Kommissionens arbetsprogram 2007 - Sundsvall

På gång inom EU 

NUMMER 1. FEBRUARI 2007

Innehåll 

Innehåll 2 

Förord 3 

Kommissionens arbetsprogram 2007 4 

EU:s långtidsbudget och budgeten 2007 5 

Hållbar tillväxt: Konkurrenskraft 6 

Strategin för tillväxt och sysselsättning 6 

Forskning och utbildning 6 

Forskning och utveckling 6 

Livslångt lärande 7 

IT 8 

EU:s IT-strategi – i2010 8 

Innovativ upphandling 9 

E-handel 9 

Sysselsättning och arbetsmarknad 9 

Arbetstidsdirektivet 9 

Grönbok om arbetsrätt 10 

Lika möjligheter för alla 10 

Den europeiska sociala dialogen 10 

Den demografiska utvecklingen 12 

Ett längre arbetsaktivt liv 12 

Barnvänliga städer 12 

Jämställdhet 13 

Färdplan för jämställdhet 13 

EU:s jämställdhetsinstitut 13 

CEMR:s jämställdhetsdeklaration 14 

EU-programmet PROGRESS 14 

Transport 14 

Kollektivtrafiken 14 

Halvtidsöversyn av vitboken om transporter 

14 

Grönbok om transporter i stadsmiljö 15 

Offentliga tjänster 15 

Tjänstedirektivet 15 

Allmännyttiga tjänster 16 

Offentlig upphandling 16 

Offentlig-privata partnerskap (OPP) 17 

Statsstöd 17 

Regionala statsstöd 18 

Bostäder 18 

Hållbar tillväxt: Sammanhållning 20 

Regional utvecklingspolitik 20 

Sammanhållningspolitiken för perioden 2007- 

2013 20 

Regioner för ekonomisk förändring 21 

© Sveriges Kommuner och Landsting 2007 

Omslag: Europakartan är Copyright © Assembly of European Regions (AER), www.a-e-r.org 

På Gång inom EU ges ut tre gånger per år och kan laddas ner från www.skl.se/eu. 

Närmare upplysningar om innehållet: 

Oscar Wåglund Söderström, 08-452 78 34, ows@skl.se 

Naturresurser 22 

Landsbygdsutveckling 22 

Miljö- och landsbygdsprogrammet 2007- 

2013 22 

Miljö 22 

Luftföroreningar 22 

Avfallsstrategi 23 

Badvattendirektivet 23 

Rena vägtransportfordon 24 

Ny energi- och klimatpolitik 24 

Hantering av översvämningar 25 

Medborgarskap/Frihet, säkerhet och rättvisa 26 

Kultur 26 

Vård och omsorg 26 

Tysklands prioriteringar för hälsa 27 

”Hälsa i all politik” - resultat av det finska 

ordförandeskapet 27 

Diskussionspapper om kommande 

hälsostrategi 27 

Strategi för barnets rättigheter 27 

EUREGHA-konferens om hälsa, sjukvård och 

gränser 28 

EU:s konstitutionella fördrag 28 

Plan D och EU:s kommunikationsstrategi 28 

EU:s vänortsstöd 29 

Migration och integration 29 

Fri rörlighet för personer 30 

De nya medlemsländerna 30 

Samråd kring gränsöverskridande hälso- och 

sjukvård 30 

EU som global partner 32 

EU:s kandidat- och grannskapsländer 32 

Turkiet 32 

Kroatien 32 

Makedonien 32 

Samarbete med EU:s nya grannskapsländer 32 

Västra Balkan 33 

Ryssland och den ”nordliga dimensionen” 33 

Medelhavssamarbete 33 

Ordlista 34 

Länkar 38 

Kontakt 39 

På gång inom EU · 1/2007 2

Förord 

Du håller nu i handen en ny utgåva av På gång inom EU från Sveriges Kommuner och Landsting. Här hittar 

du information om det allra senaste som hänt inom EU:s institutioner och som på ett eller annat sätt påverkar 

kommuner, landsting och regioner i Sverige. På gång inom EU kompletterar vårt ”EU-ABC för kommuner, 

landsting och regioner”, som innehåller basfakta om de olika politikområden inom EU som har betydelse för 

den lokala och regionala nivån. 

I takt med att spridningen av På gång inom EU blir allt större har vi gjort vissa förändringar. Som du ser 

bjuder denna utgåva på både ny layout och en lite annorlunda kapitelindelning. För att ge en helhetsbild 

över de aktuella EU-frågorna har vi valt att dela upp dem i de fyra huvudområden som används av EU- 

kommissionen: hållbar tillväxt, naturresurser, medborgarskap/frihet, säkerhet och rättvisa samt EU som global 

partner. 

Texterna är skrivna av experter och handläggare på de olika avdelningarna inom Sveriges Kommuner och 

Landsting, i samarbete med Internationella sektionen. 

Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehåll och utformning Nästa nummer planeras till maj månad, så hör 

av dig före dess! 

Elmire af Geijerstam 

Sektionschef, Internationella sektionen 


Kommissionens arbetsprogram 2007 

”Kommissionens lagstiftnings- och 

arbetsprogram” ges ut varje höst för att ge en bild 

av alla de dokument och förslag som ska läggas 

fram under kommande år. EU-kommissionen har 

ju ensam initiativrätt, vilket innebär att det är den 

enda institution som formellt kan lägga fram 

förslag för beslut i Europaparlamentet och rådet. 

Arbetsprogrammet är ett viktigt dokument när 

det gäller att tidigt identifiera frågor som kommer 

att dyka upp på EU:s dagordning. Här listas både 

strategiska dokument som grön- och vitböcker 

eller meddelanden, och konkreta förslag till 

lagstiftning som väntas under året. Även de 

aktuella ordförandeskapens program ger 

vägledning kring vilka frågor som kommer att 

prioriteras den närmaste tiden. 

2007 års arbetsprogram präglas av Barrosokommissionens 

fyra teman: välstånd, solidaritet, 

säkerhet och ”en stark och enad röst i världen”. 

Särskilt stor uppmärksamhet ägnas i år åt samråd 

eller lagförslag på områdena energi, 

klimatförändring, arbetskraftsinvandring och 

sociala tjänster. Dessutom fortsätter 

kommissionen arbetet med att förenkla EU:s 

lagstiftning genom bland annat kodifiering och 

granskning av nya regler. 

Precis som tidigare år finns en mängd initiativ på 

olika områden som kan få stor betydelse för 

kommuner, landsting och regioner i Sverige. 

Varje avdelning inom Sveriges Kommuner och 

Landsting har därför pekat ut förslag som 

kommer att blir föremål för deras 

intressebevakning. 

Utöver dessa lever flera viktiga frågor från tidigare 

arbetsprogram vidare under året. Här är 

arbetstidsdirektivet, tjänstedirektivet och det 

konstitutionella fördraget några exempel. 

Kommande EU-förslag av intresse för 

Sveriges Kommuner och Landsting 

• Meddelande om strategisk översyn av EU:s 

energipolitik 

• Direktiv om fullbordandet av den inre marknaden för el 

och gas 

• Grönbok om klimatförändringen efter 2012 

• Vitbok om anpassning till klimatförändringarna 

• Ramdirektiv om arbetskraftsinvandring 

• Direktiv om inresa och vistelse för högutbildade 

arbetstagare 

• Grönbok om andra fasen i europeiska asylsystemet 

• Meddelande om översyn av den inre marknaden 

• Meddelande om vägar mot mer flexicurity 

• Meddelande om uppföljning av grönboken om 

arbetsrätt 

• Meddelande om strategi för sociala tjänster i 

allmänhetens intresse 

• Lagstiftning om säkra och effektiva vårdtjänster 

• Vitbok om hälsostrategi 

• Vitbok om kost 

• Meddelande om organdonation och transplantation 

• Grönbok om transport i städer 

• Meddelande om uppföljning av EU:s 

kommunikationspolitik 

• Vitbok med operativa förslag om kommunikation kring 

EU 

• Vitbok om skadestånd vid överträdelser av EU:s 

konkurrensregler 

• Meddelande om miljövänlig offentlig upphandling 

• Direktiv om samordning av upphandlingsförfaranden 

för koncessioner 

• Kartläggning av den sociala verkligheten i EU 

• Meddelande om halvtidsöversyn av den sociala 

dagordningen 

• Rapport om ekonomisk och social sammanhållning 

• Meddelande om sammanhållningspolitikens bidrag till 

Lissabonprocessen 

• Meddelande om genomförande av EU:s miljölagstiftning 

• Beslut om utbytesprogrammet Erasmus Mundus II 

• Meddelande om strategi för e-integration 


EU:s långtidsbudget och budgeten 2007 

I april 2006 enades Europaparlamentet, 

ministerrådet och kommissionen om en 

långtidsbudget med en finansieringsram för 

perioden 2007-2013. Överenskommelsen avser 

ett EU med 27 medlemsländer och omfattar cirka 

864,3 miljarder euro i så kallade anslag för 

åtaganden under perioden. Det motsvarar cirka 

8 000 miljarder svenska kronor. I 

överenskommelsen ingår även en 

översynsparagraf, som innebär att hela EU:s 

budget ska ses över under året 2008/09. 

Jämfört med den tidigare långtidsbudgeten kan 

man notera att insatserna för ”Ökad 

konkurrenskraft genom tillväxt och 

sysselsättning” (Lissabonprocessen) har ökat med 

69 procent. Här ingår en ökning av resurserna för 

sjunde ramprogrammet för FoU med 75 procent 

och på transport och energi (TEN) med 139 

procent. Även satsningen på ”Sammanhållning 

för tillväxt och sysselsättning” ökar med 21 

procent. Det är positivt att det satsas mer på de 

här områdena eftersom det kan ge Sverige ett 

ökat återflöde av pengar. 

2007 års budget i hamn 

I december 2006 kom kommissionen, rådet och 

parlamentet överens om budgeten för år 2007. 

Budgeten omfattar totalt 127 miljarder euro, där 

den största ökningen jämfört med 2006 ligger på 

strukturfonderna. 

Sveriges medlemsavgift 2007 kommer att vara i 

storleksordningen 28 miljarder kronor. Eftersom 

Sverige också kvalificerar sig för bidrag och medel 

från EU:s olika fonder och projekt kommer 

Sveriges nettoavgift att bli cirka 14 miljarder 

kronor. Hur mycket det blir i slutändan är svårt 

att uppskatta eftersom det beror på hur mycket 

projektmedel som Sverige lyckas få beviljat. Men 

hittills sett har det handlat om ungefär halva 

avgiftens storlek. 

Av de pengar som Sverige får tillbaka går det 

mesta till jordbruket, ungefär 80 procent. 

Resterande pengar kommer bland annat i form av 

olika regionala stöd. Det rör sig om cirka 2 

miljarder kronor som kommuner, landsting och 

regioner har möjlighet att söka stöd och 

projektmedel för. Även såväl privata företag som 

statliga myndigheter har möjligheter att ta del av 

dessa projektmedel. 

EU:S BUDGET 2007 

Politikområde mdr EUR 

Hållbar tillväxt, inkl 

54,9 

Sammanhållning/strukturfonder 45,5 

Konkurrenskraft inkl forskning, 

utbildning, socialpolitik 

9,4 

Naturresurser, inkl 

56,3 

Jordbruksstöd 

45,7 

Landsbygdsutveckling 

12,4 

Frihet, säkerhet och rättvisa 

(rättsliga frågor, säkerhet, migration) 

0,6 

Medborgarskap 

(kultur, media, hälsa, kultur) 

0,6 

EU som global partner 

(grannskapspolitik, bistånd, GUSP) 

6,8 

Administration 6,9 

Kompensationer till nya EU-länder 0,4 

Totalt 126,5 

Kommissionen/Budget 

EP - Utskottet för budget 

Dokument: EU:s budget för 2007 

Kontaktperson: Ulf Lennartsson tfn: 08-452 7748, 

Marcus Holmberg tfn: +32 2 549 08 67 


Hållbar tillväxt: Konkurrenskraft 

Strategin för tillväxt och 

sysselsättning 

EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, 

kallades tidigare för Lissabonstrategin. Den 

bygger på en balans mellan tre pelare – den 

ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. 

Målet är att skapa världens mest 

konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi 

även om den tidigare ambitiösa tidshorisonten år 

2010 numera är nedtonad. 

I de nya strukturfonderna fr.o.m. 2007 har 

kommissionen valt ut vissa typer av 

tillväxtfrämjande projekt, för att mäta hur 

mycket av strukturstödet som går till att uppfylla 

”Lissabonmålen”. 

Regionkommittén har upprättat ett nätverk 

direkt med 50 kommuner och regioner runt om i 

Europa som kallas Lisbon Monitoring Platform. 

Regionkommittén planerar att utvidga nätverket 

till fler städer och regioner under året. Via 

Internet samlar projektet in statistik om regional 

utveckling som ska ligga till grund för en dialog 

med kommissionen våren 2007. 

Varje land fick vid sysselsättningstoppmötet i 

mars 2005 i uppgift att ta fram en nationell 

strategi (National Reform Plan, NRP) baserad på 

riktlinjer från kommissionen. Dessa ska följas upp 

kontinuerligt och medlemsländerna ska 

rapportera in utvecklingen till kommissionen. 

Vid uppföljningen av ”Sveriges 

handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 

2006 - 2008”, som lämnades till Sveriges Riksdag 

och kommissionen i slutet av november 2006, 

finns en redovisning av den lokala och regionala 

nivån i bilagan "Lissabonstrategin tar plats i 

Sörmland". Den innehåller en redovisning av 

arbetet i Regionförbundet Sörmland och nio 

kommuner, bl.a. med lokala exempel från 

Oxelösund och Flens kommuner, som har valt ut 

sju indikatorer för det fortsatta arbetet. 

Arbetsmarknadens parter har också lämnat bidrag 

till Sveriges handlingsprogram. 

Kommissionen/Tillväxt och sysselsättning 

Dokument: Sveriges handlingsprogram för tillväxt och 

sysselsättning 2006-2008: Regeringens Skr 

2006/07:23 

Kontaktperson: Leif Lindberg tfn: 08-452 74 73 

Forskning och utbildning 

Forskning och utveckling 

Forskning och utveckling spelar en central roll i 

EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning 

(Lissabonstrategin) som ska utveckla EU till 

världens mest konkurrenskraftiga 

kunskapsbaserade ekonomi. 

EU satsar på forskning och utveckling genom 

fleråriga ramprogram och i december 2006 

godkände Europaparlamentet och ministerrådet 

det sjunde ramprogrammet, som gäller 2007-2013. 

Forskningsanslagen har ökat med 75 procent i 

förhållande till det sjätte programmet och hamnar 

på drygt 50 miljarder euro för hela sjuårsperioden. 

Det nya ramprogrammet delas upp i fyra 

delprogram: 

Samarbete utgör huvuddelen av ramprogrammet 

och innehåller bl.a. tematiska prioriteringar kring 

hälsa, miljö, transport, energi, 

informationsteknologi samt samhällsvetenskap 

och humaniora. Samarbete är den ekonomiskt 

sett tyngsta prioriteringen med ca 32,4 miljarder 

euro vilket motsvarar nästan två tredjedelar av 

budgeten. 

Idéer består av stöd till grundforskning genom ett 

europeiskt forskningsråd. Budgeten är ca 7,5 

miljarder euro. 

Mänskliga resurser främjar rörlighet för forskare 

och är en vidareutveckling av nuvarande 

mobilitetsprogram, Marie Curie. Budgeten är ca 

4,8 miljarder euro. 

Kapacitet ger stöd till infrastruktur, forskning för 

små och medelstora företag, kunskapsregioner, 


forskningspotential, att föra ut vetenskapen i 

samhället och internationellt samarbete. Delarna 

kunskapsregioner och forskningspotential 

fokuserar på regionernas roll i det europeiska 

forskningsområdet. Budgeten är ca 4,1 miljarder 

euro. 

Sveriges Kommuner och Landsting och 

medlemmarna har arbetat för att integrera så 

kallade samhällsmotiverade 

forskningsplattformar (SMRP) i sjunde 

ramprogrammet. Förbunden kan glädjande 

konstatera att sociala plattformar finns med i ett 

av arbetsprogrammen som ligger till grund för 

utlysningar av projekt inom sjunde 

ramprogrammet. De finns med i 

arbetsprogrammet för tema 8, samhällsvetenskap 

och humaniora. 

De första utlysningarna för alla program är öppna 

sedan den 22 december 2006 och flera av dem 

stänger i mitten/slutet av april. 

I oktober 2006 publicerade kommissionen en 

färdplan för forskning som ska underlätta 

samarbete på europeisk nivå för storskaliga 

forskningsprojekt. De rör sig sammanlagt om 35 

projekt som kräver investeringar på över 13 

miljarder euro. Medlemsstaterna kommer att 

behöva bidra med finansieringen - sjunde 

ramprogrammet kommer användas men den 

budgeten räcker inte. Färdplanen ska uppdateras 

under 2007. 

Under december 2006 presenterade dessutom 

kommissionen ett förslag som ska göra det möjligt 

att ge statsstöd till innovations- och 

forskningsprojekt. Medlemsländerna uppfyller 

nämligen inte målet som sattes på toppmötet i 

Barcelona mars 2002, att utgifterna på forskning 

och innovation ska öka till 3 procent av BNP före 

2010. 

Kommissionen/Forskning 

EP - Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 

Dokument: Regionkommitténs yttrande, 

Arbetsprogrammet tema 8 

Ansvarig organisation i Sverige: VINNOVA, 

Nästa steg: Utlysning , öppen tom april. Lansering av 7:e 

ramprogrammet i februari 2007, 

Kontaktperson: Jonny Paulsson tfn: 08-452 78 37 

Livslångt lärande 

Utbytes- och utvecklingsprogram 

Som ett led i att förverkliga strategin för tillväxt 

och sysselsättning och göra unionen till en 

kunskapsbaserad ekonomi satsar EU på ett nytt 

utbytes- och utvecklingsprogram för livslångt 

lärande. Under nuvarande budgetperiod (2007- 

2013) lägger unionen 7 miljarder euro på 

programmet, som går till fyra delprogram: 

Comenius (grundskola och gymnasienivå), 

Leonardo da Vinci (yrkesutbildning), Erasmus 

(universitet och högskola) och Grundtvig 

(vuxenutbildning). Programmet kompletteras 

även med eLearning och Monnet-programmet 

om europeisk integration. 

I Erasmusprogrammet deltar 2 000 institutioner i 

31 länder och programmet täcker 90 procent av 

Europas högskolor och universitet. Målet är att 

fram till 2012 ge tre miljoner studenter chansen 

att studera utomlands. Även lärare uppmuntras 

att jobba utomlands inom Erasmus. 

Medlemsländerna har också kommit överens om 

att inrätta ett system för att lättare kunna jämföra 

examina mellan länderna och att organisera 

utbildningen på ett likvärdigt sätt. 

Kommissionen/Utbildning 

EP – Utskottet för kultur och utbildning 

Dokument: Programmet för livslångt lärande 

Kontaktperson: Mats Söderberg tfn: 08-452 79 42 

Effektivare och rättvisare 

utbildningssystem 

Kommissionen framhåller i en rapport att EU 

behöver effektiva och rättvisa utbildningssystem 

som håller den kvalitet som krävs för att skapa 

ökad tillväxt, fler jobb och bättre social 

sammanhållning. Moderniseringen av 

medlemsstaternas utbildningssystem är idag 

främst inriktad på ökad effektivitet och 

kostnadseffektivitet. För att uppnå goda resultat 

måste man självklart se till att 

utbildningssystemen är effektiva, men 

kommissionen hävdar att detta inte behöver ske 

på bekostnad av social rättvisa. 

I kommissionens analys dras slutsatsen att 

utbildningssystemen bör inriktas på att skapa 


ökad kompetens inte bara på individnivå (särskilt 

bland de minst gynnade) utan även för samhället 

som helhet. Syftet bör vara att öka effektiviteten 

genom att höja befolkningens genomsnittliga 

kompetensnivå och att skapa ökad jämlikhet 

genom att förbättra möjligheterna för de mest 

utsatta och minska klyftorna i fråga om 

utbildningsnivå. Men dessa mål utesluter inte 

varandra. Att skapa hög kvalitet innebär inte att 

man måste avstå från att skapa samma möjligheter 

för alla och ökad jämlikhet när det gäller tillgång 

till utbildning, behandling och resultat. I 

meddelandet betonas följande fyra punkter: 

• Medlemsstaterna bör investera mer i 

förskoleverksamheten. 

• Medlemsstaterna bör inte styra in 

eleverna på olika ”utbildningsspår” alltför 

tidigt. 

• Helt statsfinansierade avgiftsfria system 

för högre utbildning skapar inte alltid 

rättvisa när det gäller tillgång och 

deltagande. 

• Medlemsstaterna behöver utveckla en 

”utvärderingskultur”. 



Dokument: Effektiva och rättvisa utbildningssystem i 

Europa – KOM(2006) 481 

Nästa steg: Regionkommitténs yttrande: 14 februari 

2007, EP eget initiativ ingen tidsram satt 

Kontaktperson: Mats Söderberg tfn: 08-452 7942 

Europeisk referensram för kvalifikationer 

Kommissionen har antagit ett förslag till 

rekommendation om en europeisk ram för 

kvalifikationer avsedd för livslångt lärande. 

Ramen kommer att bli en gemensam standard 

och förväntas hjälpa medlemsstaterna, 

arbetsgivare och enskilda att jämföra 

kvalifikationer från EU - ländernas varierande 

utbildningssystem. 

Kärnan i Europeiska ramen för kvalifikationer är 

åtta referensnivåer som skall ange vad en inlärare 

vet, förstår och klarar – inlärarens 

”läranderesultat” – helt oberoende av inom vilket 

system färdigheterna inhämtats. Därmed 

förskjuts fokus från den traditionella betoningen 

på lärandets insatser (inlärningstid, 

inlärningsmetod, läromedel) till lärandets resultat, 

vilket ger följande fördelar: 

• Bättre överensstämmelse mellan 

arbetsmarknadens behov (kunskap, 

färdigheter och kompetens) och utbudet 

av utbildning. 

• Enklare bedömning av icke-formellt och 

informellt lärande. 

• Lättare överföring och användning av 

kvalifikationer i olika länder och 

utbildningssystem. 

Kvalifikationsramen förväntas bli ett verktyg som 

främjar livslångt lärande och omfattar därför både 

allmän och yrkesinriktad utbildning, 

vuxenutbildning samt högre utbildning. De åtta 

nivåerna spänner över hela skalan av 

kvalifikationer, från dem som inhämtas i 

grundskolan till den högsta nivån på akademisk 

och yrkesinriktad utbildning. 

Förslaget till rekommendation är inriktat på att 

medlemsstaterna kopplar sina nationella 

kvalifikationssystem till Europeiska 

kvalifikationsramen senast 2009. Det är 

meningen att enskilda och arbetsgivare ska kunna 

använda kvalifikationsramen som en referensram 

för att jämföra kvalifikationsnivåer i olika länder 

och olika utbildningssystem, t.ex. yrkesutbildning 

och högre utbildning. Kvalifikationsramen 

kommer att fungera som en slags 

”omräkningsmekanism” som gör kopplingarna 

mellan kvalifikationer och olika system tydligare. 



Dokument: Europeisk referensram för kvalifikationer för 

livslångt lärande KOM(2006) 479 

Nästa steg: Regionkommitténs yttrande: 14 februari 

2007, EP utbyte av erfarenheter i mars 2007, 

omröstning i utskottet maj 2007 

Kontaktperson: Mats Söderberg tfn: 08-452 79 42 

IT 

EU:s IT-strategi – i2010 

EU:s förslag till ny IT-strategi kallas i2010 där ”i” 

står för gemensamt informationsområde, 

innovation och investeringar och samhällelig 

inkludering. Allt från infrastrukturfrågor till 

forskning och hälsa behandlas. Målsättningen är 


land annat att främja investeringar och 

innovation, men också hur IT kan användas i 

demokratiarbetet. I sjunde ramprogrammet för 

forskning och utveckling satsas mycket på ITområdet. 

Kommissionen betonar IT:s sociala 

dimension för bättre samhällelig inkludering av 

medborgarna i allmänhet och 

minoritetsgrupperna i synnerhet. Prioriteringar 

och projekt återfinns i arbetsprogrammet för 

Konkurrens och Innovation. 

Sveriges Kommuner och Landsting bevakar 

uppföljningen av den nya lagstiftningen kring 

elektronisk kommunikation och hur 

samhällsviktiga funktioner ska tillgodoses på en 

kommersiell marknad. Förbunden antog också 

den 15 december 2006 positionspappret ”ITpolitik 

för hållbar tillväxt”. Det beskriver SKL:s 

ståndpunkter kring vissa viktiga grundfrågor, 

bland annat framtidssäker IT-infrastruktur, 

elektroniskt ID, effektiv och modern förvaltning, 

samverkan och offentlig upphandling osv. 

Kommissionen tog i mars 2006 initiativet ”Att 

överbygga bredbandsklyftan” som syftar till att 

förbättra bredbandsutbyggnaden på landsbygden. 

Det är ett tvärsektoriellt initiativ som berör 

informationssamhället, konkurrens, 

regionalpolitik och landsbygdsutveckling. Bland 

förslagen återfinns riktlinjer för hur EU:s regler 

för statsstöd fungerar i relation till bredband, 

stärkande av nationella strategier och utbyte av 

goda exempel. 

Kommissionen/Informationssamhället 


Dokument: i2010 – Det europeiska 

informationssamhället för tillväxt och sysselsättning - 

KOM(2005) 229 

Att överbygga bredbandsklyftan – KOM(2006) 129, 

Arbetsprogrammet för CIP - 

Mer infomation om i2010. 

Nästa steg: Regionkommitténs yttrande om 

Bredbandsklyftan 14 februari, avvaktar rapportör i 

parlamentet, Första utlysning av projekt inom CIP mars 

2007. 

Kontaktperson: Björn Björk tfn: 08-452 74 25, Bengt 

Svenson tfn: 08-452 74 30 

Innovativ upphandling 

Kommissionen har tagit initiativ till så kallad 

innovativ upphandling (pre-commercial 

procurement) inom forskning och utveckling. 

Tanken är att underlätta för lokala och regionala 

myndigheter att satsa på innovation inom 

områden där det inte finns några alternativ på 

marknaden idag, det kan handla om till exempel 

eHälsa, IT för transport och eDemokrati. En 

arbetsgrupp som består av IT-experter från 

medlemsländerna har utarbetat ett förslag som 

ska ta hänsyn till producenternas kostnader och 

risktagande. 



Dokument: Kommissionens förslag om icke-kommersiell 

upphandling 

Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahl tfn: 08-452 79 

87 

E-handel 

Inom kommissionens avdelning för eFörvaltning, 

IDABC, arbetar man bland annat med eupphandling 

eller e-procurement. En viktig del är 

att de nya upphandlingsdirektiven ska kunna 

tolkas och implementeras i elektroniska 

upphandlingssystem på ett likartat och korrekt 

sätt. En aktuell fråga just nu är elektroniska 

kataloger och hur de ska kunna användas vid 

upphandling men även senare i processen. 


Mer information om e-upphandling. 

Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahl tfn: 08-452 79 

87 

Sysselsättning och 

arbetsmarknad 

Arbetsmarknadspolitiken är i grunden ett ansvar 

för de enskilda medlemsländerna. Dessa har dock 

enats om vissa gemensamma mål för 

sysselsättningen, även om vägarna dit kan se olika 

ut i de enskilda länderna. I EU:s fortfarande 

aktuella sysselsättningsstrategi från 2004 finns tre 

gemensamma huvudmål: att nå full sysselsättning, 

öka arbetets kvalitet och produktivitet samt 

stärka den sociala integrationen. 

Arbetstidsdirektivet 

Arbetstidslagen ändrades redan den 1 juli 2005 till 

följd av ett EU-direktiv - men med anledning av 

kommunernas och landstingens kollektivavtal 


tillämpas lagen först från och med den 1 januari 


Så blev det eftersom det finska ordförandeskapet 

i höstas inte lyckades få med alla medlemsländer 

på sitt kompromissförslag om ett nytt reviderat 

arbetstidsdirektiv. Varken det nya tyska 

ordförandeskapet eller det kommande 

portugisiska har heller uttalat några direkta 

förhoppningar om att kunna lösa frågan efter att 

sex tidigare ordförandeländer har misslyckats. 

Följaktligen tycks eventuella framtida 

revideringar dröja. 

Förändringarna i lagen innebär alltså en 

anpassning till EU:s sedan några år gällande 

arbetstidsdirektiv och berör framför allt de som 

arbetar i verksamheter som pågår dygnet runt. 

Genom domar från EG-domstolen har det 

klarlagts hur vissa bestämmelser i EG-direktivet 

ska tolkas, dock kvarstår en rad tolkningsfrågor. 

De nya reglerna innebär bland annat: 

• Maximal arbetstid (inklusive jour och 

övertid) får vara högst 48 timmar per 

vecka i genomsnitt under fyra månader. 

• Minst 11 timmar ska vara 

sammanhängande dygnsvila. Bruten 

dygnsvila ska kompenseras i omedelbar 

anslutning till arbetsinsatsen. 

Kommissionen/Sysselsättning och socialpolitik 

EP - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 

Dokument: KOM(2005) 246, Direktiv 2003/88/EG, 

SKL-Cirkulär 2005:62 

Kontaktperson: Ann-Charlotte Ohlsson tfn: 08-452 78 

93, Jan Svensson tfn: 08-452 74 78 

Grönbok om arbetsrätt 

Kommissionen presenterade i slutet av 2006 

grönboken "En modern arbetsrätt för att möta 

2000-talets utmaningar". Den stora politiska 

utmaningen är enligt kommissionen en flexibel 

arbetsmarknad för alla. Under rubriken 

"Modernisera arbetsrätten" ställs 14 

diskussionsfrågor om övergångar på 

arbetsmarknaden, rättslig osäkerhet, 

trepartsförhållandet, arbetstidens förläggning, 

rörlighet för arbetstagare och frågor som rör 

kontroll av efterlevnaden samt odeklarerat arbete. 

Konsultationsprocessen – i vilken också SKL 

deltar - avslutas den 31 mars 2007. Kommissionen 

har aviserat ett uppföljningsmeddelande till 

grönboken under 2007. Såväl grönboken som 

meddelandet bör förstås mot bakgrund av de 

initiativ för flexibilitet och trygghet i vidare 

mening som kommissionen utarbetar i samarbete 

med medlemsstaterna. Kommissionen kommer i 

juni 2007 att lägga fram ännu ett meddelande, 

som syftar till att utveckla argumenten för en 

strategi för att kombinera flexibilitet och trygghet 

på arbetsmarknaden. Målet är att före slutet av 

2007 få fram gemensamma principer som kan vara 

vägledande för medlemsstaterna i reformarbetet 

kring arbetsrätten (s.k. flexicurity). 



Dokument: En modern arbetsrätt för att möta 2000talets 

utmaningar- KOM(2006) 708 

Kontaktperson: Jeanette Grenfors tfn: 08-452 74 52 

Lika möjligheter för alla 

År 2007 är det europeiska året för ”Lika 

möjligheter för alla”. Det innebär en bredare 

ansats till att uppmärksamma alla som har 

svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden. I 

Sverige är Delegationen för Mänskliga rättigheter 

ansvarig för EU:s år för "Lika möjligheter för alla". 

Delegationen har en egen webbplats med länkar 

till EU:s satsning. 

Det tyska ordförandeskapet vill också vid ett 

informellt ministermöte våren 2007 diskutera 

åtgärder för att främja integration och 

yrkesutbildning för kvinnor i invandrarfamiljer. 

Kommissionen/Lika möjligheter för alla 

Mer information från MR-delegationen. 

Kontaktperson: Leif Lindberg tfn: 08-452 74 73 och 

Anna Ulveson tfn: 08-452 74 67 

Den europeiska sociala dialogen 

Den sociala dialogen är en etablerad process 

mellan EU-kommissionen och arbetsmarknadens 

parter på Europanivå for att stimulera parternas 

medverkan i utvecklingen av arbetsmarknadsoch 

socialpolitiska frågor. 

Enligt gällande fördrag ska kommissionen främja 

samråd mellan arbetsmarknadens parter på 

gemenskapsnivå och samråda med dessa innan 


kommissionen lägger ett socialpolitiskt förslag. 

Parterna har därefter möjlighet att sluta ramavtal 

om frågorna – ibland som alternativ till bindande 

EU-direktiv. 

Dialogen är sedan dess tillkomst 1985 ett forum 

för diskussioner och förhandlingar mellan 

arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna på 

Europaplanet. Från början innebar den främst en 

möjlighet för de s.k. sektorsövergripande 

organisationerna Business Europe (tidigare 

UNICE), som företräder näringslivets 

organisationer, CEEP, som företräder offentliga 

företag och organisationer samt ETUC, som 

företräder arbetstagarna och deras nationella 

organisationer, att utbyta erfarenheter och 

framföra sina ståndpunkter avseende 

arbetsrättsliga lagförslag på Europanivå. 

Sveriges Kommuner och Landsting är medlem av 

CEEP (European Centre of Enterprises with 

Public Participation and of Enterprises of General 

Economic Interest) som är en av tre erkända 

parter i den sektorsövergripande sociala dialogen. 

CEEP representerar arbetsgivare med offentlig 

anknytning. 

Hittills har fem ramavtal slutits inom 

ämnesområdena föräldraledighet, 

visstidsanställningar, deltidsanställningar, 

distansarbete och arbetsrelaterad stress. De tre 

förstnämnda avtalen har genomförts genom EGdirektiv 

och nationell lagstiftning och/eller 

kollektivavtal. De två sistnämnda avtalen ska 

genomföras av parternas medlemmar i enlighet 

med den praxis som arbetsmarknadens parter i 

medlemsstaterna tillämpar. 

Trettio sektorsdialoger 

Kommissionen har under de senaste åren också 

riktat sitt intresse mot att understödja 

utvecklingen av sektoriella sociala dialoger för att 

ge arbetsmarknadsfrågorna en starkare förankring 

i lokala förhållanden och branscher. 

Kommissionen beslutade därför 1998 att 

formalisera och med ekonomiskt stöd underlätta 

för de sektoriella parterna att kunna inrätta 

sektorsvisa dialogkommittéer. 

De sektoriella dialogerna bygger på frivilliga 

åtaganden från parternas sida i syfte att förbättra 

och utveckla samarbetet inom en sektor. I 

dagsläget finns 30 sektoriella dialogkommittéer 

som har formulerat sina ståndpunkter i 

överenskommelser som gemensamma yttranden, 

deklarationer, riktlinjer och resolutioner. Av 

särskild relevans för kommuner och landsting är 

följande två: 

Sektorsdialog för ”local and regional 

government” 

Kommun- och landstingsförbunden har sedan 

1994 i olika sammanhang betonat behovet av en 

förbättrad och utökad social dialog som är bättre 

anpassad till den svenska arbetsmarknaden och 

offentlig sektor. Som stora arbetsgivare har de 

europeiska kommunerna och regionerna en viktig 

roll att spela för att lokalt kunna genomföra 

kommissionens intentioner, planer och beslut. 

Det har därför varit nödvändigt för landets 

kommuner och landsting som arbetsgivare att - 

förutom genom SKL:s medlemskap i CEEP - 

direkt i en egen social dialog kunna påverka 

arbetsmarknadsfrågorna på Europanivå genom 

sitt medlemskap i CEMR (Council of European 

Municipalities and Regions), den europeiska 

paraplyorganisationen för kommun- och 

regionförbund. 

CEMR är numera officiellt erkänd av EUkommissionen 

som en social partner i denna 

lokalt och regionalt inriktade europeiska 

arbetsmarknadsdialog. 

Närmare 12 miljoner anställda i Europas 

kommuner och regioner omfattas av 

kollektivavtal. Flertalet av dessa är medlemmar i 

nationella fackliga organisationer som i sin tur är 

anslutna till den europeiska fackliga 

organisationen för offentliganställda EPSU 

(European Federation of Public Services Unions). 

Tillsammans med EPSU bildar CEMR sedan 

2004 en social sektorsdialogkommitté för 

kommuner, landsting och regioner (Sectoral 

Social Dialogue Committee in Local and Regional 

Government). SKL företräder som central 

arbetsgivarorganisation sina medlemmar i denna 


sociala dialog och de fackliga organisationerna 

Kommunal, SKTF och SACO deltar i kommittén 

som medlemmar av EPSU. 

Sektorsdialog för sjukhus 

Nyligen har också en europeisk sjukhusdialog 

inletts. Denna dialog förs mellan de europeiska 

sjukvårdsarbetsgivarna i HOSPEEM (European 

Hospital and Healthcare Employers’ Association) 

och arbetstagarorganisationen EPSU (European 

Federation of Public Service Unions). SKL är 

sedan 2006 medlem i HOSPEEM och sålunda 

även involverad i denna sjukhusdialog. 

Kommissionen/Sociala dialogen 

Mer information: Svenska CEEP-delegationen, 

Kontaktpersoner: Claes-Håkan Jacobsson tfn: 08-452 

76 26 och Jeanette Grenfors tfn: 08-452 74 52 

Den demografiska 

utvecklingen 

I oktober 2006 presenterade kommissionen ett 

meddelande om Europas demografiska framtid. 

Till skillnad från tidigare skrivelser fokuserar 

kommissionen inte bara på de problem som finns 

med en åldrande befolkning, utan diskuterar 

också hur morgondagens samhällen kan uppnå en 

bättre balans mellan generationerna. Beräkningar 

visar att EU kommer att förändras från att ha fyra 

personer idag, till bara två personer i arbetsför 

ålder för varje medborgare över sextiofem år 

2050. Trots att Europa tar emot drygt en och en 

halv miljon invandrare om året räcker inte det för 

att uppnå en bättre jämvikt i befolkningen. 

Kommissionen försöker i meddelandet ta ett 

helhetsgrepp och lyfter frågeställningar kring: 

• Ökad nativitet 

• Längre arbetsaktivt liv 

• Högre produktivitet på jobbet 

• Effektiv skötsel av invandringen 

• Hållbara statsfinanser 

• En familjepolitik som gör det lättare att 

kombinera familj och arbete 

EU-kommissionen anordnade i samband med 

publiceringen av meddelandet ett forum om 

Europas demografiska framtid för att diskutera 

konkreta sätt att ta itu med den krympande 

arbetskraften och den åldrande befolkningen. 

Tanken är att forumet ska bli ett återkommande 

evenemang. 

Sveriges Kommuner och Landsting tycker att det 

är positivt att kommissionen formulerar sig i ett 

samlat dokument kring de demografiska frågorna 

som fokuserar på möjligheter snarare än problem. 

Generationsskiftet är inte bara en fråga för 

arbetslivet. Även frågor som berör socialpolitik, 

jämställdhet och folkhälsa måste finnas med. 

Familjepolitikens betydelse i texten underlättas 

för medlemmarnas del eftersom Sverige i 

förhållande till övriga medlemsländer kommit 

långt med sin väl utbyggda föräldraförsäkring och 

barnomsorg. 

Ett längre arbetsaktivt liv 

På såväl europeisk som nationell nivå finns insikt 

om nödvändigheten av ett förlängt arbetsliv och 

dess koppling till tillväxt och utveckling. På 

organisations- och individnivå visar däremot 

erfarenheterna att arbetsgivaren ofta väljer 

pensionslösningar vid omstruktureringsarbete. 

Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för 

arbetsgivarpolitik arbetar med att väcka opinion 

för att påverka arbetsgivarens attityd till äldre 

arbetskraft och betydelsen av ett förlängt 

arbetsliv. Ett viktigt exempel är det nya 

pensionsavtalet KAP-KL för anställda inom 

kommun- och landstingssektorn. Ekonomiska 

incitament är inte tillräckliga för att förlänga 

arbetslivet utan det behövs förändrade 

arbetsvillkor. Samtidigt är det viktigt att inte bara 

fokusera på den äldre arbetskraften, utan även på 

att få in unga på arbetsmarknaden. 

Barnvänliga städer 

Det finns flera lokala och regionala initiativ för att 

främja en barn- och familjevänlig miljö runt om i 

Europa. Ett av dem är Child Friendly Cities, som 

är ett initiativ från UNICEF för att skapa 

barnvänliga städer. 

Det finns också ett nätverk mellan städer, bland 

annat Göteborg, som heter Cities for Children. 

Nätverket, som är ett initiativ från den tyska 


staden Stuttgart, arbetar bland annat för 

barnvänlig stadsmiljö, barnomsorg och skola samt 

familjevänliga arbetsvillkor. Nätverket är tänkt 

att utvidgas till fler medlemmar under 2007. 

Sveriges Kommuner och Landsting deltar i 

diskussioner kring ett projekt som syftar till att 

utse den barnvänligaste staden i Europa. 

Tävlingen, som arrangeras i samarbete med bland 

andra kommissionen, är tänkt att belysa vad den 

lokala nivån kan bidra med för att möta den 

demografiska utvecklingen och bidra till en bättre 

miljö för alla. 


EP – Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 

Dokument: Meddelande om Europas demografiska 

framtid – KOM(2006) 571 

Nästa steg: Regionkommitténs ECOS-utskott 30 mars 

och plenarsession 6-7 juni 

Kontaktperson: Christina Ericsson, 08 - 452 76 33, 

Kristofer Thelin: tfn: +32 2 549 08 65 

Jämställdhet 

Färdplan för jämställdhet 

Kommissionen presenterade i mars 2006 en 

samlad plan för jämställdhetsarbetet ”En färdplan 

för jämställdhet”. I denna prioriteras sex områden 

under perioden 2006-2010: 

• Skapa samma möjligheter till ekonomiskt 

oberoende för kvinnor och män 

• Skapa bättre möjligheter att förena 

arbetsliv, privatliv och familjeliv 

• Verka för en jämn könsfördelning i 

beslutsfattandet 

• Utrota könsrelaterat våld och 

människohandel 

• Bryta stereotypa könsrollsmönster i 

samhället 

• Främja jämställdhet utanför EU 

Varje mål följs av särskilda åtgärder för att nå 

målen. 

Regionkommittén antog i december ett remissvar 

om färdplanen. Där betonades att färdplanens 

framgång i stor utsträckning beror på EUinstitutionernas 

möjligheter att dra nytta av 

sakkunskap och resurser hos lokala och regionala 

förvaltningar. Det är i dessa instanser som är 

närmast medborgarna förutsättningar finns för att 

skapa jämställdhet. 

Kommissionen/Jämställdhet 

EP – Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet 

mellan kvinnor och män 

Dokument: En färdplan för jämställdhet – KOM(2006) 

92 

Regionkommittén: Yttrande om färdplanen 

Kontaktperson: Anna Ulveson tfn: 08-452 74 64 

EU:s jämställdhetsinstitut 

Europaparlamentet och rådet antog i december 

2006 en förordning för upprättandet av ett 

europeiskt jämställdhetsinstitut. Institutet ska 

ligga i Vilnius och arbetet ska starta där så fort 

som möjligt under 2007. Budgeten är på 52 

miljoner euro fram till 2013. Antal anställda 

beräknas bli 15-20 personer. Styrelsen kommer att 

bestå av 18 representanter som utses av 

ministerrådet på förslag från medlemsländerna. 

Dessutom kommer ett expertforum att tillsättas 

med bl.a. en representant från en 

arbetsgivarorganisation på EU-nivå. 

De övergripande målen för institutet skall vara att 

bidra till och stärka jämställdhet, att integrera ett 

jämställdhetsperspektiv i all gemenskapspolitik 

och nationell politik som följer av denna, att 

bekämpa könsdiskriminering samt öka 

medvetenheten om jämställdhetsfrågorna bland 

EU-medborgarna. Det ska ske genom att ge stöd 

till EU:s institutioner, särskilt kommissionen, och 

medlemsstaternas myndigheter. 

Institutets uppgifter ska bland annat vara att: 

• samla in, analysera och sprida information 

om jämställdhet, 

• utveckla metodverktyg för att stödja 

jämställdhetsintegrering i all EU-politik 

• göra undersökningar om 

jämställdhetssituationen i Europa 

• anordna kampanjer och möten för att öka 

medvetenheten om jämställdhetsfrågor 

• föra en dialog och samarbeta med NGO’s, 

jämställdhetsorgan, högskolor och 

arbetsmarknadens parter 

Kommissionen/Jämställdhet 

Dokument: Förordning 1922/2006 om inrättande av 

ett europeiskt jämställdhetsinstitut – 20.12.2006 



CEMR:s jämställdhetsdeklaration 

Sveriges Kommuner och Landsting har som 

medlem i paraplyorganisationen CEMR (Council 

of European Municipalities and Regions) ställt sig 

bakom en politisk deklaration för ökad 

jämställdhet mellan kvinnor och män. Den antogs 

vid CEMR:s generalförsamling i Innsbruck den 12 

maj 2006. 

Deklarationen är öppen att underteckna för 

kommuner, landsting och regioner i Sverige och i 

andra europeiska länder. Texten innehåller en 

vägledning för hur den kan genomföras på lokal 

och regional nivå. 

Förbundens styrelser beslutade den 16 juni 2006 

att underteckna CEMR-deklarationen och att 

uppmana alla svenska kommuner, landsting och 

regioner att också underteckna den. Cirka tio 

kommuner har än så länge undertecknat 

deklarationen, som nu är översatt till svenska. 

Deklarationen: The European Charter for Equality of 

Women and Men in Local Life 

Dokument för undertecknande: 

Svensk text hos SKL 


EU-programmet PROGRESS 

PROGRESS är ett integrerat program för 

sysselsättning och social solidaritet för åren 2007– 

2013. Programmet ersätter de fyra nuvarande 

gemenskapsprogrammen för genomförande av 

den socialpolitiska dagordningen och även några 

budgetposter för arbetsvillkor. Dess anslag 

kommer att uppgå till 628,8 miljoner euro för 

perioden. Programmet är uppdelat i fem avsnitt: 

sysselsättning, socialt skydd och social integration, 

arbetsvillkor, antidiskriminering och mångfald 

samt jämställdhet. Ett jämställdhetsperspektiv 

ska främjas i programmets alla avsnitt och 

verksamheter. 

Kommuner, landsting och regioner kan söka 

sådant projektstöd. Det finns fortfarande finns 

inga tidpunkter för utlysning. 

Kommissionen/PROGRESS 


Dokument: Europaparlamentets och rådets beslut 

24/10 2006 

Kontaktperson: Anna Ulveson tfn: 08-452 7467 

Transport 

Kollektivtrafiken 

2005 presenterade kommissionen förslag till en ny 

förordning om hur kollektivtrafik på järnväg och 

väg ska organiseras och finansieras. Den 

nuvarande förordningen är från 1969 och därför 

inte anpassad till dagens transportsituation. 

Den nya förordningen sätter upp tydliga regler för 

beräkningen av den ekonomiska ersättning som 

ska beviljas de operatörer som tillhandahåller 

kollektivtransporten. Enligt förordningen kan 

myndigheterna välja att antingen tillhandahålla 

lokaltrafiken själva eller överlåta ansvaret på en 

extern operatör. I så fall fastställs i kontraktet 

vilka tjänster som operatören ska tillhandahålla 

och vilka medel operatören ska få för att utföra 

dessa uppgifter. Hela förfarandet ska alltid ske i 

fullständig öppenhet för väljarna och 

operatörerna. Anlitas en extern operatör ska det 

ske genom anbudsinfordran, men det blir inte 

obligatoriskt för järnvägens regional- och 

fjärrtrafik. 

I slutet av november 2006 nådde rådet en ny 

gemensam ståndpunkt och därmed går frågan 

vidare till parlamentet för en andra läsning under 

2007. Den exakta tidplanen för detta är ännu inte 

klar. 

Kommissionen/Transport 

EP - Utskottet för transport och turism 

Dokument: Förslag om kollektivtrafik på järnväg och väg 

- KOM(2005) 319 

Nästa steg: Europaparlamentet genomför nu en andra 

läsning och röstar om den under 2007 

Kontaktperson: Håkan Johansson tfn: 08-452 79 60 

Halvtidsöversyn av vitboken om 

transporter 

Kommissionens direktorat för transporter 

presenterade i juni 2006 riktlinjerna för Unionens 

framtida transportpolitik. Riktlinjerna ska ses 

som en översyn av den transportpolitik som 

presenterades 2001. Man har valt att kalla den nya 

politiken för ”Keep Europe moving”: en 

transportpolitik för hållbar rörlighet. 

Kommissionen föreslår ett antal olika åtgärder för 

att bland annat gynna transporter på järnväg, 


förändra transporterna i tätorterna, moderna 

kommunikationslösningar för effektivare 

transporter på väg. Dessutom fokuserar man på 

att öka säkerheten och tryggheten inom olika 

transportmedel. Det krävs ökade insatser på detta 

område om man vill nå målet att halvera antalet 

trafikdöda på EU:s vägar mellan 2001 och 2010. 

Från och med 2007 kommer en europeisk 

trafiksäkerhetsdag att organiseras för att öka 

medvetenheten. 

För att minska beroende av olja och göra 

transporterna mer hållbara kommer 

kommissionen under 2007 att lägga fram en 

strategisk teknikplan för energi, och under 2009 

att presentera ett omfattande program för fordon 

som drivs med miljöskonande, ”gröna” bränslen. 



Dokument: Hållbara transporter för ett rörligt Europa – 

halvtidsöversyn KOM(2006) 314 


Grönbok om transporter i stadsmiljö 

Som en följd av översynen av vitboken om 

transporter planerar kommissionen att under 

hösten 2007 att presentera en grönbok om 

transporter i stadsmiljö. Hur kommer man till 

rätta med utsläpp, trängsel och olyckor i trafiken? 

Det är frågor som man vill ha en öppen debatt 

kring inom ramen för grönboken. 

Kommissionen kommer att föreslå att studier och 

erfarenhetsutbyte görs inom hela EU kring 

infrastrukturfrågor, utsläpp, trängseln, 

trafikplaneringssystem, kollektivtrafik, 

stadsplanering, trafiksäkerhet och samarbetet 

med omgivande regioner. Eftersom det här är 

frågor som i allra högsta grad planeras, leds och 

utförs på den lokala nivån ser kommissionen att 

kommuner, landsting och regioner tar en ledande 

plats i den här debatten. 

Kommissionens startar nu en offentlig debatt om 

transporter i stadsmiljöer. Den debatten väntas 

följas av en stor konferens i slutet av juni. Därefter 

ska kommissionen presentera grönboken. 



Läs mer om grönboken 


Offentliga tjänster 

Tjänstedirektivet 

I slutet av december 2006 klubbades EU:s 

tjänstedirektiv i ministerrådet, detta efter att 

Europaparlamentet godkänt direktivet. 

Direktivet trädde i kraft den 1 januari 2007 och 

ska införlivas i nationell rätt inom tre år. Syftet 

med direktivet om fri rörlighet för tjänster på den 

inre marknaden är att minska de hinder som 

fortfarande finns för handel med tjänster 

därigenom uppnå högre tillväxt och sysselsättning 

Sveriges Kommuner och Landsting anser att 

tjänstedirektivet kan få positiva följder för den 

lokala och regionala nivån, framför allt för att 

konkurrensen förhoppningsvis ökar i samband 

med offentlig upphandling. Hälso- och 

sjukvårdssektorn samt vissa sociala tjänster har 

undantagits från direktivet eftersom dessa 

sektorer bör förbli en nationell angelägenhet, en 

ståndpunkt som SKL drivit. 

Direktivet ställer omfattande krav på 

administrativ förenkling i medlemsstaterna och 

administrativt samarbete mellan myndigheter i 

medlemsstaterna. Detta för att företag från hela 

EU lättare ska kunna sälja tjänster i de stater där 

de inte är etablerade och så att EU-marknaden för 

tjänster således "integreras". Bland annat skall man 

koppla samman alla medlemsstaters nationella 

system genom en ny elektronisk plattform som 

heter IMI (Internal Market Information system). 

Kommuner och landsting kommer att påverkas av 

en rad praktiska aspekter på tjänstedirektivet. 

Det handlar om att säkerställa en effektiv tillsyn 

även av utländska tjänsteleverantörer, och att 

förenkla administrationen för den som vill 

erbjuda tjänster genom gemensamma 

”kontaktpunkter”. Det gemensamma 

datasystemet (IMI) för administrativt samarbete i 

hela EU ska inrättas, och tjänstemän kommer att 

behöva utbildas både i rent administrativa frågor 

och i de nya regler som gäller enligt EG-rätten. 

Kommissionen/Inre marknaden - Tjänster 

EP - Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd 

Dokument Direktiv 2006/123/EG om tjänster på den 

inre marknaden 

Kontaktperson: Caroline Wehlander tfn: 08-452 79 76 


Allmännyttiga tjänster 

Med allmännyttiga tjänster menas exempelvis 

skola, vård, omsorg, kultur, renhållning, VAtjänster, 

el- och gasdistribution, post och 

telekommunikationer. Tjänster av allmänt 

intresse och sociala tjänster av allmänt intresse 

måste enligt svensk lagstiftning respektera vissa 

principer och mål, vilket ger dem en särskild 

ställning inom tjänstesektorn. Särskilt på området 

för sociala tjänster av allmänt intresse gäller 

principer om solidarisk finansiering, lika tillgång, 

hög kvalitetsstandard och för många av dessa 

tjänster anpassning till individens behov. 

Av tjänsterna av allmänt intresse är det bara de 

”ekonomiska tjänsterna” som omfattas av EU:s 

regler om den inre marknaden och konkurrens. 

Reglerna om konkurrens handlar främst om vissa 

krav på konkurrens i upphandling av dessa 

tjänster och begränsning av offentligt stöd 

(statsstöd) till tjänster av allmänt intresse. De 

regler som syftar till att främja den inre 

marknaden av tjänster av allmänt intresse finns i 

EG-fördraget och i tjänstedirektivet. 

Tjänstedirektivet tillämpas på tjänster av allmänt 

ekonomiskt intresse, dock inte artikel 16 som ger 

företag rätt att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en 

medlemsstat där de inte är etablerade. I och med 

detta undantag samt de generella undantagen från 

hela direktivet för icke-ekonomiska tjänster av 

allmänt intresse, vård och vissa sociala tjänster kan 

man sammantaget hävda att tjänstedirektivet har 

en begränsad påverkan på tjänster av allmänt 

intresse. 

Trots dessa undantag vill kommissionen ta reda 

på medlemsstaternas inställning till en ökad 

rörlighet av tjänster om hälso- och sjukvård och 

sociala tjänster av allmänt intresse. En 

bakomliggande fråga är vilken kompetens EU har 

inom området för tjänster av allmänt intresse och 

närmare vilken befogenhet EU har att avgöra när 

en sådan tjänst är av ekonomisk natur och därmed 

omfattas av EU:s regler om konkurrens och fri 

rörlighet. 

I april 2006 lade kommissionen fram ett 

meddelande om sociala tjänster av allmänt 

intresse, som utesluter tjänster om hälso- och 

sjukvård. Meddelandets utgångspunkt är att dessa 

tjänster har avgörande betydelse för den sociala 

sammanhållningen inom EU och för att uppnå 

Lissabonstrategin. Kommissionen utesluter inte 

lämpligheten av lagstiftning på området men vill 

först göra djupare utredningar om organisation 

och finansiering av sociala tjänster av allmänt 

intresse i medlemsstaterna. Sveriges Kommuner 

och Landsting har lämnat sitt svar på den enkät 

som kommissionen skickade hösten 2006. 

Hösten 2006 påbörjade kommissionen en 

konsultation kring tjänster inom hälso- och 

sjukvård i andra medlemsstater än den staten där 

man är bosatt. Sveriges Kommuner och Landsting 

lämnade svar i slutet av januari. 

Allmänt anser Sveriges Kommuner och Landsting 

att tjänster av allmänt intresse skiljer sig från 

övriga tjänster och att deras planering, 

organisation och finansiering ska kunna 

säkerställa att det allmänna intresset uppnås – 

t.ex. landstingens planering av vård eller 

kommunernas ansvar för renhållning, skolskjuts 

eller äldreomsorg. EU-regler om konkurrens och 

den inre marknaden ska därför respektera 

subsidiaritetsprincipen och principen om den 

lokala självstyrelsen. De myndigheter som har ett 

demokratiskt ansvar för en hållbar social och 

miljöpolitik måste få en reell och praktisk 

styrningsmöjlighet i varje enskilt fall. 

Offentlig upphandling 

EU:s upphandlingsdirektiv har mycket stor 

påverkan på den lokala och regionala nivån, 

eftersom det är lokala och regionala myndigheter 

som står för den största andelen av de offentliga 

upphandlingarna i medlemsländerna. 

I maj 2006 presenterade kommissionen sitt 

förslag till översyn av EU:s rättsmedelsdirektiv, 

som bland annat ska stärka möjligheterna att 

överklaga upphandlingsbeslut. Innan avtal skrivs 

med vinnande part ska möjlighet ges till 

överprövning av beslutet. Därmed föreslås en 

tidsfrist på minst 10 dagar. Dessutom föreslås att 

upphandlande myndigheter med kort varsel ska 

meddela de förlorande leverantörerna om skälen 

till varför de inte fick kontraktet. 


Regionkommittén har i februari 2007 lämnat ett 

yttrande på detta förslag och som rapportör har 

den svenska ledamoten Catarina Segersten 

Larsson (m), landstinget i Värmland, utsetts. 

Kommissionen/Inre marknaden - Tjänster 

EP – Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd 

Dokument: Ändring av rådets direktiv 89/665/EG och 

92/13/EG avseende effektivare förfaranden för 

prövning vad gäller offentlig upphandling - KOM(2006) 

195 

Kontaktperson: Eva Sveman tfn: 08-452 76 54 

Offentlig-privata 

partnerskap (OPP) 

Kommissionen har i en grönbok ställt frågan om 

det behövs ytterligare åtgärder på 

gemenskapsnivå för att förtydliga ramverket för 

offentlig-privata partnerskap (Public-Private 

Partnership). 

I slutet av 2005 publicerade kommissionen ett 

meddelande med de politiska slutsatserna utifrån 

grönboksdiskussionen. Kommissionen planerar 

att tydliggöra vilka regler som ska tillämpas vid 

valet av privata partners i “institutionaliserade 

OPP:s”, vilket innebär att offentliga åtaganden 

utförs tillsammans mellan en privat och en 

offentlig partner. Kommissionens 

tolkningsmeddelande kommer att publiceras i 

slutet av 2006 eller i början av 2007. 

Under 2007 kommer kommissionen också att 

lägga fram ett direktiv som ska klargöra både vad 

begreppet ”koncession” omfattar och vilka regler 

som bör tillämpas vid dessa 

kontraktstilldelningar. Kommissionen funderar 

också på att införa ett förbud för icke 

tidsbegränsade avtal. För att över huvudtaget få 

en privat partner med i ett samriskprojekt krävs 

det i många fall långa avtalsperioder om 10-20 år. 

Det är därför viktigt att kommissionen inte 

begränsar kontraktstiden för snävt. 

Kommissionen erkänner att det finns osäkerheter 

kring det gällande direktivet om offentlig 

upphandling när det kommer till samarbete (med 

kontraktsskrivning) mellan två myndigheter (ex 

mellan två kommuner). Kommissionen meddelar 

dock att det är för tidigt att komma med förslag 

som skulle minska osäkerheterna i direktivet. 

Kommissionen/Inre marknaden och tjänster 

EP – Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd 

Dokument: Grönboken - KOM(2004) 327, Politiska 

slutsatserna utifrån grönboksdiskussionen – 

KOM(2005) 569 

Kontaktperson: Lena Svensson tfn: 08-452 7645, 

Mathias Sylwan tfn: 08-452 7984 

Statsstöd 

2005 lade kommissionen fram ett förslag till 

reviderade regler för perioden 2007-2013. 

Reglerna syftar till att införa mindre, men bättre 

riktat statligt stöd, förenkla procedurerna och 

dela upp kontrollansvaret mellan kommissionen 

och medlemsstaterna. 

I sin rapport om de nya riktlinjerna för statsstöd 

efterlyser EU-parlamentet – med Gunnar 

Hökmark (m) som föredragande - rättslig klarhet 

när det gäller stöd till tjänster av allmänt 

ekonomiskt intresse samt lämpliga regler för att 

förenkla användningen av offentlig-privata 

partnerskap (PPP). Parlamentet understryker 

sambandet mellan sammanhållningspolitiken och 

politiken för statligt stöd. Offentligt regionalstöd 

får således inte leda till snedvridning av 

konkurrensen mellan medlemsstaternas regioner. 

Exempelvis får inte finansiering av 

omlokaliseringar inom EU ske, där nya 

arbetstillfällen i en region skapas på bekostnad av 

förlorade arbetstillfällen i en annan. 

För att uppnå minskad byråkrati och smidigare 

hantering har kommissionen antagit ett antal 

åtgärder. 

De nya s.k. ”de minimis”-reglerna innebär att stöd 

under 200 000 euro som ges ut over en period av 

tre år inte betraktas som statsstöd. De minimisreglerna 

tillämpas också när en t.ex. en kommun 

eller ett landsting garanterar lån, om den del av 

lånet som garanteras inte överstiger 1,5 miljon 

euro. 

Vidare har kommissionen i slutet av 2006 

beslutat att förlänga tillämpningsperioden för 

vissa andra gruppundantag, främst beträffande 

stöd till små och medelstora företag, utbildning, 

sysselsättning och regionalstöd. 

DG Konkurrens har dessutom påbörjat arbetet 

med en översyn av tillämpningsområdet för 


förordning (EG) 994/98. Kommissionen föreslår 

att ytterligare kategorier av statligt stöd undantas 

från anmälningsskyldighet, exempelvis stöd av 

social karaktär – inom transportområdet, stöd till 

kultur och stöd vid naturkatastrofer. 

Kommissionen/Statsstöd 

EP – Utskottet för ekonomi och valutafrågor 

Kontaktperson: Caroline Wehlander tfn: 08-452 79 76 

Regionala statsstöd 

2005 publicerade kommissionen nya riktlinjer för 

hur medlemsstaterna ska tillämpa artiklarna 87 

och 88 i EG-fördraget. Dessa artiklar säger att det 

inte är tillåtet för en medlemsstat att genom stöd 

eller med hjälp av statliga medel snedvrida eller 

hota att snedvrida konkurrensen på den inre 

marknaden, när det gäller statligt regionalt 

investeringsstöd. I riktlinjerna fastställs reglerna 

för beviljande av statligt stöd som främjar 

utvecklingen i fattigare regioner, vilket omfattar 

stöd i form av direkta investeringsbidrag och 

skattelättnader för företag. Stödet ska underlätta 

expansion och diversifiering av olika ekonomiska 

aktiviteter hos de lokala företagen, särskilt genom 

att uppmuntra företag att starta ny verksamhet i 

de aktuella regionerna. I linje med EU:s 

sammanhållningspolitik fokuserar även de nya 

riktlinjerna på regionalstöd på de mest 

missgynnade områdena i den utvidgade unionen. 

De nya reglerna ger medlemsstaterna större 

flexibilitet att besluta vilka regioner som 

kvalificerar för det nya systemet, förutsatt att den 

andel av befolkningen som får omfattas av stöd 

inte överskrids och att vissa minimivillkor 

uppfylls för att förhindra missbruk. I Sverige är 

det 15,1 procent av befolkningen som omfattas av 

regionalstöd, 2007–2013. 

De nya reglerna kommer att gälla för alla former 

av stöd som anslås eller betalas ut efter den 31 

december 2006. Reglerna gäller tills de ersätts 

med en ny förordning, dock längst till och med 

den 31 december 2013. Reglerna i förordningen är 

bindande och gäller i alla EU:s medlemsstater. 

Kommissionen/Statsstöd 

Dokument: Förslag om tillämpningen av artiklarna 87 

och 88 i EG-fördraget på statligt regionalt 

investeringsstöd 

Kontaktperson: Torbjörn Conon tfn: 08-452 78 30, 

Marcus Holmberg tfn:+32 (0)2 549 08 67 

Bostäder 

Bostäder tillhör inte specifikt Europeiska 

unionens behörighetsområde, men många 

politikområden har direkta eller indirekta följder 

för bostadsfrågorna. Det gäller i synnerhet 

politiken rörande stadsmiljö, energieffektivitet, 

förnybara energikällor, buller och hälsa, men även 

politiken för fullbordandet av den inre 

marknaden för tjänster och konkurrenspolitiken. 

Det finns flera aktuella fall som väntar på 

avgörande i EU-kommissionen. Beslut i dessa 

ärenden kommer på olika sätt att påverka den 

svenska bostadsmarknaden och kommunernas 

verksamhet inom bostadssektorn. 

Viktiga ärenden för kommunerna är de s.k. "The 

Swedish cases" I och II som behandlas av EUkommissionen, 

generaldirektoratet för 

konkurrenspolitik. Båda fallen drivs av den 

europeiska organisationen för fastighetsägare 

(European Property Federation, EPF). I det första 

fallet hävdar EPF att det stöd som Statens 

Bostadskreditnämnd (och tidigare Statens 

Bostadsnämnd) i Sverige ger till vissa kommuner 

med svaga bostadsmarknader, och därmed även 

till kommunägda bostadsföretag, ska betraktas 

som otillåtet statsstöd som snedvrider 

konkurrensen. I det andra fallet hävdar EPF att 

det stöd som kommunerna ger till sina 

bostadsföretag (t ex genom lägre borgensavgifter, 

för låg avkastning på fastighetskapital mm) också 

utgör olagligt statsstöd och ska upphöra. 

Det pågår för närvarande en dialog mellan 

kommissionen och svenska regeringen kring dessa 

två ärenden. Kommissionen kan avfärda 

klagomålet eller välja att inleda ett "case" mot 

svenska staten för att åstadkomma nödvändig 

anpassning till EU-rätten. Kommissionen har inte 

tagit något beslut ännu, utan sagt att frågan i 

första hand måste avgöras internt i Sverige. Frågan 

hanteras för närvarande av bostadsenheten på 

finansdepartement och statsstödsenheten på 

näringsdepartement. 


En fråga som därutöver för närvarande diskuteras 

intensivt är bostadsfrågorna i förhållande till 

tjänster i allmänhetens intresse. I 

tjänstedirektivet som antogs hösten 2006 

undantogs sjukhus och s.k. social housing. 

Kommissionen har därför i ett meddelande i juni 

2006 diskuterat vad som ska avses med "social 

housing". Från svensk sida har sedan länge hävdats 

att det inte finns "social housing" i Sverige, utan 

att man här valt en politik med bostadsbidrag och 

subventioner till en bred allmänhet, vilket i sin 

tur innebär att undantaget inte berör Sverige. 

Men en ny syn tycks vara på väg. De 

kommunägda bostadsföretagens organisation 

SABO hävdar numera att det i Sverige finns en 

speciell form av "social housing" som har ett helt 

annat upplägg än i flertalet europeiska länder. Det 

krävs därför att kommissionen gör en så bred 

definition av "social housing" att de arbetssätt som 

sedan länge tillämpas i Sverige och vissa andra 

europeiska länder ryms och därför kan bedrivas i 

huvudsak som hittills. 

Kontaktperson: Caroline Wehlander tfn: 08-452 79 76, 

Anette Jansson tfn: 08-452 78 68 


Hållbar tillväxt: Sammanhållning 

Regional 

utvecklingspolitik 

Sammanhållningspolitiken för 

perioden 2007-2013 

EU:s politik för regional utveckling, 

sammanhållningspolitiken, har som målsättning 

att bidra till ekonomisk och social 

sammanhållning inom EU. Syftet är att minska 

regionala skillnader och ojämlikheter mellan 

människor. Det främsta instrumentet för att 

uppnå detta är strukturfonderna som utgör drygt 

tre fjärdedelar av EU:s budget. 

Strukturfonderna är inga fonder i egentlig mening 

utan snarare poster i EU:s långtidsbudget. 

Fonderna finansierar fleråriga program inom 

området ekonomisk och social sammanhållning. 

Det finns fyra olika fonder: 

1. Europeiska Regionala Utvecklingsfonden 

(ERUF) syftar till att minska den regionala 

obalansen inom EU. ERUF finansierar insatser 

inom infrastruktur, sysselsättning, lokal- och 

regional utveckling etc. 

2. Europeiska Socialfonden (ESF) är inriktad på 

att motverka och förhindra arbetslöshet, att 

utveckla det mänskliga kapitalet samt främja 

integration på arbetsmarknaden. 

3. Europeiska jordbruksfonden för 

landsbygdsutveckling syftar till att stödja 

ekonomisk diversifiering av landsbygden och 

4. Europeiska Fiskerifonden slutligen finansierar 

insatser inom fiskenäringen. 

Det finns utöver detta en sammanhållningsfond, 

framför allt ämnad för de nya medlemsländerna, 

som går till miljöprojekt och transeuropeiska 

nätverk inom infrastruktur på transportområdet. 

ERUF, ESF och i viss mån jordbruksfonden, är de 

fonder som har störst betydelse för regional 

utveckling. 

Totalt omfattar EU:s budget 862 miljarder euro 

för perioden 2007-2013, varav 308 miljarder euro 

är avsatt för regional utvecklingspolitik. 

Den nya programperioden syftar till att skapa 

konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning i alla 

regioner inom EU. Sammanhållningspolitiken 

utgör ramen för detta. De strategiska riktlinjer för 

regional utveckling som är antagna av unionen 

bildar ett ramverk som är vägledande för 

nationella och regionala strategier och program. 

Kommissionen har föreslagit tre mål för 

sammanhållningspolitiken för perioden 2007- 

2013: 

1. Konvergens 

2. Regional konkurrenskraft och sysselsättning 

3. Territoriellt samarbete 

Mål 1 ”Konvergens” riktar sig till de regioner inom 

EU som är minst ekonomiskt utvecklade och 

utgör 81 procent av strukturfondsbudgeten. 

Mål 2 ”Regional konkurrenskraft och 

sysselsättning” genomförs i Sverige i åtta regionala 

strukturfondsprogram som finansieras via 

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (7,4 

miljarder kronor) samt ett nationellt program, 

åtta regionala planer, som finansieras via 

Europeiska Socialfonden (5,5 miljarder kronor). 

Genomförandet av Mål 3 ”Territoriellt 

samarbete” sker genom tre programtyper: 

a) Gränsregionala program, där 17 av 21 

svenska län är berättigade att delta. 

b) Transnationella program för större 

sammanhängande områden (omfattar hela 

Sverige). 

c) Interregionala program för nätverk och 

erfarenhetsutbyte inom hela unionen. 

Inom Mål 3 omfattas Sverige av 13 program; sex 

gränsregionala, tre transnationella och fyra 

interregionala program för nätverkande och 

erfarenhetsutbyte. Budgetomslutningen, 


inklusive medfinansiering i dessa program uppgår 

till ca tio miljarder kronor. 

Sverige kommer under perioden att tilldelas 

medel inom Mål 2 och 3. Mål 2, som utgör 16 

procent av strukturfondsbudgeten, ersätter 

nuvarande Mål 2 och 3, och syftar till att förutse 

och främja ekonomiska förändringar. Mål 3 

ersätter dagens Interreg och syftar till ökad 

integration och samarbete mellan regionerna för 

ökad tillväxt. Mål 3 utgör tre procent av 

strukturfondsbudgeten. 

Kommissionen/Regionalpolitik 

EP - Utskottet för regional utveckling 

Dokument: Nationell strategi för regional 

konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013, 

Strategiska riktlinjer för sammanhållningen – 

KOM(2006) 386. Rådets beslut 2006/702/EG - 

21.10.2006 

Kontaktperson: Håkan Ottoson tfn: 08-452 78 17, 

Johan Örtengren tfn: 08-452 78 42, 

Ellinor Ivarsson tfn:08-452 78 44 

Regioner för ekonomisk förändring 

I slutet av 2006 presenterade kommissionen 

initiativet Regioner för ekonomisk förändring. 

Programmet kommer att ägnas åt att kartlägga 

bästa praxis inom ekonomisk modernisering, 

särskilt när det gäller projekt som tydligt bidrar 

till EU:s agenda för sysselsättning och tillväxt, och 

sprida dem till alla regioner för att hjälpa till att 

stimulera deras regionala tillväxt och minska 

ekonomiska skillnader. Det här initiativet 

kommer att vara en del av 

sammanhållningspolitikens bidrag till den 

förnyade Lissabonstrategin. Budgeten blir totalt 

375 miljoner euro och resurserna kommer att tas 

från de existerande regionalpolitiska programmen 

INTERREG och URBACT. 

Kommissionen föreslår ett 30-tal olika teman som 

alla är inriktade på ekonomisk modernisering och 

den förnyade Lissabonstrategin. För varje tema 

kommer det att skapas ett nätverk av regioner. I 

varje nätverk kommer det således att ingå 15-20talet 

regioner. 

En stor nyhet är det föreligger ett påskyndat 

alternativ eller ”fast track”. Det påskyndade 

alternativet är en del av Regioner för ekonomisk 

förändring men med den avgörande skillnaden att 

det är kommissionen och inte regionerna eller 

städerna som är initiativtagare. Kommissionen 

leder dem tillsammans med 

förvaltningsmyndigheterna i medlemsländerna 

och kommer också att sammanställa resultaten. 

Kommissionen tillhandahåller expertstöd och 

administrativt stöd för de nätverk som väljer det 

snabbare alternativet och syftet är att se om 

utvalda idéer kan spridas snabbt genom de 

regionalpolitiska traditionella programmen. I 

början av 2007 presenterar kommissionen vilka 

regioner man valt ut som ”Lead partner” för fyra 

pilotprojekt inom ramen för det påskyndande 

alternativet. 

Kommissionen/Regionalpolitik 

EP - Utskottet för regional utveckling 

Dokument: Regioner för ekonomisk förändring – 

KOM(2006) 675 

Kontaktperson: Håkan Ottoson tfn: 08-452 7817, 

Ellinor Ivarsson tfn:08-452 7844 


Naturresurser 

Landsbygdsutveckling 

Miljö- och landsbygdsprogrammet 

2007-2013 

Det nya landsbygdsprogrammet (LBU) beskrivs 

som mer inriktat på tillväxt och sysselsättning 

samt småföretagande och entreprenörskap än 

tidigare program. Det förväntas bidra till en god 

utveckling av landsbygden som helhet. En hög 

ambition på miljöområdet tillkännages. Under 

perioden 2007-2013 kommer totalt cirka 35 

miljarder kronor att satsas på programmet. 

Programmet är uppdelat på fyra områden, så 

kallade axlar, med olika mål och innehåll. 

1. Förbättra konkurrenskraften i jord- och 

skogsbrukssektorn: 719 Mkr 

2. Miljö och landsbygden: 3 501 Mkr 

3. Diversifierad ekonomi och livskvalitet: 419 

Mkr 

4. Leader: 339 Mkr 

Av fem miljarder kronor satsas endast 419 

miljoner kronor, det vill säga runt åtta procent per 

år, av landsbygdsprogrammet på Axel 3, som 

framför allt inriktas på att höja livskvaliteten och 

diversifiera näringsverksamheten. Det är inte 

tillräckligt, och förbunden hade hellre sett en 

satsning på mellan 30-50 procent för att säkra 

tillväxt och sysselsättning på landsbygden. 

Sveriges Kommuner och Landsting anser att 

genomförandet skall ske i nära samverkan med 

övriga utvecklingsinsatser och program som berör 

regional hållbar tillväxt och utveckling på regional 

nivå såsom RUP eller motsvarande och de 

regionala tillväxtprogrammen. Det nationella 

LBU-programmet måste därför säkerställa att 

insatser och program på regional nivå genomförs i 

nära samverkan mellan företrädare för den 

regionala utvecklingspolitiken och 

landsbygdspolitiken samt att särskild hänsyn tas 

till de regionala självstyrelseorganens roller har 

vad gäller ansvaret för de regionala 

utvecklingsinsatserna. Vidare anser Sveriges 

Kommuner och Landsting att en större andel 

medel i LBU-programmet bör inriktas till att 

stödja insatser på landsbygden som syftar till att 

åstadkomma ett diversifierat näringsliv och en 

växande tjänstesektor. Förbunden anser att det 

finns synergier mellan stöd och program inom 

landsbygdutveckling, regional utveckling och 

strukturfonderna som i nästkommande 

programperiod måste komplettera varandra. 

Kommissionen/Landsbygdsutveckling 

EP - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 

Dokument: Förslag till Landsbygdsprogram för Sverige 

2007-2013 

Kontaktperson: Carmita Lundin tfn: 08-452 79 54 

Miljö 

Luftföroreningar 

2005 presenterade kommissionen en tematisk 

strategi för Europas luftkvalitet utifrån CAFEprogrammet 

(Clean Air for Europe). Syftet är att 

utveckla en långsiktig och integrerad policy som 

kan skydda mot de negativa effekter som 

luftföroreningar har på hälsa och miljö. Till 2020 

vill EU minska antalet personer som dör i förtid 

på grund av luftföroreningsrelaterade sjukdomar 

med 40 procent till jämfört med år 2000. 

Dessutom ska andelen försurad skog och andra 

ekosystem kraftigt minska. 

Strategin innehåller därför gemensamma mål för 

luftkvaliteten, bland annat vad gäller partiklar och 

medel för hur luftkvalitetsmålen ska uppnås. 

Vid miljöministrarnas möte i slutet av juni 2006 

antogs ett kompromissförslag om den fortsatta 

inriktningen av arbetet med att förbättra 

luftkvaliteten i Europa. Sverige gick som enda 

medlemsland emot kompromissen då man inte 

kunde godta att skjuta på de bindande 

gränsvärdena för fina partiklar, PM2,5 från 2010 

till 2015 och PM10 från 2005 till 2007. 

Eftersom kompromissförslaget skiljer sig från 

kommissionens förslag kommer förhandlingar att 


ske i en mindre grupp. Förhandlingarna påbörjas 

senare i vår. Parlamentet genomför också sin 

andra läsning och när det är klart kan direktiven 

börja gälla. Naturvårdsverket kommer att föreslå 

hur direktivet ska implementeras i svensk 

lagstiftning senast 4 månader efter beslutet är 

fattat i Bryssel. 

Kommissionen/Miljö 

EP - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 

Dokument Tematisk strategi för luftförorening 

KOM(2005) 446 

Kontaktperson: Kerstin Blom Bokliden tfn: 08-452 78 

60 

Avfallsstrategi 

Precis som den tematiska strategin för 

luftföroreningar ingår även strategin för 

förebyggande och återvinning av avfall i EU:s 

sjätte miljöhandlingsprogram. 2005 presenterade 

kommissionen förslag på en tematisk strategi för 

att bidra till att uppnå målen med EU:s 

avfallspolitik. Strategin syftar till att förebygga 

avfall och främja återanvändning, 

materialåtervinning och återvinning och 

därigenom minska de negativa 

miljökonsekvenserna. För att målen ska kunna 

uppnås innehåller strategin en rad förslag på 

åtgärder, bland annat vill kommissionen 

modernisera de nuvarande ramarna och införa 

livscykelsanalys i beslutsprocesserna samt 

förtydliga, förenkla och effektivisera EU:s 

avfallslagstiftning. 

Kopplat till strategin finns också ett reviderat 

förslag om EU:s avfallsdirektiv. Det övergripande 

syftet med förslaget är att se över och optimera 

bestämmelserna i EU:s nuvarande avfallsdirektiv. 

Samtidigt bibehålls strukturen och de viktigaste 

bestämmelserna. Förslaget medför alltså inte 

några genomgripande förändringar, men enligt 

kommissionen är det ändå en klar förbättring av 

det nuvarande direktivet. 

Det reviderade förslaget har diskuterats i såväl 

miljörådet som i parlamentet i slutet av juni 2006. 

Parlamentet genomför nu en andra läsning och 

väntas rösta om förslaget i februari. 



Dokument: Temainriktad strategi för förebyggande och 

materialåtervinning av avfall - KOM(2005) 666. 

Förslag till Europaparlamentets och rådet direktiv om 

avfall – KOM(2005) 667 

Nästa steg: Europarlamentet genomför en andra läsning 

och röstar om yttrandet i februari 

Kontaktperson: Peter Wenster tfn: 08-452 78 71 

Badvattendirektivet 

I februari 2006 blev det reviderade direktivet om 

kvaliteten på badvatten officiellt. Sverige har nu 

två år på sin att genomföra direktivet. En 

arbetsgrupp, där SKL ingår, har bildats för att ta 

fram föreskrifter. En av stötestenarna är att 

klargöra definitionen av antalet badande en vanlig 

sommardag. Detta är viktigt eftersom det är 

denna definition som avgör om direktivet gäller 

eller inte. 

I övrigt innebär det nya badvattendirektivet att 

antalet prov som måste tas vid varje mätning 

minskas från 19 parametrar till två. Dessa två 

har hög träffsäkerhet vid analysen och har en 

tydlig koppling till hälsorisker i badvatten. 

Olika krav kommer att gälla för kustvatten och 

insjövatten. Detta är bra då svenska kommuner 

slipper onödigt höga krav på insjövattnet. 

Provtagningssäsongens längd minskas - vilket är 

en fördel för vårt avlånga land - och kommunerna 

behöver inte heller ta extra omprov om de kan 

visa en lång provtagningsserie med godkända 

resultat. Fyra olika kategorier införs vid 

bedömning av vattnet. Det kan bli svårt för 

svenska badplatser att komma upp i den högsta 

kategorin, utmärkt. Detta beror bland annat på 

att det regnar mer i norra än södra Europa och att 

vi i Sverige har många grunda vikar med 

förhållandevis stillastående vatten. 

Rekreationsvatten omfattas inte av det nya 

badvattendirektivet, vilket tidigare var föreslaget. 

Med tanke på det rörliga friluftslivet i Sverige är 

det bra. Däremot ökar kraven på information dels 

vid badplatsen dels via Internet till de badande 

om resultat från provtagningen. Likaså införs krav 

på att göra badvattenprofilen i förebyggande 

syfte. Båda dessa nyheter är positiva, dels så har 

det hittills inte funnits särskilt mycket 

information till badgästerna, dels kommer de nya 


kraven på att analysera förebyggande (d v s 

badvattenprofilerna) göra att de svenska 

kommunerna kommer att lära sig nya saker och 

utveckla kunskap på det här området. 



Dokument: Direktiv 2006/7/EG om förvaltning av 

badvattenkvaliteten 

Kontaktperson: Kerstin Blom Bokliden tfn: 08-452 78 

60 

Rena vägtransportfordon 

Under 2006 lämnade parlamentet och 

regionkommittén sina synpunkter på 

kommissionens förslag från i slutet av 2005 om 

främjandet av rena vägtransportfordon. Syftet 

med direktivet är att skapa bättre förutsättningar 

för att uppnå renare luft i framförallt städerna. 

Det ska uppnås genom att 25 procent av all 

offentlig upphandling av transportfordon över 3,5 

ton uppfyller kravet på miljövänliga fordon. Båda 

remissinstanserna ansåg att ett direktiv inte var 

nödvändigt utan menade att detta skulle kunna 

fungera som rekommendationer. Istället bör 

kommissionen se över hur de utsläppsstandarder 

som kallas Euro-5 och Euro-6 kan anpassas för att 

leda till främjandet av renare transportfordon. 

Kommissionen förbereder nu ett omarbetat 

förslag där kommuner och landsting, vid 

upphandling, ska kunna begära kostnadsförslag 

grundat på ett fordons hela livscykel och dess 

externa kostnader (exempelvis priset på fordonet 

+ bränslekostnaden + miljöpåverkan). På detta vis 

hoppas kommissionen att skillnaderna mellan 

rena fordon och övriga fordon ska öka till fördel 

för den tidigare. Det nya förslaget kommer att 

presenteras under hösten. 

Kommissionen/Vägtransport 

Kontaktperson: Peter Wenster tfn: 08-452 78 71 

Ny energi- och klimatpolitik 

Kommissionen presenterade i början av januari 

2007 ett meddelande om en ny sammanhållen 

energipolitik samt meddelanden om nya 

klimatmål för Europa. Energimeddelandet 

rymmer ett antal förslag för att bekämpa 

klimatförändringen och bidra till säker 

energiförsörjning och konkurrenskraft i EU. 

I sitt meddelande konstaterar kommissionen att 

Europa står inför stora utmaningar och att 

nuvarande politik inte är hållbar, varken för 

klimatet eller för försörjningstryggheten. Ökade 

energikostnader och EU:s beroende av 

importerad energi inverkar också negativt på vår 

konkurrenskraft och våra ansträngningar att 

främja tillväxt och sysselsättning. Tre centrala 

begrepp ligger till grund för försöken att möta 

dessa utmaningar: 

En fungerande inre energimarknad. 

Kommissionen konstaterar att den inre 

marknaden för energi inte har genomförts och att 

detta leder till försämrad konkurrenskraft med 

negativa effekter både på ekonomin och för 

medborgarna. Kommissionen vill bland annat se 

en tydligare åtskillnad mellan energiproduktion 

och energidistribution. 

Ökade satsningar på att minska 

koldioxidutsläppen. Kommissionen föreslår 

bland annat satsningar på förnybar energi, 

bioenergi och på forskning om att få ner 

kostnaderna på ren energi. Kommissionen föreslår 

ett mål om 30-procentiga minskningar av 

växthusgaser till 2020 givet att EU lyckas få en 

global överenskommelse och att EU oavsett en 

sådan överenskommelse ska ha målet att minska 

utsläppen med minst 20 procent till 2020. 

Energieffektivitet. I kommissionens förslag ingår 

bland annat snabbare införande av energieffektiva 

fordon och effektivare produktion, överföring 

och distribution av el och värme. 

Till rådets toppmöte i mars kommer 

kommissionen att söka medlemsländernas stöd 

för sina förslag. Utifrån diskussionerna vid 

toppmötet avser kommissionen att sedan lägga 

fram konkreta förslag till lagstiftning. 

Kommissionen/Energi 


Dokument: En energipolitik för Europa – KOM(2007) 1, 

Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader 

Celsius – Vägen framåt mot 2020 och därefter – 

KOM(2007) 2 

Kontaktperson: Bo Rutberg tfn: 08-452 79 63, 

Andreas Hagnell tfn: 08-452 78 66, Marcus Holmberg 

tfn: +32 2 549 08 67 


Hantering av översvämningar 

I början av 2006 presenterade kommissionen ett 

förslag till ramdirektiv om bedömning och 

hantering av översvämningar. Anledningen till 

förslagets tillkomst är bland annat de 

översvämningskatastrofer som hänt de senaste 

åren i Europa. 

Själva syftet med förslaget från kommissionen är 

att minska riskerna för hälsa, miljö och ekonomisk 

verksamhet vid översvämningar. 

Medlemsstaterna ska därmed upprätta kartor 

över riskområden, såväl nuvarande som områden 

som rimligen kan förutses i framtiden, och ta fram 

planer för hur översvämningsriskerna minimeras i 

framöver. Enligt det ursprungliga förslaget ska 

kartorna vara klara 2013 och planerna 2015. Hur 

skydden ska utformas blir en fråga för varje 

medlemsland. 

Ursprungsförslaget innebär att kommunerna får 

ett betydande ansvar för arbetet med att ta fram 

preliminära bedömningar av översvämningsrisker, 

upprättandet av kartor och att arbeta fram planer 

för hantering av översvämningar. 

I juni 2006 behandlade rådet innehållet i 

direktivet. Då kom man överens om att 

medlemsländerna ska kunna få använda redan 

existerande organisation, planer och kartor för att 

uppfylla direktivet. För kommunerna innebär 

överenskommelsen att nuvarande kartor och 

planer i stort sett kan användas. Smärre 

justeringar av dessa kan komma dock att behöva 

genomföras. Enligt förslaget ska en översiktlig 

riskbedömning att vara klar i slutet av 2012. 

Parlamentet kommer enligt tidplanen att 

genomföra den andra läsningen av förslaget i mars 




Dokument: Bedömning och hantering av översvämningar 

– KOM(2006) 15 

Kontaktperson: Marcus Cato tfn: 08-452 78 57 


Medborgarskap/Frihet, säkerhet och rättvisa 

Kultur 

EU:s stöd till kultur kompletterar 

medlemsländernas egna åtgärder och främjar 

samarbete över gränserna. Stödet är samlat i 

ramprogrammet Kultur 2007 som gäller fram till 

2013. Programmet omfattar 408 miljoner euro och 

går främst till rörlighet över gränserna för 

kulturella produkter samt personer som arbetar i 

kultursektorn. Ett annat viktigt mål är att främja 

interkulturell dialog. 

Projekt med kulturanknytning återfinns också 

under flera insatsområden och åtgärder, till 

exempel inom strukturfonderna. Vanligast är 

åtgärder som syftar till att utveckla och bevara 

kulturarvet. I regeringens strategi för regional 

konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 

som ska ligga till grund för kommande 

strukturfondsperiod på nationell nivå nämns 

naturmiljö, kultur och kulturarv som viktiga för 

innovativ utveckling och konkurrenskraft. 

Kommissionen utlyste en konsultation under 

hösten 2006 för att undersöka kulturens roll i 

arbetet med de ekonomiska och sociala målen i 

Lissabonagendan. Flera kulturintressenter från 

nationella förbund, TV-kanaler, dans och 

teaterskolor etc. svarade bland annat att EU 

behöver satsa på rörlighet för kultur och dess 

utövare, en mötesplats för kulturell dialog mellan 

kulturutövare och EU samt offentlig-privata 

partnerskap inom kultur. I december 

presenterade kommissionen också en studie om 

på vilket sätt kulturen kan bidra till 

samhällsekonomin. Kommissionen kommer att 

publicera ett förslag utifrån slutsatserna i ett 

meddelande i april 2007. 

Delvis i samma anda har förbunden under flera år 

arbetat med en kultursyn, där kultur inte 

begränsas till att enbart vara en sektor utan också 

är ett förhållningssätt. I dagens kunskapssamhälle 

ökar kulturens betydelse både som näring och 

som en viktig del i skapandet av kreativa och 

attraktiva miljöer. Förbunden arbetar för 

närvarande med en analys av aktuella trender och 

forskningsrapporter i ämnet. Även Västra 

Götalandsregionen har liknande projekt och 

arbetar framförallt med kulturturism. Detta ska 

presenteras vid ett seminarium i 

Regionkommitténs lokaler i Bryssel 27 juni i år. 

2008 kommer att vara ett år för interkulturell 

dialog, där kommissionen satsar tio miljoner euro 

på projekt inom ramen för EU:s program och ska 

samordna aktörer från det civila samhället med 

europeisk, nationell och lokal nivå för projekt 

inom kultur, utbildning, ungdom, sport och 

medborgarskap. 

Sedan 1985 utses varje år inom EU en eller flera 

kulturhuvudstäder. Fram till 2019 finns en 

fastlagd turordning för de länder där 

kulturhuvudstad ska utses. Årets 

kulturhuvudstäder är Luxemburg respektive 

Sibiu i Rumänien. Göteborg, Kalmar, Luleå och 

Lund kandiderar till att vara Europas 

kulturhuvudstad när det är Sveriges tur nästa 

gång 2014. 

Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet bevakar 

och informerar om EU:s kulturpolitik i Sverige. 

De ansvarar tillsammans för informationskontoret 

Kulturkontakt Sverige. 

Kommissionen/Kultur 


Dokument: Konsultationsformulär på kommissionens 

generaldirektorat för kultur, 

Nästa steg: Kommissionens meddelande om Kultur april 

2007, lansering av Kultur 2007 den 1 mars 

Kontaktperson: Kerstin Lundberg tfn: 08-452 79 95 

Vård och omsorg 

Ansvaret för hälso- och sjukvårdsfrågor är i 

grunden nationellt. Trots detta påverkas frågorna 

ändå alltmer av EU genom den inre marknadens 

utveckling och krav. Processen har påskyndats de 

senaste åren genom bland annat beslut i EGdomstolen. 


Tysklands prioriteringar för hälsa 

Tyskland sorterar under rubrikerna innovation, 

förebyggande åtgärder och tillgänglighet in sina 

planerade insatser under första halvåret 2007. 

Man avser driva förslaget om en förordning för 

avancerade terapiläkemedel och hoppas anta 

direktivet om medicinteknisk utrustning – båda 

som ett led i att främja unionens förmåga till 

innovation och konkurrens. Preventiva insatser 

kan exempelvis innebära antagandet av 

folkhälsoprogrammet 2007-13, kampanjer och 

insatser mot bl.a. HIV/AIDS, uppföljning av 

grönboken om kost och motion samt vidare 

förankring av WHO:s tobakskonvention. 

Kommissionens planerade ”ramverk för säker, 

högkvalitativ och effektiv hälso- och sjukvård” 

vill Tyskland se till att det förankras och 

diskuteras väl – ytterst för att främja ökad 

tillgänglighet till hälso- och sjukvård inom och 

mellan medlemsländer. 

Läs mer om Tysklands ordförandeskap och hälsa 

”Hälsa i all politik” - resultat av det 

finska ordförandeskapet 

Finland gjorde ett gediget arbete med att belysa i 

vad mån EU har levt upp till ambitionen att 

integrera folkhälsoaspekter inom alla 

politikområden. En studie presenterades på 

sensommaren 2006 och i november samma år 

antog rådet slutsatser om en kraftansträngning för 

att förbättra gemensamma folkhälsopolitiken och 

förebyggande insatser. 

Dokument: Rådsslutsatser 30/11”Health in all Policies 

(HiAP) 

Kontaktperson: Ingvor Bjugård tfn: 08-452 77 12 

Diskussionspapper om kommande 

hälsostrategi 

I december presenterade EU-kommissionen ett 

diskussionsunderlag för att få in synpunkter på 

hur prioritering, uppföljning och implementering 

inom tre områden bör hanteras: man önskar 

tydliga målsättningar för kärnfrågor som påverkar 

hälsan, man önskar brett angreppssätt för att 

integrera folkhälsa i andra politikområden och 

man önskar mer fokus på den globala hälsan. 

Diskussionspappret är resultat av en tidigare 

reflektionsprocess (2004) där Sveriges 

Kommuner och Landsting lämnade kommentarer 

och man kan nu konstatera att flera av 

synpunkterna har beaktats. Utfallet av 

konsultationsrundan 2004 var att intressenterna 

vill ha en sammanhållen strategi för hälsa som gör 

hälsa till angelägenhet för alla EU-initiativ. 

Ojämlikhet i hälsa inom EU måste tacklas och EU 

behöver engagera sig i den globala hälsan. EU 

behöver fokusera på hälsofrämjande insatser och 

att ta itu med områden som mental hälsa och 

gränsöverskridande frågor. Man önskar också se 

konkreta resultat levererade inom hälsoområdet. 

Strategin har ett sikte på tio år med en översyn 

efter fem år. 

Kommissionen/Folkhälsa 

Dokument: Health in Europé : A Strategic Approach, A 

reflection process for a new EU Health Strategy 

Nästa steg: dokumentet är öppet för synpunkter fram till 

12 februari. 

Kontaktperson: Ingvor Bjugård tfn: 452 77 12 

Strategi för barnets rättigheter 

I ett meddelande som presenterades under hösten 

skrev kommissionen att EU har den tyngd och 

betydelse som krävs för att sätta barns rättigheter 

högst upp på den internationella dagordningen. 

Vidare anser kommissionen att EU kan stödja 

medlemsstaterna i deras ansträngningar, både 

genom att hjälpa dem att ta hänsyn till barnets 

rättigheter i samband med åtgärder på vissa 

områden och genom att tillhandahålla en ram för 

ömsesidigt utbyte av erfarenheter, så att 

medlemsstaterna kan lära av varandra och börja 

använda många av de goda metoder som finns 

inom unionen. Under kommande år önskar 

kommissionen att vidta en rad konkreta åtgärder, 

– såvida de inte sorteras bort under 

remisshantering av EP och rådet. Fr.o.m. 2007 vill 

EU integrera barns rättigheter i lagstiftning och 

andra åtgärder som kan påverka barn. Vidare 

kommer kommissionen att stärka samarbetet 

mellan de främst berörda aktörerna och 

sammanföra dem i ett Europeiskt forum för 

barnets rättigheter. Ett annat exempel på åtgärd 

är att barnen kan komma att finnas med i 


eslutsprocessen, allt enligt artikel 12 i 

barnkonventionen. 

EU:s regionkommitté har yttrat sig över 

meddelandet. Via kommittén har SKL framfört 

synpunkter, exempelvis vad gäller meddelandets 

konstaterande att "barns situation påverkas också 

av var de bor". Förbundet ansåg att särskild 

uppmärksamhet bör ägnas åt städers 

förortsområden som ofta är socialt utsatta. På 

denna punkt har kommittén tillgodosett 

förbundets förslag. 

Kommissionen/Frihet, säkerhet och rättvisa 

Dokument: Mot en EU-strategi för barnets rättigheter - 

KOM(2006) 367, Regionkommitténs yttrande – 

cdr236-2006 

Kontaktperson: Thomas Rostock tfn: 08-452 77 02 

EUREGHA-konferens om hälsa, 

sjukvård och gränser 

Det Brysselbaserade hälso- och sjukvårdsnätverk 

för lokala och regionala nivån arrangerade i slutat 

på januari en konferens där tyska EUordförandeskapet 

presenterade sina 

hälsoprioriteringar, EU-kommissionen berättade 

om samrådet kring gränsöverskridande hälso- och 

sjukvård och några regioner i Europa illustrerade 

vad gränsöverskridande hälso- och sjukvård 

innebär i praktiken. 

Kontaktpersoner: Karin Berlin tfn: 08-452 78 32, 

Tommy Holm tfn: +32 2 549 08 61 

EU:s konstitutionella 

fördrag 

Tyskland, som är ordförandeland våren 2007, 

driver frågan om att förverkliga ett 

konstitutionellt fördrag för EU framåt under 

innevarande halvår. Förbundskansler Angela 

Merkel klargjorde i sitt programtal till 

Europarlamentet att ”tankepausen nu är över”. 

Hon menade vidare att någon ytterligare 

utvidgning inte heller kan bli aktuell innan 

institutionella förändringar genomförts. 

Arton medlemsländer har nu ratificerat fördraget, 

två länder (Frankrike och Nederländerna) har 

sagt nej i folkomröstningar och resterande sju, 

däribland Sverige, har skjutit upp 

ratificeringsprocessen. Vid toppmötet i Berlin de 

25 mars ska ett politiskt uttalande göras. Enligt 

den tyska färdplanen ska ett nytt konstitutionellt 

fördrag kunna antas före valet till 

Europaparlamentet våren 2009. 

Uppfattningarna om vad som behöver göras för 

att nå enighet om ett nytt fördrag varierar starkt. 

Spridningen är från några tillägg till nuvarande 

förslag till att endast en liten del blir kvar som kan 

antas av parlamenten. Polen har sagt att de 

kommer att utforma ett eget förslag till 

konstitutionellt fördrag. Storbritannien har 

uttalat att de vill ha ett minifördrag. Den ena av 

de franska presidentkandidaterna, Nicolas 

Sarkozy, vill också ha ett minifördrag medan den 

andra kandidaten, Ségolène Royal, vill arrangera 

en ny folkomröstning. 

Sveriges Kommuner och Landsting har ställt sig 

bakom det nuvarande förslaget. Exempel på 

viktiga delar i nuvarande förslag är principen om 

lokal och regional självstyrelse, närdemokratins 

betydelse och subsidiaritetsprincipen. Det finns 

också viktiga skrivningar om territoriell 

sammanhållning och kring Regionkommittén. 

Om det blir en omförhandling av nuvarande 

förslag har förbundet framfört att i vart fall de 

delar som lyfter fram frågor som berör kommuner 

och regioner finnas måste finnas kvar. 

Kommissionen/Konstitutionen 

Dokument: Fördraget om en konstitution för Europa 

Kontaktpersoner: Tommy Rosén tfn: 08-452 79 24 

och Christina Rydberg 08-452 78 38 

Plan D och EU:s 

kommunikationsstrategi 

2005 kom den omtalade ”Plan D för demokrati, 

dialog och debatt”. Syftet var att uppmuntra 

medborgarna till en bred debatt om framtida 

inriktningen för Europeiska unionen. I februari 

2006 kom sedan kommissionens Vitbok om EU:s 

kommunikationspolitik. Den föreslog fem 

områden för att öka kommunikationen med 

medborgarna: 

• Skapa principer som vägledning för 

kommunikationsinsatser i EU-frågor 


• Ge medborgarna redskap för ökat 

inflytande 

• Arbeta med media och ny teknik 

• Bättre känna av opinionsströmningar 

• Göra jobbet tillsammans 

Regionkommittén, CEMR (de nationella 

kommun- och regionförbundens 

paraplyorganisation i Europa) och även 

förbundens styrelser - skickade i höstas 

mer eller mindre positiva yttranden om vitboken 

till EU-kommissionen. Fortsatt dialog i olika 

former med lokal och regional nivå i Europa 

förordades. 

I Sverige har den nya regeringen beslutat att lägga 

ned Kommittén för EU-debatt. Samtidigt finns 

SKL med i EU-ministerns dialogturné som 

besöker landsting och regioner i hela landet. 

Kommissionen/Kommunikationspolitik 

Dokument: Plan D för demokrati, dialog och debatt – 

KOM(2005) 494, Perioden för eftertanke och plan D 

- KOM(2006) 212, 

Vitbok om EU:s kommunikationspolitik – KOM(2006) 

35, Sveriges Kommuner och Landstings yttrande 

Kontaktperson: Tommy Rosén tfn: 08-452 79 24 och 

Christina Rydberg 08-452 78 38 

EU:s vänortsstöd 

I december förra året beslutade rådet och 

Europaparlamentet att för åren 2007-2013 inrätta 

programmet ”Ett Europa för medborgarna”, i 

syfte att främja ett aktivt europeiskt 

medborgarskap. Budgeten för hela programtiden 

är 215 miljoner euro. 

Det nya programmet är indelat i fyra ”insatser”: 

1. Aktiva medborgare för Europa 

2. Aktivt civilt samhälle i Europa 

3. Tillsammans för Europa 

4. Aktivt europeiskt ihågkommande 

Insats 1, Aktiva medborgare för Europa, är i sin tur 

uppdelat i dels Vänortssamarbete, dels 

Medborgarprojekt. Minst 45 procent av 

budgeten, dvs. 96 miljoner euro, ska tilldelas 

insats 1. 

CEMR (Council of European Municipalities and 

Regions) organiserar den 10-12 mars på Rhodos en 

vänortskonferens med information om alla 

nyheter i vänortsprogrammet. 

Kommissionen/Vänortssamarbete 

Läs mer om EACEA och vänortsstödet 

Läs mer om vänortskonferensen hos CEMR 

Kontaktperson: Johan Örtengren tfn: 08-452 78 42 

Migration och integration 

Redan 1999 beslutade EU:s stats- och 

regeringschefer att successivt inrätta en 

gemensam migrationspolitik. Nationella 

lagstiftningar ska harmoniseras för att reglera 

migrationsströmmarna utifrån dels ekonomiska 

behov, dels EU-ländernas förmåga att absorbera 

och integrera nya invandrare. 

I slutsatserna från EU-toppmötet i december 

2006 enades stats- och regeringscheferna om 

följande tre ambitioner för asyl- och 

migrationsfrågor. 

1. Fördjupa samarbetet med länder utanför EU 

2. Stärka EU-samarbetet mot illegal invandring 

3. Utveckla möjligheterna till laglig invandring. 

Även erfarenhetsutbytet kring ländernas 

integrationspolitik uppmuntras numera mer 

målmedvetet än tidigare. Programmet INTI 

(Integration of Third Country Nationals) som gav 

ekonomiskt stöd till olika integrationsprojekt 

ersätts 2007 av en Europeisk Integrationsfond 

med större ekonomiska resurser. 

Ansvaret för integrationspolitiken vilar annars i 

första hand på det enskilda medlemslandet – där 

de lokala och regionala myndigheterna har en 

viktig roll. EU-kommissionen vill dock stimulera 

erfarenhetsutbytet kring integrationsarbetet 

genom: 

1. Årliga rapporter om migration och integration 

2. Handbok om integrationsarbete 

(en andra, uppdaterad version ska komma 

inom kort) 

3. Nationella kontaktpunkter för 

integrationsfrågor 

(dessa finns normalt, också i Sverige, på 

regeringskansliet) 

4. Genomföra ett ”europeiskt integrationsforum” 


5. En ”integrationshemsida” är under planering 

på kommissionen 

Även CEMR (de europeiska kommun- och 

regionförbundens samarbetsorganisation) har 

på senare tid ägnat mer intresse åt 

integrationsfrågorna och planerar en konferens på 

detta tema under hösten 2007. Sveriges 

Kommuner och Landsting deltar i 

planeringsarbetet. 

Kommissionen/Frihet, säkerhet och rättvisa 

EP - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter 

samt rättsliga och inrikes frågor 

Dokument: Gemensam agenda för integration, 

KOM(2005) 389, Migration och utveckling, 

KOM(2005) 390, 

Kontaktperson: Arjun Bakshi tfn: 08-452 78 56, Roy 

Belchert tfn 08-452 70 00 

Fri rörlighet för personer 

De nya medlemsländerna 

I samband med EU:s stora utvidgning den 1 maj 

2004 var det bara Sverige, Storbritannien och 

Irland av EU15-länderna som valde att helt öppna 

sina arbetsmarknader för de nya EUmedborgarna. 

De övriga tolv länderna införde 

någon form av övergångsregler som kan gälla upp 

till sju år. I samband med den obligatoriska 

översynen av övergångsreglerna efter två år (Fas 1) 

tog även Finland, Spanien, Italien, Grekland och 

Portugal tagit bort sina restriktioner 2006. 

Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna 

och Danmark har genomfört förenklingar medan 

Tyskland och Österrike har behållit sina 

nationella övergångsregler oförändrade. Det är 

tillåtet att behålla restriktionerna i tre år (Fas 2), 

därefter krävs att det kan påvisas ”allvarliga 

störningar” på arbetsmarknaden för att 

restriktionerna ska kunna behållas i ytterligare 2 

år (Fas 3). 

När Bulgarien och Rumänien blev medlemmar 

den 1 januari 2007 införde alla länder inom EU15, 

utom Sverige och Finland, restriktioner för 

rörligheten. I Frankrike och Italien tillämpas den 

fria rörligheten inom vissa sektorer av 

arbetsmarknaden. De allra flesta av EU10länderna 

(de nya 2004) öppnade sina 

arbetsmarknader för medborgare i Bulgarien och 

Rumänien. 

Den andel av arbetskraften i EU15 som kommer 

från de nya medlemsländerna 2004 har ökat. Men 

ökningen är mycket ojämnt fördelad mellan 

länder och nivån ligger fortfarande mycket lågt. 

Personer från EU10-länderna med arbetstillstånd 

i EU15-länderna utgjorde under första kvartalet 

2005 endast 0,4 procent av den arbetsföra 

befolkningen i dessa länder, vilket i och för sig är 

en fördubbling jämfört med 2003. Det är bara i 

tre länder (Storbritannien, Österrike och 

Grekland) som det uppmätts någon ökning. För 

Tyskland och Irland saknas jämförbara uppgifter 

2003. Högst andel 2005 fanns i Irland (2,0 

procent), Österrike (1,4 procent) och Tyskland 

(0,7 procent). En mycket stor andel av 

arbetstillstånden avser korta anställningar. 

I Sverige kom 2005 0,2 procent av befolkningen i 

arbetsför ålder från något EU10-land, det är 

samma andel som under 2003 och 2004. Det kan 

jämföras med EU15-andelen på 2,3 procent och 

andelen från länder utanför EU på 2,7 procent. 

Nära 8 700 personer från EU/EES-länder fick 

2005 arbetstillstånd i enlighet med EU-regler. 

Det är en ökning från året innan med ca 1 900. 

Kommissionen/Fri rörlighet 

EP - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter 

samt rättsliga och inrikes frågor 

Samråd kring gränsöverskridande 

hälso- och sjukvård 

I förhandlingarna kring tjänstedirektivet lyftes 

artikel 23 om ersättning för utgifter för vård bort. 

Som en följd av detta kom EU-kommissionen i 

september 2006 med ett meddelande om samråd 

om gemenskapsåtgärder som rör hälso- och 

sjukvården. I meddelandet tas bland annat frågan 

om ersättning för planerad vård i annat EU-land 

upp. Men även frågor om patientsäkerhet, 

ersättningsfrågor vid vård i annat medlemsland, 

möjlighet till jämförelse av vårdkvalitet och 

informationsöverföring tas upp. 

Förbundens ståndpunkter inom detta område är 

att för att säkerställa en balanserad hälso- och 

sjukvård i Sverige måste patienter genomgå en 

medicinsk bedömning i hemlandet innan de kan 


esa till annat EU-land för planerad vård, med 

offentlig ersättning. Landstingsförbundets 

styrelse beslutade i ärendet vid sammanträdet den 

2 februari 2007. 

Kommissionen/Folkhälsa 

Dokument: Sveriges Kommuner och Landstings yttrande 

Kontaktperson: Hasse Knutsson tfn: 08-452 76 62 


EU som global partner 

EU:s kandidat- och 

grannskapsländer 

Turkiet, Kroatien och Makedonien (som dock 

ännu inte fått börja förhandla) har idag formell 

status som kandidatländer. Som en effekt av att 

Bulgarien och Rumänien sedan årsskiftet blivit 

EU-medlemmar har grannskapsländer i öst, såsom 

Ukraina och Moldavien, rent geografiskt kommit 

ytterligare närmare EU-länderna. Samarbetet 

med hela Svartahavsregionen har också fått ny 

aktualitet via senaste utvidgningen. 

Relationerna till EU:s aktuella och potentiella 

(Västra Balkan) kandidat- och grannskapsländer 

har för bland andra EU:s regionkommitté högsta 

prioritet när det gäller externa relationer. Först 

därefter kommer frågor kring decentraliserat 

utvecklingssamarbete (bistånd) i andra delar av 

världen. 

Turkiet 

Kandidatlandet Turkiet påbörjade hösten 2005 

medlemskapsförhandlingar. EU:s toppmöte i 

december 2006 beslutade dock att lägga 

förhandlingarna kring vissa kapitel på is då 

Turkiet inte anses fullgöra förpliktelserna enligt 

associeringsavtalet, bl.a. vad gäller relationerna till 

EU-landet Cypern. 

Europaparlamentet och EU:s ekonomiska och 

sociala kommitté har båda sedan flera år 

fungerande gemensamma s.k. rådgivande 

kommittéer tillsammans med sina turkiska 

motsvarigheter. Dessa kommittéer har rätt att 

komma med olika inspel och förslag till 

förhandlingsprocessen. 

Den turkiska regeringen har i nuläget tyvärr inte 

velat inrätta en motsvarande rådgivande 

kommitté tillsammans med Regionkommittén, 

möjligen utifrån en osäkerhet om konsekvenserna 

av att aktivt bjuda in regionala turkiska röster att 

formulera åsikter om landets fortsatta utveckling. 

Regionkommittén beslutade därför i höstas att 

våren 2007 istället upprätta en informell 

arbetsgrupp för Turkiet – bestående av elva 

ledamöter. Arbetsgruppen kommer till sina 

möten i Bryssel och Turkiet att också bjuda in 

turkiska lokalpolitiker för att ändå få möjlighet att 

informellt diskutera hur EU-förberedelserna i 

landet kan utvecklas och stödjas. 

Förbundets biståndsbolag, SALA IDA AB, 

www.salaida.se, har för övrigt startat ett relativt 

omfattande flerårigt Sida-stött samarbetsprojekt 

med det turkiska kommunförbundet (inklusive 

medverkan av några turkiska och svenska 

kommuner). 

Kroatien 

Kroatien fortsätter förhandlingarna om 

medlemskap. Regionkommittén har också med 

detta land inrättat en gemensam arbetsgrupp med 

aktiv medverkan från kroatiska kommun- och 

regionpolitiker. (Av tekniska skäl medgav inte 

utformningen av associationsavtalet med 

Kroatien upprättande av en mer formell 

rådgivande kommitté, även om viljan fanns hos 

båda parter.) Denna grupp är knuten till 

Europaparlamentets gemensamma rådgivande 

kommitté med det kroatiska parlamentet. 

Gruppen kommer under 2007 att ha möten såväl 

i Bryssel som i Kroatien. 

Makedonien 

Se nedan under Västra Balkan. 

Samarbete med EU:s nya 

grannskapsländer 

Den europeiska grannskapspolitiken strävar efter 

att stödja grannländernas politiska och 

ekonomiska reformer utifrån partnerskap och 

gemensamma värden som grund. Ambitionen är 

att på så sätt sprida välstånd, stabilitet och 

säkerhet i alla EU:s närområden. 


Västra Balkan 

Regionkommittén fortsätter vidare under 2007 

verksamheten i sin arbetsgrupp för att långsiktigt 

utveckla relationerna med de potentiella 

medlemsländerna på västra Balkan. Dessa utgörs 

dels av kandidatlandet Makedonien, dels av 

Bosnien-Hercegovina, Serbien, det numera 

självständiga Montenegro samt Albanien. I 

arbetsgruppens möten ingår såväl politiker från 

Regionkommittén som från de berörda ländernas 

kommuner och regioner. Möten kommer 2007 att 

äga rum såväl i Bryssel som i Serbien. 

Ryssland och den ”nordliga 

dimensionen” 

Det finska ordförandeskapet lyfte under sitt 

ordförandeskap i höstas fram EU:s arbete med sin 

”nordliga dimension” - och särskilt relationerna 

till Ryssland. 

Ett – tyvärr relativt resultatlöst - toppmöte EU- 

Ryssland ägde rum i november 2006. EU:s 

tidigare handlingsplaner för den nordliga 

dimensionen har dock från och med 2007 ersatts 

av en gemensamt utarbetad politik för samarbetet 

mellan EU, Ryssland, Norge och Island. 

Även Regionkommitténs grannskapsarbete 

inriktades förra året på den nordliga dimensionen 

och främst på samarbetet med Ryssland. I 

december 2006 arrangerades en välbesökt 

konferens i St. Petersburg, med inriktning på 

utveckling av lokalt/regionalt samarbete mellan 

Ryssland och EU-länderna. Deltagarna var i första 

hand lokal- och regionpolitiker från Ryssland och 

EU-länderna. Seminariet ska följas upp med en 

rundabordsdiskussion i september. 

Medelhavssamarbete 

Regionkommitténs samarbete med 

grannskapsländerna kommer under 2007 att 

inriktas på att vidareutveckla 

Medelhavssamarbetet. Bland annat planeras på 

detta tema en vårkonferens i spanska Valencia. 

Det finns också ambitioner hos olika aktörer att 

gemensamt skapa ett mer permanent EuroMed- 

Forum för lokal och regional nivå. 

Kommissionen/Utvidgning 

Kommissionen/Grannskapspolitik 

Kontaktperson: Tommy Holm tfn +32 2 549 08 61 


Ordlista 

A 

Acquis communautaire 

Detta franska begrepp syftar på hela EU:s 

regelverk, dvs. EU-ländernas gemensamma 

skyldigheter och rättigheter. Ett kandidatland 

måste godta ”acquisen” och göra all lagstiftning till 

sin egen för att kunna bli medlem. 

Amsterdamfördraget 

EU-fördrag som trädde i kraft den 1 maj 1999. Det 

innehåller tillägg och ändringar av de fördrag som 

utgör grunden för EU. 

D 

Direktiv 

Rättsakt som är riktad till medlemsländerna och 

bindande vad gäller de mål som ska uppnås och 

när det ska ske. Länderna beslutar själva vad som 

ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska 

uppfyllas. 

E 

Enhällighet 

Termen enhällighet innebär att alla 

medlemsstater i rådet måste vara överens för att 

ett förslag ska kunna antas. Eftersom detta 

försvårar beslutsprocessen i en union med 27 

länder, så gäller nu endast regeln om enhällighet 

på särskilt känsliga områden såsom asyl, 

beskattning och den gemensamma utrikes- och 

säkerhetspolitiken 

Europaparlamentet 

EU:s enda direkt folkvalda institution. 

Europaparlamentet har gradvis fått utökad makt 

och beslutar i dag tillsammans med ministerrådet 

i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. 

Parlamentet antar också budgeten och 

kontrollerar kommissionen politiskt. 

Europaparlamentet består av 785 ledamöter 

utsedda för fem år genom direkta val i 

medlemsländerna. Sverige har 19 platser. 

EG-domstolen 

Består av 27 domare och åtta generaladvokater 

samt en förstainstansrätt med 27 domare, alla 

utsedda för sex år på förslag av medlemsländerna. 

EG-domstolen tolkar EG-rätten och lämnar 

förhandsavgörande om reglernas innebörd på 

begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål 

mellan medlemsländerna, mellan EU:s 

institutioner, mellan EU och medlemsländerna 

och mellan EU och medborgarna. Domstolens 

utslag är bindande. 

EU-kommissionen 

Europeiska kommissionen är den institution som 

representerar och försvarar hela Europeiska 

unionens intressen. Kommissionen har ensamrätt 

till att lägga fram nya regelförslag och 

handlingsprogram och ansvarar för att 

parlamentets och rådets beslut genomförs. Den 

utgörs av 27 kommissionärer, en från varje land. 

Ordförande är för närvarande José Manuel 

Barroso. Ledamöterna beslutar kollektivt men har 

olika ansvarsområden. Mandatperioden är fem år. 

Vår svenska kommissionär Margot Wallström har 

ansvar för kontakterna mellan institutionerna och 

kommunikationsstrategi. 

Europeiska unionens råd 

Europeiska unionens råd är även känt som 

ministerrådet. Denna institution består av 

ministrar från alla EU-länderna. 

Sammansättningen varierar med sakfrågorna. 

Rådet sammanträder regelbundet för att fatta 

detaljbeslut och anta EU-lagar. 

Europeiska rådet 

Europeiska rådet består av EU:s stats- och 

regeringschefer samt kommissionens ordförande. 

Det drar upp politiska riktlinjer för EU:s 

utveckling. De möts i princip fyra gånger om året 

under ledning av ordförandeskapet. Europeiska 

rådets möten kallas för toppmöten. 


F 

Fördrag 

När europeiska kol- och stålgemenskapen, 

skapades 1951 innebar det startsignalen för mer än 

femtio års utarbetande av europeiska fördrag. 

Sedan dess har närmare 20 fördrag undertecknats. 

Vissa har tillfört ändringar i ursprungstexten 

medan andra gett upphov till nya texter. 

De viktigaste fördragen är: 

Fördraget om upprättandet av 

Europeiska ekonomiska gemenskapen 

(EEG-fördraget eller Romfördraget) 

1957 

Fördraget om Europeiska unionen (EUfördraget 

eller Maastrichtfördraget) 1992 

Amsterdamfördraget från 1997 

Nicefördraget 2001 

Om ett konstitutionellt fördrag kommer träda i 

kraft i framtiden kommer det att ersätta alla de 

ovanstående fördragen. 

Förordning 

Rättsakt i EG-rätten som gäller alla 

medlemsländer, företag, myndigheter och 

medborgare. Förordningar gäller som lag direkt i 

medlemsländerna såsom de är skrivna, vilket 

betyder att de inte får omvandlas till andra lagar 

eller bestämmelser i medlemsländerna. 

G 

Grönbok 

En grönbok är ett dokument som Europeiska 

kommissionen offentliggör för att stimulera till 

diskussion i en särskild fråga. Genom en grönbok 

uppmanas berörda parter (organisationer och 

enskilda) att delta i en debatt om förslagen i 

grönboken. Ibland ligger den till grund för förslag 

till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok. 

I 

Inre marknaden 

EU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992, 

med fri rörlighet över gränserna för personer, 

varor, tjänster och kapital. 

K 

Kandidatländer 

De länder som ansökt om medlemskap i EU och 

fått medlemsansökan godkänd kallas 

kandidatländer. Turkiet, Kroatien och 

Makedonien är kandidatländer. 

Kvalificerad majoritet 

Kvalificerad majoritet i rådet kräver dels 255 

röster av 345 (73,9 procent) dels en majoritet, eller 

i vissa fall två tredjedelar, av antalet 

medlemsländer samt, om ett medlemsland begär 

det, att länder som representerar 62 procent av 

EU:s befolkning skall stå bakom förslaget. 

M 

Maastrichtfördraget 

Fördraget om Europeiska unionen 

undertecknades 1992 i Maastricht. Fördraget 

skapade strukturen med tre pelare och utökade 

därmed EU:s befogenheter till att gälla 

polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en 

gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Från att 

ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en 

politisk union med en nyinrättat medborgarskap. 

Medbeslutandeförfarandet 

Medbeslutandeförfarandet ger 

Europaparlamentet möjlighet att anta lagar 

tillsammans med rådet. Båda kan ändra 

kommissionens förslag och båda måste vara 

överens för att det ska bli antaget. Det sker genom 

en, två eller tre läsningar. Medbeslutande används 

nu i så gott som alla frågor. Vad gäller utrikes- och 

säkerhetspolitiken har parlamentet dock 

ingenting att säga till om. 

Meddelande 

Dokument som kommissionen ger ut. Det finns 

flera olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger 

kommissionens sin syn på hur exempelvis ett 

direktiv ska appliceras. 

N 

Nicefördraget 


Grundläggande EU-fördrag som antogs av 

Europeiska rådet i Nice i december 2000 och 

trädde ikraft i februari 2003. 

Fördraget medförde en ny maktfördelning mellan 

medlemsländerna för att anpassa EU till 

utvidgningen: antalet kommissionärer minskades 

från 30 till 25 (nu 27), användning av omröstning 

med kvalificerad majoritet utökades och ny 

röstvägning inom rådet infördes. 

O 

Ordförandeskap 

Ordförandeskapet i rådet roterar och innehas av 

ett medlemsland under sex månader. Landet ska 

se till att EU-institutionernas arbete flyter 

smidigt. Ordförandelandets uppgifter är följande: 

Fungera som ordförande i Corepers (den 

kommitté där medlemsländernas EUambassadörer 

möts) samt övriga 

kommittéer och arbetsgrupper i rådet. 

Organisera och leda rådets arbete enligt 

arbetsordningen. 

Företräda EU i den gemensamma 

utrikes- och säkerhetspolitiken 

(tillsammans med den höge företrädaren 

för den gemensamma utrikes- och 

säkerhetspolitiken) 

Tyskland och Portugal är ordförande under 2007. 

Sverige blir ordförandeland andra halvåret 2009. 

R 

Rapportör 

I Europaparlamentet utses en föredragande, eller 

”rapportör” för varje lagstiftningsärende eller 

initiativ. Den föredragandes förslag diskuteras, 

ändras och antas genom omröstning i utskottet 

innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och 

omröstningen i parlamentet sker utifrån 

betänkandet. 

Systemet med ”rapportörer” finns även i 

Regionkommittén. 

Rekommendationer 

Rättsakter som utfärdas av ministerrådet och som, 

till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt 

bindande. 

Regionkommittén 

Regionkommittén inrättades 1992 genom 

Maastrichtfördraget och började sin verksamhet 

1994. Det är ett rådgivande organ som ger lokala 

och regionala myndigheter inflytande över EU:s 

beslutsprocess. Regionkommittén består av 344 

företrädare för lokala och regionala myndigheter, 

som utsetts av rådet för en period om fyra år. 

Ledamöterna ska vara valda företrädare för ett 

lokalt eller regionalt organ eller vara politiskt 

ansvariga inför en vald församling. Sverige har tolv 

ledamöter och tolv ersättare. 

Rådet, Europaparlamentet och kommissionen 

rådfrågar Regionkommittén i frågor som rör 

regionala och lokala intressen. Regionkommittén 

ska rådfrågas på ett stort antal områden, bl.a. 

ekonomisk och social sammanhållning, 

sysselsättning, socialpolitik, transeuropeiska nät, 

energi och telekommunikation, utbildnings- och 

ungdomsfrågor, kultur, miljö, folkhälsa och 

transporter. Regionkommittén kan även avge 

yttranden på eget initiativ. 

S 

Subsidiaritet 

Subsidiaritetsprincipen innebär att EU:s beslut 

ska fattas på den politiska nivå som kan fatta ett så 

effektivt beslut så nära medborgarna som möjligt. 

Unionen ska med andra ord inte fatta några beslut 

(utom i frågor som den ensam ansvarar för) om 

inte åtgärder på EU-nivå är effektivare än 

åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå. 

U 

Utskott 

Europaparlamentet har 20 utskott för att 

förbereda sitt arbete till plenarsammanträdena. 

Huvuddelen av parlamentets lagstiftningsarbete 

sker i utskotten, som är uppdelade på 

ämnesområden. Parlamentet kan dessutom vid 

behov tillsätta underutskott, tillfälliga utskott och 

undersökningskommittéer. 

Regionkommittén har sex utskott. 


V Ö 

Vitbok Öppna samordningsmetoden 

Kommissionens vitböcker är dokument med 

På många politikområden (exempelvis utbildning 

förslag till åtgärder inom ett speciellt område. 

och fortbildning, pensioner och hälsovård, 

Ibland föregås de av en grönbok vars syfte är att 

invandring och asyl) fastställer EU:s regeringar sin 

inleda en debatt på EU-nivå. Om rådet är positiv 

egen nationella politik, istället för att tillämpa 

till en vitbok kan det leda till ett 

EU-lagstiftning. De enskilda regeringarna kan 

handlingsprogram för EU på det berörda 

emellertid dra nytta av att dela med sig av 

området. 

information, anta bästa praxis och samordna sin 

nationella politik. Detta sätt att lära av varandra 

kallas den öppna samordningsmetoden. 


Länkar 

Europeiska Unionen 

EU:s webbportal europa.eu 

EG-domstolen curia.europa.eu 

Europaparlamentet europarl.europa.eu 

Europaparlamentets kontor i Sverige www.europarl.se 

Europeiska unionens råd consilium.europa.eu 

Europeiska kommissionen ec.europa.eu 

EU-kommissionens representation i Sverige www.eukomm.se 

Europeiska revisionsrätten eca.europa.eu 

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén eesc.europa.eu 

Regionkommittén cor.europa.eu 

Europeiska ombudsmannen ombudsman.europa.eu 

Europeiska centralbanken www.ecb.eu 

Ordförandeskapet 

Tysklands ordförandeskap www.eu2007.de 

Svenska regionkontor i Bryssel 

Central Sweden www.centralsweden.se 

East Sweden www.eastsweden.org 

Mid Sweden www.midsweden.se 

North Sweden www.northsweden.org 

Sydsam (South Sweden) www.sydsam.se 

Stockholm Region www.stockholmregion.org 

West Sweden www.westsweden.se 

Organisationer 

CEEP www.ceep.eu 

CEMR www.ccre.org 

CLRAE www.coe.int/T/Congress/ 

Övrigt 

EU-upplysningen www.eu-upplysningen.se 

Europe Direct ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm 

EUR-Lex, EU-lagstiftning eur-lex.europa.eu/sv/index.htm 

EP Legislative Observatory, följ EU-ärenden europarl.europa.eu/oeil/ 

PreLex, följ EU-ärenden ec.europa.eu/prelex/apcnet.cfm?CL=sv 

EU-kommissionens aktuella samråd ec.europa.eu/yourvoice/consultations 


Kontakt 

EU-frågorna och den internationella bevakningen är fördelad på de olika avdelningarna i Sveriges 

Kommuner och Landsting. På varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare, som ansvarar för att 

samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar med intressebevakning av EU- 

frågor som är sektorsövergripande. Kontakta gärna någon av nedanstående om du vill veta mer om ett visst 

område. 

EU-samordnare på avdelningarna 

Arbetsgivarpolitik 

Jeanette Grenfors 08-452 74 52 jeanette.grenfors@skl.se 

Claes-Håkan Jacobson 08-452 76 26 claes-hakan.jacobson@skl.se 

Ekonomi och styrning 

Tommy Rosén 08-452 79 24 tommy.rosen@skl.se 

Christina Rydberg 08-452 78 38 christina.rydberg@skl.se 

Juridik 

Caroline Wehlander 08-452 79 76 caroline.wehlander@skl.se 

Kommunikation 

Claes Bertilson 08-452 78 07 claes.bertilson@skl.se 

Lärande och arbetsmarknad 

Nina Andersson 08-452 79 29 nina.andersson@skl.se 

Tillväxt och samhällsbyggnad 

Torbjörn Conon 08-452 78 30 torbjorn.conon@skl.se 

Vård och omsorg 

Karin Berlin 08-452 78 31 karin.berlin@skl.se 

Internationella sektionen 

Elmire af Geijerstam, sektionschef +32 2 549 08 63 

08-452 78 32 eag@skl.se 

Maria Björck 08-452 78 69 mb@skl.se 

Siv Forslund 08-452 78 43 sf@skl.se 

Åsa Gamrell Nyberg 08-452 78 39 agn@skl.se 

Johan Stjernfält 08-452 78 10 js@skl.se 

Oscar Wåglund Söderström 08-452 78 34 ows@skl.se 

Tommy Holm +32 2 549 08 61 th@skl.se 

Marcus Holmberg +32 2 549 08 67 mh@skl.se 

Kristofer Thelin +32 2 549 08 65 kt@skl.se 


118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 

info@skl.se, www.skl.se 

Square de Meeûs, 1 

BE-1000 Bruxelles, Belgien 

Tfn +32 2 549 08 60, Fax +32 2 502 72 27 

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Kommissionens arbetsprogram 2007 - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?