Pampig Petribyggnad på pränt, sid 8-9 - Malmö stad

2/2008
Sydlig samverkan
skördar stora segrar,
sid 4-5
Bellevueelever bland
biosugna BUFF-gäster,
sid 6
Egna enheten erbjuder
elevassistentutbildning,
sid 10
Största skolan som står
stolt i staden, sid 16-17
edico
Utbildningsförvaltningens personaltidning
Morsgrisar är vi
allihopa, allihopa,
sid 10-12
Pampig Petribyggnad
på pränt, sid 8-9

LEDARE
Den 3 mars överlämnades utredningen ”Frivux – Valfrihet i vuxenutbildningen”
till utbildningsminister Jan Björklund. Han gick
samma dag ut med ett pressmeddelande där han kommenterade
utredningen med två invändningar. ”Dels kan fri etableringsrätt med
pengsystem bli kostnadsdrivande för kommunerna. Dels ska vuxenutbildningen
genomgå flera andra stora förändringar kommande år med nya
läroplaner och kursplaner, en ny betygsskala, ny skollag med mera. Om
dessa kvalitetsreformer ska kombineras med en omstrukturering av hela
verksamheten kan effekten bli att kvaliteten sjunker under tiden, vilket
vore olyckligt”.
I samma pressmeddelande lovade han att ge besked under mars månad
om hur regeringen avser att gå vidare med utredningens huvudförslag.
Redan på måndagen den 10 mars då Björklund talade på en
vuxenutbildningskonferens i Stockholm gjorde han ett uttalande om att
utredningen om en fristående vuxenutbildning skulle lämnas utan vidare
åtgärder. Senare samma dygn kom ett nytt pressmeddelande från
utbildningsdepartementet med följande rubrik ”FRIVUXUTREDNINGEN
GENOMFÖRS INTE”.
Den inplanerade MÖTESPLATS VUX på vilken huvudsekreteraren Mikael
Andersson skulle presentera förslaget för en fristående vuxenutbildning
fick därför ställas in.
I skrivande stund håller vi på att planera för en ny MÖTESPLATS VUX där
konsekvenserna av beslutet bör diskuteras.
Just nu är det mycket svårt att avläsa utbildningskartan inför framtiden och
därmed vanskligt att försöka ha framförhållning inför stora organisationsförändringar.
Ena dagen aviseras stora genomgripande förändringar och
nästa dag återgår man till det gamla.
EDICOREDAKTIONEN
Utgivare
Utbildningsförvaltningens
informationsavdelning
Ansvarig utgivare
Matz Nilsson
Redaktör
Pia Oredsson, informationschef
Formgivning
Utbildningsförvaltningens informationsavdelning
Omslag: Freddy Billqvist
Edico betyder på latin:
Jag säger rent ut, jag yttrar.
Aldrig har vi väl inom skola och utbildning haft så många nationella
utredningar i gång vid ett och samma tillfälle. Många bollar är i luften och
nu är det dags att plocka ned dem. Regeringens olika utredningar är helt
avgörande för hur vi i Malmö ska formera vår gymnasieskola och vuxenutbildning.
Vi har nu under ett år inom tre olika arbetsgrupper utrett
inrättandet av ett lärcentrum, plattform för studie- och yrkesvägledning
samt hur styrningen och ledningen av vuxenutbildningen på bästa sätt ska
organiseras. Mitt dilemma är att jag inte kan presentera ett färdigt förslag
till våra politiker eftersom det är helt beroende av vad som sker med
Malmö stads organisation och hur regeringen kommer att lägga sina
propositioner inom utbildningsområdet.
Följande tre områden måste klaras av innan jag kan lägga ett förslag till
utbildningsnämnden:
Stadskontorets organisationsutredning om hur arbetsmarknadsfrågorna
ska relateras till den kommunala vuxenutbildningen.
Infrastrukturutformning och finansieringsfrågor är beroende av de
nationella utredningarna, vilka i flera fall är förlängda avseende
utredningstiden. Till exempel är vårt förslag kring en plattform för
studie- och yrkesvägledning helt beroende av två nationella utredningar,
Lika villkor för fristående och kommunala skolor och den nya
gymnasiereformen.
De förändrade förutsättningarna innebär att vi nu på nytt måste
processa de utredningar som framlagts av arbetsgrupp 1 och 2 –
”Gemensam plattform för studie- och yrkesvägledningen inom de
frivilliga skolformerna” respektive ”En utvecklad distansutbildning och
kommunalt lärcenter”. Utredningsgruppernas förlag måste omvärderas,
diskuteras och förankras i organisationen. Mötesplats VUX som vi
kommer att genomföra under hela våren är en naturlig arena för detta.
Hör av dig till oss:
Edico utkommer med 8 nummer per år.
För tips och synpunkter: edico@pub.malmo.se
och edico@malmo.se
Tidningens brevlåda finns också på intranätet
Komin/Utbildningsförvaltningen
Skribenter
Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen
Susan Englund, lärare Komvux Södervärn
Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet
Tryck
Wallin & Dalholm Boktryckeri AB
Papper
MultiArt Silk
Upplaga
2000 ex
Ny enhet för nybörjare på IVIK
FOTO: FREDDY BILLQVIST
Utbildningsförvaltningen samlar kompetensen
kring IVIK och skapar en ny enhet
för nybörjarelever. Frans Suell och Jörgen
Kocks gymnasium blir värd för den nya
startskolan med åtta klasser. Det föreslår
en utredningsgrupp inom förvaltningen.
IVIK, introduktionskurs för invandrarelever,
vänder sig till ungdomar i åldrarna 16-20 år som
invandrat till Sverige de senaste tre åren. Det
finns i dag cirka 20 klasser fördelade på åtta
gymnasieskolor. På grund av den stora tillströmningen
av nyanlända ungdomar till Malmö finns
nu ett akut behov av ytterligare två klasser.
”När antalet nyanlända blir fler än beräknat
uppstår svårigheter med att starta nya klasser på
I DETTA NUMMER
Malmö och Lund i samarbete om byggutbildningen ................................ 4
Samlat grepp om vårdutbildningar .................................................................... 5
Möte med en filmmakare ........................................................................................ 6
Frivux genomförs inte .............................................................................................. 7
Skapar verktyg för möten ....................................................................................... 7
Kulturellt
Något för alla i boken om Petri ............................................................................ 8
Rönnens gymnasium utbildar framtidens elevassistenter ..................... 10
32 år med vux – Ingrid Perulf ............................................................................... 11
Struktur och tydliga mål med MUP ................................................................... 12
Språkutvecklare på gymnasiet ............................................................................ 13
Auschwitzdagen 2008 .............................................................................................. 14
Information om projektet ”Kommunismens brott” ................................... 14
Spännande och utvecklande på ungdomsparlament .............................. 15
våra befintliga skolor.
Vi riskerar att
Malmö inte kan
följa de riktlinjer
som är stipulerade
beträffande väntetider
för nyanlända
elever”, skriver utredningsgruppen,
som består av Ann-
Sofie Nordh, intagningschef,
Krister
Wahlström, samordnande
rektor på
Pauli gymnasium, Gun Wiklund, utvecklingschef,
och Birgitta Alriksson, utvecklingssamordnare
med ansvar för IVIK.
Gruppen föreslår en ny enhet för nybörjare på
IVIK, det vill säga elever som inte deltagit i någon
undervisning i den svenska skolan. Dessa elever
går sitt första läsår på samma skola.
Den nya startenheten ska enligt förslaget tillhöra
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
Verksamheten leds av en rektor och en utvecklingssamordnare.
För att möta behovet under läsåret
krävs cirka tio klasser med 16 elever per klass (tolv
i alfabetiseringsgrupp). Av praktiska skäl väljer man
att börja med åtta klasser.
Syftet med omorganisationen är bland annat
att underlätta planering och samordning och förbättra
arbetssituationen för personalen.
”Vi kan få bättre samlad kompetens avseende
pedagogisk personal och elevvård. Vi får lärare
som aktivt söker sig till IVIK. Modersmålslärarna,
som har studiehandledning, får färre enheter att
besöka och de får lättare att få lokaler i anslutning
till elevernas klassrum”, skriver utredningsgruppen.
En nackdel är att eleverna blir mindre integrerade
på skolorna den första tiden.
”Ett förslag är att varje klass med internationell
inriktning blir fadderklass för en nybörjarklass
på IVIK. Detta skulle vara en mycket närliggande
form av internationalisering. Både Malmö Borgarskola
och Malmö latinskola har sådana klasser.”
Arbetet med IVIK-klasser kräver en förstärkt
elevvårdsresurs på Frans Suell och Jörgen Kocks
gymnasium. Utöver elevvårdsteamet med kurator,
SYV och skolsköterska behövs en elevcoach
som jobbar med mindre studiemotiverade elever,
och de ungdomar som väntar på en plats.
Efter första läsåret går eleverna vidare till
fortsättningsklasser på olika gymnasieskolor. IVIKklasser
ska enligt förslaget finnas på sju skolor.
”Grundprincipen är att ha centralt placerade
skolor som inte har stor dominans av pojkar, då
IVIK-klasserna har en majoritet av manliga
elever”, skriver gruppen.
Den nya organisationen för IVIK ska enligt förslaget
införas i höst. Utbildningsnämnden tar
beslut i frågan den 25 mars.
Special
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium
– Malmös största gymnasieskola ....................................................................... 16
Boktips från RMS ....................................................................................................... 18
Välgörande massage för MKB Fastighets personal ................................... 19
Kandidaten ................................................................................................................... 19
Profilen: Himmelsblå musiker/förskollärare/IT-samordnare ................... 20
2 | edico 2007 edico 2007 | 3

MALMÖ OCH LUND I SAMARBETE OM
BYGGUTBILDNINGEN
Malmö och Lund går samman för att stärka byggutbildningarna
i regionen. Inom Byggutbildning SYD sker en
fördjupad samverkan för att höja kvaliteten och statusen
på utbildningarna.
Byggkonjunkturen i Öresundsregionen befinner
sig nära kokpunkten. Citytunneln, ombyggnaden
av MAS och bygget av en ny fotbollsstadion
är några av de stora byggprojekten just nu. Bristen
på utbildad arbetskraft blir ett allt mer akut
problem. Kommunerna förmår inte ensamma
tillgodose företagens behov.
– Med samlade resurser, ökad strategisk styrning
och större räckvidd skapar vi en mer attraktiv
skolmiljö och ett bättre utvecklingsklimat som
tar hänsyn till specifika regionala förutsättningar
och behov, säger Matz Nilsson, utbildningsdirektör
i Malmö stad och Sten-Bertil Olsson,
skoldirektör i Lund.
Kvalitetssäkring
Hur lockar vi fler till våra utbildningar? Hur uppnår
vi en närmare samverkan med näringslivet?
Hur möter vi konkurrensen från fristående aktörer?
Hur tar vi oss an utmaningarna i den nya
gymnasieskolan? Att arbeta med dessa frågor på
skol- eller kommunnivå är ofta frustrerande. Företag
och branscher arbetar inte i det lokala perspektivet,
utan ser till regioner och marknader.
– Genom att möta företag och branscher på
deras egna villkor kan vi åstadkomma en djupare
och mer hållbar samverkan, med mer beslutskraft
och färre parallella strukturer, säger Matz
Nilsson och Sten-Bertil Olsson.
Företag och branschorganisationerna kvalitetssäkrar
utbildningarna genom att identifiera svagheter
och styrkor. De kan kommunicera framtida
Byggutbildning SYD
LUND
Branscherna
Företag
Mötesplats
kompetensbehov och yrkeskrav
som gör att vi utvecklar innehållet
och därmed fördjupar utbildningen.
– Samarbete minskar vår sårbarhet
när det gäller demografi,
regional ekonomi, konkurrensvillkor
och inte minst motverkar
kostsam inre konkurrens
mellan två allmännyttiga aktörer.
Det skapar en likvärdighet i
utbildningen och ger oss möjligheter
att arbeta med en gemensam
marknadsföring, framhåller
Matz Nilsson och Sten-
Bertil Olsson.
Det geografiska avståndet
mellan Lund och Malmö är två
mil. Inte mycket i en norrlännings
ögon men med skånska historiska ögon
är det ett ofantligt avstånd.
– Vi kan ta vara på fördelar i såväl likheter som
olikheter mellan de båda kommunerna. Samverkan
ger oss ökat fokus på våra specifika skånska
förutsättningar, som en mer öppen, internationell
och flerspråkig region, säger Matz Nilsson
och Sten-Bertil Olsson.
Det finns en nyfikenhet kring vad vi kan åstadkomma
tillsammans.
– I en allt mer globaliserad och gränslös värld kan
en stärkt regional identitet var avgörande för möjligheterna
att skapa en kraftfull och hållbar region.
Byggutbildning SYD
MALMÖ
Utbildningsentreprenörer
LTH MAH
Byggutbildning SYD ska fungera som en arena för samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetsliv och högskola.
Nya karriärmöjligheter
Ur dessa tankar föddes idén till Byggutbildning
SYD – ett projekt som syftar till fördjupad samverkan
mellan byggutbildningarna i de båda
kommunerna.
Projektet omfattar:
• Byggprogrammet med inriktningarna Måleri,
Husbyggnad och Anläggning i både Lund
och Malmö och de lokala inriktningarna Plåtslageri
och Breddat byggprogram i Malmö,
inom både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen.
• Byggrelaterade utbildningar: Energiprogrammets
inriktningar VVS och Kylteknik, Elprogrammets
inriktning Elteknik samt Teknikprogrammets
lokala inriktningar Inredning
och Arkitektur, Energi, El samt Bygg, inom
både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen.
• Företag inom branscherna
• Branschorganisationer
• Högskolorna – Malmö högskola och Lunds
Tekniska Högskola.
– Kvaliteten på bygg- och byggrelaterade
utbildningar kan stärkas, exempelvis genom att
lärarna får sin kompetensutveckling genom hög-
skolornas försorg, påpekar Matz Nilsson och
Sten-Bertil Olsson.
– En större gemensam organisation kan
också skapa fler möjligheter för jobbrotation
både inom utbildningsorganisationerna och
mellan företag och branschorganisationer.
Byggblogg
Utbildningsnämnderna i Malmö och Lund
gav i december klartecken till samverkansprojektet
Byggutbildning SYD. Nu fortsätter
arbetet för att utveckla former för samverkan
och förankra projektet inom de båda
förvaltningarna.
Vi återkommer i ett senare nummer av
Edico och berättar mer i detalj vad samarbetet
innebär för dig som medarbetare. Det
finns också möjlighet att följa arbetet på
webben. Matz Nilsson och Sten-Bertil Olsson
har etablerat en gemensam blogg – Byggutbildning
SYD – för att sprida information
under arbetets gång. Där kan man också
lämna synpunkter och få svar på sina frågor.
Bloggen nås på adressen:
http://byggutbildningsyd.wordpress.com
Samlat grepp om
vårdutbildningar
Vårdutbildning SYD är en ny samverkansform
för att utveckla vård- och omsorgsutbildningarna
i regionen. Lund och Malmö
samarbetar för att möta det stora behovet
av kvalitativ kompetensförsörjning.
Samarbetet diskuterades vid ett seminarium
den 3 mars på Rönnens gymnasium.
Bakgrunden till seminariet är Vård- och Omsorgscollege,
VO-College, en nationell satsning för att
utveckla utbildningar och verksamheter inom
vård och omsorg. VO-College är en arena för
samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetslivet.
Fler ungdomar, vuxna, arbetslösa och
invandrare ska lockas till vårdutbildningar och
befintlig personal ska få möjlighet till kompetensutveckling.
Nu görs ansträngningar för att etablera ett gemensamt
VO-College i Malmö och Lund. Rönnens
gymnasium, Gymnasieskolan Vipan och
Komvux i Lund bjöd in till ett seminarium den
3 mars för att väcka diskussion om hur samarbetet
ska fortskrida.
– Det handlar om kvalitetssäkring av våra
utbildningar. Samarbetet med Lund är väldigt
spännande och ger många nya möjligheter, säger
Lis-Lott Närwall, rektor för vuxenutbildningen
på Rönnens gymnasium.
– Oavsett om det leder till ett gemensamt VOcollege
så är detta ett startskott för samarbetet
mellan Malmö och Lund. Detta kan exempelvis
bli ett utmärkt forum för att diskutera den nya
gymnasieskolan, säger Lars Nordström, rektor på
Vipan.
Vid seminariet medverkade cirka 50 personer,
bland annat ledamöter i utbildningarnas
bransch- och programråd, representanter för
Anders Wramnell,
Lis-Lott Närwall,
Christel Nilsson,
Marita Wilhelmsson
Jensen, Lars Nordström
och Kristin Lindberg
diskuterade samarbete på
Rönnens gymnasium
den 3 mars.
gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter,
politiker och andra beslutsfattare inom vård och
omsorg.
– Det här initiativet ligger helt rätt i tiden, framhöll
Matz Nilsson, utbildningsdirektör i Malmö
stad, i sitt tal.
Sten-Bertil Olsson, skoldirektör i Lunds kommun,
talade sig varm för Vårdutbildning SYD.
– Vi måste trumma in det i huvudet. När man
hör begreppet SYD ska man tänka på Lund och
Malmö, sa han.
Christel Nilsson, projektledare vid Kommunförbundet
i Skåne, informerade om VO-College
på nationell, regional och lokal nivå. Det handlar
i första hand om att utveckla Omvårdnadsprogrammet,
för såväl ungdomar som vuxna.
Genom projektet ges möjlighet att kvalitetssäkra
och certifiera utbildningarna enligt en nationell
standard.
– Att öka anställningsbarheten är en viktig fråga.
Vi måste erbjuda attraktiva utbildningar som
svarar mot de behov som finns i regionen, säger
Christel Nilsson.
För att bli godkänd som VO-College måste man
uppfylla tio kvalitetskriterier. Det handlar bland
annat om att erbjuda en stimulerande arbets- och
lärmiljöer, moderna lärformer och arbetssätt samt
god handledning i det arbetsplatsförlagda lärandet.
– Mycket av det här gör vi redan i dag. Det
handlar om att få ner det i ansökan, säger Lars
Nordström.
Arbetet går nu vidare och nästa steg är att bilda
en lokal arbetsgrupp med representanter från
bland andra kommunerna, regionen, högskolan,
näringslivet och fackföreningarna.
Läs mer om VO-College på www.vo-college.se
4 | edico 2007 edico 2007 | 5

SPECIAL SPECIAL
Möte med en filmmakare
Filmen ”Hata Göteborg” blev startpunkten för en rad spännande elevarbeten
på Bellevue gymnasium.
Två av eleverna, Caisa Abrahamsson och Aaron Wolinski, medverkade
på Svenska Filminstitutets skolbiodag på BUFF den 14 mars.
Bakgrundsbild: Sonet Film AB
Det började i höstas. En klass på Bellevue gymnasium
fick se filmen ”Hata Göteborg” från 2007.
Den handlar om ett gäng fotbollshuliganer i Helsingborg.
Ett centralt tema är svårigheten att bryta
med den konventionella mansrollen.
– Efter filmvisningen hade vi diskussion i hela
klassen, berättar Jonas Jarl, lärare på Bellevue
gymnasium.
– Jag tror att många ungdomar som har vuxit
upp i sämre områden känner igen sig i filmen.
De flesta har varit i en sådan situation, säger eleven
Aaron Wolinski.
Eleverna fick göra individuella arbeten om nå-
gon av karaktärerna i filmen. Caisa Abrahamsson
valde ledaren i filmens huligangäng.
– Jag tycker att det är intressant att titta på
människors bakgrund. Folk föds inte till idioter,
säger hon.
Arbetet med filmen väckte mersmak.
– Det är en bra film att jobba med. Den tar
upp viktiga frågeställningar utan att det blir svårt
och dystert, säger Jonas Jarl.
Målmedvetet arbete
Filmens regissör och manusförfattare Robert
Lillhonga bjöds in till skolan i vintras och mötte
Jonas Jarl, lärare på Bellevue gymnasium, tillsammans med eleverna Aaron Wolinski och Caisa Abrahamsson .
tre klasser i aulan. Filmen visades på storbildsteve
och sedan var diskussionen i full gång.
– Det blev väldigt lyckat, säger Jonas Jarl.
Eleverna fick chansen att ställa frågor och framföra
synpunkter. Några av eleverna undrade exempelvis
om inte våldet i filmen motverkar sitt
syfte.
– Robert Lillhonga tycker att det är bra att det
kommer fram kritiska synpunkter. Han vill ha
igång en diskussion, säger Jonas Jarl.
I samtal med Lillhonga och Julia Granath,
publikkoordinator på barn- och ungdomsfilmfestivalen
BUFF, föddes idén på en fortsättning.
Filmdiskussionerna gick vidare inför öppen
ridå vid ett seminarium på Svenska Filminstitutets
skolbiodag den 14 mars.
– Att man ser film i skolan är ingen ovanlighet.
Men det är inte alla som tar sig an det så målmedvetet
och metodiskt som på Bellevue gymnasium,
säger Klas Viklund, skolbioansvarig på Svenska
Filminstitutet.
”En kul erfarenhet”
Vid seminariet medverkade Robert Lillhonga och
Jonas Jarl tillsammans med Caisa Abrahamsson
och Aaron Wolinski.
– Jag har handplockat eleverna för att jag tror
på dem. De ska få känna sig lite utvalda, säger
Jonas Jarl.
Skolbiodagen är den årliga mötesplatsen för alla
som arbetar med filmvisningar och filmskapande
i skolan. Lärare, branschfolk och andra gäster från
hela Sverige fanns i publiken när Jonas Jarl och
eleverna berättade om sitt arbete och vad de fått
ut av det.
– Det kommer att bli roligt men sjukt nervöst.
En kul erfarenhet, sa Caisa Abrahamsson inför
seminariet.
Aaron Wolinski har stått inför stora publikskaror,
om än i andra sammanhang – vid uppvisningar
i salsadans.
– Det är mest nervöst i början, när man går upp
på scen och ser sig om. Men när man väl är igång
glömmer man det. Det blir som att hålla en helt
vanlig diskussion, säger han.
Frivux genomförs inte
BILD: PAWEL FLATO
Frivuxutredningens betänkande, ”Frivux –
Valfrihet i vuxenutbildningen” (SOU 2008:17),
som överlämnades till regeringen den 3
mars i år kommer
inte att remitteras.
Huvudförslaget i
frivuxutredningen,
innebar fri etableringsrätt
för vuxenutbildning.
– Regeringen bedömer
att reformtempot
i utbildningsvä-
Skapar verktyg
för möten
TEXT OCH BILD: SUSAN ENGLUND
Elizabeth Flórez, genuspedagog, och
Gustavo Nazar, sociolog, är anställda på Etniska
relationer vid Utbildningsförvaltningen
i Malmö. De anordnar kurser
och handledning på Malmös skolor och
har arbetat med tusentals ungdomar genom
åren.
Nu har de skrivit en bok som heter
”Interkulturell kommunikation – ett praktiskt
redskap för dig som vill ha ett gott
arbetsklimat i skolan”. Det är en handbok
med praktiska övningar för pedagoger
och en DVD medföljer. Här berättar de om
sitt arbete.
– Boken handlar om att skapa förutsättningar
för att lära av och om varandra över identitetsgränserna.
Den ger konkreta exempel på hur vi
kan utveckla kommunikationen och delaktigheten
mellan eleverna och mellan elever och pedagoger.
”Våga bryta mönster”
– För åtta år sedan började skolor kontakta oss för
att få hjälp med att lösa akuta problem med
mobbning, sexuella trakasserier, stökiga lektioner,
brist på respekt och samarbetssvårigheter. Personalen
ville ha konkreta metoder för att få igång
en förändring av relationerna i klassrummet.
– Vi minns att vid denna tid startade Jämoprojektet
”Våga bryta mönster” och vi köpte in
och organiserade kurser för pedagoger tillsam-
sendet redan är högt under kommande år. Att
bland annat införa ny skollag, nya betyg, nya
läroplaner, ny lärarutbildning och samtidigt genomföra
omfattande omstruktureringar genom
fri etableringsrätt skulle kunna innebära en risk
för en kvalitetssvacka under den redan intensiva
reformperioden. Av de skälen väljer vi att inte
genomföra huvudförslaget, säger utbildningsminister
Jan Björklund.
Utbildningsministern befarar bland annat att
fri etableringsrätt med pengsystem ska bli
kostnadsdrivande för kommunerna.
– Utredningen har flera intressanta delförslag,
som regeringen kommer att bereda vidare, säger
Jan Björklund.
mans med Folkhälsoenheten
i Malmö stad.
Detta visade sig vara en
inkörsport för vårt fortsatta
värdegrundsarbete
på skolorna.
Användbar
metod
– Våra samtal med pedagogerna
ledde till att
vi utformade ett nytt
sätt att arbeta med relationer.
Metoden har visat
sig vara mycket användbar
och till stor
hjälp för både elever och
pedagoger.
– Vi har arbetat
mycket med att låta
eleverna visualisera och gestalta värdegrundsfrågorna
i olika övningar. Det finns ett dokumenterat
behov av att arbeta med förhållningssätt
och relationer i skolan. Genus, klasstillhörighet,
etnicitet, ålder och olika självbilder – allt detta
spelar stor roll i mötet och det vill vi synliggöra.
Vår bok gör det möjligt för pedagoger att lösa
problemen i klassrummet utan att behöva tillkalla
hjälp ”utifrån”.
Sammanfattning av erfarenheter
– För många elever kan en stark relation med en
pedagog kompensera för stora svårigheter och
Frivuxreformen skulle vara ämnet för en MÖ-
TESPLATS VUX den 13 mars på Pauli gymnasium.
Utredningens huvudsekreterare Mikael
Andersson hade bjudits in för att presentera utredningen
för medarbetarna. Då huvudförslaget
inte kommer att genomföras beslöt utbildningsförvaltningen
att ställa in mötet.
– Vi arbetar för högtryck för att planera en ny
mötesplats så att vi kan avhandla konsekvenserna
av regeringens ställningstagande, säger utbildningsdirektör
Matz Nilsson.
Dock genomförs enligt planerna MÖTES-
PLATS VUX tisdagen den 22 april. Anmälan
görs på Komin/nyavux
Elizabeth Flórez och Gustavo Nazar, anställda på Etniska relationer, vill skapa
förutsättningar för förändring i Malmöskolorna.
betyda hela skillnaden mellan lyckande och misslyckande.
– I boken har vi sammanfattat hur vi, under en
dag, kan skapa möten och dialog, samarbeta och
visa nyfikenhet för varandra och varandras kulturer.
En sammanfattning av våra erfarenheter
och en introduktion till interkulturell kommunikation,
som skapar förutsättningar för förändring.
Boken utkommer i april och kan beställas hos
Etniska relationer.
6 | edico 2007
edico 2007 | 7

KULTURELLT KULTURELLT
Något för alla i boken om Petri
Hundra år av Petrianda ryms i en ny bok. Ett 60-tal personer har bidragit med texter om byggnaden, spexet,
kända personer, illegal nattklubbsverksamhet och annat som gett S:t Petri skola sin unika karaktär.
– Skolan är som ett litet universum, säger Pia Jagrelius, lärare och en av redaktörerna för boken.
S:t Petri skola har länge varit ett tongivande inslag
i Malmös stadsbild. I år fyller den ståtliga byggnaden
100 år och detta firas stort. Just nu pågår
arbetet med att färdigställa en jubileumsbok.
– Folk har stora förväntningar, säger Pia Jagrelius
som undervisar i medieämnen, svenska och religion.
Hon delar redaktörskapet med Birgitta Gullstrand,
skolsekreterare på S:t Petri skola. Arbetet
startade förra våren.
– Jag samtalade med skolans rektor Eva Daun
om jubileet och vi tyckte att det vore trevligt att
ge ut en bok, som man gjort på Malmö latinskola
och Spyken i Lund, säger Birgitta Gullstrand.
Idén väckte stort gensvar. Hon samlade ihop ett
gäng intresserade för att diskutera olika uppslag.
– Vi pratade om vad som gör skolan speciell.
Spexet är en sådan sak, en annan är rivaliteten
med Borgarskolan, som vi älskar att hata, ler Pia
Jagrelius.
Det talas ännu om den mytomspunna ”lönnkrogen”
– en jazzklubb som drevs av elever i skolans
vindslokal 1987 fram till det skandalartade
avslöjandet.
– Tanken från början var att vi skulle skriva
många olika typer av texter. Det är kanske inte en
bok man läser från pärm till pärm, men det finns
intressanta saker för alla, berättar Pia Jagrelius.
En värdefull tid
Personal och före detta medarbetare beskriver
byggnaden, verksamheten, traditioner och skolans
profiler. Läraren Henrik Elmersjö, lärare i
historia och geografi, tar sig an ämnet elever förr
och nu. Utvecklingen tar en från det tidiga 1900talets
realskola för pojkar – huvudsakligen från
de mer välbeställda delarna av staden – till dagens
mångskiftande och dynamiska skolmiljö,
med intagning från 41 grundskolor runtom i
staden.
– Petri förändras och det är jättebra. Eleverna
säger att de kan vara sig själva här, säger Pia
Jagrelius.
Specialläraren Yvonne Sundqvist byggde upp
skolans ordverkstad 2001. Hon ägnar ett kapitel
i boken åt att berätta om två av sina utlandsfödda
elever som haft stora framgångar i livet.
– Vi har försökt undvika att skönmåla skolan
och dess verksamhet. Det framgår i flera av intervjuerna
att eleverna haft det tufft i skolan. Ändå
tycker de att det har varit en värdefull tid, säger
Pia Jagrelius.
Petriandan består
Boken belyser en rad viktiga funktioner på skolan
som sällan får någon uppmärksamhet, till
exempel städet och vaktmästeriet. Birgitta Gullstrand
har skrivit kapitlet ”Rektorsexpeditionen
– en underrättelseverksamhet”, som avslöjar historien
bakom begreppet Petriandan.
Historien berättas av Siv Arnell, en pensionerad
mångårig medarbetare på expeditionen. I
trädgården bakom skolbyggnaden fanns en ovanlig
buske, körsbärscornell, som blommade vackert
i gult. När våren kom till S:t Petri skola
plockade man kvistar från busken och använde
dem till att dekorera fikabordet.
– Detta är Petriandan, sa Siv Arnell till skolans
dåvarande rektor Eskil Aspelin.
Petriandan, menade hon, står för gemenskap,
trivsel och omtanke.
– Och så kommer det att förbli, svarade rektorn.
Eskil Aspelin förekommer också på en cd som
bifogas till boken. På skivan finns en inspelning
av ett tal från 1974, där han ser tillbaka på sina år
som rektor på skolan.
Kända namn
En annan källa att ösa ur var de många kända
och framstående personer som gått på S:t Petri
Pia Jagrelius och Birgitta Gullstrand har
lagt ner ett stort arbete på boken om
S:t Petri skola. Boken släpps i april när
skolan firar sitt 100-årsjubileum.
skola. Några av dessa, bland andra artisten Mikael
Wiehe, landshövdingen Göran Tunhammar
och diskrimineringsombudsmannen Frank
Orton, har bidragit med texter till boken.
– Vi ville ha en blandning, inte bara män i
staten, säger Pia Jagrelius.
– Det svåraste har varit att få kvinnor att ställa
upp, säger Birgitta Gullstrand.
Skolans nuvarande elever har också engagerats i
arbetet. En klass med journalistikelever har arbetat
med boken i kursen Textkommunikation B
och skrivit om internationella utbyten, idrottsaktiviteter,
spex, elevföreningar och mycket annat.
Författaren Fredrik Ekelund, översättaren
Dilek Gür och skolans rektor Eva Daun är några
av intervjuoffren.
– En av eleverna, Ida Pålsson, har skrivit om
sina släktingar som föddes i huset, berättar Birgitta
Gullstrand.
”Stadens flottaste skola”
Boken ska vara klar till den 22 april då skolan
firar sitt jubileum med bland annat musik och
prominenta gäster.
– Alla som varit med och skrivit boken och alla
elever som går på skolan ska få varsitt exemplar,
säger Birgitta Gullstrand.
Den egentliga jubileumsdagen är den 23 no-
vember, men firandet är tidigarelagt på grund av
den förestående ombyggnaden och flytten. All
verksamhet förläggs till gamla Pildammsskolan
under läsåret 2008/09.
– Min enda sorg när det gäller boken är att vi
inte kan visa hur fin vår skola kommer att bli.
Efter vårt år i exil kommer vi att ha stadens flottaste
skola, säger Pia Jagrelius.
8 | edico 2007 edico 2007 | 9
FOTO: KATARINA PIJAROWSKA

Rönnens gymnasium utbildar
framtidens elevassistenter
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Rönnens gymnasium uppvisar en imponerande
bredd i utbildningar och utbildningsformer.
Nu utökas utbudet ännu mer. I höst
startar en påbyggnadsutbildning till elevassistent
– en ny eftergymnasial utbildning
med riksrekrytering.
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Påbyggnadsutbildning, PU, är en statligt finansierad
yrkesutbildning som genomförs inom den
kommunala vuxenutbildningen. PU/Elevassistent
är för närvarande den enda PU som finns i
Malmö.
– Utbildningen vänder sig till alla som är intresserade
av att arbeta med människor. Kanske
har man arbetat en tid som elevassistent och upplever
att man saknar fullödiga kunskaper. Kanske
har man en helt annan utbildnings- och yrkesbakgrund,
säger Kristina Ekelund, utbildningsledare
och studie- och yrkesvägledare på Rönnens
gymnasium.
Fem utbildningsanordnare runtom i landet har
av Skolverket beviljats medel för att starta utbildningen,
närmast i Halmstad och Alvesta.
– Tidigare har det inte funnits någon elevassistentutbildning
i Sverige. Folkhögskolor har
utbildning till personlig assistent men det är inte
riktigt samma sak. Många av de som i dag arbetar
som elevassistent har en bakgrund som barnskötare
eller förskollärare, berättar Kristina Ekelund.
Utbildningen följer den nationella kursplanen
som fastställdes av Skolverket året 2007.
– Vi ska vara starka i med- och motvind, säger
Kristina Ekelund, utbildningsledare och studie- och
yrkesvägledare på Rönnens gymnasium.
BILD: HÅKAN CARLSSON
För första gången finns nu en utbildning för elevassistenter. Rönnens gymnasium startar en påbyggnadsutbildning
med 20 platser i höst.
Intervjua sökande
PU/Elevassistent ger kunskaper om hur barn och
ungdomar i behov av stöd kan erbjudas en god
pedagogisk verksamhet. Barn och ungdomars
behov, lärande och utveckling är viktiga delar.
Tolv veckor av utbildningen är arbetsplatsförlagd.
– Den första veckan av utbildningen ägnas till
stor del åt studiebesök så att de studerande ska
veta vad de ger sig in på, säger Kristina Ekelund.
PU/Elevassistent pågår under två terminer och
omfattar 800 verksamhetspoäng. Första kursstart
är den 18 augusti med 20 utbildningsplatser.
– Min ambition är att vi ska intervjua alla sökande.
Vi har goda erfarenheter av detta förfaringssätt
från arbetet med vår kvalificerade yrkesutbildning
till tandsköterska, säger Kristina Ekelund.
Sista ansökningsdag är den 16 maj. Utbildningen
är studiemedelsberättigande.
Ingen pappersprodukt
Just nu pågår ett intensivt förberedelsearbete på
Rönnens gymnasium. Ansvariga lärare är Bo Lindblom
och Birgitta Malmros. De undervisar bland
annat i kursen Utvecklingsstörning och funktionshinder,
för både gymnasieelever och vuxenstuderande.
Och genom sitt arbete med gym-
nasieskolans APU har de täta kontakter med verksamheter
med funktionshindrade elever.
– De har en gedigen erfarenhet och kompetensen
i ämnet som behövs i elevassistentutbildningen,
säger Kristina Ekelund.
Utbildningen utvecklas i nära samarbete med
arbetslivet. En viktig samarbetspartner är Team
Munkhättan, en regional grundskola för elever
med rörelsehinder med placering på Munkhätteskolan.
– Det är viktigt att det här inte blir någon
pappersprodukt utan väl förankrat i verkligheten,
säger Kristina Ekelund.
En bra kompis
Bo Lindblom och Birgitta Malmros ingår i en
arbetsgrupp tillsammans med arbetsgivare och
elevassistenter.
– Vi har även en referensgrupp med personer
som har kompetens på området och kan bidra
till att utbildningen får den styrka den behöver,
säger Kristina Ekelund.
Team Munkhättan hjälper bland annat till med
att klargöra yrkesrollen och de krav som gäller.
>> ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ SIDAN 18.
TEXT: PIA OREDSSON
Ingrids rum ser naket ut. Mattan är
bortförd till tvätt och möblerna står
längs väggarna. Rummet ska snart
få en ny innehavare. Men innan dess
så ska många papper sorteras och
systematiseras. Ingrid sitter vid sitt
skrivbord som snart är tomt. På golvet
står en halvfull sopsäck.
Ingrid har egentligen redan gått i pension
men arbetar deltid, som senior rådgivare
åt Anders Fredrikson, hennes efterträdare.
I 32 år har hon arbetat inom vuxenutbildningen
i Malmö. Hon startade sin karriär
som mattelärare på Komvux 1 och 2
(KV1 = kvällsundervisning på Malmö
latinskola, KV2 = dagundervisning).
–På den tiden fanns inte Kronborg, det
var dagundervisning på många olika skolor,
Fågelbacksskolan, Mellanhedsskolan
och en på Rådmansgatan. Malmö Borgarskola
delade lokaler med oss på Fågelbacksskolan
men vi hade två strikt uppdelade
organisationer berättar Ingrid.
Efter mattelärarjobbet arbetade hon en
tid inom uppdragsutbildningen
som då var mycket omfattande.
1989 fick hon sitt första skolledarjobb,
som vikarierande stu-
dierektor, kort därefter som vikarierande
rektor och slutligen som
rektor på enhet 2.
1992 meddelade dåvarande
utbildningsdirektör Hans Persson
att enhet 2 skulle läggas ner.
Bakgrunden var att man på nationell nivå hade
flyttat pengarna till vuxenutbildningen från
utbildningsdepartementet till arbetsmarknadsdepartementet.
Detta tolkades som en signal på
att vuxenutbildningen hade spelat ut sin roll.
–Det kom som ett dråpslag för oss och skapade
en väldig uppståndelse. Den starka reaktionen
gjorde att beslutet ändrades från nedläggning till
sammanslagning av enhet 1 och 2, säger Ingrid.
–Egentligen var det ganska bra med en sammanslagning
eftersom lärarna på ettan (kvällsundervisningen)
aldrig kunde få heltidstjänster
men i och med sammanslagningen kunde det bli
heltider.
Kunskapslyftet är enligt Ingrid den enskilt viktigaste
händelsen inom vuxenutbildningen, då det
vid den tiden fanns ett uppdämt behov och
massor av människor som stod i kö till vuxenutbildningen.
32 år med vux
– Ingrid Perulf
– Kunskapslyftet gjorde att köerna försvann
och att yrkesutbildningarna som varit begravda
sedan 1992 kom tillbaka. Samtidigt uppstod ju
konkurrens då många utbildningar upphandlades
av externa aktörer. Men det innebar att lärarna
blev mer intresserade av både pedagogik
och metodik. Det gällde att ligga steget före och
om att överleva.
–Det var också då vi började utveckla distansutbildningarna
och startade studieverkstaden. Så
Kunskapslyftet betydde mycket för utvecklingen
av vuxenutbildningen, säger Ingrid.
Även om Ingrid tycker att hon verkligen haft ett
stimulerande och roligt jobb, så har hon ändå
några upplevelser som har varit riktigt svåra och
tunga. Det var sammanslagningen –92 då hon
som ny rektor skulle ta emot en organisation som
inte alls var positivt inställd till sammanslagningen
och så var det den ledsamma avvecklingen 06/
07.
– Det var 28 enskilda individer som i
hela sitt liv arbetat inom vuxenutbildningen,
som blev övertaliga. Lösningen för
de flesta blev ändå bra tack vare att förvaltningen
kunde hjälpa till med bra stöd, såsom
avgångsvederlag, förtida pensioner
och överflyttningar inom Malmö. Det var
ett måste och det var bråttom, men det
kändes väldigt tungt, säger Ingrid.
Höjdpunkten i Ingrids karriär var hennes
besök i Japan år 2000. Hon var inbjuden
av Osaka stad att föreläsa om svensk vuxenutbildning
och kursutformningen på
Kronborg, på ett internationellt symposium,
inom ramen för Human Rights
Education – ett FN-tema.
– Det var helt fantastiskt! Jag minns hur
jag sitter där på podiet och talar på engelska
samtidigt som det simultantolkas till
japanska, inför många hundra människor.
Dagen innan genomförde vi en generalrepetition
och jag tilldelades tid för att svara
på frågor. Här kan man verkligen tala om
disciplin. Min kimono som jag fick som
gåva hänger därhemma och påminner mig
ofta om den upplevelsen, säger Ingrid och
ler vid minnet.
Ingrid är övertygad om att den
kommunala vuxenutbildningen
kommer att finnas i framtiden.
– Vi håller en väldigt hög kvalitet
och det vet malmöborna.
Ingrid hoppas att man satsar
på att värna om vuxenutbildningen
som en egen skolform
med samma status som andra och att den samlas
på en gemensam enhet.
– Om man gör det blir det genom stordriften
lättare att bl.a tillmötesgå de Malmöbor som har
behov av särskilt stöd och att flexibelt möta de
studerandes övriga individuella behov.
Nu lämnar Ingrid Kronborg och ska ägna sig åt
helt andra saker.
–Jag har haft ett fantastiskt arbetsliv, men nu
får jag ägna mig åt min familj, att resa och spela
golf. Dessutom ska några gamla och väldigt dolda
intressen plockas fram säger Ingrid och skrattar.
Jag ska börja spela piano och –måla. Äntligen!!!
10 | edico 2007 edico 2007 |
11

Struktur och tydliga mål med MUP
Målet var att stärka samarbetet på skolan, skapa ökad tydlighet
kring kunskapsmålen och få eleverna att ta ett större ansvar för
sina studier.
Arbetet med att utveckla nya arbetsformer resulterade i Mediegymnasiet
Unified Process (MUP) – en modell för kvalitetssäkring
i skolarbetet.
MUP är ett kvalitetsverktyg, en mall som kan
användas för att strukturera kurser och kursmoment.
Syftet att skapa en enhetlig process i
skolarbetet.
– Eleverna lär sig jobba tillsammans i projekt.
Det tror vi att de har nytta av när de går vidare till
högskolan och arbetslivet, säger Agneta Nilsson,
rektor på Mediegymnasiet.
– Vi vill att eleverna ska jobba självständigt och
att läraren ska ha en mer handledande roll. Men
då måste eleverna få en chans att lära sig det. När
de kommer från grundskolan kan de i regel inte
arbeta självständigt, säger Johan Aspelin, biträdande
rektor.
Mallen styr hur eleverna arbetar med sitt projekt.
På ett och samma A4-ark finns mål, tidsplan,
betygskriterier etc.
– Man kan stå på varje lektion och prata om
mål. Men eleverna fattar ändå inte. De gör uppgiften
enbart för lärarens skull, och så ska det inte
vara, säger Samir Dounas, lärare i rörlig bild och
ljudmedier på Mediegymnasiet.
Mallen följer med eleven från början till slut i
projektet.
– Varje elev ansvarar för sin mall. Och mallen är
betygsgrundande. Om man slarvar bort den får
man börja om från början, säger Samir Dounas.
Ökad tydlighet
MUP talar inte bara om vad som ska göras och
varför, utan även i vilken ordning de olika momenten
ska utföras.
Vad tycker du om MUP?
Jeanette Jeanette Lindström,
Lindström,
lärare lärare i i Svenska Svenska Svenska och och Foto,
Foto,
Mediegymnasiet:
Mediegymnasiet:
– Det är nytt för mig. Det ger
struktur och överblick, men
MUP:en hjälper kanske mig
mer än eleverna. De märker
nog inte så mycket.
– Grundprincipen är
att man inte fortsätter
med något förrän man
är helt klar med planeringen,
framhåller
Samir Dounas.
– Tidigare har det slarvats.
Ibland går det för
snabbt. Eleverna vill
packa utrustningen och ge sig ut och jobba, trots
att de inte tänkt färdigt. Då är det inte så förvånande
om de återvänder med ett fruktansvärt
dåligt resultat.
Varje projekt består av fyra faser: förberedelse,
etablering, produktion och överlämnande.
– Tanken är att man inte ska investera så mycket
tid och resurser i de tidiga faserna. Om man kör
fast i förberedelsefasen kan man förkasta idén och
ändå hinna med att börja om med något annat,
säger Johan Aspelin.
Elevanpassad undervisning
Projekten spänner ofta över flera ämnen, till exempel
historia och rörlig bild. Efter varje avslutad
projektfas krävs signatur från ansvarig lärare.
– Eleverna får mycket gratis. De är bekanta med
arbetsformerna och kan fokusera på innehållet,
säger Samir Dounas.
– Det blir också en större tydlighet för mig. Jag
kan snabbt uppdatera mig i var eleven befinner
sig i projektet och hur eleven ligger till.
Eleverna får omdöme efter varje delmoment.
Johan Aspelin, Agneta Nilsson och Samir Dounas på Mediegymnasiet.
Magnus Magnus Dahlström,
Dahlström,
lärare lärare i i Matematik Matematik och och Filosofi,
Filosofi,
Mediegymnasiet:
Mediegymnasiet:
– Fantastiskt! MUP:en ger
struktur oavsett vilket ämne.
Eleverna lär sig hålla deadlines.
Korta steg gör att fler klarar
av uppgiften.
– Det blir lättare att bedöma elevens insatser. I
99 procent av fallen är jag och eleven helt överens
om betyget, säger Samir Dounas.
Han tycker att det är viktigt att varje kurs består
av mer än ett projekt.
– Det första projektet får gärna sluta i ett totalt
misslyckande. Då lär de sig strukturen, säger
Samir Dounas.
”Kärnämnet leder”
Eleverna arbetar undan i sin egen takt. En grupp
kan befinna sig i sitt tredje projekt medan en
annan ännu inte slutfört sitt första.
– Det talas mycket om elevanpassad undervisning
i dag. Men hur löser man det rent praktiskt
i klassrummet? Nu går det, säger Samir Dounas.
Mallarna är också tänkta att underlätta samarbetet
mellan olika lärare på skolan.
– Kärnämnet leder projektet. Karaktärsämnet
servar kärnämnet. Det är så det måste vara. Annars
fungerar det inte.
>> ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ SIDAN 18.
Björn Björn Albertsson,
Albertsson,
lärare lärare lärare i i Mediekommunikation
Mediekommunikation
och och Mediekunskap,
Mediekunskap,
Mediegymnasiet:
Mediegymnasiet:
– Jag vet inte riktigt. Det var
lite nytt och oklart för mig. När
jag nu jobbat med MUP tycker
jag att det är logiskt. Det är bra hjälp när man
jobbar projektorienterat. Men det finns en del
att utveckla. Det skulle behövas ett mer utförligt
grunddokument, en ”grund-MUP”.
Språkutvecklare på gymnasiet
Gymnasieskolan i Malmö får ett extra stöd
i form av språkutvecklare. Maria McShane,
Malmö latinskola, och Åsa Falk, Rönnens
gymnasium, arbetar med att främja språkutvecklande
arbetssätt i all undervisning.
Språkutvecklare har utsetts i samtliga stadsdelar
och utbildningsförvaltningen. Det är en satsning
som görs av Resurscentrum för mångfaldens
skola, RMS, med stöd av Myndigheten för skolutveckling.
Satsningen avser läsåret 2007/08.
Den 11 februari hölls ett första möte. Suzanne
Ranert, projektledare på RMS, och Catarina
Economou, lektor i svenska och svenska som
andraspråk, ledde en diskussion om uppdraget
och olika samarbetsformer.
– Vi vill inte lägga oss i hur uppdraget ser ut i
stadsdelarna. Stadsdelarna lägger själva upp arbetet,
säger Suzanne Ranert.
Behoven ser olika ut i olika delar av staden och
arbetet med språkutveckling är olika långt framskridet.
Rosengård och Södra Innerstaden är exempel
på stadsdelar som ligger i framkant.
Annelie Annelie Steen,
Steen,
lärare lärare i i Svenska, Svenska, Expo Expo och
och
Mediekommunikation,
Mediekommunikation,
Mediegymnasiet:
Mediegymnasiet:
– – – Bra som översikt, men det är
inte alltid det funkar. Bra med
ett enhetligt system där
eleverna känner igen sig i olika ämnen, både
praktiska och teoretiska.
Maria McShane, Malmö
latinskola, och Åsa Falk,
Rönnens gymnasium,
ska arbeta med
språkutveckling inom
gymnasieskolan i Malmö.
– Uppdragen måste se olika ut för olika skolformer,
säger Catarina Economou.
Litteraturcirklar
Utbildningsdirektör Matz Nilsson har fastställt
uppdraget för utbildningsförvaltningens språkutvecklare
Åsa Falk och Maria McShane. Syftet
är att stärka medvetenheten om allas ansvar för
elevernas språkutveckling och stärka pedagogernas
kunskaper om språkutvecklande arbetssätt.
Målet är att fler elever når kunskaps-målen i
fler ämnen på lång sikt.
Språkutvecklarna inom gymnasieskolan ska:
• Lyfta fram relevant forskning och aktuella
utvecklingsarbeten om språkutvecklande
arbetssätt.
• Ge möjlighet till erfarenhetsutbyte kring
utvecklingsarbete i språkutvecklande arbetssätt
inom skolområdet och på kommunal och
regional nivå.
Visa på verktyg för hur lokalt utvecklingsarbete
i språkutvecklande arbetssätt kan planeras,
genomföras och utvärderas.
Eva Eva Bernstrup,
Bernstrup,
lär lärar lär ar are are
e i i Textk tk tkommunik
tk ommunik
ommunikation,
ommunik tion,
Mediegymnasiet:
Mediegymnasiet:
Mediegymnasiet:
– Ett strukturerat sätt att genomföra
ett projektarbete,
men jag har ännu inte lyckats
genomföra det. Jag går vilse
på slutet. Egentligen inte så nytt, vi har jobbat
på liknande sätt tidigare.
Matematikutvecklare
Sedan 2007 finns även matematikutvecklare
inom utbildningsförvaltningen och samtliga
stadsdelar. Bengt Johansson, Komvux Kronborg,
och Göran Kvist, Malmö Borgarskola, är
matematikutvecklare för gymnasieskolorna.
Det huvudsakliga uppdraget är att genomföra
lokalt utvecklingsarbete och fungera
som vägledare till forskning och annat
inspirationsmaterial. Samordnare är Gunilla
Mellhammar, Pedagogiska centralen. Läs mer
på PedNet > All Personal > Matematikutvecklare
eller www.pedc.se/matematikutveckling
Planera och erbjuda fortbildning i språkutvecklande
arbetssätt i form av seminarieserier
på RMS eller ute på skolor.
– Jag tror mycket på att starta litteraturcirklar.
Det är viktigt att få till stånd diskussion
och erfarenhetsutbyte, säger Catarina
Economou.
Satsningen innebär att språkutvecklarna
kan ägna cirka 20 procent av sin tjänst åt
arbetet som språkutvecklare.
Stort behov
Alla språkutvecklare i Malmö stad ska ingå i
ett nätverk och träffas regelbundet. Sammankallande
är Catarina Economou.
– Min roll är att vara ett bollplank och ge
tips om litteratur och forskning, säger hon.
– Vi vill ha många ämnes- och stadieövergripande
mötesplatser. Det här kan bli
en sådan, säger Ingrid Paulin Rosell,
utvecklingssamordnare på utbildningsförvaltningen,
och tillägger:
– Det skulle vara spännande om man kunde
se en röd tråd i språkutveckling och läsförståelse
från förskolan till gymnasiet.
Maria McShane och Åsa Falk ser fram emot
arbetet som språkutvecklare.
– Det är viktigt att arbeta med detta eftersom
fler elever på så sätt skulle kunna nå
målen. Det finns ett stort behov av språkutvecklare
i gymnasieskolan, säger Åsa Falk.
12 | edico 2007 edico 2007 | 13

Auschwitzdagen 2008
TEXT: STEFAN LINDHE
BILD: STINE THUGE
Den 25 januari hölls i samband med
Förintelsens minnesdag en gemensam
dansk-svensk temadag på Köpenhamns
universitet för gymnasieungdomar i Malmö
och Köpenhamnsområdet.
Temadagen är ett resultat av ett samarbete mellan
kursplanegruppen i historia och Dansk Institut
for Internationale Studier (Diis) Afdelningen for
Holacaust og Folkedrabsstudier. Finansiär för seminariet
var Forum för levande historia och resebidrag
erhölls från Malmö kommunstyrelse. Från
Malmös sida deltog 100 elever från S:t Petri skola,
Information om projektet ”Kommunismens brott”
TEXT: STEFAN LINDHE, KURSPLANEGRUPPEN I HISTORIA
Kommunistiska regimer har stått för några
av de absolut värsta brotten mot de mänskliga
rättigheterna i modern tid. Nu görs
en nationell insats för att öka medvetenheten
om kommunismens brott.
Forum för levande historia har fått ett utökat
uppdrag från regeringen att särskilt uppmärksamma
brott mot mänskligheten under kommunistiska
regimer. Detta sker i samarbete med lokala
aktörer och i Malmö består projektgruppen av
Kursplanegruppen i historia vid gymnasieskolorna,
stadsbiblioteket och ABF.
Lärarseminarium
Den 11 april äger ett lärarseminarium rum. Detta
riktar sig till alla intresserade lärare på gymnasiet
Pauli gymnasium, Frans Suell och Jörgen Kocks
gymnasium samt Malmö Borgarskola. Därutöver
deltog ca 150 elever från gymnasier i Köpenhamn
med omnejd.
Positiva elever
Temat för årets konferens var ”På denna plats…”
och konferensen inleddes med en kortare gemensam
föreläsning i universitetets aula. BBCdokumentären
”Auschwitz: The Nazis and the
Final Solution” visades som en introduktion till
den gemensamma diskussionen som följde. Flera
svenska elever tog till orda vilket var särskilt glädjande
då språkbarriären, allt tal om Öresundsintegration
till trots, brukar lägga stort hinder för
diskussionerna.
Efter den gemensammadiskussionen
samlades eleverna
i olika workshops
som de fått
välja på förhand. I
dessa smågrupper
ställdes eleverna
inför olika dilemman
och frågeställningar
som var anpassade
till årets
tema. I grupperna
avhandlades allt
från kyrkornas roll
i folkmordet i
Rwanda till hur
och högstadiet och syftar till att öka kompetensen
i att undervisa om kommunismens brott.
Seminariet kommer vi troligtvis att hålla i Zablockisalen
på Pauli gymnasium.
Utställning
En utställning med arbetsnamnet ”Lillebror ser
dig” på temat angiveri kommer att visas på Malmö
Stadsbibliotek. Utställningen öppnar den 13 maj
och pågår vårterminen ut. Vi uppmanar lärarna
i historia och andra ämnen att redan nu i sina
kurser planera in teman med denna inriktning
så att ett utställningsbesök naturligt knyter an
till pågående undervisning.
Föreläsningar
ABF kommer att arrangera föreläsningar kvällstid
på Malmö Stadsbibliotek.
man konkret bör uppföra sig då man besöker
Auschwitz och andra Förintelsemuseer. Även
massakern i bosniska Srebrenica, gärningsmannamentalitet
och förnekelse av folkmord kom i fokus
under gruppdiskussionerna. Både de danska
och svenska eleverna var mycket positivt inställda,
enligt utvärderingarna, till att tillsammans diskutera
de olika frågeställningarna. I grupperna
var danska och svenska elever blandade och samarbetet
uppfattades som mycket gott.
Höga ambitioner
Erfarenheterna från tidigare år har visat att de
språkliga problemen kan vara mycket stora. Inför
årets konferens hade därför särskilda åtgärder vidtagits
för att förbereda eleverna på konferensen.
Diis har producerat en särskild hemsida för föreberedelsearbetet
och en dansk-svensk ordlista har
tillsammans med kursplanegruppen i historia
producerats där aktuella termer kring folkmord
tas upp.
En annan positiv effekt av den gemensamma
temadagen är att samarbetet mellan skolorna och
ämneskollegorna i Malmö ökar. Genom att man
samlas kring ett gemensamt och konkret projekt
stimuleras kreativiteten och ambitionen är hög
för att förbereda eleverna väl. Såväl elever som
lärare var mycket nöjda med dagen. Hittills har
Levande historia varit mycket generöst och det är
vår förhoppning att projektet kan fortsätta även
om det i framtiden kanske behövs mer ekonomiskt
stöd från Malmö stad.
Faktaskrift
En faktaskrift som påminner om ”Om detta må
ni berätta…” kommer att färdigställas och kan
användas i undervisningen. Lärarhandledningar
med särskilt elevmaterial kommer också att finnas.
Tanken är att man i undervisningen skall jobba
med detta i anknytning till utställningsbesöket.
Lokal inriktning
Vi arbetar på att projektet i Malmö ska ha en
lokal inriktning mot DDR. Vi kommer att försöka
lokalisera några f.d. Stasi-fångar som vi bjuder
hit från Berlin och som kan göra såväl klassrumsbesök
som föreläsningar på biblioteket.
Kanske avvaktar vi med denna del till hösten
då det blir lite ont om tid att hinna med det
under vårterminen,
Spännande och utvecklande på
ungdomsparlament
För andra året i rad har S:t Petri skola kvalificerat
sig till den internationella sessionen
av Europeiska Ungdomsparlamentet,
EUP. Skolans lag, bestående av Diana Iskra,
Ulrika Hammarlund, Sara Schmidt och
Alexander Heckler, får sällskap av läraren
Karin Zarrouk till Prag i april.
– Detta är ett fantastiskt sätt att arbeta,
säger Karin Zarrouk.
Europeiska ungdomsparlamentet har funnits sedan
1987. Syftet är att ge europeiska gymnasieungdomar
möjlighet att mötas och diskutera aktuella
frågor. Genom deltagandet får de också en
inblick i Europaparlamentets procedur.
– Jag tror att det är en bra erfarenhet att ha med
sig, säger Ulrika Hammarlund, som går Samhällsvetenskapligt
program med samhällsvetenskaplig
inriktning.
Uttagningen till den internationella sessionen
av ungdomsparlamentet sker i två steg. Först hålls
en uppsatstävling där man utser de fyra som får
representera skolan. Cirka 25 elever på S:t Petri
skola deltog i uttagningen till vårens arrangemang.
– Vi vill att så många elever som möjligt deltar
i uppsatsskrivandet. Det ger bra träning. Det är
också viktigt att våga testa sig själv. Man har inget
att förlora, säger Karin Zarrouk, lärare i engelska
och ansvarig för EUP på skolan.
Kul och lärorikt
Uppsatserna skrivs på engelska. Ulrika Hammarlund
och Diana Iskra valde ämnet jämställdhet.
Sara Schmidt tog sig an frågan om hur man skapar
en interkulturell dialog i EU och Alexander
Heckler avhandlade det globala klimathotet. Tillsammans
tog de sig vidare till den nationella sessionen
av EUP, i Umeå den 25-27 januari.
Alla sessioner består av tre moment: teambuilding,
utskottsarbete och generalförsamling.
Som deltagare ingår man i ett lag med elever från
andra skolor. Man arbetar utifrån en given frågeställning
och ska enas om en resolution.
– Det är väldigt intressant, kul och lärorikt, säger
Ulrika Hammarlund.
– Det finns inga rätt och fel. Man bollar idéer.
Det är alltid en utmaning att arbeta med nya
elever, säger Diana Iskra.
Otvunget sätt
Det blev tre mycket intensiva dagar i Umeå med
resolutionsskrivande, debatter och omröstningar.
– Man lär sig att skaffa en åsikt. Det handlar
också om att lyssna och respektera andras åsikter,
säger Ulrika Hammarlund.
All kommunikation sker på engelska.
– Jag tycker att det är fantastiskt att se hur de
växer på bara några dagar. De blir mer medvetna
och öppna. Som språklärare tycker jag att det är
kul att se eleverna kommunicera på ett otvunget
sätt med andra ungdomar från andra länder. Språket
finns där, säger Karin Zarrouk.
S:t Petri skola utmärkte sig bland de 17 deltagande
skolorna från olika delar av landet. Skolans
lag tog sig vidare, tillsammans med elever från
Hersby gymnasium i Stockholm, till den inter-
Läraren Karin Zarrouk
tillsammans med eleverna
Ulrika Hammarlund och
Diana Iskra. På bilden
saknas Alexander Heckler
och Sara Schmidt.
nationella sessionen i Prag den 4-13 april.
– Det ska bli riktigt roligt, tycker Ulrika
Hammarlund.
– Det får en att lyfta blicken och se de möjligheter
som finns i andra länder, säger Diana Iskra.
Arrangera session
Inom EUP arrangeras också program för deltagande
lärare, bland annat studiebesök, seminarier
och sociala och kulturella aktiviteter. Lärarna
ska få möjlighet att knyta kontakt med kollegor
från olika delar av Europa och utbyta erfarenheter
och idéer.
– Det är mycket bra kompetensutveckling, säger
Karin Zarrouk.
– Man är borta flera dagar från skolan och offrar
mycket av sin fritid. Det måste finnas ett engagemang
för uppgiften. Man måste tycka att
det är utvecklande.
Ulrika Hammarlund och Diana Iskra ska även
få uppleva hur det är att arrangera en EUP-session.
Det är den femte nationella sessionen som
äger rum på hemmaplan i Malmö i slutet av november
2008. Det är deras projektarbete i år 3.
Huvudarrangör är klasskompisen Karolina Jönsson.
– Det ska bli kul att kunna ge andra den upplevelse
som vi fått, säger Diana Iskra.
14 | edico 2007
edico 2007 | 15

SPECIAL SPECIAL
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium
– Malmös största gymnasieskola
TEXT OCH BILDER: JAN SANDSTRÖM
Kärt barn har många namn heter det. Det tycks gälla skolan som spelat
en så viktig roll i Malmös skolhistoria. Nu heter den Frans Suell och Jörgen
Kocks gymnasium. För inte länge sedan fanns Celsius med i namnet.
Men han var väl inte från Malmö… Fortfarande kallar jag och många
med mig den för Värnhemsskolan och den hette Malmö Stads Yrkesskolor
en gång för ganska länge sedan när jag gick en handsättarkurs där.
Yrkesskolan i Malmö har en historia som sträcker
sig ända tillbaks till 1831 då man i söndagsskolan
började undervisa lärlingar och gesäller. Sedan
har yrkesskolan haft en mängd olika namn:
Malmö tekniska söndags- och aftonskola, Malmö
stads lärlings och yrkesskolor, Malmö stads skolor
för yrkesundervisning och som sagt, Malmö stads
yrkesskolor.
Invigning 1956
Yrkesskolan har varit lokaliserad till en mängd
olika skolor i staden. Efter andra världskriget bestämdes
att den skulle få egna lokaler. 1956 invigdes
den första delen av den långa byggnaden
med fasad mot Kungsgatan. Jag har inte spårat
namnet på arkitekten till bygget. Jag får en känsla
av att praktisk nytta och funktion gått före formutsvävningar.
Vänligt gulbrunt tegel är genomgående
fasadmaterial. Vid huvudingången finns
ett tornliknande parti med en stor klocka högst
upp. ”Kom i tid!” manar den skoleleven som snart
ska ut i arbetslivet. Efter ytterligare tillbyggnader
under 60-talet bildar skolan en sluten borg med
två borggårdar. Den är en utbildningsfabrik.
När jag besöker skolan nu har den förändrats
sedan jag undervisade och gick vilse i korridorerna
där någon gång i början av 80-talet. Fordon,
verkstad, tryck m m finns inte längre. Det
pågår intensiv bygg- och renoveringsverksamhet.
Renovering och modernisering
Jag förstår av skolans byggsamordnare Rune
Westerberg att det inte varit en bekymmersfri
tid. Vis av den första ombyggnadsetappen med
början för några år sedan då de s.k. E- och Chusen
byggdes om för Handelsprogrammet (HP)
har man nu helt tömt hela G-huset under
ombyggnadsperioden. Det kommer att stå färdigrenoverat
med bland annat IT-torg och lokaler
för elevföreningar nästa läsår.
Datasal HP
Personalrum Ombyggnad Ny korridor
På skolan finns två lunchrestauranger, tre frisörsalonger
och en ny butik med varor från chark,
restaurang och bageri. Snart startas ännu en butik
och ett galleri.
Mest spektakulärt är det nya glasade trapphuset
vid huvudentrén med jättelik gulsvart fond designad
av Ann Edholm. Det lättar avsevärt upp
den slutna byggnaden. Kontrasten mellan gammalt,
slitet och nytt, väl formgivet är tydlig när
jag vandrar runt på skolan. HP:s nya lokaler lovar
gott för framtiden! Arkitekt är Boo Gaverus på
BM arkitekter AB.
Sjutusen elever på 70-talet
Det var i samband med gymnasiereformen 1970
som skolan fick namnet Värnhemsskolan. Då var
den en av Malmös åtta gymnasieskolor och den
största i Norden.
– Politiker och skrivbordspedagoger tycks
glömma bort att skolor behöver ha en levande
själ, en atmosfär med ett arbetsmönster som folk
trivs med, säger den avgående rektorn Karl Ciwetz
i en intervju i SDS 1983. Tänkvärda ord, men
man kan undra om det gällde för hans koloss till
skola med sjutusen elever fördelade på tretton
olika platser i staden! Men kanske ändå. Människor
jag träffat som gick på skolan på den tiden
talar ofta med respekt om sin utbildning.
Det är vår tid nu
I alla fall skapade man under nittiotalet mindre
skolenheter i Malmö. Kanske för att de skulle bli
trivsammare och ”ha en levande själ”. Gamla
Värnhemsskolan blev i ett slag tre skolor.
Idag är den en igen. Det går ca 1700 elever
på skolan fördelade på sju olika program. På
Formgivningsverkstad Restaurangkök
Textilsal
webbplatsen kan man läsa att huset innehåller
en otrolig spetskompetens inom entreprenörskap,
handel och service. Man utbildar för framtiden
inom heta branscher som textil och design, konsthantverk,
turism, hotell och restaurang, livsmedel,
handel, hantverk, florister och hästskötare!
Ledningen skriver att de yrkesförberedande
programmen är både populära och eftertraktade.
Det är vår tid nu säger man. Ja, skolan vid Kungsgatan
44 tycks ligga rätt i tiden.
16 | edico 2007 edico 2007 | 17
Restaurangbar

FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 10 >>
Elevassistenten är en viktig stödfunktion i såväl
utbildningen som habiliteringen.
– Det är också viktigt att specificera vad som
inte ingår i jobbet. Elevassistenten är inte en pedagog
utan jobbar med att hjälpa eleven att ta in
det som pedagogen förmedlar. Man ska inte heller
vara någon ställföreträdande förälder, säger
Kristina Ekelund.
Som elevassistent ska man bland annat vara flexibel,
lätt att samarbeta med och ha ett trevligt sätt.
En bra kompis, med ett öppet sinne och en god
allmänbildning.
– Man bör även vara ganska fysiskt stark, för
FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 12 >>
Ett första försök med mallar gjordes på skolan
hösten 2006, när Samir Dounas och några av
hans kollegor arbetade i ett utbytesprojekt med
en skola i Holland (se Edico 8/06).
– Det var då jag fick klart för mig hur jag skulle
arbeta med det här för att få det effektivt, säger han.
Modellen har sedan dess utvecklats vidare i en
arbetsgrupp under ledning av Johan Aspelin. Det
färdiga resultatet – MUP – förenar medarbetarnas
idéer och erfarenheter med moderna vetenskapliga
kvalitetssäkringsmodeller, bland andra RUP
(se faktaruta nedan).
Bra resultat
MUP implementerades i år 1 hösten 2007. Terminen
rivstartade med tio veckors projektarbeten
i medieämnen samt matematik. Eleverna arbetade
i grupp kring fyra projekt och redovisninga-
Boktips från RMS
TEXT: TINA FRANSSON KROOK
”Att göra tänkande synligt. En bok om
begreppsbaserad undervisning” av Sten
Arevik och Ove Hartzell (HLS förlag 2007).
Vilka mentala processer använder människan sig
av i kunskapshantering? Vilka aspekter av det
mänskliga tänkandet är viktiga att känna till i
undervisning?
Det viktigaste verktyget för den medvetna människan
är språket: det tänkta, det talade och det
skrivna. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att
bli en fullvärdig samhällsmedborgare utan intellektuell
delaktighet.
Lärarrollen innebär ett ständigt arbete med elevers
lärande – med deras tankar och språk.
det kan hända att man behöver lyfta elever, säger
Kristina Ekelund.
Starka i med- och motvind
På Rönnens gymnasium finns ett stort intresse
för att utveckla utbildningarna och beträda ny
mark. Det handlar dels om att utnyttja den
enorma kompetens som finns i organisationen,
men även om att minska sårbarheten. I dagens
föränderliga utbildningsklimat ligger det stora fördelar
i att ha en stor bredd i utbudet.
– Om en verksamhet faller bort har vi andra
ben att stå på. Vi ska vara starka i både med- och
motvind, säger Kristina Ekelund.
rna skedde vid en stor välbesökt vernissage på
Mediegymnasiet i slutet av oktober.
– Vi har nog aldrig haft så bra produktioner
som i höstas, säger Agneta Nilsson.
– Jag är inte säker på att man kan se en skillnad
i betygsättningen jämfört med tidigare år. Men
däremot var det i höst fler som genomförde sina
projekt, säger Samir Dounas.
MUP har använts i viss omfattning på skolan
under det senaste året och ska utvärderas i vår.
Om resultaten är goda ska MUP utvecklas ytterligare
och omfatta fler verksamheter på skolan.
– Vi vet att det fungerar mycket bra på många
håll, säger Johan Aspelin.
– Det vore en god idé att införa MUP även för
lärare. Man kan bygga upp en struktur som spänner
över alla yrkesgrupper inom förvaltningen.
Författarna till ”Att göra tänkande synligt” har
metodiskt under närmare 20 år undersökt sin
praktik, sina undervisningstankar och modeller
bl a med hjälp av Vygotskij (se Edico 7/07). De
beskriver gärna den ”beprövade erfarenheten”,
d v s den som prövas såväl mot teori som mot
andras ståndpunkter. Den grundläggande frågeställningen
är hur lärare ska undervisa för att
eleverna skall tillägna sig kunskaper som bygger
på förståelse och inte på kortsiktiga memoreringstekniker.
Författarna utgår ifrån att förståelse är
kopplad till tänkande, och erfarenhet av olika
sätt att tänka, och då inställer sig två frågor:
– Det är också positivt att vi kan erbjuda våra
medarbetare nya utmaningar som gör arbetet mer
stimulerande.
Skolan har för närvarande gymnasieutbildning,
gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning,
kvalificerad yrkesutbildning, uppdrags- och
rekryteringsutbildning samt handledarutbildning.
– I höst startar vi vår sista omgång av KY till
tandsköterska. Därefter omvandlar vi utbildningen
till påbyggnadsutbildning, säger Kristina
Ekelund.
Då får vi verkligen en tydlighet kring vår verksamhet,
säger Samir Dounas.
Vad är en Unified Process?
Unified Process är en process för systemutveckling
och kvalitetssäkring, ursprungligen
avsedd för design och implementering av
IT-system. Den kanske mest kända varianten
är Rational Unified Process, RUP, som ägs
av IBM. RUP kan sägas bestå av olika rutiner
för att strukturera, dokumentera och följa
upp projekt. Ett RUP-projekt delas in i fyra
faser: förberedelse, etablering, konstruktion
och överlämning. Varje fas avslutas med en
väldefinierad milstolpe där specifika delmål
måste ha uppfyllts.
Källor: Computer Sweden, Wikipedia
• Hur behöver eleverna kunna tänka för att
kunna förstå det de skall lära sig?
• Går det att beskriva elevernas tankeutveckling
på ett sätt som gör att läraren medvetet och
systematiskt kan bidra till den?
I samtliga kapitel finns undervisningsexempel.
”Att göra tänkande synligt” är skriven för lärare,
lärarutbildare, lärarstudenter och alla som är
intresserade av undervisningsfrågor. Sten Arevik
och Ove Hartzell är lärare och dessutom lärarutbildare
på Stockholms universitet.
Välgörande massage för MKB Fastighets personal
Att öppna ett spa för MKB Fastighets medarbetare
var lösningen på problemet med
att hitta praktikplatser till eleverna på
Hälsoprogrammet på Rönnen gymnasium.
Och eleverna skötte sitt spa galant!
Hälsoprogrammet är ett specialutformat
gymnasieprogram som vänder sig till ungdomar
som är intresserade av förebyggande hälso- och
friskvård. Inom utbildningen erbjuds en mängd
valbara kurser bl.a. klassisk massage, hudvård och
kostkunskap. Programmet har nu sin första kull
med elever i år 2 och Joel Trygg, klassens mentor,
insåg snabbt att det var svårt att få fram bra platser
till det arbetsplatsförlagda lärandet.
–Eftersom vi är nya har vi inga etablerade kontakter
med företag i branschen, vi var tvungna
att hitta nya vägar. En av våra elever föreslog då
att vi kunde driva ett eget spa.
Joel ringde till ett flertal stora företag och er-
KANDIDATEN
KANDIDATEN
bjöd dem ett koncept där deras anställda, till självkostnadspris
kunde besöka Hälsoprogrammets
spa. MKB Fastighet var ett av företagen som
nappade på idén. De erbjöd eleverna en källarlokal
på V Rönneholmsvägen samt hjälp med att
boka in medarbetarna.
Den 25 februari öppnade Hälsoprogrammets
spa. Två behandlingsalternativ erbjöds, ansiktsbehandling
samt mjukgörande och cirkulationshöjande
massage av rygg, axlar och nacke. De
som ville kunde också välja att testa sin kondition
på en ergometercykel.
–De flesta väljer ansiktsbehandlingen där man
får rengöring och ansiktsmassage, säger Fatima
Culum, en av eleverna på programmet.
Edicos reporter på besök möts av mängder av
värmeljus, stillsam musik och leende elever som
välkomnar. Ansiktsbehandlingen som tar ungefär
en halvtimme är behaglig och Fatima Culum
berättar steg för steg vad hon gör. Efter behand-
lingen erbjuds spa-besökaren vatten eller fika.
Eleverna är väldigt servicemedvetna och professionella
i sin framtoning så det är med ett leende
på läpparna och lena kinder jag stiger ut i snålblåsten
på V Rönneholmsvägen.
Fatima Culum ger klasskompisen en behaglig
ansiktsmassage.
18 | edico 2007 edico 2007 | 19

RETURADRESS
Utbildningsförvaltningens informationsavdelning
Brogatan 12
211 44 Malmö
PROFILEN
Himmelsblå
musiker/
förskollärare/ITsamordnare
TEXT OCH BILD: SUSAN ENGLUND
Håkan Ekberg är förskollärare i botten och
sedan 2001 pedagogisk IT-samordnare på
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. I
sin presentation på First Class är det musikintresset
och MFF som dominerar.
– Jag har vuxit upp med MFF. Det har
aldrig funnits något gult i mitt föräldrahem
– bara himmelsblått. Jag ser nästan varje
hemmamatch, men är ingen riktig fanatiker.
Jag är musiker först – det är grunden i
mig, säger Håkan.
Gitarr är huvudinstrumentet, men han fuskar
med andra instrument också. På 80-talet spelade
han i grupper som Hundarna, Shitheads och Åke
Oktan. Sedan medverkade han i Bangzulu, ett
barnmusikprojekt i Malmö på 90-talet.
– Vi gjorde en del plattor. Vi turnerade och for
runt. Men jag hoppade av så småningom, när
det började bli för stort. Jag hade redan gjort min
bit med turnéer och hamburgare på Esso motorhotell,
skrattar Håkan. Jag har även haft ett finger
med i ”En Pojkaktig Sångbok 1, 2 och 3” där jag
illustrerat böckerna.
Familj och country
Dessutom hade han fru och fyra barn som idag
är 7, 12, 15 och 18 år. Under 2000-talet har
Håkan bland annat spelat i countryband.
– Vi var några som skulle bilda ett band och vi
hade bara Creedence gemensamt, så det fick bli
country. Jag spelade också i andra små konstellationer
som tog hela min tid, bland annat The
New 80s. Men jag har slutat med alla dessa engagemang.
Just nu är det bara eget material som
gäller och jag samlar ihop mina låtar som jag skrivit
under åren. Det ska bli någon form av produkt
så småningom.
MFF
Håkan är uppvuxen i en idrottsfamilj på Erikslust
i Malmö. Pappan spelade som ung fotboll
och hockey i MFF.
– Jag spelade också hockey i MFF. Men jag
slutade med all sport när jag var 14, för då fick
jag en gitarr och andra intressen tog över. Min
äldste son spelar i juniorlaget i MFF nu. Jag går
på många matcher, men fotbollen dominerar inte
mitt liv. Jag stryker inte matchtröjan på morgonen
före en match och har inte alla attiraljerna.
Bara några halsdukar för bra karma, ler Håkan.
Gillade inte skolan
Han beskriver sig själv som musiker först och
främst. Sedan kommer förskolläraren, pedagogen
och därefter IT-samordnaren. Men han gillade
inte skolan under sin egen skoltid.
– Jag hade dåliga betyg i
allt det som jag egentligen
är bra på, som matte och
musik. Man såg inte till individen
alls. Att någon
hade lärt sig något efter
lektionen var ju sekundärt.
Genomgången tycktes
vara det viktigaste. Skolan
då kunde inte möta
mig och hade inte individfokus.
Men det har ju hänt
mycket sedan dess och det
är väl därför jag har hamnat
här på gymnasieskolan
till slut. Jag måste ju vara
med och förändra skolan
för mina ungars skull.
Framtidens klassrum
Håkan menar att datorn är en naturlig del i lärandet
och ett viktigt verktyg för att ändra sättet att
lära ut. Han sätter fokus på att få lärarna att använda
datorn som ett naturligt verktyg i undervisningen.
– Vi måste ta tag i det nya – det moderna
klassrummet eller framtidens klassrum som det
också kallas. Vi bygger upp några av våra salar på
det sättet och har just nu tio salar där vi använder
datorer och projektor istället för kartor, OH, diabilder
och andra traditionella hjälpmedel. I slut-
ändan kostar det lika mycket, men man har mer
ut av detta, säger Håkan.
Spindeln i nätet
– Det gäller att veta vilka metoder och verktyg
man har att använda och det är där jag kommer
in som pedagog. ”Förklara för mig som om jag
var en fyraåring!” är en bra utgångspunkt. Jag
visar hur man enkelt kan göra sitt eget material
som blir mycket roligare att använda i undervisningen.
Och jag hjälper dem komma över
rädslorna.
– Pedagogisk IT-samordnare är ett luddigt uttryck
egentligen. Jag har många skiftande arbetsuppgifter
– allt som rör IT, som planering, upphandling,
kurser, fortbildning, diskussioner om
vilka program som ska användas, vad eleverna får
och inte får och så vidare. Jag sitter som spindeln
i nätet. Det är min grundtjänst. Men jag har som
sagt fokus på lärarna – att få dem att utveckla sin
undervisning och då använda IT mer.
Isbjörn
När Håkan inte jobbar tillbringar han gärna sin
tid på T-bryggan vid Ribban. Han är medlem i
Isbjörnarna, en kallbadsförening från 30-talet.
– Jag badar så ofta jag kan. Och medelåldern
har sjunkit i och med mitt gäng – nu är den
kanske cirka 70! säger Håkan.