Nya Dimensioner nr 1 2012 (pdf) - BE Group
Nya Dimensioner nr 1 2012 (pdf) - BE Group
Nya Dimensioner nr 1 2012 (pdf) - BE Group
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nya<br />
<strong>Dimensioner</strong><br />
En tidning från <strong>BE</strong> group SvErigE AB u <strong>nr</strong> 1 2013<br />
Här sTöTTas<br />
sTockHolm c<br />
sid 10-11<br />
UBÅTarna<br />
kommer<br />
UnDer Tak<br />
VärlDsUnikT UBÅTsmUseUm sid 4–5<br />
DilliDur och Dillimax<br />
GroVplÅT som möTer<br />
De HÅrDasTe kraVen sid 8-9
Vi finns Här<br />
för VÅra<br />
kUnDer,<br />
DaG för DaG<br />
EftEr Ett par måNadEr som ny koncernchef<br />
för <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> kan jag konstatera att<br />
jag arbetar i ett företag med stora möjligheter.<br />
Vi har en stark marknadsposition i<br />
både Sverige och Finland, vi spelar en viktig<br />
roll som länken mellan producerande<br />
verk och slutanvändare och vi har ett brett<br />
och balanserat erbjudande med lagerförsäljning,<br />
direktleveranser från verk och<br />
med leveranser av prefabricerade stålprodukter.<br />
Samtidigt måste jag konstatera att<br />
konjunkturläget är allt annat än gynnsamt<br />
och att konkurrensen är knivskarp.<br />
för att lyckas i dagens bistra affärsklimat<br />
måste företag i värdekedjans samtliga<br />
led ständigt och konsekvent genomföra<br />
förbättringar i sin verksamhet. Produkter<br />
och service måste bli bättre, samtidigt som<br />
kostnaderna sänks. Detta är en stor utmaning<br />
och inom <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> pågår just nu ett<br />
sådant förändringsarbete, ett förändrings-<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Kimmo Väkiparta<br />
Redaktör:<br />
Jens Karlsson<br />
arbete som ska leda fram till att vi sänker<br />
våra kostnader och blir ett effektivare och<br />
mer konkurrenskraftigt företag.<br />
Vi kämpar för att bli ännu bättre på att<br />
ta hand om våra kunder och deras behov,<br />
dag för dag. Vår vision är att bli det mest<br />
professionella, mest framgångsrika och<br />
mest respekterade stålserviceföretaget. Att<br />
vi har kommit en bit på vägen, men att vi<br />
också har arbete kvar, visar resultaten av<br />
vår nyligen genomförda kundundersökning.<br />
Läs mer på sidan 9.<br />
VälkOmmEN till ett nytt nummer av vår<br />
kundtidning <strong>Nya</strong> <strong>Dimensioner</strong>, där vi med<br />
våra reportage visar vad vi kan och vad<br />
vi gör tillsammans med våra kunder och<br />
leverantörer.<br />
kimmO Väkiparta<br />
Koncernchef och VD<br />
kimmo.vakiparta@begroup.com<br />
korTBiTslaGer<br />
nU pÅ Be online<br />
Nytt på <strong>BE</strong> ONliNE är att man nu även<br />
kan söka och beställa från <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />
lager av kortbitar. Balk, hålprofiler,<br />
stångstål samt specialstål, rostfritt och<br />
aluminium finns tillgängligt. På <strong>BE</strong><br />
Online kan man också se lagertillgänglighet,<br />
räkna på priser och göra beställningar.<br />
Man kan även följa status på<br />
inneliggande order och se sin orderhistorik.<br />
Kontakta din säljare på <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong> för att få tillgång till <strong>BE</strong> Online.<br />
Adress:<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB<br />
Box 225<br />
201 22 Malmö<br />
Tel 040-38 40 00<br />
Fax 040-38 41 63<br />
www.begroup.se<br />
2<br />
Produktion:<br />
Björn Lundquist AB, Malmö<br />
0708-11 35 50<br />
lundquist@me.com<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige<br />
AB i korthet<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB ingår i<br />
koncernen <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>, ett ledande<br />
handels- och serviceföretag inom stål,<br />
rostfritt och aluminium med verksamhet<br />
i norra, centrala- och öst ra Europa.<br />
Som företag fristående från producenter<br />
erbjuder <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> värdeskapande<br />
leveranser och<br />
vidareförädling<br />
av stål, rostfritt<br />
stål och<br />
aluminium.<br />
Kunderna återfinns främst<br />
inom bygg- och verkstadsindustrin.<br />
Med säljkontor<br />
samt<br />
lager- och<br />
produktionsanläggningar<br />
strategiskt<br />
placerade i<br />
Sverige har <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> en helhetslösning<br />
för att leverera produkter och<br />
tjänster. Ambitionen är att spara tid,<br />
kostnader och kapital för kunderna<br />
och därigenom öka deras konkurrenskraft.<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har ett<br />
brett sortiment av<br />
handelsstål, rör,<br />
specialstål, armering,<br />
rostfritt stål<br />
och aluminium.<br />
Förutom ett sortiment<br />
av tusentals<br />
olika produkter från<br />
världens ledande<br />
producenter kan <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong> erbjuda skräddarsydda<br />
produkter och<br />
produktionsservice för<br />
att tillgodose kundernas specifika<br />
krav, hjälpa<br />
dem att hålla<br />
processtider<br />
så korta som<br />
möjligt och<br />
optimera sina<br />
produktionskostnader.<br />
Exempel på produktionsservice:<br />
– Kapning och sågning av stål, rostfritt<br />
och aluminium<br />
– Blästring och målning<br />
– Kapning, borrning, gradning och<br />
gängning<br />
(integrerad<br />
produktionslinje)<br />
– Gasskärning<br />
– Klippning och<br />
spaltning<br />
– Inläggningsfärdig<br />
armering (ILF).
klassisk<br />
Be-mark<br />
BeByGGs<br />
Magnus Sillén och Joakim Berg från Skanska Grundläggning arbetar på historisk <strong>BE</strong>-mark. Här hade Bröderna Edstrand sin Stockholmsanläggning<br />
under många år. Nu ska här bli bostäder, kontor och en stor bussdepå.<br />
Under 60 år var Bröderna Edstrands<br />
eleganta byggnad med sin välkända<br />
logotyp på taket ett dagligt blickfång<br />
för alla som färdades över Skanstullsbron<br />
i Stockholm. Här läggs nu<br />
grunden för bostäder, kontor och en<br />
ny bussdepå.<br />
När det genuint skånska företaget Bröderna<br />
Edstrand, grundat 1885, bildade<br />
ett Stockholmsbolag 1937, då man valde<br />
en stor tomt i Södra Hammarbyhamnen<br />
för en modern lageranläggning<br />
vid kaj. Affärerna gick bra och<br />
för att effektivisera administrationen<br />
uppförde man 1959 en ny<br />
kontors byggnad, helt klädd i rostfritt<br />
stål, alldeles vid den gamla<br />
Skanstullsbron.<br />
1907<br />
Redan en bit in på 60-talet var dock<br />
anläggningen för trång. 1964 öppnades<br />
två filialer till Stockholmsbolaget: en i<br />
Norrköping och en i Skellefteå. Norrköping<br />
kom som bekant helt att ta över<br />
verksamheten i Stockholm. I dag är<br />
”filialen” i Norrköping en av <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />
två fullskaliga lager- och produktionsanläggningar<br />
– den andra ligger i Malmö,<br />
där även koncernledningen finns.<br />
Den gamla <strong>BE</strong>-tomten vid Hammarbyhamnen,<br />
som sett så mycket stål passera<br />
under åren, är i dag helt avriven<br />
Tre bilder av samma<br />
motiv: Den gamla klassiska<br />
<strong>BE</strong>-tomten i Södra<br />
Hammarbyhamnen.<br />
1937 slog sig dåvarande<br />
Bröderna Edstrand<br />
ner här med sin Stockholmsanläggning.<br />
1959<br />
uppfördes det eleganta<br />
kontorshuset.<br />
3<br />
1960<br />
och förvandlas nu från industriområde<br />
till bostadsområde. Här utför Skanska<br />
Grundläggning ett omfattande grundläggningsarbeten,<br />
bland annat med<br />
grundläggningsmaterial från <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>.<br />
Attraktivt läge<br />
Kvarteret ska få 360 lägenheter, stora<br />
kontorsytor samt en bussdepå med verkstäder<br />
för 130 bussar. Byggnadsprojektet<br />
är omskrivet och komplicerat eftersom<br />
området nås av höga bullernivåer från<br />
trafiken på Skanstullsbroarna och eftersom<br />
bostäderna hamnar nära bussdepån<br />
och ett stort värmeverk. Ändå genomförs<br />
projektet eftersom området har ett<br />
ytterst attraktivt läge mitt i Stockholm.<br />
Läs mer om <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s historia i jubileumsboken<br />
”Bröderna Edstrand – ett begrepp” av Rickard<br />
Bergh från 1985 och på www.begroup.se.<br />
<strong>2012</strong>
Så kommer ubåtshallen<br />
att se ut när<br />
den är färdig.<br />
Här ByGGs VärlDens försTa<br />
UBÅTsmUseUm<br />
Medan många andra museer har sviktande besökssiffror noterar Marinmuseum i Karlskrona<br />
besöksrekord. Och nu får museet en ny attraktion som kommer att locka ännu fler besökare:<br />
den nya ubåtshallen med HMS Neptun och HMS Hajen. Just nu uppförs en spännande stålkonstruktion<br />
som ska i<strong>nr</strong>ymma de båda ubåtarna.<br />
Lagom till sommaren 2014 kommer<br />
Marinmuseum i Karlskrona att visa<br />
upp två svenska ubåtar på ett helt nytt<br />
sätt. Då öppnar museets nya ubåtshall<br />
med ubåten HMS Neptun och dykbåten<br />
Hajen. Det lär vara det enda ubåtsmuseet<br />
av det här slaget i hela världen.<br />
Ubåtarna står på plats under bar<br />
himmel utanför Marinmuseum på Stumholmen,<br />
marinens gamla befästningsö<br />
i Karlskrona. Runt omkring ubåtarna<br />
byggs en stor hall av stål och betong,<br />
eller snarare skräddarsys eftersom byggnaden<br />
följer ubåten Neptuns profil.<br />
Neptun är en intakt svensk ubåt från<br />
kalla krigets dagar och när museet är<br />
klart ska man kunna gå ombord. Neptun<br />
byggdes 1978 i Malmö och Karlskrona<br />
och är 49,5 meter lång, 11 meter hög,<br />
5,7 meter bred, och väger 1 150 ton.<br />
Hon kunde gå med 18 knop i undervattensläge<br />
och var bestyckad med 12<br />
torpeder.<br />
Sov i torpedtuben<br />
Bredvid Neptun ligger Hajen 1 som var<br />
svenska flottans allra första ubåt, byggd<br />
1904 för att sättas in i ett förväntat krig<br />
mot Norge. Trots att Hajen 1 kallas för<br />
ubåt är hon snarare en dykbåt eftersom<br />
hon enbart kunde befinna sig under vattenytan<br />
några få minuter i taget. Hajen<br />
1 hade en elmotor för undervattensdrift,<br />
en fotogenmotor för ytläge och var<br />
utrustad med tre torpeder som enda<br />
Ubåtshallen byggs<br />
bredvid museet.<br />
Här byggs ett ubåtsmuseum!<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s Thomas Anderberg<br />
och VD:n för Ronneby Svets &<br />
Smide, Heiki Andersson, besöker<br />
byggplatsen i Karlskrona.<br />
4<br />
Hajen i somras,<br />
före byggstart.
eväpning. Bekvämligheten ombord för<br />
de åtta i besättningen var inte så god,<br />
det var så trångt att kaptenen fick sova i<br />
torpedtuben!<br />
Ubåtshallen är ett uppmärksammat<br />
och prestigeladdat uppdrag som Ronneby<br />
Svets & Smide, en gammal trogen<br />
kund till <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>, utför på uppdrag av<br />
Fastighetsverket och Peab.<br />
– Vårt uppdrag är att tillhandahålla<br />
stålstommar till ubåtshallen, säger Heiki<br />
Andersson VD på Ronneby Svets &<br />
Smide. Vi tillverkar hemma och monterar<br />
på plats. Det handlar om 65 ton stål<br />
i form av balk, men även plattjärn och<br />
plåt. Det är lite speciellt att bygga när<br />
Ubåten Neptun<br />
lyfts upp på land.<br />
ubåtarna står på plats med många vinklar<br />
och vrår. Vi monterar även betongelementen<br />
som utgör husets väggar och tak.<br />
Uppdraget var hårt konkurrensutsatt.<br />
Avgörande för att Ronneby Svets &<br />
Smide fick uppdraget kan ha varit företagets<br />
dokumenterade rutin från många<br />
avancerade stålkonstruktioner.<br />
– Det är onekligen ett profiluppdrag,<br />
konstaterar Heiki Andersson. Eftersom<br />
det var en statlig upphandling har det<br />
blivit många möten före och under projektet,<br />
men också ordning och reda.<br />
Friare roll<br />
I projektet har Heiki Andersson samarbetat<br />
tätt med Thomas Anderberg på <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong> när det gäller stålleveranserna.<br />
Som så ofta tidigare i samarbetet med<br />
Ronneby Svets & Smide har Thomas<br />
fått en utvidgad och friare roll att utifrån<br />
givna ramar finna de mest fördelaktiga<br />
lösningarna i materialanskaffningen.<br />
– Vi fick en spec innan ritningarna var<br />
färdiga och kände till dimensioner men<br />
inte längder. Med hänsyn till tidsplanen<br />
kunde vi se vad som var bäst i olika fall.<br />
HaJen – försTa sVenska UBÅTen<br />
HOlläNdarEN Cornelis van Drebbel<br />
var först – han konstruerade år 1624<br />
en farkost som roddes med tolv åror,<br />
under vattnet längs Themsen. Först mot<br />
slutet av 1800-talet var tiden mogen för<br />
maskindrivna ubåtar. Två huvudtyper<br />
utvecklades: amerikanen J. P. Hollands<br />
enkelskrovsbåt och fransmannen Maxime<br />
Laubeufs dubbelskrovsbåt.<br />
Sveriges första ubåt, Hajen från 1904<br />
5<br />
StörSta orDern hittillS<br />
förutOm byggnadssmide tillverkar<br />
Ronneby Svets & Smide även<br />
stora kabelkaruseller åt kraftindustrier<br />
i Norge, Skottland och<br />
England. Nu har en ny kund tillkommit:<br />
Hellenic Fulgor Energy<br />
Cables i Grekland som bygger en<br />
helt ny kabelfabrik.<br />
Till skillnad från tidigare<br />
uppdrag säljer Ronneby Svets<br />
& Smide här sitt kunnande och<br />
ansvarar för ritningar, drivaggregat,<br />
räls och hjul, medan stålkonstruktionerna<br />
tillverkas i Grekland<br />
och inte Blekinge. Ordern är<br />
värd 79 miljoner kronor och är<br />
företagets största hittills.<br />
– Det bästa är att många<br />
lokala underleverantörer till oss<br />
också får sina största ordrar för<br />
året. Även <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> är med och<br />
får sälja mycket stål, säger Heiki<br />
Andersson.<br />
var influerad av den amerikanska Hollandtypen.<br />
Sveriges nästa ubåt, Hvalen,<br />
byggdes i Italien 1909 och var en dubbelskrovsbåt<br />
som låg till grund för Kockums<br />
första ubåtskonstruktioner.<br />
Sverige har sedan dess på egen hand<br />
producerat cirka 80 ubåtar. Dessutom är<br />
Sverige världsledande inom konventionell<br />
ubåtsteknik vilket gör våra ubåtar<br />
mycket avancerade och slagkraftiga.
fler Be GroUp-amBassaDörer<br />
För att få reda på vad kunderna<br />
anser om <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s service och<br />
erbjudande har en kundundersökning<br />
nyligen genomförts, den<br />
första sedan hösten 2009. Den<br />
visar att kunderna i stort sett är lika<br />
nöjda nu som då, men det så kalllade<br />
ambassadörsindexet har rört<br />
sig i rätt riktning.<br />
– Ambassadörsindexet är ett viktigt<br />
mått på i vilken grad våra kunder kan<br />
rekommendera oss som leverantör,<br />
säger Jens Karlsson, marknadskoordinator<br />
på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>. En ambassadör<br />
är ju inte enbart en nöjd kund, utan<br />
sprider dessutom ett gott rykte, vilket<br />
är guld värt.<br />
Kunderna ger <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> generellt<br />
sätt höga betyg vad det gäller<br />
bemötande, kompetens och service.<br />
Förbättringspotential finns dock när<br />
det gäller information kopplat till<br />
GrunDförStärkninG<br />
meD rörpålar<br />
Via Ett smidigt samarbete med<br />
stål-företaget Repay Pålen AB är <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong> engagerat i arbetet med att<br />
förse grundläggningsmarknaden med<br />
stålpålar. <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> levererar rör och<br />
hylsor till Repays produktionsanläggning<br />
i Uddevalla via ett konsignationslager.<br />
Repay<br />
tillverkar<br />
en typgodkändrörpåle<br />
som<br />
lagerförs<br />
i kvalité<br />
S460MH<br />
och finns<br />
tillgänglig<br />
för snabb<br />
leverans<br />
FoTo: ThoMAS JohAnSSon<br />
i längder<br />
1–6 meter till såväl nybyggnation som<br />
grundförstärkning av befintliga fastigheter.<br />
De dimensioner som lagerförs är<br />
75, 90, 115 och 140 påle.<br />
För mer information om grundläggningspålarna,<br />
kontakta John Mikaelsson, pålansvarig<br />
på Repay, 031-383 85 15.<br />
leveransförseningar.<br />
När det gäller produkter, kvalitet,<br />
prisbild, utbud och sortimentsförnyelse<br />
får <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> något högre betyg<br />
än 2009. Samma gäller för produktionsservice.<br />
– Vi måste dock fortsätta med att<br />
förklara fördelarna med vår produktionsservice,<br />
säger Jens Karlsson.<br />
Fortsatt förbättringsarbete<br />
Betyget för lagertillgänglighet, leveranstid<br />
och leveranssäkerhet har<br />
aningen försämrats jämfört med 2009.<br />
– Vi trodde nog lite till mans här på<br />
<strong>BE</strong> att vi skulle få något mer negativ<br />
kritik än vad vi fått, med tanke på de<br />
utmaningar som vi mötte när vi bytte<br />
affärssystem. Nu gäller det att fortsätta<br />
förbättringsarbetet inom leveransområdet!<br />
Kundundersökningen utfördes som<br />
en webbenkät. Något över 700 kunder<br />
Nu är drömmEN om en bro över Sölvesborgsviken<br />
förverkligad! Denna Europas<br />
längsta gång- och cykelbro (759 meter)<br />
förbinder staden med det natursköna<br />
Listerlandet och den nya stadsdelen<br />
Ljungaviken.<br />
– Bron är längre än Karlsbron i Prag,<br />
säger en stolt Ronny Södergren, VD på<br />
Stål och Rörmontage i Ysane.<br />
Det är Ronny Södergren som har<br />
designat bron som är byggd av 600 ton<br />
stål, varav 200 ton rostfritt. Från början<br />
skulle den ha byggts helt i kolstål, men<br />
för att få slippa rostskyddsmåla och<br />
för att nå ökad livslängd bytte man en<br />
6<br />
Ambassadörsindexet<br />
för<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har<br />
rört sig i rätt<br />
riktning, konstaterar<br />
Jens<br />
Karlsson.<br />
svarade, vilket motsvarar ungefär 20<br />
procent av de totalt tillfrågade.<br />
– Svarsfrekvensen får i sammanhanget<br />
betraktas som OK, säger Jens<br />
Karlsson.<br />
Drömmen om Bron förVerkliGaD<br />
tredjedel till rostfritt duplexstål 2101<br />
som <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> levererat. Gångbanan är<br />
består av 100 ton träplank.<br />
Den duplexa stålsorten LDX 2101 är<br />
lågt legerad med nickel och därför prisstabil.<br />
Duplexa stål har god korrosionshärdighet<br />
och hög hållfasthet, vilket gör<br />
att man kan välja tunnare plåttjocklek<br />
till många applikationer.<br />
Peab Sverige AB region anläggning<br />
syd har stått för totalentreprenaden av<br />
Sölvesborgsbron, medan <strong>BE</strong>-kunden Stål<br />
& Rörmontage i Ysane utanför Sölvesborg<br />
har ansvarat för design, konstruktion<br />
och tillverkning.
priser & råvaror<br />
sEr Vi så Här i början av år 2013 ett<br />
svagt fladdrande ljus i slutet av tunneln<br />
eller är det helt beckmörkt? En<br />
blick i backspegeln visar att stålproduktionen<br />
inom EU föll med nära<br />
fem procent under <strong>2012</strong>, medan den<br />
globala stålproduktionen ökade med<br />
drygt 1 procent.<br />
aV aNEttE sjöliN<br />
Chef Produkt & Inköp<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige<br />
Stål- och aluminiumbranschen har<br />
under en längre period visat låg försäljning<br />
och dålig lönsamhet. Anledningen<br />
är helt enkelt att produktionskapaciteten<br />
är högre än efterfrågan.<br />
Stål- och aluminiumproduktionen<br />
befann sig i en expansionsfas när krisen<br />
slog till 2008 och har inte lyckats<br />
anpassa sig till efterfrågan, speciellt<br />
inte i Europa. Under de senaste fem<br />
åren har efterfrågan på stål från byggindustrin<br />
i EU minskat med 45–50<br />
procent!<br />
lEHmaNkrascHEN, den europeiska<br />
finanskrisen, de japanska kärnkrafts-<br />
haverierna, oron i Nordafrika och<br />
Mellanöstern har i kombination med<br />
USA:s osäkra finanssystem hållit<br />
världsekonomin på sparlåga. Men<br />
kanske händer det något nu! Lagren<br />
av stål och aluminium är förhållandevis<br />
låga, vilket kan ge en positiv effekt.<br />
Priserna på råvaror stiger, finansoron<br />
tycks ha lagt sig något och faran för<br />
grekisk kollaps tycks vara över för tillfället.<br />
Räntenivåerna i Europa är låga<br />
och den amerikanska ekonomin visar<br />
tecken på viss återhämtning.<br />
Är botten passerad när det gäller<br />
konjunkturen? Swedbanks inköpschefsindex,<br />
PMI, steg kraftigt från<br />
44,6 i december till 49,2 i januari,<br />
en uppgång som indikerar att den<br />
svenska industrikonjunkturen har<br />
stabiliserats efter fjolårets nedgång.<br />
Industriföretagen reviderade upp sina<br />
produktionsplaner, vilket kan vara en<br />
tidig signal om en annalkande vändning<br />
i industrikonjunkturen.<br />
stålprisErNa stEg i början av januari<br />
både på skrot- och järnmalmsbaserade<br />
produkter men det finns fortfarande<br />
stora frågetecken som den svaga efterfrågan<br />
i Europa och att producenterna<br />
inte fullt ut har lyckats anpassa produktionskapaciteten.<br />
Priset på järnmalmen har klättrat<br />
Hundra år med rostfri sked i munnen<br />
uttryckEt att vara ”född med en silversked<br />
i munnen” betyder att man har<br />
sin framtid tryggad eftersom man fötts<br />
i en rik familj. Mindre bemedlade föds<br />
med en sked av stål i munnen – i många<br />
fall tillverkad i den engelska stålstaden<br />
Sheffield. Där har bords bestick och kni-<br />
var tillverkats i mer än tusen år, oftast av<br />
kolstål som snabbt rostade (det var<br />
bland annat därför som de<br />
rika köpte silverbestick).<br />
År 1913 upptäckte<br />
metallurgen Harry Brearley i Sheffield<br />
hur man tillverkar rostfritt stål, något<br />
7<br />
lJUseT<br />
i TUnneln?<br />
ytterligare. För skrot är bilden blandad,<br />
visar statistik från The Steel<br />
Index, TSI. Medan priserna på skrot<br />
i USA har sjunkit något har de stigit<br />
i Turkiet. Det europeiska priset på<br />
varmvalsat stål på rulle har stigit i likhet<br />
med priset på grovplåt. I USA har<br />
priset på grovplåt sjunkit.<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2010 2011 <strong>2012</strong> 2013<br />
Skrotprisutvecklingen, USD/ton<br />
(FOB Rotterdam).<br />
22 000<br />
21 000<br />
20 000<br />
19 000<br />
18 000<br />
17 000<br />
16 000<br />
15 000<br />
Jan Mar Maj Jul Sep<br />
Nickelprisets utveckling <strong>2012</strong>-2013,<br />
USD/ton (London Metal Exchange).<br />
2400<br />
2300<br />
2200<br />
2100<br />
2000<br />
1900<br />
1800<br />
Jan Mar Maj Jul Sep<br />
Aluminiumprisets utveckling <strong>2012</strong>-2013,<br />
USD/ton (London Metal Exchange).<br />
Nov Jan<br />
Nov Jan<br />
som kom att revolutionera<br />
industrin. I dag, hundra år senare<br />
är ”stainless steel” det mest använda<br />
materialet för de bestick och andra<br />
redskap som används i kök. Tack vare<br />
Harry Brearley slipper dagens barn att få<br />
rost i munnen när de föds.
GroVplÅTen som klarar<br />
När det handlar om grovplåt till riktigt krävande<br />
applikationer är slitstålet Dillidur och höghållfasta<br />
Dillimax seriösa utmanare till de branschledande<br />
varumärkena i Sverige.<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> och Dillinger<br />
Hütte GTS förser den<br />
svenska marknaden för<br />
grovplåt med ett seriöst<br />
importalternativ. He<strong>nr</strong>ik<br />
Lindgren, VD, och Sara<br />
Andersson arbetar på<br />
Dillinger Sverige AB.<br />
Arkitekten Santiago Calatrava som även ritade<br />
Turning Torso i Malmö har ritat den spektakulära<br />
Samuel Beckett Bridge i Dublin – en bro som tillverkats<br />
av stål från Dilliger Hütte GTS.<br />
8<br />
stålVErkEt i staden Dillingen heter<br />
Dillinger Hütte GTS och är en av världens<br />
största tillverkare av grovplåt.<br />
Det ligger i den tyska delstaten Saarland,<br />
strax söder om Luxemburg och<br />
nära gränsen till Frankrike. Det är här<br />
ursprunget till den klassiska centraleuropeiska<br />
industrikulturen återfinns.<br />
Stålverket grundandes redan 1685 och<br />
producerar i dag över två miljoner ton<br />
stål årligen i Dillingen och i ett andra<br />
valsverk i franska Dunkerque. Över<br />
5 000 personer sysselsätts. En av de<br />
största delägarna är ArcelorMittal,<br />
världens största ståltillverkare.<br />
dillidur är namnet på slitstålet från Dillingen.<br />
Det är mycket hårt men är trots<br />
det utmärkt att forma, skära och svetsa i.<br />
Dillidur används till skopor, flak, knivar,<br />
skärstål samt sten- och malm krosssar.<br />
dillimax är Dillingens höghållfasta<br />
konstruktionsstål. Det har extremt höga<br />
hållfasthets- och slagseghetsvärden<br />
men är samtidigt lätt att forma, skära<br />
och svetsa i. Dillimax är ett av de mest<br />
använda höghållfasta stålen i världen<br />
och används till kranar, lyftarmar och<br />
bärande konstruktioner i broar.<br />
Tack vare att <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> för närmare ett<br />
tjugotal år sedan inledde ett samarbete<br />
med Dillingen fick den svenska marknaden<br />
för kylda stål ett seriöst importalternativ.<br />
Det tyska stålet gjorde entré på ett<br />
produktområde där SSAB-Oxelösund<br />
hade nått en mycket stark position.<br />
Konkurrenskraftiga priser<br />
Christer Dahlberg på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har<br />
mångårig erfarenhet av strategiska inköp<br />
av plåt. Han ser så här på det täta produktsamarbetet<br />
med Dillingen:<br />
– Marknaden behöver flera aktörer<br />
på det här produktområdet och allt talar<br />
för att välja Dillidur och Dillimax. Stålen<br />
har dokumenterat hög kvalitet och<br />
god tillgänglighet. Vi erbjuder snabba<br />
leveranser från lager, kundspecifika<br />
direktleveranser och har dessutom kvalificerade<br />
möjligheter att producera vidareförädlade<br />
detaljer. Därutöver erbjuder<br />
vi utmärkt teknisk support i samarbete<br />
med Dillingen.
De TUffasTe UppDraGen<br />
DilliDur ett SlitStarkt koncept Dillimax höGhållfaSta Stål<br />
dillidur är en hel serie av slitstål i 400, 450 och<br />
500 brinell. Stålet används för alla typer av slitdelar<br />
i tuffa miljöer och ger en mycket bra totalekonomi<br />
med längre livslängder och färre servicestopp.<br />
Dillidur får sin höga hårdhet genom exakt sammansättning<br />
och justering av legeringsämnen för<br />
olika plåttjocklekar. Stålet valsas i två av världens<br />
mest kraftfulla valsverk och härdas genom extremt<br />
snabb avkylning.<br />
Dillidur har en unik kombination av hårdhet och<br />
seghet. Dillidur är utmärkt även som rent konstruktionsstål,<br />
är enkelt att bearbeta och har samma<br />
bearbetningsinstruktioner som liknande material.<br />
Stålet har dessutom mycket fina kallbockningsegenskaper.<br />
Dillidur 400 lagerförs av <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> i tjocklek 8–60 mm,<br />
format 3000 x 1500 mm och 6000 x 2500 mm. Dillidur kan<br />
tillverkas upp till 150 mm tjocklek och i upp till 4000 mm<br />
i bredd.<br />
He<strong>nr</strong>ik Lindgren, VD för Dillinger<br />
Sverige AB, kompletterar:<br />
– Dillingen står för högsta kvalitet<br />
och vi har lång erfarenhet av tillverkning<br />
av kylda stål som Dillidur och Dillimax.<br />
Vi har hög kapactitet och ett brett<br />
dimensionsprogram som tillsammans<br />
med konkurrenskraftiga priser gör det<br />
hela ännu mer intressant sett ur förbrukarnas<br />
perspektiv.<br />
Vill du veta mer om vad <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> i<br />
samarbete med Dillinger Hütte GTS<br />
kan erbjuda när det gäller Dilldur och<br />
Dillimax? Kontakta <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s försäljningsavdelning,<br />
040-38 40 00.<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har Dillidur och Dillimax i ett<br />
brett lagerprogram. I servicecentret<br />
för skärning tillverkas skurna ämnen i<br />
kund anpassade format.<br />
9<br />
dillimax är en familj av extra höghållfasta stål från<br />
500 till 1100 N/mm 2 som används i alla typer av<br />
lastbärande konstruktioner.<br />
Dillimax innebär viktbesparingar och bättre<br />
bearbetningsegenskaper som ger bättre totalekonomi.<br />
Stålen tillverkas med låg kolekvivalent för optimala<br />
svetsegenskaper och valsas till fina toleranser<br />
samt härdning genom extremt snabb avkylning.<br />
Vid påföljande anlöpning får materialet rätt seghet<br />
och hög hållfasthet.<br />
De mekaniska egenskaperna hos Dillimax ger<br />
mycket höga sträck- och brottgränser samt god seghet.<br />
Dillimax är lika enkelt att bearbeta som vanliga<br />
konstruktionsstål – i vissa fall enklare.<br />
Dillimax 690 T lagerförs av <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> i tjocklek 8-60 mm,<br />
format 3000 x 1500 mm. Dillimax kan produceras i tjocklekar<br />
upp till 250 mm och i bredd upp till 4000 mm.
lyfTeT för cenTra<br />
Stockholms a<strong>nr</strong>ika centralstation från 1871 vilar på murkna träpålar<br />
och byggnaden håller på att sjunka. Därför genomförs nu<br />
en avancerad grundförstärkning, samtidigt som byggnaden får<br />
en rad nya butiker under jord och en grönare profil.<br />
Under byggtiden rullar trafiken vidare med 250 000 jäktade resenärer<br />
som dagligen rör sig genom byggnaden.<br />
Jernhusen AB äger Stockholms Central<br />
och låter bygga om fastigheten. Jernhusen<br />
bildades 2001 när Statens Järnvägar<br />
bolagiserades. I dag äger man 250<br />
fastigheter i 81 kommuner till ett samlat<br />
marknadsvärde av 9,6 miljarder kronor.<br />
Två stora byggprojekt löper parallellt<br />
på centralstationen. Dels ska hela stationshuset<br />
grundförstärkas eftersom det<br />
håller på att sjunka, dels ska fastigheten<br />
moderniseras med nya butiker ovan och<br />
under jord, bland annat livsmedelsaffär<br />
och apotek. För att få ytor för nya butiker<br />
måste man gräva sig in i tidigare icke<br />
utnyttjad mark under fastigheten, samtidigt<br />
som man grundförstärker.<br />
Stationshuset sjunker<br />
Stockholm C är hjärtat i Stockholms<br />
pulserande liv och har varit stadens entré<br />
i över 140 år. Centralstationen vilar på<br />
2 000 träpålar som med tiden har börjat<br />
ruttna och gå sönder. Man kan se stora<br />
sprickor i fasaden ovanför ingången från<br />
Vasagatan. Grundförstärkningen ska<br />
hejda sättningarna.<br />
Det komplicerade byggprojektet<br />
sker under jord i trånga utrymmen och<br />
skapar mycket buller. Utmaningen är att<br />
genomföra byggarbetena<br />
samtidigt som alla resenärer<br />
ska kunna röra sig<br />
snabbt genom byggnaden.<br />
Stationshuset är Q-märkt,<br />
vilket kräver speciella lösningar<br />
för att kulturvärdena<br />
ska kunna kombineras<br />
med moderna byggmetoder.<br />
I november i år ska allt<br />
vara klart till en kostnad av<br />
1,2 miljarder kronor.<br />
Måttbeställt<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> deltar i byggprojektet<br />
som leverantör<br />
av balk, rör och armering<br />
– Här under stora hallen jobbar<br />
vi, visar Oskar Nilsson.<br />
till grundförstärkningen som utförs av<br />
byggföretaget Lemminkäinen.<br />
– Vi levererar måttbeställt, grundmålat<br />
och klart för montage, säger Anders<br />
Eriksson på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>. Man borrar hål<br />
genom väggarna och för in våra balkar<br />
för att avlasta byggnaden och reser<br />
pelare som stöd.<br />
Skarvar i sektioner<br />
Finländska Lemminkäinen har sin<br />
hemma marknad runt Östersjön och har<br />
många uppdrag i Sverige, främst med<br />
grundläggning, tunnel- och bergarbeten<br />
och beläggning. Lemminkäinen <strong>Group</strong><br />
är störst i Finland, omsätter 2,2 miljarder<br />
euro och har cirka 8 300 anställda.<br />
Oskar Nilsson är Lemminkäinens<br />
platschef på centralstationen:<br />
– Vi borrar ner 595 stålpålar och slår<br />
ner 105 för att stoppa sättningarna som<br />
är flera centimeter på många ställen.<br />
Eftersom det är så trångt där nere skarvar<br />
vi rören i sektioner om 1,5 meter. Vi<br />
ska ner cirka 18 meter till berg. Sedan<br />
vilar byggnaden på stålbalkarna, som<br />
också är svåra att hantera i källaren. Vi<br />
får ofta dela på balkarna och svetsa ihop<br />
dem igen på plats.<br />
Stökigare arbetsplats får man nog leta efter! Oskar Nilsson och <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />
Anders Eriksson granskar grundförstärkningen.<br />
10
len<br />
Oskar Nilsson, platschef<br />
för Lemminkäinen på<br />
Stockholms Central.<br />
Arbetet under centralstationen pågår samtidigt som<br />
det dagliga livet fortgår med oförminskad intensitet.<br />
Stockholms Central är en knutpunkt i det svenska järnvägsnätet. Bilden från 1920 kommer<br />
från Sveriges Järnvägsmuseums fotosamling. Ser fler på samlingsportalen.se.<br />
en klassisk knUTpUnkT<br />
sVErigE fick järNVäg först 1856,<br />
ganska sent jämfört med övriga<br />
Europa. Bergsmansbanan Nora–<br />
Ervalla norr om Örebro öppnades<br />
för trafik 5 mars 1856 och var då<br />
Sveriges första allmänna, normalspåriga<br />
järnväg med lokomotivdrift.<br />
1862 togs Västra stambanan i bruk<br />
och man kunde då ta sig mellan<br />
Stockholm och Göteborg på 14 timmar<br />
med flera uppehåll för måltider.<br />
1860 kom järnvägen till Stockholm<br />
när linjen Stockholm-Södertälje<br />
invigdes. Slutstationen låg på<br />
nuvarande Medborgarplatsen. 1866<br />
öppnades Norra station för trafik<br />
norrut. De båda stambanorna knöts<br />
sedan ihop med den så kallade Sammanbindningsbanan<br />
och ett stationshus<br />
byggdes 1867–1871.<br />
Stockholms Central 1873.<br />
trafikEN ökadE sNaBBt och stationen<br />
blev för liten. Riksdagen beslöt<br />
1923 om en stor utbyggnad. Åren<br />
därpå revs den gamla banhallen,<br />
de genomgående spåren för Västra<br />
stambanan flyttades västerut och en<br />
ny säckstation skapades vid det nya<br />
norra spårområde för Västeråsbanan<br />
och Norra stambanan. Den gamla<br />
11<br />
banhallen byggdes om till dagens<br />
stora vänthall med ett 13 meter<br />
högt tak som hålls uppe av limmade<br />
takbjälkar. I söder byggdes en<br />
monumental trappa i kalksten till en<br />
vänthall med buffé. SJ:s chefsarkitekt<br />
Folke Zettervall ritade inte bara den<br />
nya hallen utan även utsmyckningar<br />
och i<strong>nr</strong>edningar. Ombyggnaden var<br />
slutförd den 17 juni 1927.<br />
parallEllt mEd dagENs ombyggnad<br />
av centralstationen byggs Citybanan<br />
som öppnas 2017, då pendeltågstrafiken<br />
flyttas från Stockholm Central.<br />
Antalet tåg som trafikerar Stockholm<br />
central ska då minska med hälften<br />
och två tredjedelar av dagens resenärer<br />
ska i stället resa med Citybanan.<br />
Det behövs, för trafiken till Stockholm<br />
C kommer de närmaste decennierna<br />
att öka väsentligt tack vare<br />
kraftig tillväxt i fjärrtågstrafiken och<br />
nya höghastighetståg.<br />
Resande i stora hallen 1953.
Avsändare:<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB, Box 225, 201 22 Malmö<br />
proDUkTionen<br />
slUTsÅlD!<br />
LKAB slog leveransrekord under <strong>2012</strong> med 26,3 miljoner ton järnmalmsprodukter. Trots<br />
oroliga tider har man lyckats sälja allt – och lite till. LKAB står för hela 90 procent av järnmalmsproduktionen<br />
i EU och planerar att öka kapaciteten med 35 procent till år 2015.<br />
Det går onekligen bra för LKAB. Mellan<br />
2002 och <strong>2012</strong> ökade företagets omsättning<br />
från 5 till 31 miljarder kronor per<br />
år! Förklaringen är den kraftiga prisökningen<br />
på järn. Bara under de senaste<br />
månaderna har järnmalmspriserna noterat<br />
den största ökningen sedan 2010,<br />
uppbackat av Kina, världens ledande<br />
järnmalmskonsument. Sedan september<br />
har järnmalmspriserna stigit med 56<br />
procent.<br />
Miljarder i utdelningar<br />
Det här är goda nyheter för den svenska<br />
malmjätten och även för svenska staten<br />
som inkasserat många miljarder i utdelning<br />
de senaste åren. Svenska staten som<br />
är ägare till LKAB fick 20 miljarder kronor<br />
i utdelning mellan 2002 och <strong>2012</strong>.<br />
Sverige har en mer än tusen år lång<br />
historia av malmbrytning och metall-<br />
framställning. Det är tillgången på järnmalm<br />
och kunskapen om hur man kan<br />
nyttja malm och mineral som bidragit till<br />
det välstånd vi har idag. I dag är Sverige<br />
en av EUs ledande malm- och metallproducenter.<br />
Vi är till exempel den i särklass<br />
största järnmalmsproducenten inom EU<br />
och vi hör till de främsta inom basmetallerna<br />
koppar, zink och bly samt ädelmetallerna<br />
guld och silver.<br />
Global stålmarknad<br />
LKAB, det vill säga Luossavaara Kiirunavaara<br />
Aktiebolag, bildades 1890 och är<br />
ett av svenska staten helägt aktiebolag<br />
med säte i Luleå. Staten företräds av<br />
Finansdepartementet. LKAB bryter och<br />
förädlar Norrbottens unika järnmalm<br />
för den globala stålmarknaden och har<br />
drygt 4 000 anställda i 14 länder.<br />
LKAB investerar tungt i att öppna tre<br />
FoTo: FrEdrIc ALM/LKAB<br />
dagbrottsgruvor och spränger sig ner till<br />
två nya huvudnivåer i befintliga gruvor<br />
eftersom man bedömer att efterfrågan på<br />
järnmalm fortsätter att vara stark.<br />
Sålt allt som producerats<br />
– 2013 ser ut att börja lika bra för LKAB<br />
som <strong>2012</strong> slutade, med mycket höga<br />
leveranser under de sista månaderna.<br />
Man har sålt all produktion under det<br />
första kvartalet och skulle ha kunnat<br />
sälja mer om man hade kunnat producera<br />
mer!<br />
Kommer utvecklingen att hålla i sig?<br />
Det hänger till stor del på hur det går<br />
i Kina, där LKAB tycker sig känna av<br />
tecken på nedkylning. Den kinesiska<br />
marknaden sätter priset och vid ett scenario<br />
med överskott på marknaden kan<br />
priserna börja sjunka.<br />
Källor: NE, DN, DI, RMG, SGU, LKAB