Ladda ner

52010 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE
En ny generation
skogsägare på väg
Rälsen ligger som en öppen väg
Mellanskogsplantan gör succé
Våra vänner myskoxarna i Tännäs

6
i n n e h å l l
När du ser att någon sätter på sig sina stövlar,
kan du vara ganska säker på att något
spännande ska hända.
2
8
Nalle Puh
14
med mellanskog
nr 5, 2010
3 Ledare
4 Nya tidens skogsägare
6 Virke på räls
8 Myskoxcentrum
10 Kraftsamtal Skog
12 Livsstil
14 Mellanskogsplantan
16 Glöde tycker till
17 Sture spekulerar
18 Från Skogen
Ränterutan
Gällande räntesatser Mellanskog (1 oktober 2010)
Förskott, leveransvirke 5,75 %
Dellikvid, avverkningsrätt 3,75 %
Merkonto 1,00 %
Betalningsplan 1,25 %
Dröjsmålsränta 8,50 %
Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Martin Ekman,
Roger Eriksson, Caroline Forsberg, Johanna Eriksson, Jonas Olinder,
Per Jansson, Kerstin Kungsman, Yngve Norgren, Hans Kättström,
Mårten Mattsson, Sune Nilsson.
Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60,
Box 127, 751 04 Uppsala.
Tel: 018-17 09 00 Fax: 018-52 10 28
E-post: per.bengtsson@mellanskog.se
På omslaget: Johan Lindström, foto: Simon Wester, NPP
Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå
Tryck: Hansaprint 2010
Ansvarig utgivare: Per Bengtsson,
informationsavdelningen Mellanskog
Upplaga: 26 000
Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

Glädjen att äga skog!
För mig är glädjen av att se hur skogen växer
när jag gjort något aktivt, en viktig drivkraft i
mitt skogsägande. Jag brukar jobba en vecka
varje höst i min skog. Även på en mindre
fastighet som min, finns det alltid något att
göra för att öka värdet.
Vi skogsägare lever inte av hur många kronor det blir i
netto per kubikmeter, utan vi lever av nettot per hektar.
Med det menar jag att det jag själv påverkar i form av skogsskötsel,
hur mycket volym, vilka trädslag, vilken kvalitet jag
själv skapar, har minst lika stor betydelse för lönsamheten
som aktuella virkespriser och avverkningskostnader.
För mig blir det mest röjning i skogen. Ett motormanuellt
arbete, där skillnaden i produktivitet emot proffsen
inte är avskräckande stor för en veckas arbete. Det är
klart att skulle mitt röjningsbehov uppgå till flera veckors
arbete varje år, då skulle jag inte tveka att leja någon för
jobbet. Att se min förstagångsröjda självföryngrade tallplantskog,
fortfarande tät för att låta den kvalitetsdanas
upp till fem meters höjd, skänker mig en speciell glädje.
Jakt och viltvård
Enda smolket i bägaren är att älgskadorna tenderat att
öka de senaste åren. Därför kändes ett par dagar på älgpass
och den tjur jag i år fällde på samma skifte jag röjt,
mer än någonsin som skogsvårdsarbete.
Visst uppskattar jag avkopplingen och spänningen i
jakten. Att jakten har ett egenvärde i ägandet av skogen.
Men jag tycker det är viktigt att vi skogsägare verkligen
tittar i detalj på viltskadornas omfattning på våra fastigheter
och driver frågan om en balanserad viltstam.
Slitet gav goda resultat
Uppdatering av skogsbruksplanen är en annan favoritsyssla
för mig. Jag vill ha en aktuell och samlad bild av
skogstillståndet. Därför ägnade jag tid till att kontrollera
återväxtsresultat efter slutavverkning, samt mäta bestånden
som gallrats det senaste året.
Det kändes bra att föreningen gjort ett kvalitativt gott
jobb med förstagallringen. Jag bestämde mig också för
att för första gången skogsgödsla på min fastighet. Det
går inte att blunda för fakta, skogsgödsling är en av de
mest lönsamma investeringarna i lämplig skog.
Utbo som jag är, vände jag åter till Uppsala efter en
vecka i skogen, med glädjen och träningsvärk, av att
gjort något bestående för att öka värdet på min skog.
Bonus av resan i år var livskvalitet i förpackad form –
jag har kunnat ladda frysen med älgkött, lingon och fisk
från den egna skogen.
Marknadsledande priser på biobränsle
Från i höst är handeln med biobränsle fullt integrerad
i Mellanskogs kärnverksamhet. Efter förvärvet av
Naturbränsle AB i våras har organisationen riggats för
en rationell hantering av alla olika bränslesortiment. Det
mesta av innevarande säsongs leveranser av biobränsle
är redan sålda. Vi har fått ett positivt bemötande från
våra nya kunder.
Ett offensivt arbete har genomförts för att söka kunder
med god betalningsförmåga samt för att skapa en
effektiv hantering av logistiken på leveranserna. På våra
drygt 40 biobränsleterminaler finns material lagrat för
att klara vinterns omfattande leveranser. Därför känns
det glädjande att våra skogsägarpriser för biobränsle är
marknadsledande i Sverige.
Hälsningar
Lars Gabrielsson
VD
l e d a r e
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 3

n ya t i d e n s s k o g s ä g a r e
4
Hösten har kommit till Huddungeby och den gröna
strängen av gräs som leder fram till Johan Lindströms
föräldrahem, släktgården från 1625, har fått gulröda
fläckar av löv. Allén till huset glesnar under en blå
septemberhimmel. Johan har flyttat in med sambo och
hund i farmor och farfars gårdshus från 1920-talet. Om
han följer vägen uppåt mot skogen är han snart i egna
marker, 142 produktiva hektar.
– Målet är att vara i skogen två, tre dagar i veckan,
säger Johan. Jag uppskattar lugnet därute och slipper
lukta flygfotogen hela tiden.
Här ute går han i pappas fotspår, bokstavligt talat.
Efter sin pappas död 2006, fick Johan ta över skogen.
Han medger att det var tidigare än han anat.
– Pappas sjukdom gick väldigt fort, säger han. Vi
hade pratat om att jag skulle ta över, han ville det och
jag med. Pappas liv var skogen. Han var där sju dagar
i veckan, kom hem, luktade skog och svett, åt mat,
duschade och la sig.
Johan Lindström och hans inspektor, Tobias Persson, tar en extra titt i skogsskötselplanen.
Johan går i pappas fotspår
”Den fattiges bankbok” sa Johan Lindströms farmor om skogsägande. I dag är 33-åringen i Huddungeby
utanför uppländska Heby skogsägare på sin fritid, när han inte pendlar till skiftjobbet på Arlanda.
Skogsskötselplanen – en bra grund för samarbete
Det var ett generationsskifte i dubbel bemärkelse. Pappan
levde för skogen men Johan jobbar skift på Arlanda,
röjer snö på vintern och klipper gräs på sommaren. Han
uppskattar skiftgången, det ger honom lediga dagar
hemma och tid för skogen.
– Ibland har jag lite dåligt samvete, säger Johan. Jag
tänker att hade farsan levt hade jag nog fått skäll. Skogen
var hans allt men jag har ju ett liv här, på jobbet och i
skogen.
Skogen sköter han själv, med stöd från Mellanskog
och inspektor Tobias Persson.
– Vi träffas en gång om året och gör översyn. Jag
har någotsånär bra koll på skogen, men det är tack vare
Tobias.
– Skogsskötselplanen är ett utmärkt verktyg för att
se vad som ska göras, en bra grund för samarbete och
kunna se fördelning vad jag som skogsägare behöver
hjälp med och vad jag kan utföra på egen hand.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

Som skogsägare ska man inte behöva känna att man
måste hinna göra allt själv, utan faktiskt prata med oss
om vad man vill ha hjälp med, berättar Tobias.
Ny generation och nya behov
– Jag har inte varit rädd att pröva saker, och tar hand
om en del av skogsskötseln på egen hand. Numera har
jag väl bättre koll än i början men ibland kan jag känna
att det hade varit bra att ha farsan här och fråga om
råd, och visst saknar jag pappas kunskap och erfarenhet,
säger Johan.
– Min sambo är ju lite orolig förstås… Hon är rädd
för att jag ska få ett träd över mig eller såga mig i knäet.
Men jag lär mig vartefter, fortsätter Johan.
Han tillhör den nya generationens skogsägare, de
unga. Det märks på kontakten med Mellanskog, berättar
Tobias Persson.
– Yngre skogsägare håller vanligtvis kontakt via e-post
i större utsträckning än de äldre. Jag tycker det är bra att
Mellanskog följer med tiden, att vi har fler kontaktmöjligheter
som passar våra skogsägare.
Tobias Persson märker en annan skillnad med de
yngre skogsägarna, som till exempel Johan.
– De inser att de behöver hjälp från oss, menar han.
Tidigare har det varit stor prestige bland skogsägare att
sköta allt själv, men de tillhör också en generation som
haft mer tid och levt av sitt skogsbruk.
– När jag går på möten med andra skogsägare är jag
yngst där, säger Johan. Likaså bland grannarna. För dem
är det fortfarande prestige att göra allt själv, de tänker;
”att det ska jag klara av”. Skogen tar all ledig tid och är
ett sätt att leva.
Skogen en del av livskvaliteten
Han uppskattar stödet från inspektorn Tobias Persson
och Mellanskog.
– Jag inser att det inte går att skjuta upp saker, att
man måste ta itu med röjning och inte vänta ett år eller
två. Skogen växer och förändras hela tiden, så jag röjer
hellre för tidigt än för sent.
Ute i markerna är det tyst och lugnt. Morgondaggen
har gjort marken hal. Johan tar promenader med hunden
med ett grässtrå i munnen. Här har han alltid gått, skogen
känns som en släkting till honom.
Från huset till jobbet på Arlanda har han en timmes
resa. Ändå vill inte Johan Lindström bo någon annanstans
än här. Skogen, miljön, föräldrahemmet, livet i
Huddungeby ger livskvalitet.
En morgon i somras, på väg till Arlanda med betongen,
liv, rörelse, människor och maskiner, stod han vid vägen
och väntade på en kompis som han samåkte med.
– Det var tidigt på morgonen, allt var lugnt och fåglarna
kvittrade. Då kände jag riktig livskvalitet, att jag inte kan
bo på en bättre plats.
Och skogen finns nära, hans skog. Arvet som han
förvaltar och vårdar för nästa generation och sig själv i
framtiden. Just nu bär den fotspåren av två generationer
Lindström: pappas och Johans.
Text: Dan Linder, NPP
Foto: Simon Wester, NPP
Johan går verkligen i pappas fotspår.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 5

v i r k e p å r ä l s
Järnvägsterminal i Kil
skapar hälsosam konkurrens
Ett fullastat tåg med 23 vagnar rullar ut från terminalen i Kil.
6
Järnvägsterminaler och båthamnar har öppnat
upp marknaden för Mellanskog på senare tid.
Tåg och båt är som bekant kostnadseffektiva
transportalternativ när det handlar om lite
längre transporter. Den egna terminalen i Kil
har därför redan blivit en tillgång och kommer
att bli en viktig del för Mellanskogs fortsatta
utveckling i området.
Mellanskogs Region Syd har idag tillgång till fyra olika
terminaler – utöver den egna i Kil finns också tillgång
till en tågterminal i Torsby, en vid Setras sågverk i Skinnskatteberg
samt båthamnen i Harg vid Upplandskusten.
Terminalerna har sedan i vintras gjort det ekonomiskt
försvarbart att sälja virke till aktörer utanför den
egna regionen. Södra Skogsägarna har redan blivit en
viktig kund och utvecklingspotentialen ser mycket god
ut. Det innebär också att möjligheterna att upprätthålla
marknadsmässiga priser blir betydligt bättre, när virket
kan säljas både lokalt, nationellt och internationellt.
Skapar en större marknad
På den egna terminalen i Kil hämtas 23 vagnar virke
ungefär en gång i veckan. Det motsvarar 1 400 kubikmeter!
Från båthamnen i Harg går det en transport i månaden
och från Skinnskatteberg är intervallet något längre. De
vanligaste destinationerna för tågen är idag Värö Bruk
utanför Varberg och Mönsterås Bruk strax utanför Kalmar.
Med båt från Hargshamn har man även exporterat
timmer till bland annat Finland.
Miljömässiga fördelar
Det är naturligtvis inte enbart för att det är ekonomiskt
förmånligt som Mellanskog använder tåg och båt som
transportmedel. Givetvis finns också miljömässiga vinster
att göra, inte minst med tågtransporter. Att köra lastbilstransporter
mer än 20–25 mil är vare sig miljömässigt
eller ekonomiskt försvarbart och då blir tåg och
båt överlägsna alternativ.
Tågen som transporterar Mellanskogs virke drivs av
elektricitet, men för att kunna lasta på de stickspår där
terminalerna är belägna krävs ett diesellok, men dessa
korta sträckor är en droppe i havet jämfört med de
utsläpp som lastbilarna orsakar.
Ekonomiska vinster
På- och avlastning av tåg är den dyra delen av den här
typen av transport. Det krävs därför effektiva lösningar
i båda ändar av transporten för att det ska bli en god affär.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

De destinationer som Mellanskog idag levererar till
har väl inkörda och effektiva avlastningsterminaler. På
samma sätt håller Mellanskogs egen terminal i Kil på att
byggas upp till att bli en mycket effektiv anläggning.
– Jag tycker det är spännande att vi kör virke på järnväg.
Men för att det ska bli lönsamt är det viktigt med
riktigt bra lastningsmöjligheter. Om man tvingas flytta
virket med lastbil bara någon mil efter tågtransporten
blir hanteringen alltför dyr, säger Gunnar Björkholm,
logistiker på Mellanskog i Västerås.
– En annan viktig aspekt är också att varje leverans är
helt fylld. Fullastade tåg är en absolut förutsättning för
att det ska bli ekonomi i transporten. Ett halvfullt tåg
är uteslutet. Det är därför viktigt att se till att det alltid
finns minst en full leverans i lager på terminalen.
Regnoväder kan göra det problematiskt att hämta
virke i skogen under vissa perioder, och då krävs ytterligare
marginaler. Därför är det väldigt viktigt med
ordentligt med utrymme så att man kan lagerföra tillräckligt
mycket virke, fortsätter Gunnar Björkholm.
Eftertraktat virke
Efterfrågan på Mellanskogs virke har funnits under en
längre tid hos köpare som rent geografiskt ligger längre
bort än de traditionella leveranserna. Tidigare har det
dock varit svårt med formerna för försvarbara leveranser,
både ekonomiskt och miljömässigt.
– Nu finns de formerna och det är framför allt barrmassaved,
som säljs till Södra, men det blir även en del
löv- och granmassaved och snart även timmer. Södra efterfrågar
större volymer än vad som levereras idag och
i takt med att terminalerna blir effektivare kan också
mängderna ökas på.
Den här utvidgningen av försäljningsområdet gör att
det blir möjligt att hålla marknadsmässiga priser och få
en hälsosam konkurrenssituation om Mellanskogs virke,
förklarar Gunnar Björkholm.
Så går det till i Kil
Ett stycke nedlagd jordbruksmark och ett outnyttjat
stickspår blev den perfekta lösningen för Mellanskog i
jakten på en järnvägsterminal i Värmlandsskogarna. Ett
stort område med plats för närmare 3 000 kubik (drygt
två fulla tågleveranser) virke har grusats upp i direkt
anslutning till rälsen.
Tre dagar i veckan befinner sig en mätansvarig på
terminalen för att ta emot lastbilar och mäta in virke.
Ungefär en gång i veckan kommer Södras tåg för att
hämta virket. Då finns också en handfull lastbilar på plats
för att ta hand om lastningen, som tar mellan 6 och 8
timmar att genomföra. På järnvägsvagnarna spänns inte
virket fast, till skillnad från på lastbilarna. Däremot är det
ytterst viktigt att virket placeras så att ingenting sticker ut
från vagnarna, eftersom det är ganska små marginaler
mellan spåren och vid möten kan en olycka lätt inträffa
om lastningen inte gjorts korrekt.
Lokföraren bevakar lastningen noggrant och godkänner
vagn för vagn. Godkänns inte vagnarna kan man
tvingas såga av grenar som sticker ut eller i värsta fall
lasta om vagnen.
Beroende på vilken destination tåget har så är det
självklart olika typer av massaved som lastas. Till Värö
får exempelvis ingen lövmassaved köras och det kräver
förstås en noggrann planering av såväl transporterna
som hur virket placeras på terminalen. Normalt sett
görs därför månadsplaneringar för den här biten.
Framtiden ljus för skogsägarna i Mellansverige
Terminalen i Kil fortsätter att utvecklas. Inom kort
kommer exempelvis elektricitet att dras fram för att
kunna sätta upp belysning vid mätrampen, något som
är nödvändigt när det går mot mörkare årstider. För
Mellanskog och dess medlemmar innebär dock terminalen
redan att ljusare tider väntar.
Text: Johan Andersson
Foto: Christer Pöhner
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 7
Bra lastningsmöjligheter och extra stor noggrannhet är ett måste för att frakta timmer med tåg.

m y s k o x c e n t r u m
8
Myskoxar lockar i Tännäs
Det första vi ser är ögonen som håller oss
under noggrann uppsikt. Sedan ser vi de typiska
svängda hornen, men djuret i övrigt smälter
samman med skuggorna bland björk och gran
i fjällskogen. Höstsolen skapar starka kontraster
här på berget Östra Krökets sluttning.
Men tydligen godkänns vi som ofarliga, för plötsligt
kommer hela familjen myskoxe fram i ljuset bara något
tiotal meter ifrån oss – tjur, ko och kalv, omgivna av
svärmar av mygg och knott. Vi är på besök i Sveriges
enda myskoxhägn, utanför Tännäs i västra Härjedalen.
Mellanskog är en av huvudsponsorerna för anläggningen.
– Från början var det tänkt att vi skulle bygga ett älghägn,
berättar Mats Ericsson, Tännäsbo och ansvarig
för djurskötseln på Myskoxcentrum i Härjedalen. Byborna
ville skapa en turistattraktion som skulle ge draghjälp
åt de övriga turistsatsningar som gjorts i området.
Ungefär samtidigt inleddes arbetet med att försöka
rädda den frilevande stam av vilda myskoxar som också
valt Tännäsområdet som boplats. Ganska snart stod
det klart att räddningsarbetet skulle underlättas om det
fanns ett myskoxhägn i området, som kunde fungera
som parnings- och transitanläggning.
– Vi insåg ju att ett myskoxhägn skulle ha en oerhört
mycket större attraktionskraft än ett älghägn, säger Mats.
Samtidigt som vi kunde förena nytta med nöje. Så vi
tänkte om.
Invigning i somras
Det skulle visa sig att vägen fram till färdigt hägn var
både lång och mödosam. Men till sist hade byborna i
Tännäs med gemensamma krafter lyckats få fram de
pengar och tillstånd som behövdes. I juni i år kunde
så Sveriges första myskoxhägn invigas, där allmänheten
En nöjd Staffan Persson, biobränslechef på
Mellanskog, efter att förhandlingarna är i hamn.
kan se urtidsdjuren i en mer naturlig miljö än i en djurpark.
Men där man också kan avla fram fler myskoxar
och bedriva forskning om myskoxens beteende.
De 15 hektar skogsmark man valde för myskoxhägnet
ingår i Tännäs gemensamhetsskog – en samfällighetsförening
som en gång skapades för att förbättra överlevnadsmöjligheterna
för de klimatmässigt hårt prövade
Tännäsbönderna, och som Mellanskog förvaltar sedan
1963. Klimatet är inte det bästa för skogsbruk heller,
med ett höjdläge på 850 meter över havet är det inte
långt kvar till trädgränsen. Men för myskoxen är klimatet
förträffligt. Men en medfödd tröja av finaste bottenull
klarar den de kallaste vinterdagar, men är inte lika
förtjust i sommarvärme.
Årskalven har kända faddrar
För närvarande finns fem djur i hägnet. Deras ursprung
är den grönländska myskoxstammen, men fyra av dem
är födda på en ö i Tromsöfjorden i Nordnorge, där avdelningen
för arktisk biologi vid Tromsö universitet
bedriver myskoxforskning.
Den femte, årskalven, föddes i hägnet i Tännäs den
första juni, till alla inblandades stora glädje.
Fadderskapet till kalven skänkte sedan Myskoxcentrum
som bröllopspresent till kronprinsessan Victoria
och Daniel, i hopp om att de ska besöka hägnet för en
namngivningsceremoni framöver.
– När kungen besökte västra Härjedalen för att inviga
Fjällmuseet i Funäsdalen, hade han som önskemål att
få se de vilda myskoxarna, säger Mats. Så vi hoppas att
intresset för djurarten har gått i arv.
En lyckad satsning
Omkring tre miljoner kronor har anläggningen hittills
kostat, men det tycks vara väl använda slantar – intresset
har varit mycket stort redan första sommaren.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

Tre guidade turer om dagen, sex dagar i veckan, har
behövts för att tillgodose besökarna.
Besöksrampen där man får närkontakt med urtidsdjuren
är förstås hjärtat i anläggningen, men här finns
också ett utsiktstorn med en storslagen vy över fjällvärlden
och de vilda myskoxarnas vinterområde.
– På sikt hoppas vi också att kunna bygga en centrumanläggning
– vår avsikt är ju att visa myskoxarna
året runt.
Mellanskog har ställt upp som sponsor för driften av
anläggningen – övriga sponsorer är vindkraftbolaget
Wallenstams och det lokala vattenkraftbolaget Fyrfasen
Energi.
– Vi önskade oss sponsorer med förankring i bygden,
säger Mats Ericsson. Och det fick vi!
Text: Bosse Yman
Foto: Joachim Lagercrantz
Några fakta om
myskoxen:
• Vad namnet egentligen syftar
på är okänt – några myskkörtlar
har den inte.
• Myskoxen är ett slidhornsdjur. I samma
familj ingår visenten, mufflonfåret,
stenbocken – och vår tamko.
• Inuiterna kallar myskoxen Umingmak,
som betyder den skäggige.
• En vuxen myskoxe är 200–250 cm
lång, 130–165 cm hög och väger
225–400 kg.
• Myskoxen är fredlig, men kan vara
farlig om man är alltför närgången.
En irriterad myskoxe fnyser och gnider
huvudet mot frambenen – ser man
det beteendet är det hög tid att dra sig
tillbaka.
• I Sverige får man inte medvetet
uppehålla sig närmare de vilda
myskoxarna än 100 meter. Varje
myskoxe flyttar alltså omkring sitt eget
naturskyddsområde!
Mellanskog stödjer Myskoxen
Mellanskog har beslutat att under tre år stödja verksamheten
vid Myskoxecentrum Härjedalen vars syfte är att
rädda den svenska stammen. Vid Myskoxecentrum
bedrivs forskning, avel och turistverksamhet.
Vad skall myskoxen heta?
Mellanskogs medlemmar har nu möjlighet att namnge
en 1,5 årig tjur. Skicka in ditt namnförslag till:
receptionen@mellanskog.se eller vykort till Mellanskog,
Box 127, 751 04 Uppsala. Förslagen ska vara oss tillhanda
senast torsdag 4 november. Vinnaren bjuds på en
exklusiv visning av myskoxarna samt övernattning för
två personer.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 9
Mats Ericsson, Myskoxcentrum.
Inte ska väl jag behöva gå namnlös genom livet?

k r a f t s a m ta l s k o g
10
Generationsskiften lockar allt fler
Väldigt många skogsägare har ett allt större intresse och behov av rådgivning där de skogliga aspekterna
knyts samman med skogsekonomisk och juridisk kompetens. Därför erbjuder Mellanskog
och LRF Konsult gemensamt något som kallas Kraftsamtal Skog.
Det här är ett nytt initiativ som bygger på ett trepartssamtal
där skogsägare, skoglig expertis från Mellanskog
och en skogsekonomisk konsult från LRF Konsult träffas
samtidigt. Detta för att kunna knyta ihop rådgivningen
och skapa en helhet när det gäller skogsägarens fastighet.
Kraftsamtal Skog utgår från varje skogsägares speciella
förutsättningar och möjligheter och kan handla om
så skilda saker som att börja diskutera framtida generationsskiften
till att lägga upp skötselmässiga och ekonomiska
planer tillsammans.
För att nå ut till intresserade medlemmar och informera
om möjligheterna med Kraftsamtal Skog har Mellanskog
och LRF Konsult, förutom traditionell marknadsföring,
nu börjat bjuda in till informationsträffar runt om i
virkesområdena. Med på dessa träffar finns olika typer
av experter från både Mellanskog och LRF Konsult.
Fullt hus i Norrtälje
Att det finns ett stort och genuint intresse inser man en
oktoberkväll i Norrtälje där den stora konferenssalen är
fylld till bredden och extra stolar får bäras in i sista stund.
Inte så konstigt kanske, med tanke på att både en
VO-chef från Mellanskog, en jägmästare och en skattejurist
från LRF Konsult och god mat stod på programmet.
– Ja, det var verkligen lyckat och samtidigt inspirerande
att så många av våra medlemmar ville komma, säger
Mårten Mattson, VO-chef i Stockholm. Det bekräftar
dessutom vår uppfattning att det verkligen är många
medlemmar som har behov av den här kombinationen
av skoglig och ekonomisk/juridisk hjälp i ett samlat
sammanhang.
En stor del av intresset är naturligtvis kopplat till
generationsskiften, och det är också väntat med tanken
på den relativt höga medelåldern på våra medlemmar.
– Vi fick tio beställningar på Kraftsamtal Skog direkt
efter mötet, fortsätter han.
Att det kommer att bjudas in till fler träffar bekräftas
av Mårten, som talat med många medlemmar i Stockholm-
och Uppsalatrakten som har uttryckt en önskan att också de
ska kunna besöka en träff i närområdet.
Eva Edman, skogsägare Mårten Mattsson, Mellanskog Katarina Bartels, skattejurist,
LRF Konsult
En mycket positiv besökare
En av alla deltagare på träffen i Norrtälje var Eva Edman,
skogsägare från närbelägna Salnö på Väddö.
– Det var ett väldigt bra möte med en spännande
mix av information. Allt från generationsskiften, prisutveckling
på råvara och fastigheter i olika områden, till
Mårtens information om Mellanskogs roll i sammanhanget,
berättar Eva.
– Det öppnar verkligen ens ögon för de kunskapsluckor
man har på många av de här komplexa områdena.
Speciellt intressant för mig personligen var informationen
kring alla typer av överlåtelseformer som finns.
Främst de kring generationsskiften som ju är väldigt
aktuellt för många medlemmar, som precis som jag, har
kommit en bit upp i åren och har flera barn. Här finns
det väldigt mycket man kan vara med och påverka, med
rätt sorts hjälp, fortsätter Eva.
Har redan bestämt sig
Eva Edman tar allvarligt på de här frågorna och hon har
redan har talat med sin inspektor, Axel af Petersens, om
ett Kraftsamtal Skog med fokus på ett generationsskifte.
– Först vill jag passa på att säga att jag tycker det är en
styrka att Mellanskog är med och föreslår denna typ av
trepartssamtal, då de trots allt är en part som vill en sak
som kanske står i kontrast till vad LRF Konsult föreslår.
Det visar att man verkligen månar om sina medlemmar.
– Har man som jag och maken fyra barn mellan 25
och 33 år som befinner sig i olika faser i livet gäller det
att ge det tid och låta alla komma till tals. Här kommer ett
Kraftsamtal att fungera som en bra början.
När familjen väl har enats, kan Mellanskog hjälpa oss
med allt det praktiska.
Många frågor ska besvaras
Katarina Bartels, skattejurist från LRF Konsult, var med
på mötet och gick igenom olika typer av överlåtelser. Hon
började med att förklara att formerna är många och de
ekonomiska och juridiska aspekterna så många att frågan
alltid måste utgå från den specifika skogsägaren.
Henrik Sjöberg, jägmästare och
auktoriserad lantbruksvärderare
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

”Vi står inför ett berg av generationsskiften”
Katarina Bartels, skattejurist, LRF Konsult
– Vi står inför ett berg av generationsskiften bland privata
skogsägare och Kraftsamtal Skog är ett sätt att erbjuda
medlemmar ett samlat grepp ur alla synvinklar. Först då
kan fastighetsägaren fatta så kloka beslut som möjligt
när det gäller några av de viktigaste frågorna de ställs
inför under ett helt yrkesliv, förklarar Katarina.
– Samtidigt undrar många varför de ska göra ett
generationsskifte överhuvudtaget. Svaret jag brukar ge
är att medan man själv är i livet kan man som ägare
till fastigheten själv vara med och bestämma hur man
vill ha det och kan dessutom i samtal förklara vad som
ligger bakom ens beslut och på så sätt få acceptans för
dessa, fortsätter Katarina.
Mycket förenklat kan man sammanfatta Katarinas
råd med att man bör börja med en livskalkyl, d.v.s. det
man brukar kalla de mjuka frågorna.
Det är i det här läget det är så viktigt att komma överens
så att alla parter är nöjda både nu och i framtiden. Vem
ska ta över, ska vi kanske sälja, ska vi flytta eller bo kvar
på fastigheten?
Först därefter behöver man hjälp av en erfaren konsult
för att göra en ekonomisk kalkyl, som ska se till allas
intressen. Här ser man vilka behov som finns och vilka
ekonomiska förutsättningar som finns hos både överlåtaren
och övertagaren. Vem klarar vad, rent ekonomiskt?
Sedan är det dags att hitta en modell som passar bäst
i förhållande till vad man har kommit fram till ovan. Här
finns det så många variabler att ta hänsyn till att en erfaren
skattejurist med branschkunnande är en ovärderlig hjälp
och kan göra en enorm skillnad i det ekonomiska utfallet
på sista raden.
Text & foto: Martin Ekman, NPP
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 11

l i v s s t i l
Jakt i Hälsingland
På en stubbe på sluttningen av Kvarnberget i
närheten av Los i norra Hälsingland sitter Kenneth
Jakobas och väntar på älg. Härifrån kan han se
ut över milsvida områden med skog. Det var på
de här markerna som Mellanskog för många år
sen hämtade högresta granar till återuppbyggnaden
av Katarina kyrka i Stockholm. Både den
välskötta skogen och jakten är värdefull för en
tredje generation skogsägare på fastigheten
Kvarnberg.
Vi möter ett litet jaktlag på fem personer under den sista
jaktdagen på en 400 hektar stor skogsfastighet i norra
Hälsingland. Det var härifrån en släkting 1926 låste dörren
och flyttade ner till tätorten.
Från sin jaktmark 12 kan Kenneth Jakobas se ut över milsvida skogar.
Allt finns bevarat och ytterligare två generationer har
fortsatt att vårda såväl byggnader som skog.
För traditionerna vidare
Under tre dagar varje år träffas och jagar laget tillsammans.
Det är förutom jaktupplevelser också en social funktion
som ingen vill vara utan.
Tre av deltagarna kommer från närliggande Järvsö, en
fjärde är bofast i Kvarnberg och Kenneths pappa, som
började jaga med laget för några år sen, bor i Skog i
södra Hälsingland.
Idag är det familjen Jakobas som tredje generation
äger både fastigheten i Kvarnberg och en skogsfastighet
i Järvsö där de bor. En fjärde generation är på gång och
sonen Edvin fick vara med när sjutaggaren fälldes under
den första jaktdagen.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

– Det finns ett stort värde i att kunna jaga och att kunna
föra det vidare till nästa generation känns bra.
Nu går 14-åringen bara och väntar på att skaffa sig jägarexamen
och få ett eget gevär. Han har tagit hand om
hornet efter tjuren och kommer att göra i ordning det.
Motstridiga intressen
Kenneth blickar ut över sluttningen och skogen och
konstaterar att det kan vara en balansgång att hålla en
älgstam och undvika stora betesskador.
Den älgstam som fanns på 80-talet vill han inte ha
tillbaka och visst kan det kännas besvärligt när ung
tallskog betas. Men vare sig älgen eller den välskötta
skogen vill han undvara. Det måste gå att förena de
båda intressena, menar han.
Det finns ett stort värde i jakten och en stor andel gran på
fastigheten gör att betesskadorna inte behöver bli så stora.
Ytterligare ett värde av jakten är det när den stora älgtjuren
styckas och de fem baljorna fylls med fint älgkött.
Björnmarker
Nu är det inte bara älgen som är jaktbar på fastigheten
i Kvarnberg. På väggen i det tillfälliga slakteriet finns
noteringar om björnar som fällts.
Själv har Kenneth inte skjutit någon björn även om
det förra året var bara några meter mellan honom, sonen
och björnen. Det är istället hundföraren i jaktlaget,
Patrik Levin, som svarat för björnjakten. Under en fyraårsperiod
har fem björnar fällts på de 400 hektaren.
– Vi måste nog ha gevären laddade när vi närmar oss
slaktplatsen, säger Kenneth när vi går mot den plats där
sjutaggaren fälldes. Det är inte ovanligt att vi har björn
som letar reda på resterna.
Det blir ingen björnkontakt den här gången. Däremot
en flock korpar och en kungsörn som använder matstället
på sluttningen.
Ytterligare en upplevelse som gör att jakten och viltvården
har en plats också i ett modernt och välskött
skogsbruk.
Text & foto: Olle Sundin
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 13

m e l l a n s ko g s p l a n ta n
14
Det är viktig med rätt planta på rätt plats.
Det är mycket som ska klaffa vid skogsplanteringen.
Vilken tidpunkt är lämpligast? Vilken planteringspunkt
är bäst? Och hur väljer man rätt planta? Sara Lindstedt
på Mellanskog tipsar om en grön liten nyhet som
förenklar och ger skogen en flygande start.
Välj rätt planta
Tunga regnmoln glider sakta över en gråmulen himmel när
jag kliver ur bilen på en liten skogsväg söder om Sala, nära
den anrika kurorten Sätra Brunn. Här, på ett markberett disigt
hygge möts jag denna tidiga morgon av en pigg och leende
Sara Lindstedt i klarröd jacka. Sara arbetar som inspektor
och skogsvårdsledare i virkesområde Västmanland.
Jag träffar även skogsvårdsentreprenören Johan Gustafsson
som gör sin första säsong i Salaområdet för Mellanskog. Idag
ska han under 5–6 timmar plantera skog i Tomtaområdet.
Under den tiden åker ca 1 500 plantor genom planteringsröret
som just nu vilar på hans ena axel. Under skiftande
väderlek som bjuder på såväl uppehåll och regn som små
solglimtar pratar vi plantering och mumsar på höstäpplen.
När är bästa tiden att plantera, Sara?
– Man kan egentligen plantera från tjällossningen på våren tills
tjälen går i på senhösten, säger Sara. Mitt på sommaren kan
det dock vara varmt, hårt i marken och mycket insekter. På
våren används ju invintrade plantor som tål försommarfrost
och har hela sommaren på sig att växa till. Nackdelen är att
rötterna ännu inte utvecklats så mycket, att torka och snytbaggar
kan slå till och att gräs i närheten kan hinna före och
hämma utvecklingen.
– Hösten är ett gott alternativ! Marken är fuktig och rotetableringen
gör att plantorna kommer igång snabbare än på
våren. Det man ska tänka på är att inte vänta till för sent in
på hösten med att plantera.
Johan håller med om att hösten är en perfekt planteringstid.
Han följer markberedningsspåret och sätter plantorna med
två meters mellanrum. Marken är mjuk och planteringen går
snabbt och lätt.
Plantförsäljningen har ökat med 30 %. Varför väljer allt
fler medlemmar Mellanskogsplantan?
– Anledningarna är många. För det första har vi utvecklat en
enhetlig täckrotsplanta i samarbete med utvalda leverantörer
och fått fram raka, finkvistiga och snabbväxande träd, berättar
Sara.
– Dessutom erbjuder vi olika plantstorlekar för olika virkesområden,
vilket gör det enklare för skogsägaren. Platsens
bonitet avgör om liten, normal eller stor planta ska väljas.
Storlekarna ska ses som rekommendationer, är man osäker
kan man alltid prata med oss! Just i det här området passar
mellanstorleken medan minsta storleken fungerar bäst i
norra Västmanland och högre upp i landet.
– Sedan är Mellansskogsplantan mycket prisvärd eftersom
vi legoodlar miljontals plantor.
– Vi säljer mest gran men även tall förstås, i Västmanland
mest en 1,5 årig planta med dubbelbarr.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

Andra fördelar med Mellanskogsplantan?
– Ja, medlemmarna kan till självkostnadspris få plantorna
hemtransporterade. Direkttransport ger färskare plantor och
snabbare leveranser, menar Sara.
– Och så sparar Mellanskogsplantan miljön då den har ett
tvåårigt skydd mot snytbagge genom endast en behandling.
Insekticid i kombination med Flexcoat, en naturlig och skyddande
stärkelse som skapar ett hölje runt barken, förhindrar
att själva insekticiden regnar av eller dunstar. Flexcoat förlänger
skyddet. Smart, miljöförbättrande och kostnadseffektivt,
tycker Sara.
Täckrotsplanta eller barrotsplanta?
Sara släpper ut den lugna och fina boxertiken Geneva ur bilen
och säger utan tvekan:
– Täckrotsplantan är tålig, lätthanterlig och är ett säkrare
kort. Dessutom tar den halva tiden att plantera jämfört med
barrotsplantan som kräver att man gör hål med hacka eller
borr först. Vi säljer ca 6–7 % barrotsplantor i Västmanland
idag och då handlar det främst om lärk, douglas- och sitkagran.
Resten är täckrotsplantor.
Markberedning eller inte?
– Ju bättre förutsättningar plantan får desto bättre blir resultatet!
Markberedningen har ökat markant överlag och den
ger ett gott resultat. Men man måste komma ihåg att det i
vissa fall inte går att markbereda p.g.a. terrängen.
Slutligen, hur snabbt får man hem sina plantor?
– Beställ i god tid då tar det, på våren ca 1–2 veckor från avrop
till leverans men på hösten går det snabbare. Tillgången på
både plantor och entreprenörer är extra god på hösten, säger
Sara och kikar åt Johans håll. Vart tog han vägen?
Men han är redan långt, långt borta. Över tusen plantor
väntar på att få slå rot i den västmanländska myllan.
Text & foto: Lotta Isaksson, NPP
Planteringsparlör
Bonitet – skogsmarks bördighet/virkesproducerande
förmåga. Avgörs bl.a. av jordmån och klimat.
Planteringspunkt – bästa möjliga planteringsplats för
överlevnad och utveckling. Olika marker ställer olika krav
på planteringspunkt.
Proveniens – här; plantans härkomst.
Barrotsplanta – planta som odlas på friland. Levereras
med bar rot.
Täckrotsplanta – trädplanta som drivits fram i små plastceller
och levereras med roten täckt av preparerad jord.
Markberedning – utförs av skogsmaskiner på kalhyggen.
Humuslagret rivs upp, mineraljorden blottläggs och
därmed underlättas föryngringen.
Ståndort – växtplats för skog. Karaktäriseras av bl.a.
klimat, topografi och jordens fuktighet.
Legoodlad – kontraktsodlad.
Fakta
Namn: Sara Lindstedt.
Ålder: 26.
Bor: På landet nära Sätra Brunn.
Yrke: Inspektor och skogsvårdsledare i vo Västmanland.
Började på Mellanskog för tre år sedan.
Familj: Sambo Kristoffer, datatekniker och Geneva,
en boxertik importerad från Minsk i Vitryssland.
Fritid: Naturupplevelser och träning med hunden, t.ex. bruksgrenarna
spårning och lydnad samt IPO och utställningar.
En glad Johan Gustafsson, med
planteringsröret tryggt på axeln.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 15

g l ö d e t y c k e r t i l l
Nya skogsägare
skapar nya utmaningar
Det diskuteras ofta om utmaningen i att
möta de nya skogsägarna. Vilka behov och
önskemål har de? Hur kommer de att välja
sin skogliga samarbetspartner? Hur ska
Mellanskog attrahera de nya skogsägarna?
Från heltid till ”då och då-tid”
Under de senaste 20–30 åren har det skett en successiv
minskning av de som på heltid försörjer sig på
jord- och skogsbruk. Många barn till skogsägare har
flyttat från föräldrafastigheten till närliggande tätorter
och har inte ambitionen att bli jord- och skogsbrukare
på heltid. Ändrade skatteregler och lättnader i att
förvärva skogsfastigheter har också genomförts
under denna tid. Samtidigt har ökade fastighetspriser
bidragit till att försena och försvåra generationsväxlingar
när ett syskon ska lösa ut andra.
Tony Blair, Moderaterna och Socialdemokraterna?
I skrivande stund har valet till Sveriges riksdag
nyligen genomförts. När jag hör eftervalsanalyserna
slår det mig att politiska partier till viss del brottas
med likartade frågeställningar som en skogsägareförening!
För partierna gäller det att föra en politik
som attraherar så många som möjligt utan att tappa
kärnväljarna.
New Labour i England breddade sig åt höger och
hade en glansperiod med Tony Blair som premiärminister.
Nya Moderaterna kopierade konceptet (min
tolkning), men breddade sig åt vänster. De har nu,
under två val, fördubblat antalet väljare. En eftervalsanalys,
jag hör på bilradion, hävdar att Socialdemokraternas
tillbakagång i valet beror på att de
inte lyckats anpassa sin politik till/attrahera väljare
i expansiva befolkningstäta områden. Det verkar,
kort sagt, som de behöver bredda sin politik.
Jag är inte speciellt insatt i partipolitik, men för
medlemsorganisationer, såväl politiska partier som
16
Text: Dan Glöde
skogsägareföreningar och ideella organisationer,
framstår det som strategiskt viktigt att följa med i,
och anpassa sig till, de förändringar som påverkar
medlemmarna.
Utmaningen förändras, behovet kvarstår
Samhället förändras kontinuerligt och Mellanskog
måste följa med. Föreningsrörelsens utmaning är
inte densamma som för 20–30 år sedan, men behovet
av våra tjänster är fortsatt stort. Även om färre på
heltid är beroende av skogen som inkomstkälla behöver
skogen skötas.
Tidsbrist, utboägande, ökat datakunnande, minskad
självverksamhet, ökat jakt- och miljöintresse,
ekonomiska motiv m.m. är faktorer att beakta. Nu är
utmaningen att anpassa Mellanskog till de nya skogsägarnas
behov samtidigt som nuvarande medlemmar
fortsatt känner sig hemma.
Vem berättar?
Att vara kund i ett företag som man själv äger och
kan påverka och som dessutom har målet att gynna
kundens virkesaffär och skogsskötsel (inte att försörja
någon industri med billig råvara), borde tilltala
många av de nya skogsägarna. Det gäller bara att
någon talar om det för dem.
Det nya Mellanskog?
Flera aktiviteter pågår för att möta både nya och ”gamla”
skogsägare, t.ex. förvaltningskoncept, medlemswebb,
nya webbanpassade skogsbruksplaner, trepartssamtal
med skogsägare och LRF Konsult, utveckling/
anpassning av vårt kvalitetssäkringssystem och vår
skogsskötselstandard, bränslegallringar och liknande.
Samtidigt är det viktigt att ha en genomtänkt och
samordnad strategi för att möta de nya skogsägarna
utan att kärnan av medlemmar känner sig främmande.
Service, kvalitet och tillgänglighet tror jag är
viktiga ledord på vägen mot det ”nya” Mellanskog.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

Sture spekulerar
– virkesmarknaden oktober 2010
När detta skrivs har en prisjämförelse för sågtimmer i Mellansverige
nyligen presenterats i ATL. Då vi inte alls kände igen oss i den jämförelse
som gjorts så har vi känt oss manade att analysera och informera
om vad som gjorts. Tyvärr kan jag då konstatera att en, i och för sig
ambitiös, ansats att beskriva olika prisnivåer på olika företags prislistor
blivit behäftad med en hel del fel med många oklarheter och
skevheter i jämförelsen.
För det första så har ATL för vår del förväxlat tall och gran. Jämförelsen
har dessutom gjorts på, ett för oss mycket ofördelaktigt, sätt
som inte överensstämmer med vår verksamhet i skogen. Mellanskogs
skogsägarelistor är listor som är ”snälla” att aptera mot. De flesta
andra sågverkslistor innehåller vissa längdkrav som gör att timmerprocenten
i praktisk aptering blir betydligt lägre än den teoretiska
apteringen i datamaskinen.
Skillnaden i utfall mellan en ”spetsig” lista med t.ex. två tillåtna
längder och vår lista kan vara flera tior i praktiskt utfall fast de ger
samma pris i en teoretisk aptering. Våra egna analyser ger vid handen
att Mellanskog har konkurrenskraftiga prislistor om man använder
samma sorts kombinationer av prislistor som våra konkurrenter.
Skillnaden mellan de olika aktörerna är som regel någon enstaka
procent och varierar i geografin, i vissa områden är Mellanskogs lista
den högsta, i andra någon annans. Medlemmarna får dessutom olika
medlemspremier som betalas utöver prislistan.
Trögare byggmarknad
Trävarumarknaden präglas nu av stor osäkerhet. Sverige har tappat
konkurrenskraft p.g.a. kronans förstärkning samtidigt som byggmarknaden
i både Europa och USA verkar vara trögare än många trott,
trots rekordlåga räntor. Den närmaste tiden kommer marknaden att
klarna för fjärde kvartalet. Mellanskog har dock säkrat nuvarande
prisnivåer på sågtimmer för leveranser året ut.
Massa och papper ökar
För massa- och pappersindustrin är läget det omvända. Så gott som
samtliga produkter ser nu en ljusare framtid. Även problemsegmentet
tidningspapper har börjat diskutera avsevärda prisökningar på sina
produkter.
Jag bedömer att massa- och pappersindustrin kommer att köra för
fullt den närmaste tiden och att industrin därmed kommer att behöva
mer massaved. Vi har sett prisökningar i norr den senaste tiden och
Mellanskog diskuterar prissättningen i vårt område framöver.
Ökad konkurrens
Biobränslesektorn har kommit in i en lugnare
tillväxtfas. Mellanskog har fått en mycket god
respons hos värmeverken efter förvärvet av
Naturbränsle. Försäljningen av biobränsle har
gått bra under sommaren och vi räknar med att
öka volymerna biobränsle till våra kunder. Vi ser
en ökande konkurrens mellan biobränslesektorn
och industrin regionalt på olika rundvirkessortiment,
särskilt björkved.
Text: Sture Karlsson,
Virkeschef
Kompetensutvecklingen
för framtidens skogsägare
fortsätter
Kraftsamling Skog är den mest framgångsrika skogliga
satsning som gjorts i modern tid och har hittills
samlat över 68 000 deltagare! Vi kan konstatera att
aktiviteterna i skogen för att höja tillväxten har ökat
i Mellanskogs område, vilket är mycket glädjande.
Fler skogsägare har en aktuell skogsskötselplan, ökad
andel plantering som föryngringsmetod och ökad
areal markberedning visar på att skogsägarna utnyttjar
möjligheterna att höja produktionen.
Nu pågår en utvärdering av Kraftsamling Skog i
olika former, då projektet närmar sig sitt slut. Det är
angeläget att efter fyra års framgångsrikt arbete samla
kunskap om vad som varit bra och som är viktigt att
fortsätta arbeta med, och vad som hade kunnat göras
ännu bättre.
Arbetet med att erbjuda både blivande, nya och erfarna
skogsägare möjligheter att stärka kompetensen
fortsätter i Krafthandling Skog. Det kan t.ex. handla
om grundkurs, föryngringsfrågor, röjning, slutavverkning,
gallring, naturhänsyn, vattenfrågor m.m. Det kommer
att ske i form av kurser, studieresor, exkursioner,
studiecirklar, seminarier och liknande.
Anmäl redan nu, inför stundande studiesäsong, ditt
intresse till studiecirkeln ”Nya Tiders Skog” till din
lokala inspektor eller Vuxenskolans lokalavdelning.
Genom aktivt företagande finns stora möjligheter att
öka tillväxten och avkastningen på det kapital som är
bundet i skogsgården. Kontakta Mellanskog lokalt för
att anmäla intresse av att delta i aktiviteter eller tipsa
om vad du önskar för typ av utbildning. På Mellanskogs
hemsida, www.mellanskog.se, finns ett kalendarium
där du kan se när olika aktiviteter är planerade.
Den som ställer många frågor ökar mångas visdom.
– Kongolesiskt ordspråk
Yngve Norgren
Produktionsrådgivare
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 17

f r å n s k o g e n
18
Vad är bäst med att vara skogsägare?
Carl Gustaf Landerholm
Grödinge
– Att se hur den egna
skogen växer och svarar
på de åtgärder man utför.
Att kunna gå i, och
jaga, i sin egen skog är
också väldigt trevligt.
Inge Woxmark
Leksand
– Det är ett privilegium att
få förvalta ett arv som andra
har vårdat under generationer.
Sedan har jag en ekonomisk
vinning av skogen, men
framförallt så är det jakten
som är det bästa med att vara
skogsägare.
Mellanskog på studiebesök
på Prästbols Såg
Prästbols sågverk är beläget i Östra Ämtervik,
några mil söder Sunne. Eftersom de är helt
inriktade på att såga björktimmer gjorde Mellanskog
och LRF gemensam sak och bjöd in till ett
spännande studiebesök. Så en kväll i september
tog ett femtiotal skogsägare chansen att få se
industrin i närområdet. Många, som trots att de
bor i samma socken, för första gången.
Sven-Erik Andersson, en av delägarna i sågen, tog emot
och guidade oss runt. Vi fick lära oss att Prästbols såg
använder ca 6 000 m 3 fub björktimmer varje år, där
mycket kommer från Mellanskog. Kunderna finns till
hälften i Sverige och resten går på export.
Användningsområde för produkterna är möbelindustri
och tandpetare. Inte minst företaget Jordan i Norge köper
mycket av råvaran till sin produktion av tandpetare.
Sven-Erik berättade också att av en kubik plank blir
det 1,2 miljoner tandpetare och av hela sågens leverans
till Jordan tillverkas 1 miljard tandpetare.
Att det finns ett lövsågverk i Värmland är ingen
slump. Råvaran i länet har den högsta kvalitén i landet,
vilket blir till gagn även för skogsägarna som höjer sitt
netto genom att sortera ut björktimmer.
Lars Rolfhamre
Ljusdal
– Att ha möjlighet att
arbeta i den egna skogen
(mycket trevlig arbetsplats)
och få en förhållandevis
god ersättning för det
arbetet.
Text & foto: Per Jansson, Mellanskog
Märtha Nyhlén-Jonsson
Torsby
– Det är fantastiskt,
utmanande, berikande,
lärorikt och fridfullt.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010

Viktig medlemsinformation!
Mellanskog får nytt gemensamt telefonnummer
från den 6 december: 010-482 80 00
Under hösten 2010 måste vi byta vår huvudväxel. Även
våra växlar ute på virkeskontoren är gamla och måste bytas.
Det är en stor omställning som ska genomföras, men vi
är övertygande om att servicen för våra
medlemmar kommer att förbättras då
våra telefonister kommer att kunna ge
snabbare information.
Genom att samla alla anställda under en
gemensam telefonväxel kommer vi dessutom
att göra stora besparingar.
Flera fördelar med 010-nummer
Genom att välja en nationell nummerserie, som 010-serien
är, kan vi koppla ihop kontorsnummer och mobilnummer
så att alla anställda kan nås på ett nummer.
Du som ringer behöver heller aldrig betala mer än för
ett lokalsamtal med 010-numren.
Telefonnumret 010-482 80 00 går till vår växel och
sedan har alla i Mellanskog ett nummer i denna nummerserie.
För att skicka sms måste man dock även i fortsättningen
använda den anställdas mobilnummer (070-numret).
Kvinnonätverk i Norra Värmland
Nu startar de förtroendevalda, Märta Nyhlén-Jonsson, Ingegerd Jansson och Britt-Marie Nordquist, ett kvinnligt nätverk som ordnar
träffar och bjuder in alla intresserade Mellanskogskvinnor i regionen. Träffarna har hittills hållits i Torsby, Ekshärad och Sunne.
Tanken är att skapa ett forum för skogsägarkvinnor där de kan träffas, utbyta erfarenheter och förkovra sig i skötsel av den egna fastigheten.
På första mötet var inspektoren i området, Per Jansson, med och berättade om arbetet och organisationen på Mellanskog.
Elisabeth Södersten, Ingegerd Jansson, Märtha Nylén-Jonsson, Gunilla Viper, Britta Moström och Britt-Marie Nordquist samlade vid en nätverksträff.
m e d m ell an skog NR 5 – 2010 19

Ett stormigt
förhållande
Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt,
uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.
Ring oss på 020-815 815 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.
www.mellanskog.se
Att äga skog är för det mesta en väldigt trevlig
tillvaro. Men allt är inte guld och gröna skogar.
Myndigheter och intresseorganisationer tycks
ständigt komma med nya och allt krångligare
regler och krav.
Därför står Mellanskogs medlemmar enade
när det blåser snålt. Vi gör allt vi kan för att
familjeskogsbrukets spelregler ska vara klara,
tydliga och rättvisa. Vill du också bli medlem
och på så sätt vara med och påverka skogsbrukspolitiken?
Ring 020-815 815, så berättar vi mer.