli ännu bättre på att<br />

ta hand om våra kunder och deras behov,<br />

dag för dag. Vår vision är att bli det mest<br />

professionella, mest framgångsrika och<br />

mest respekterade stålserviceföretaget. Att<br />

vi har kommit en bit på vägen, men att vi<br />

också har arbete kvar, visar resultaten av<br />

vår nyligen genomförda kundundersökning.<br />

Läs mer på sidan 9.<br />

VälkOmmEN till ett nytt nummer av vår<br />

kundtidning <strong>Nya</strong> <strong>Dimensioner</strong>, där vi med<br />

våra reportage visar vad vi kan och vad<br />

vi gör tillsammans med våra kunder och<br />

leverantörer.<br />

kimmO Väkiparta<br />

Koncernchef och VD<br />

kimmo.vakiparta@begroup.com<br />

korTBiTslaGer<br />

nU pÅ Be online<br />

Nytt på <strong>BE</strong> ONliNE är att man nu även<br />

kan söka och beställa från <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />

lager av kortbitar. Balk, hålprofiler,<br />

stångstål samt specialstål, rostfritt och<br />

aluminium finns tillgängligt. På <strong>BE</strong><br />

Online kan man också se lagertillgänglighet,<br />

räkna på priser och göra beställningar.<br />

Man kan även följa status på<br />

inneliggande order och se sin orderhistorik.<br />

Kontakta din säljare på <strong>BE</strong><br />

<strong>Group</strong> för att få tillgång till <strong>BE</strong> Online.<br />

Adress:<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB<br />

Box 225<br />

201 22 Malmö<br />

Tel 040-38 40 00<br />

Fax 040-38 41 63<br />

www.begroup.se<br />

2<br />

Produktion:<br />

Björn Lundquist AB, Malmö<br />

0708-11 35 50<br />

lundquist@me.com<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige<br />

AB i korthet<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB ingår i<br />

koncernen <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>, ett ledande<br />

handels- och serviceföretag inom stål,<br />

rostfritt och aluminium med verksamhet<br />

i norra, centrala- och öst ra Europa.<br />

Som företag fristående från producenter<br />

erbjuder <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> värdeskapande<br />

leveranser och<br />

vidareförädling<br />

av stål, rostfritt<br />

stål och<br />

aluminium.<br />

Kunderna återfinns främst<br />

inom bygg- och verkstadsindustrin.<br />

Med säljkontor<br />

samt<br />

lager- och<br />

produktionsanläggningar<br />

strategiskt<br />

placerade i<br />

Sverige har <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> en helhetslösning<br />

för att leverera produkter och<br />

tjänster. Ambitionen är att spara tid,<br />

kostnader och kapital för kunderna<br />

och därigenom öka deras konkurrenskraft.<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har ett<br />

brett sortiment av<br />

handelsstål, rör,<br />

specialstål, armering,<br />

rostfritt stål<br />

och aluminium.<br />

Förutom ett sortiment<br />

av tusentals<br />

olika produkter från<br />

världens ledande<br />

producenter kan <strong>BE</strong><br />

<strong>Group</strong> erbjuda skräddarsydda<br />

produkter och<br />

produktionsservice för<br />

att tillgodose kundernas specifika<br />

krav, hjälpa<br />

dem att hålla<br />

processtider<br />

så korta som<br />

möjligt och<br />

optimera sina<br />

produktionskostnader.<br />

Exempel på produktionsservice:<br />

– Kapning och sågning av stål, rostfritt<br />

och aluminium<br />

– Blästring och målning<br />

– Kapning, borrning, gradning och<br />

gängning<br />

(integrerad<br />

produktionslinje)<br />

– Gasskärning<br />

– Klippning och<br />

spaltning<br />

– Inläggningsfärdig<br />

armering (ILF).


klassisk<br />

Be-mark<br />

BeByGGs<br />

Magnus Sillén och Joakim Berg från Skanska Grundläggning arbetar på historisk <strong>BE</strong>-mark. Här hade Bröderna Edstrand sin Stockholmsanläggning<br />

under många år. Nu ska här bli bostäder, kontor och en stor bussdepå.<br />

Under 60 år var Bröderna Edstrands<br />

eleganta byggnad med sin välkända<br />

logotyp på taket ett dagligt blickfång<br />

för alla som färdades över Skanstullsbron<br />

i Stockholm. Här läggs nu<br />

grunden för bostäder, kontor och en<br />

ny bussdepå.<br />

När det genuint skånska företaget Bröderna<br />

Edstrand, grundat 1885, bildade<br />

ett Stockholmsbolag 1937, då man valde<br />

en stor tomt i Södra Hammarbyhamnen<br />

för en modern lageranläggning<br />

vid kaj. Affärerna gick bra och<br />

för att effektivisera administrationen<br />

uppförde man 1959 en ny<br />

kontors byggnad, helt klädd i rostfritt<br />

stål, alldeles vid den gamla<br />

Skanstullsbron.<br />

1907<br />

Redan en bit in på 60-talet var dock<br />

anläggningen för trång. 1964 öppnades<br />

två filialer till Stockholmsbolaget: en i<br />

Norrköping och en i Skellefteå. Norrköping<br />

kom som bekant helt att ta över<br />

verksamheten i Stockholm. I dag är<br />

”filialen” i Norrköping en av <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />

två fullskaliga lager- och produktionsanläggningar<br />

– den andra ligger i Malmö,<br />

där även koncernledningen finns.<br />

Den gamla <strong>BE</strong>-tomten vid Hammarbyhamnen,<br />

som sett så mycket stål passera<br />

under åren, är i dag helt avriven<br />

Tre bilder av samma<br />

motiv: Den gamla klassiska<br />

<strong>BE</strong>-tomten i Södra<br />

Hammarbyhamnen.<br />

1937 slog sig dåvarande<br />

Bröderna Edstrand<br />

ner här med sin Stockholmsanläggning.<br />

1959<br />

uppfördes det eleganta<br />

kontorshuset.<br />

3<br />

1960<br />

och förvandlas nu från industriområde<br />

till bostadsområde. Här utför Skanska<br />

Grundläggning ett omfattande grundläggningsarbeten,<br />

bland annat med<br />

grundläggningsmaterial från <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>.<br />

Attraktivt läge<br />

Kvarteret ska få 360 lägenheter, stora<br />

kontorsytor samt en bussdepå med verkstäder<br />

för 130 bussar. Byggnadsprojektet<br />

är omskrivet och komplicerat eftersom<br />

området nås av höga bullernivåer från<br />

trafiken på Skanstullsbroarna och eftersom<br />

bostäderna hamnar nära bussdepån<br />

och ett stort värmeverk. Ändå genomförs<br />

projektet eftersom området har ett<br />

ytterst attraktivt läge mitt i Stockholm.<br />

Läs mer om <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s historia i jubileumsboken<br />

”Bröderna Edstrand – ett begrepp” av Rickard<br />

Bergh från 1985 och på www.begroup.se.<br />

<strong>2012</strong>


Så kommer ubåtshallen<br />

att se ut när<br />

den är färdig.<br />

Här ByGGs VärlDens försTa<br />

UBÅTsmUseUm<br />

Medan många andra museer har sviktande besökssiffror noterar Marinmuseum i Karlskrona<br />

besöksrekord. Och nu får museet en ny attraktion som kommer att locka ännu fler besökare:<br />

den nya ubåtshallen med HMS Neptun och HMS Hajen. Just nu uppförs en spännande stålkonstruktion<br />

som ska i<strong>nr</strong>ymma de båda ubåtarna.<br />

Lagom till sommaren 2014 kommer<br />

Marinmuseum i Karlskrona att visa<br />

upp två svenska ubåtar på ett helt nytt<br />

sätt. Då öppnar museets nya ubåtshall<br />

med ubåten HMS Neptun och dykbåten<br />

Hajen. Det lär vara det enda ubåtsmuseet<br />

av det här slaget i hela världen.<br />

Ubåtarna står på plats under bar<br />

himmel utanför Marinmuseum på Stumholmen,<br />

marinens gamla befästningsö<br />

i Karlskrona. Runt omkring ubåtarna<br />

byggs en stor hall av stål och betong,<br />

eller snarare skräddarsys eftersom byggnaden<br />

följer ubåten Neptuns profil.<br />

Neptun är en intakt svensk ubåt från<br />

kalla krigets dagar och när museet är<br />

klart ska man kunna gå ombord. Neptun<br />

byggdes 1978 i Malmö och Karlskrona<br />

och är 49,5 meter lång, 11 meter hög,<br />

5,7 meter bred, och väger 1 150 ton.<br />

Hon kunde gå med 18 knop i undervattensläge<br />

och var bestyckad med 12<br />

torpeder.<br />

Sov i torpedtuben<br />

Bredvid Neptun ligger Hajen 1 som var<br />

svenska flottans allra första ubåt, byggd<br />

1904 för att sättas in i ett förväntat krig<br />

mot Norge. Trots att Hajen 1 kallas för<br />

ubåt är hon snarare en dykbåt eftersom<br />

hon enbart kunde befinna sig under vattenytan<br />

några få minuter i taget. Hajen<br />

1 hade en elmotor för undervattensdrift,<br />

en fotogenmotor för ytläge och var<br />

utrustad med tre torpeder som enda<br />

Ubåtshallen byggs<br />

bredvid museet.<br />

Här byggs ett ubåtsmuseum!<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s Thomas Anderberg<br />

och VD:n för Ronneby Svets &<br />

Smide, Heiki Andersson, besöker<br />

byggplatsen i Karlskrona.<br />

4<br />

Hajen i somras,<br />

före byggstart.


eväpning. Bekvämligheten ombord för<br />

de åtta i besättningen var inte så god,<br />

det var så trångt att kaptenen fick sova i<br />

torpedtuben!<br />

Ubåtshallen är ett uppmärksammat<br />

och prestigeladdat uppdrag som Ronneby<br />

Svets & Smide, en gammal trogen<br />

kund till <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>, utför på uppdrag av<br />

Fastighetsverket och Peab.<br />

– Vårt uppdrag är att tillhandahålla<br />

stålstommar till ubåtshallen, säger Heiki<br />

Andersson VD på Ronneby Svets &<br />

Smide. Vi tillverkar hemma och monterar<br />

på plats. Det handlar om 65 ton stål<br />

i form av balk, men även plattjärn och<br />

plåt. Det är lite speciellt att bygga när<br />

Ubåten Neptun<br />

lyfts upp på land.<br />

ubåtarna står på plats med många vinklar<br />

och vrår. Vi monterar även betongelementen<br />

som utgör husets väggar och tak.<br />

Uppdraget var hårt konkurrensutsatt.<br />

Avgörande för att Ronneby Svets &<br />

Smide fick uppdraget kan ha varit företagets<br />

dokumenterade rutin från många<br />

avancerade stålkonstruktioner.<br />

– Det är onekligen ett profiluppdrag,<br />

konstaterar Heiki Andersson. Eftersom<br />

det var en statlig upphandling har det<br />

blivit många möten före och under projektet,<br />

men också ordning och reda.<br />

Friare roll<br />

I projektet har Heiki Andersson samarbetat<br />

tätt med Thomas Anderberg på <strong>BE</strong><br />

<strong>Group</strong> när det gäller stålleveranserna.<br />

Som så ofta tidigare i samarbetet med<br />

Ronneby Svets & Smide har Thomas<br />

fått en utvidgad och friare roll att utifrån<br />

givna ramar finna de mest fördelaktiga<br />

lösningarna i materialanskaffningen.<br />

– Vi fick en spec innan ritningarna var<br />

färdiga och kände till dimensioner men<br />

inte längder. Med hänsyn till tidsplanen<br />

kunde vi se vad som var bäst i olika fall.<br />

HaJen – försTa sVenska UBÅTen<br />

HOlläNdarEN Cornelis van Drebbel<br />

var först – han konstruerade år 1624<br />

en farkost som roddes med tolv åror,<br />

under vattnet längs Themsen. Först mot<br />

slutet av 1800-talet var tiden mogen för<br />

maskindrivna ubåtar. Två huvudtyper<br />

utvecklades: amerikanen J. P. Hollands<br />

enkelskrovsbåt och fransmannen Maxime<br />

Laubeufs dubbelskrovsbåt.<br />

Sveriges första ubåt, Hajen från 1904<br />

5<br />

StörSta orDern hittillS<br />

förutOm byggnadssmide tillverkar<br />

Ronneby Svets & Smide även<br />

stora kabelkaruseller åt kraftindustrier<br />

i Norge, Skottland och<br />

England. Nu har en ny kund tillkommit:<br />

Hellenic Fulgor Energy<br />

Cables i Grekland som bygger en<br />

helt ny kabelfabrik.<br />

Till skillnad från tidigare<br />

uppdrag säljer Ronneby Svets<br />

& Smide här sitt kunnande och<br />

ansvarar för ritningar, drivaggregat,<br />

räls och hjul, medan stålkonstruktionerna<br />

tillverkas i Grekland<br />

och inte Blekinge. Ordern är<br />

värd 79 miljoner kronor och är<br />

företagets största hittills.<br />

– Det bästa är att många<br />

lokala underleverantörer till oss<br />

också får sina största ordrar för<br />

året. Även <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> är med och<br />

får sälja mycket stål, säger Heiki<br />

Andersson.<br />

var influerad av den amerikanska Hollandtypen.<br />

Sveriges nästa ubåt, Hvalen,<br />

byggdes i Italien 1909 och var en dubbelskrovsbåt<br />

som låg till grund för Kockums<br />

första ubåtskonstruktioner.<br />

Sverige har sedan dess på egen hand<br />

producerat cirka 80 ubåtar. Dessutom är<br />

Sverige världsledande inom konventionell<br />

ubåtsteknik vilket gör våra ubåtar<br />

mycket avancerade och slagkraftiga.


fler Be GroUp-amBassaDörer<br />

För att få reda på vad kunderna<br />

anser om <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s service och<br />

erbjudande har en kundundersökning<br />

nyligen genomförts, den<br />

första sedan hösten 2009. Den<br />

visar att kunderna i stort sett är lika<br />

nöjda nu som då, men det så kalllade<br />

ambassadörsindexet har rört<br />

sig i rätt riktning.<br />

– Ambassadörsindexet är ett viktigt<br />

mått på i vilken grad våra kunder kan<br />

rekommendera oss som leverantör,<br />

säger Jens Karlsson, marknadskoordinator<br />

på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>. En ambassadör<br />

är ju inte enbart en nöjd kund, utan<br />

sprider dessutom ett gott rykte, vilket<br />

är guld värt.<br />

Kunderna ger <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> generellt<br />

sätt höga betyg vad det gäller<br />

bemötande, kompetens och service.<br />

Förbättringspotential finns dock när<br />

det gäller information kopplat till<br />

GrunDförStärkninG<br />

meD rörpålar<br />

Via Ett smidigt samarbete med<br />

stål-företaget Repay Pålen AB är <strong>BE</strong><br />

<strong>Group</strong> engagerat i arbetet med att<br />

förse grundläggningsmarknaden med<br />

stålpålar. <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> levererar rör och<br />

hylsor till Repays produktionsanläggning<br />

i Uddevalla via ett konsignationslager.<br />

Repay<br />

tillverkar<br />

en typgodkändrörpåle<br />

som<br />

lagerförs<br />

i kvalité<br />

S460MH<br />

och finns<br />

tillgänglig<br />

för snabb<br />

leverans<br />

FoTo: ThoMAS JohAnSSon<br />

i längder<br />

1–6 meter till såväl nybyggnation som<br />

grundförstärkning av befintliga fastigheter.<br />

De dimensioner som lagerförs är<br />

75, 90, 115 och 140 påle.<br />

För mer information om grundläggningspålarna,<br />

kontakta John Mikaelsson, pålansvarig<br />

på Repay, 031-383 85 15.<br />

leveransförseningar.<br />

När det gäller produkter, kvalitet,<br />

prisbild, utbud och sortimentsförnyelse<br />

får <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> något högre betyg<br />

än 2009. Samma gäller för produktionsservice.<br />

– Vi måste dock fortsätta med att<br />

förklara fördelarna med vår produktionsservice,<br />

säger Jens Karlsson.<br />

Fortsatt förbättringsarbete<br />

Betyget för lagertillgänglighet, leveranstid<br />

och leveranssäkerhet har<br />

aningen försämrats jämfört med 2009.<br />

– Vi trodde nog lite till mans här på<br />

<strong>BE</strong> att vi skulle få något mer negativ<br />

kritik än vad vi fått, med tanke på de<br />

utmaningar som vi mötte när vi bytte<br />

affärssystem. Nu gäller det att fortsätta<br />

förbättringsarbetet inom leveransområdet!<br />

Kundundersökningen utfördes som<br />

en webbenkät. Något över 700 kunder<br />

Nu är drömmEN om en bro över Sölvesborgsviken<br />

förverkligad! Denna Europas<br />

längsta gång- och cykelbro (759 meter)<br />

förbinder staden med det natursköna<br />

Listerlandet och den nya stadsdelen<br />

Ljungaviken.<br />

– Bron är längre än Karlsbron i Prag,<br />

säger en stolt Ronny Södergren, VD på<br />

Stål och Rörmontage i Ysane.<br />

Det är Ronny Södergren som har<br />

designat bron som är byggd av 600 ton<br />

stål, varav 200 ton rostfritt. Från början<br />

skulle den ha byggts helt i kolstål, men<br />

för att få slippa rostskyddsmåla och<br />

för att nå ökad livslängd bytte man en<br />

6<br />

Ambassadörsindexet<br />

för<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har<br />

rört sig i rätt<br />

riktning, konstaterar<br />

Jens<br />

Karlsson.<br />

svarade, vilket motsvarar ungefär 20<br />

procent av de totalt tillfrågade.<br />

– Svarsfrekvensen får i sammanhanget<br />

betraktas som OK, säger Jens<br />

Karlsson.<br />

Drömmen om Bron förVerkliGaD<br />

tredjedel till rostfritt duplexstål 2101<br />

som <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> levererat. Gångbanan är<br />

består av 100 ton träplank.<br />

Den duplexa stålsorten LDX 2101 är<br />

lågt legerad med nickel och därför prisstabil.<br />

Duplexa stål har god korrosionshärdighet<br />

och hög hållfasthet, vilket gör<br />

att man kan välja tunnare plåttjocklek<br />

till många applikationer.<br />

Peab Sverige AB region anläggning<br />

syd har stått för totalentreprenaden av<br />

Sölvesborgsbron, medan <strong>BE</strong>-kunden Stål<br />

& Rörmontage i Ysane utanför Sölvesborg<br />

har ansvarat för design, konstruktion<br />

och tillverkning.


priser & råvaror<br />

sEr Vi så Här i början av år 2013 ett<br />

svagt fladdrande ljus i slutet av tunneln<br />

eller är det helt beckmörkt? En<br />

blick i backspegeln visar att stålproduktionen<br />

inom EU föll med nära<br />

fem procent under <strong>2012</strong>, medan den<br />

globala stålproduktionen ökade med<br />

drygt 1 procent.<br />

aV aNEttE sjöliN<br />

Chef Produkt & Inköp<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige<br />

Stål- och aluminiumbranschen har<br />

under en längre period visat låg försäljning<br />

och dålig lönsamhet. Anledningen<br />

är helt enkelt att produktionskapaciteten<br />

är högre än efterfrågan.<br />

Stål- och aluminiumproduktionen<br />

befann sig i en expansionsfas när krisen<br />

slog till 2008 och har inte lyckats<br />

anpassa sig till efterfrågan, speciellt<br />

inte i Europa. Under de senaste fem<br />

åren har efterfrågan på stål från byggindustrin<br />

i EU minskat med 45–50<br />

procent!<br />

lEHmaNkrascHEN, den europeiska<br />

finanskrisen, de japanska kärnkrafts-<br />

haverierna, oron i Nordafrika och<br />

Mellanöstern har i kombination med<br />

USA:s osäkra finanssystem hållit<br />

världsekonomin på sparlåga. Men<br />

kanske händer det något nu! Lagren<br />

av stål och aluminium är förhållandevis<br />

låga, vilket kan ge en positiv effekt.<br />

Priserna på råvaror stiger, finansoron<br />

tycks ha lagt sig något och faran för<br />

grekisk kollaps tycks vara över för tillfället.<br />

Räntenivåerna i Europa är låga<br />

och den amerikanska ekonomin visar<br />

tecken på viss återhämtning.<br />

Är botten passerad när det gäller<br />

konjunkturen? Swedbanks inköpschefsindex,<br />

PMI, steg kraftigt från<br />

44,6 i december till 49,2 i januari,<br />

en uppgång som indikerar att den<br />

svenska industrikonjunkturen har<br />

stabiliserats efter fjolårets nedgång.<br />

Industriföretagen reviderade upp sina<br />

produktionsplaner, vilket kan vara en<br />

tidig signal om en annalkande vändning<br />

i industrikonjunkturen.<br />

stålprisErNa stEg i början av januari<br />

både på skrot- och järnmalmsbaserade<br />

produkter men det finns fortfarande<br />

stora frågetecken som den svaga efterfrågan<br />

i Europa och att producenterna<br />

inte fullt ut har lyckats anpassa produktionskapaciteten.<br />

Priset på järnmalmen har klättrat<br />

Hundra år med rostfri sked i munnen<br />

uttryckEt att vara ”född med en silversked<br />

i munnen” betyder att man har<br />

sin framtid tryggad eftersom man fötts<br />

i en rik familj. Mindre bemedlade föds<br />

med en sked av stål i munnen – i många<br />

fall tillverkad i den engelska stålstaden<br />

Sheffield. Där har bords bestick och kni-<br />

var tillverkats i mer än tusen år, oftast av<br />

kolstål som snabbt rostade (det var<br />

bland annat därför som de<br />

rika köpte silverbestick).<br />

År 1913 upptäckte<br />

metallurgen Harry Brearley i Sheffield<br />

hur man tillverkar rostfritt stål, något<br />

7<br />

lJUseT<br />

i TUnneln?<br />

ytterligare. För skrot är bilden blandad,<br />

visar statistik från The Steel<br />

Index, TSI. Medan priserna på skrot<br />

i USA har sjunkit något har de stigit<br />

i Turkiet. Det europeiska priset på<br />

varmvalsat stål på rulle har stigit i likhet<br />

med priset på grovplåt. I USA har<br />

priset på grovplåt sjunkit.<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

2010 2011 <strong>2012</strong> 2013<br />

Skrotprisutvecklingen, USD/ton<br />

(FOB Rotterdam).<br />

22 000<br />

21 000<br />

20 000<br />

19 000<br />

18 000<br />

17 000<br />

16 000<br />

15 000<br />

Jan Mar Maj Jul Sep<br />

Nickelprisets utveckling <strong>2012</strong>-2013,<br />

USD/ton (London Metal Exchange).<br />

2400<br />

2300<br />

2200<br />

2100<br />

2000<br />

1900<br />

1800<br />

Jan Mar Maj Jul Sep<br />

Aluminiumprisets utveckling <strong>2012</strong>-2013,<br />

USD/ton (London Metal Exchange).<br />

Nov Jan<br />

Nov Jan<br />

som kom att revolutionera<br />

industrin. I dag, hundra år senare<br />

är ”stainless steel” det mest använda<br />

materialet för de bestick och andra<br />

redskap som används i kök. Tack vare<br />

Harry Brearley slipper dagens barn att få<br />

rost i munnen när de föds.


GroVplÅTen som klarar<br />

När det handlar om grovplåt till riktigt krävande<br />

applikationer är slitstålet Dillidur och höghållfasta<br />

Dillimax seriösa utmanare till de branschledande<br />

varumärkena i Sverige.<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> och Dillinger<br />

Hütte GTS förser den<br />

svenska marknaden för<br />

grovplåt med ett seriöst<br />

importalternativ. He<strong>nr</strong>ik<br />

Lindgren, VD, och Sara<br />

Andersson arbetar på<br />

Dillinger Sverige AB.<br />

Arkitekten Santiago Calatrava som även ritade<br />

Turning Torso i Malmö har ritat den spektakulära<br />

Samuel Beckett Bridge i Dublin – en bro som tillverkats<br />

av stål från Dilliger Hütte GTS.<br />

8<br />

stålVErkEt i staden Dillingen heter<br />

Dillinger Hütte GTS och är en av världens<br />

största tillverkare av grovplåt.<br />

Det ligger i den tyska delstaten Saarland,<br />

strax söder om Luxemburg och<br />

nära gränsen till Frankrike. Det är här<br />

ursprunget till den klassiska centraleuropeiska<br />

industrikulturen återfinns.<br />

Stålverket grundandes redan 1685 och<br />

producerar i dag över två miljoner ton<br />

stål årligen i Dillingen och i ett andra<br />

valsverk i franska Dunkerque. Över<br />

5 000 personer sysselsätts. En av de<br />

största delägarna är ArcelorMittal,<br />

världens största ståltillverkare.<br />

dillidur är namnet på slitstålet från Dillingen.<br />

Det är mycket hårt men är trots<br />

det utmärkt att forma, skära och svetsa i.<br />

Dillidur används till skopor, flak, knivar,<br />

skärstål samt sten- och malm krosssar.<br />

dillimax är Dillingens höghållfasta<br />

konstruktionsstål. Det har extremt höga<br />

hållfasthets- och slagseghetsvärden<br />

men är samtidigt lätt att forma, skära<br />

och svetsa i. Dillimax är ett av de mest<br />

använda höghållfasta stålen i världen<br />

och används till kranar, lyftarmar och<br />

bärande konstruktioner i broar.<br />

Tack vare att <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> för närmare ett<br />

tjugotal år sedan inledde ett samarbete<br />

med Dillingen fick den svenska marknaden<br />

för kylda stål ett seriöst importalternativ.<br />

Det tyska stålet gjorde entré på ett<br />

produktområde där SSAB-Oxelösund<br />

hade nått en mycket stark position.<br />

Konkurrenskraftiga priser<br />

Christer Dahlberg på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har<br />

mångårig erfarenhet av strategiska inköp<br />

av plåt. Han ser så här på det täta produktsamarbetet<br />

med Dillingen:<br />

– Marknaden behöver flera aktörer<br />

på det här produktområdet och allt talar<br />

för att välja Dillidur och Dillimax. Stålen<br />

har dokumenterat hög kvalitet och<br />

god tillgänglighet. Vi erbjuder snabba<br />

leveranser från lager, kundspecifika<br />

direktleveranser och har dessutom kvalificerade<br />

möjligheter att producera vidareförädlade<br />

detaljer. Därutöver erbjuder<br />

vi utmärkt teknisk support i samarbete<br />

med Dillingen.


De TUffasTe UppDraGen<br />

DilliDur ett SlitStarkt koncept Dillimax höGhållfaSta Stål<br />

dillidur är en hel serie av slitstål i 400, 450 och<br />

500 brinell. Stålet används för alla typer av slitdelar<br />

i tuffa miljöer och ger en mycket bra totalekonomi<br />

med längre livslängder och färre servicestopp.<br />

Dillidur får sin höga hårdhet genom exakt sammansättning<br />

och justering av legeringsämnen för<br />

olika plåttjocklekar. Stålet valsas i två av världens<br />

mest kraftfulla valsverk och härdas genom extremt<br />

snabb avkylning.<br />

Dillidur har en unik kombination av hårdhet och<br />

seghet. Dillidur är utmärkt även som rent konstruktionsstål,<br />

är enkelt att bearbeta och har samma<br />

bearbetningsinstruktioner som liknande material.<br />

Stålet har dessutom mycket fina kallbockningsegenskaper.<br />

Dillidur 400 lagerförs av <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> i tjocklek 8–60 mm,<br />

format 3000 x 1500 mm och 6000 x 2500 mm. Dillidur kan<br />

tillverkas upp till 150 mm tjocklek och i upp till 4000 mm<br />

i bredd.<br />

He<strong>nr</strong>ik Lindgren, VD för Dillinger<br />

Sverige AB, kompletterar:<br />

– Dillingen står för högsta kvalitet<br />

och vi har lång erfarenhet av tillverkning<br />

av kylda stål som Dillidur och Dillimax.<br />

Vi har hög kapactitet och ett brett<br />

dimensionsprogram som tillsammans<br />

med konkurrenskraftiga priser gör det<br />

hela ännu mer intressant sett ur förbrukarnas<br />

perspektiv.<br />

Vill du veta mer om vad <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> i<br />

samarbete med Dillinger Hütte GTS<br />

kan erbjuda när det gäller Dilldur och<br />

Dillimax? Kontakta <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s försäljningsavdelning,<br />

040-38 40 00.<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har Dillidur och Dillimax i ett<br />

brett lagerprogram. I servicecentret<br />

för skärning tillverkas skurna ämnen i<br />

kund anpassade format.<br />

9<br />

dillimax är en familj av extra höghållfasta stål från<br />

500 till 1100 N/mm 2 som används i alla typer av<br />

lastbärande konstruktioner.<br />

Dillimax innebär viktbesparingar och bättre<br />

bearbetningsegenskaper som ger bättre totalekonomi.<br />

Stålen tillverkas med låg kolekvivalent för optimala<br />

svetsegenskaper och valsas till fina toleranser<br />

samt härdning genom extremt snabb avkylning.<br />

Vid påföljande anlöpning får materialet rätt seghet<br />

och hög hållfasthet.<br />

De mekaniska egenskaperna hos Dillimax ger<br />

mycket höga sträck- och brottgränser samt god seghet.<br />

Dillimax är lika enkelt att bearbeta som vanliga<br />

konstruktionsstål – i vissa fall enklare.<br />

Dillimax 690 T lagerförs av <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> i tjocklek 8-60 mm,<br />

format 3000 x 1500 mm. Dillimax kan produceras i tjocklekar<br />

upp till 250 mm och i bredd upp till 4000 mm.


lyfTeT för cenTra<br />

Stockholms a<strong>nr</strong>ika centralstation från 1871 vilar på murkna träpålar<br />

och byggnaden håller på att sjunka. Därför genomförs nu<br />

en avancerad grundförstärkning, samtidigt som byggnaden får<br />

en rad nya butiker under jord och en grönare profil.<br />

Under byggtiden rullar trafiken vidare med 250 000 jäktade resenärer<br />

som dagligen rör sig genom byggnaden.<br />

Jernhusen AB äger Stockholms Central<br />

och låter bygga om fastigheten. Jernhusen<br />

bildades 2001 när Statens Järnvägar<br />

bolagiserades. I dag äger man 250<br />

fastigheter i 81 kommuner till ett samlat<br />

marknadsvärde av 9,6 miljarder kronor.<br />

Två stora byggprojekt löper parallellt<br />

på centralstationen. Dels ska hela stationshuset<br />

grundförstärkas eftersom det<br />

håller på att sjunka, dels ska fastigheten<br />

moderniseras med nya butiker ovan och<br />

under jord, bland annat livsmedelsaffär<br />

och apotek. För att få ytor för nya butiker<br />

måste man gräva sig in i tidigare icke<br />

utnyttjad mark under fastigheten, samtidigt<br />

som man grundförstärker.<br />

Stationshuset sjunker<br />

Stockholm C är hjärtat i Stockholms<br />

pulserande liv och har varit stadens entré<br />

i över 140 år. Centralstationen vilar på<br />

2 000 träpålar som med tiden har börjat<br />

ruttna och gå sönder. Man kan se stora<br />

sprickor i fasaden ovanför ingången från<br />

Vasagatan. Grundförstärkningen ska<br />

hejda sättningarna.<br />

Det komplicerade byggprojektet<br />

sker under jord i trånga utrymmen och<br />

skapar mycket buller. Utmaningen är att<br />

genomföra byggarbetena<br />

samtidigt som alla resenärer<br />

ska kunna röra sig<br />

snabbt genom byggnaden.<br />

Stationshuset är Q-märkt,<br />

vilket kräver speciella lösningar<br />

för att kulturvärdena<br />

ska kunna kombineras<br />

med moderna byggmetoder.<br />

I november i år ska allt<br />

vara klart till en kostnad av<br />

1,2 miljarder kronor.<br />

Måttbeställt<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> deltar i byggprojektet<br />

som leverantör<br />

av balk, rör och armering<br />

– Här under stora hallen jobbar<br />

vi, visar Oskar Nilsson.<br />

till grundförstärkningen som utförs av<br />

byggföretaget Lemminkäinen.<br />

– Vi levererar måttbeställt, grundmålat<br />

och klart för montage, säger Anders<br />

Eriksson på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>. Man borrar hål<br />

genom väggarna och för in våra balkar<br />

för att avlasta byggnaden och reser<br />

pelare som stöd.<br />

Skarvar i sektioner<br />

Finländska Lemminkäinen har sin<br />

hemma marknad runt Östersjön och har<br />

många uppdrag i Sverige, främst med<br />

grundläggning, tunnel- och bergarbeten<br />

och beläggning. Lemminkäinen <strong>Group</strong><br />

är störst i Finland, omsätter 2,2 miljarder<br />

euro och har cirka 8 300 anställda.<br />

Oskar Nilsson är Lemminkäinens<br />

platschef på centralstationen:<br />

– Vi borrar ner 595 stålpålar och slår<br />

ner 105 för att stoppa sättningarna som<br />

är flera centimeter på många ställen.<br />

Eftersom det är så trångt där nere skarvar<br />

vi rören i sektioner om 1,5 meter. Vi<br />

ska ner cirka 18 meter till berg. Sedan<br />

vilar byggnaden på stålbalkarna, som<br />

också är svåra att hantera i källaren. Vi<br />

får ofta dela på balkarna och svetsa ihop<br />

dem igen på plats.<br />

Stökigare arbetsplats får man nog leta efter! Oskar Nilsson och <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />

Anders Eriksson granskar grundförstärkningen.<br />

10


len<br />

Oskar Nilsson, platschef<br />

för Lemminkäinen på<br />

Stockholms Central.<br />

Arbetet under centralstationen pågår samtidigt som<br />

det dagliga livet fortgår med oförminskad intensitet.<br />

Stockholms Central är en knutpunkt i det svenska järnvägsnätet. Bilden från 1920 kommer<br />

från Sveriges Järnvägsmuseums fotosamling. Ser fler på samlingsportalen.se.<br />

en klassisk knUTpUnkT<br />

sVErigE fick järNVäg först 1856,<br />

ganska sent jämfört med övriga<br />

Europa. Bergsmansbanan Nora–<br />

Ervalla norr om Örebro öppnades<br />

för trafik 5 mars 1856 och var då<br />

Sveriges första allmänna, normalspåriga<br />

järnväg med lokomotivdrift.<br />

1862 togs Västra stambanan i bruk<br />

och man kunde då ta sig mellan<br />

Stockholm och Göteborg på 14 timmar<br />

med flera uppehåll för måltider.<br />

1860 kom järnvägen till Stockholm<br />

när linjen Stockholm-Södertälje<br />

invigdes. Slutstationen låg på<br />

nuvarande Medborgarplatsen. 1866<br />

öppnades Norra station för trafik<br />

norrut. De båda stambanorna knöts<br />

sedan ihop med den så kallade Sammanbindningsbanan<br />

och ett stationshus<br />

byggdes 1867–1871.<br />

Stockholms Central 1873.<br />

trafikEN ökadE sNaBBt och stationen<br />

blev för liten. Riksdagen beslöt<br />

1923 om en stor utbyggnad. Åren<br />

därpå revs den gamla banhallen,<br />

de genomgående spåren för Västra<br />

stambanan flyttades västerut och en<br />

ny säckstation skapades vid det nya<br />

norra spårområde för Västeråsbanan<br />

och Norra stambanan. Den gamla<br />

11<br />

banhallen byggdes om till dagens<br />

stora vänthall med ett 13 meter<br />

högt tak som hålls uppe av limmade<br />

takbjälkar. I söder byggdes en<br />

monumental trappa i kalksten till en<br />

vänthall med buffé. SJ:s chefsarkitekt<br />

Folke Zettervall ritade inte bara den<br />

nya hallen utan även utsmyckningar<br />

och i<strong>nr</strong>edningar. Ombyggnaden var<br />

slutförd den 17 juni 1927.<br />

parallEllt mEd dagENs ombyggnad<br />

av centralstationen byggs Citybanan<br />

som öppnas 2017, då pendeltågstrafiken<br />

flyttas från Stockholm Central.<br />

Antalet tåg som trafikerar Stockholm<br />

central ska då minska med hälften<br />

och två tredjedelar av dagens resenärer<br />

ska i stället resa med Citybanan.<br />

Det behövs, för trafiken till Stockholm<br />

C kommer de närmaste decennierna<br />

att öka väsentligt tack vare<br />

kraftig tillväxt i fjärrtågstrafiken och<br />

nya höghastighetståg.<br />

Resande i stora hallen 1953.


Avsändare:<br />

<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB, Box 225, 201 22 Malmö<br />

proDUkTionen<br />

slUTsÅlD!<br />

LKAB slog leveransrekord under <strong>2012</strong> med 26,3 miljoner ton järnmalmsprodukter. Trots<br />

oroliga tider har man lyckats sälja allt – och lite till. LKAB står för hela 90 procent av järnmalmsproduktionen<br />

i EU och planerar att öka kapaciteten med 35 procent till år 2015.<br />

Det går onekligen bra för LKAB. Mellan<br />

2002 och <strong>2012</strong> ökade företagets omsättning<br />

från 5 till 31 miljarder kronor per<br />

år! Förklaringen är den kraftiga prisökningen<br />

på järn. Bara under de senaste<br />

månaderna har järnmalmspriserna noterat<br />

den största ökningen sedan 2010,<br />

uppbackat av Kina, världens ledande<br />

järnmalmskonsument. Sedan september<br />

har järnmalmspriserna stigit med 56<br />

procent.<br />

Miljarder i utdelningar<br />

Det här är goda nyheter för den svenska<br />

malmjätten och även för svenska staten<br />

som inkasserat många miljarder i utdelning<br />

de senaste åren. Svenska staten som<br />

är ägare till LKAB fick 20 miljarder kronor<br />

i utdelning mellan 2002 och <strong>2012</strong>.<br />

Sverige har en mer än tusen år lång<br />

historia av malmbrytning och metall-<br />

framställning. Det är tillgången på järnmalm<br />

och kunskapen om hur man kan<br />

nyttja malm och mineral som bidragit till<br />

det välstånd vi har idag. I dag är Sverige<br />

en av EUs ledande malm- och metallproducenter.<br />

Vi är till exempel den i särklass<br />

största järnmalmsproducenten inom EU<br />

och vi hör till de främsta inom basmetallerna<br />

koppar, zink och bly samt ädelmetallerna<br />

guld och silver.<br />

Global stålmarknad<br />

LKAB, det vill säga Luossavaara Kiirunavaara<br />

Aktiebolag, bildades 1890 och är<br />

ett av svenska staten helägt aktiebolag<br />

med säte i Luleå. Staten företräds av<br />

Finansdepartementet. LKAB bryter och<br />

förädlar Norrbottens unika järnmalm<br />

för den globala stålmarknaden och har<br />

drygt 4 000 anställda i 14 länder.<br />

LKAB investerar tungt i att öppna tre<br />

FoTo: FrEdrIc ALM/LKAB<br />

dagbrottsgruvor och spränger sig ner till<br />

två nya huvudnivåer i befintliga gruvor<br />

eftersom man bedömer att efterfrågan på<br />

järnmalm fortsätter att vara stark.<br />

Sålt allt som producerats<br />

– 2013 ser ut att börja lika bra för LKAB<br />

som <strong>2012</strong> slutade, med mycket höga<br />

leveranser under de sista månaderna.<br />

Man har sålt all produktion under det<br />

första kvartalet och skulle ha kunnat<br />

sälja mer om man hade kunnat producera<br />

mer!<br />

Kommer utvecklingen att hålla i sig?<br />

Det hänger till stor del på hur det går<br />

i Kina, där LKAB tycker sig känna av<br />

tecken på nedkylning. Den kinesiska<br />

marknaden sätter priset och vid ett scenario<br />

med överskott på marknaden kan<br />

priserna börja sjunka.<br />

Källor: NE, DN, DI, RMG, SGU, LKAB

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!