Kåren - Ergo
Kåren - Ergo Kåren - Ergo
14 /PORTRÄTTET Ergo #1 / 2007 ”Att enbart skriva för en sluten akademisk krets är inget som lockar mig”, säger professorn och författaren Karin Johannisson. F oto: Christin Lenthamre Med människan genom tiden Psykoanalys för vår nutid – så ser idéhistorikern Karin Johannisson på sitt ämne. Med fokus på kropp och medicinhistoria söker hon bakgrunden till samtida fenomen. Nu skriver hon på en bok om melankolins historia, där hon även vill slå ett slag för vår rätt att vara ledsna och nedstämda. Synen på vår kropp har förändrats genom tiderna. Vad som ansetts som sjukt och friskt, manligt och kvinnligt, och hur den ideala kroppen ska se ut, är långt ifrån beständiga sanningar – snarare ständigt skiftande tidsmarkörer, tätt sammankopplade med tidens normer och värderingar. Att undersöka hur människans relation till sin kropp förändrats genom århundradena kan därför säga mycket om hur våra föreställningar om oss själva vuxit fram, förklarar Karin Johannisson. Att försöka förstå varför människor tänker och handlar som de gör, har alltid varit en stor drivkraft i hennes arbete som forskare och författare. – Historia är inte bara dekoration. Den är en fantastisk bank av erfarenhet som kan hjälpa oss att belysa och förstå nutiden. – Men det ska inte bara vara nyttigt, utan framförallt roligt, att ha insikter i varför vi tänker som vi gör, påpekar hon. DET VAR FASCINATIONEN över idéhistoriens fokus på människor som gjorde att hon föll för ämnet under studietiden i Göteborg. Hon beskriver det som ”en omedelbar förälskelse”. Men vägen till forskningen var allt annat än spikrak. Efter studierna följde en tid med diverse jobb, en bibliotekarietjänst på Carolina Rediviva varvades med skrivande på en Cuppsats samtidigt som hon arbetade med att översatta tysk dramatik till svenska. – Det var en kombination av intresse och slump att jag till slut hamnade på en doktorandtjänst. Annars hade jag nog fortfarande varit översättare, jag tycker mycket om att arbeta med språket. Om jag inte kunde kombinera forskningen med att skriva böcker skulle jag nog inte vara kvar, att enbart skriva för en sluten akademisk krets är inget som lockar mig, säger Karin Johannisson. Hennes böcker har också fått stor uppskattning utanför de akademiska rummen. Sedan debuten 1988 med ”Det mätbara samhället” har hon gett ut ett »NÄR OMVÄRLDEN ÄR OSÄKER FRAMSTÅR KROPPEN SOM NÅGOT FAST OCH STABILT, DIT VI KAN FÖRFLYTTA VÅR ORO OCH UTTRYCKA DEN GENOM SYMPTOM SOM TIDENS SAMHÄLLE ACCEPTERAR.« fl ertal titlar, senast ”Tecknen” (2004) som granskar läkarens metoder att tyda kroppen genom tiderna. Där emellan har det även hunnit bli två nomineringar till Augustpriset, dels för den mycket uppmärksammade ”Den mörka kontinenten” (1994) om den medicinska vetenskapens syn på kvinnans kropp. Dels för boken ”Kroppens tunna skal” (1997) där kroppens idéhistoria skildras, hur vetenskapen tar människokroppen i anspråk med start i renässansen och de ofta spektakulära dissekeringarna av kroppar på de anatomiska teatrarna. ETT ÄMNE HON ofta återkommer till är hur sjukdomar får olika benämningar i olika tider, alltefter vad som anses accepterat som sjukdom. Utbrändhet till exempel, är långt ifrån ett nytt fenomen. Under 1900-talets början då nervositet var på modet, fanns en utbredd psykisk ohälsa – inte olik dagens utmattningsdepressioner och långtidssjukskrivningar – som gick under namnet neurasteni, alltså nervsvaghet. Då som nu var det stora samhällsomvandlingar som orsakade instabilitet och otrygghet, förklarar Karin Johannisson. – Det skapas en oro som måste ta vägen någonstans. När omvärlden är osäker framstår kroppen som något fast och stabilt, dit vi kan förfl ytta vår oro och uttrycka den genom symptom som tidens samhälle godtar. FRAMTIDENS HISTORIKER tror hon kommer att analysera oss nutidsmänniskor och undra vad som hände. Trötta och deprimerade, utan lösningar för hur man ska handskas med den instabilitet och oro som globaliseringen för med sig. – Men vetskapen om att sådana problem har uppstått förr och att man har hittat lösningar som gjort att de försvunnit, kan vara en viss tröst, tror hon. Hennes egen metod mot stress är att försöka följa renässansfi losofernas motto, att pendla mellan vita activa och vita contemplativa – mellan det aktiva och meditativa livet. Kopplar av gör hon bäst genom att vandra i trädgården hemma i Rickomberga i Uppsala. En annan favoritsysselsättning är att läsa skönlitteratur, på sängbordet ligger just nu årets Augustpristagare, ”Svinalängorna” av Susanna Alakoski. Men även en egen ny bok är på väg, den här gången om ett sinnestillstånd som brukar förknippas med det typiskt svenska, nämligen melankolin. En känsla som hon menar alltid varit ett uttryck för förlust av sammanhang och jagande efter en mening i tillvaron, men som på samma sätt som utbrändheten yttrat sig i olika former beroende på vilket känslospråk som tiden tillåter. – Det är intressant att förstå hur man var melankolisk på sextonhundratalet. Melankolikern var långt mer utlevande. Många hade märkliga vanföreställningar om kroppen, hypokondriska förnimmelser och ett speciellt kroppsspråk. IDAG TROR HON melankolin snarare visar sig som rastlöshet, dövad med konsumtion och drömmar om självförvandling. Hela tiden försöker vi förbättra oss själva – våra liv kan alltid bli lite bättre, våra kroppar lite mer vältränade, våra hem lite snyggare. – Livet blir till ett projekt som ständigt ska förbättras. Allt som inte är optimal hälsa och välbefi nnande, som att vara ledsen eller sårbar, ses till slut som sjukdom. Jag tror det är viktigt att behålla så mycket som möjligt av sådana tillstånd inom synen på vad som är friskt, istället för att benämna det med medicinska namn. Om ramarna krymps för vad som ses som normalt, hamnar till sist väldigt många utanför. HANNA ODELFORS NAMN: Karin Johannisson YRKE:Professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, författare. ÅLDER: 62 år BOR: Villa i Rickomberga utanför Uppsala FAMILJ: Man och tre vuxna barn AKTUELL MED: Har just tilldelats en av universitetets Rudbecksmedaljer, för ”omfattande och brett uppskattade vetenskapliga insatser [...], ett författarskap som vågar utmana invanda betraktelsesätt och som korsbefruktar humaniora och de medicinska vetenskaperna”. Skriver på en bok om melankolins historia.
STUDERA I EUROPA Internationella kansliet informerar vid två tillfällen om Uppsala universitets generella utbytesprogram samt om Sokrates/Erasmus och Nordplusprogrammen Onsdag 7 februari 2007 Kl 17-18, sal IV, Universitetshuset Tisdag 27 februari 2007 Kl 17-18, sal IV, Universitetshuset Alla intresserade är välkomna! Besöksadress: Internationella kansliet, S:t Olofsgatan 10 A www.inter.uadm.uu.se
- Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
- Page 3 and 4: Ergo #1 / 2007 MEDARBETARE I ERGO:
- Page 5 and 6: Ergo #1 / 2007 David Ekstrand, Halv
- Page 7 and 8: Ergo #1 / 2007 Hotade studentbostä
- Page 9 and 10: Ergo #1 / 2007 REPORTAGET / 09 frit
- Page 11 and 12: Ergo #1 / 2007 Fejkade intervjuer g
- Page 13: Ergo #1 / 2007 HD fällde Uppsala u
- Page 17 and 18: Ergo #1 / 2007 FORSKNING PÅGÅR Sv
- Page 19 and 20: Ergo #1 / 2007 Loud på Norrlands t
- Page 21 and 22: Gör din mun en tjänst - kom till
- Page 23 and 24: Ergo #1 / 2007 Betygen sätts i ska
- Page 25 and 26: Ergo #1 / 2007 25 / KALENDARIUM VÄ
- Page 27 and 28: Malin Ulf Marie Caroline Martina Em
- Page 29 and 30: Ergo #1 / 2007 26/1 till 02 Rub-a-d
- Page 31 and 32: News in English According to Wikipe
STUDERA I<br />
EUROPA<br />
Internationella kansliet informerar vid två tillfällen om<br />
Uppsala universitets generella utbytesprogram samt om<br />
Sokrates/Erasmus och Nordplusprogrammen<br />
Onsdag 7 februari 2007<br />
Kl 17-18, sal IV, Universitetshuset<br />
Tisdag 27 februari 2007<br />
Kl 17-18, sal IV, Universitetshuset<br />
Alla intresserade är välkomna!<br />
Besöksadress: Internationella kansliet, S:t Olofsgatan 10 A<br />
www.inter.uadm.uu.se
Change language