Kåren - Ergo

Ergo #1 / 2007
HD fällde Uppsala universitet
Uppsala universitet gjorde sig
skyldigt till otillåten diskriminering
vid antagningen till juristprogrammet
2003. Det slår Högsta
domstolen (HD) fast i en dom.
HD fastställer därmed tings- och hovrättens
bedömning, och ålägger Uppsala
universitet att betala skadestånd till de
två studenter med svenskfödda föräldrar
som stämde universitetet sedan de trots
Inkomst ska inte påverka studielånet.
Det föreslår Skatteverket
regeringen i en ny rapport. Tanken
är att minska det utbredda
svartjobbandet bland studenter.
Enligt en färsk rapport från Skatteverket
svartjobbar en fjärdedel av
alla studerande. Det är den klart
högsta siffran bland samtliga sysselsättningskategorier.
Dels handlar det
om svårigheten att få vita jobb, menar utredaren
Håkan Malmer. Men också om att
man är rädd att hamna över fribeloppsgränsen
och därmed bli av med rätten till
studiemedel.
– Man vågar inte riskera att gå miste om
studielånet och den trygghet det medför.
Dessutom är svarta anställningar ofta
tillfälliga, vilket passar många studenter
med ojämn arbetsbörda eller som helt
enkelt inte vill binda upp sig. Allt enligt
en fördjupad undersökning som Skatteverket
har gjort bland svartjobbande
studenter.
Per Löwdin
Utvärderingar
koncentreras till
svaga miljöer
bättre meriter blivit förbigångna av sökande
med utlandsfödda föräldrar vid
antagningen till juristprogrammet.
– Det är bra att rättsläget har klargjorts.
Att det har varit oklart hittills visar inte
minst det faktum att HD gav prövningstillstånd,
säger Hans Eklund, studierektor
vid Juridicum.
Gunnar Strömmer, som har företrätt de
två diskriminerade studenterna, glädjer
sig åt utfallet.
– Det är centralt att HD utgår från rätt-
Skatteverket vill slopa fribeloppet
Men svartjobb innebär en rad nackdelar
för den enskilde. Det man tjänar är till exempel
inte pensionsgrundande, man saknar
anställningstrygghet, står utanför de
sociala trygghetssystemen och är oskyddad
vid arbetsplatsolyckor och skador.
– Och man kan ju inte sätta upp det man
gör på sitt CV, påpekar Håkan Malmer.
DÄRFÖR FÖRESLÅR SKATTEVERKET nu att
studielånet inte längre ska påverkas av
hur mycket en student tjänar. Förhoppningen
är att på så sätt öka incitamentet
att jobba vitt. Skatteverket vill också att
även låga ersättningar (som det lämnas
kontrolluppgift på men som är för låga
för att arbetstagaren ska behöva skatta)
ska vara pensionsgrundande i framtiden.
– Det blir ytterligare en morot för att välja
bort svartjobb, säger Håkan Malmer.
Förslagen är två av många i en omfattande
utredning kring svartjobb, som ska
lämnas till regeringen senare i år.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
Under den förra borgerliga regeringen,
1991–94, infördes
ett “ekonomistiskt” system
för anslagstilldelningen. Universiteten
skulle i fortsättningen,
förenklat uttryckt, få anslag i
förhållande till antalet examina som
avlades. Kritikstormen mot systemets ytlighet
utlöste anspråk på ett systematiskt
kvalitetsarbete. Direktiv utfärdades och
särskilda anslag ställdes till förfogande
för ”kvalitetsarbete”. Universitetskanslern
fi ck det yttersta ansvaret. Därmed
inleddes det uttalade kvalitetsarbetet,
universiteten började inrätta kvalitetskommittéer,
etc.
Sedan 2001 har Högskoleverket haft
i uppdrag att granska och utvärdera i
princip varenda utbildning inom det
svenska universitets- och högskoleväsendet.
Utvärderingarna har föranlett en
massa kritik för den ökade arbetsbördan,
för forskare och lärare, och i vissa fall är
det närmast potemkinkulisser som mött
utvärderarna. Besöken på högskolorna
regisseras minutiöst: vissa högskolor har
t o m anställt särskilda specialister för
ändamålet. En kritisk utvärdering får ju
följder för såväl anslagstillgång som rekrytering.
Kritiken till trots kan man konstatera
att Högskoleverket lyckats
förvånansvärt bra. Utvärderingarnas
kärna består av utomstående
bedömningar, av s k ”peer review”,
en kollegial granskning som utförs
av vetenskapligt kompetenta inom
ämnet. Granskningarna är givande
som studievägledning, inte minst
ten till likställdhet inför lagen och skydd
mot diskriminering som en mänsklig
rättighet.
EN KNÄCKFRÅGA HAR VARIT det undantag
i likabehandlingslagen enligt vilken en
åtgärd undanröjer diskrimineringsförbudet
om den är ”berättigad av hänsyn
till ett särskilt intresse som uppenbarligen
är viktigare än intresset av att förhindra
diskriminering i högskolan”. Uppsala
universitet, som i rätten har företrätts av
Från och med i höst kan man läsa
albanska vid Uppsala universitet.
Men Uppsalas breda utbud av
småspråk hotas nu av bristande
resurser.
Nyligen kom Uppsala universitet
överens med universiteten
i Göteborg, Lund, Linköping,
Stockholm och Umeå om
hur de ska fördela ansvaret för ett antal
småspråk som regeringen vill att det ska
fi nnas undervisning i i Sverige. Dit hör
de fem minoritetsspråken fi nska, tornedalsfi
nska, jiddisch, samiska och romani
chib, men också en rad andra, som estniska,
somaliska, hindi och portugisiska. För
Uppsalas del innebär överenskommelsen
att albanska blir ett nytt språk i grundutbildningen,
något man får en ersättning
på 1,5 miljoner kronor för under 2007.
– Vi utgår från att det blir ett årligt bidrag,
men vi vet inte än, säger Anna Sågvall–Hein,
dekan på språkvetenskapliga
fakulteten.
i den meningen att man kan lära sig vid
vilket lärosäte man bör undvika att läsa
eller disputera i ett visst ämne.
Samtidigt får man konstatera att verket
har varit relativt svagt. 700 utbildningar
och program har granskats under de tre
senaste åren. En del utbildningar har vid
granskningen fallit under en “miniminivå
för högskolemässighet”. Universitetens
och högskolornas rätt att utfärda
examen i dessa ämnen och program har
då ifrågasatts av verket. Totalt har Högskoleverket
ifrågasatt 69 examensrätter.
Enligt verket driver ifrågasättandet fram
en kvalitetshöjning, vilken medfört att
verket hittills inte behövt dra in någon
examensrätt.
Med stor sannolikhet har politiska överväganden,
snarare än akademiska, delvis
fått betinga utfallet. Drogs examensrätter
verkligen in skulle man ställas inför
en rad svåra problem: Ska utbildningen
läggas ned? Hur hanterar man det? Blir
staten eller högskolan skadeståndskyldig?
De som har läst eller försökt disputera
i ämnet har ju gjort stora förluster!
Dragit på sig studielån och ägnat en del
av sitt liv åt ett dödfött projekt som är
mer demeriterande än meriterande.
Uppdraget från staten 2001
var sexårigt och är i stort sett
slutfört. Praktiskt taget alla
utbildningar ha granskats.
Därför lägger nu Högskoleverket
om verksamheten. Enligt verket
visar såväl erfarenheter från Sverige som
från andra länder att nya omgångar av
kvalitetsgranskningar som genomförs på
NYHETER /13
Justitiekanslern, har hävdat att intresset
av mångfald inom juristkåren är ett sådant
särskilt intresse.
Men i sin dom skriver HD att det varken
i övriga diskrimineringslagar eller i förarbetena
till likabehandlingslagen fi nns
stöd för att i enlighet med det aktuella
undantaget tillämpa positiv särbehandling
vid olika meriter, s k stark positiv särbehandling.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
Småspråk hotas av resursbrist
En anledning till att just albanska hamnar
i Uppsala är att försvarets tolkskola,
som universitetet samarbetar med, har
efterfrågat undervisning i språket.
Utöver albanskan tilldelas Uppsala ansvaret
för en rad andra språk från regeringens
lista, men som redan fi nns vid universitetet.
Dit hör till exempel turkiska
och assyriologi.
Uppsala universitet har i själva verket
det bredaste språkutbudet i landet, med
undervisning i ett trettiotal språk på
grundutbildningsnivå. Men att bredden
kommer att kunna behållas även framöver
är inte självklart. En kärv ekonomi gör
att språkvetenskapliga fakulteten nu har
fått i uppdrag av konsistoriet att se över i
hur många språk man kan upprätthålla
en (enligt Högskoleverket) tillräckligt
god kvalitet.
– Vi gör allt vi kan för att behålla samtliga
språk och vill inte dra ner på undervisningen.
Men det är ingen lätt uppgift,
säger Anna Sågvall–Hein.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
samma sätt som tidigare inte ger lika värdefulla
bidrag som vid det första tillfället.
De kommande åren (2007–2012) ska
det alltså inte göras någon generell kvalitetskontroll.
Istället vill verket ge större
vikt till lärosätenas eget kvalitetsarbete.
De fl esta lärosäten har numera egen systematisk
kvalitetsgranskning, särskilda
enheter som arbetar med att försöka höja
kvaliteten på utbildningen, etc.
Vidare aviserar Högskoleverket att det
vill satsa på ett mindre antal fördjupade
granskningar av ämnen och program
där bedömningen görs att det fi nns en
risk för att god kvalitet inte upprätthålls,
baserad på nyckeltal, uppföljningar och
förenklade självvärderingar.
Istället för att utvärdera alla, även institutioner
som är erkänt väl fungerande,
blir det alltså en koncentration till de
svagaste miljöerna. Väl fungerande verksamheter
kommer att lämnas ifred, medan
t ex institutioner som kännetecknas
av många doktorander och knappt några
disputationer riskerar att utsättas för en
ingående granskning.
Denna koncentration är säkert en riktig
satsning. Det fi nns forskningsmiljöer
som inte fungerar bra, för att uttrycka saken
milt, och en koncentration på dessa
borde ge resultat. Istället för ett fl öde av
rapporter, så stort att ingen orkar läsa
allt, blir det färre och mer åtgärdsrelevanta
rapporter. Som ger ett större genomslag.
Andra inslag i de kommande årens utvärderingar
blir ökad internationell medverkan
i granskningen, och utmärkelser
till framstående utbildningsmiljöer.