Protokoll med bilagor Ämneskommittéerna Ogräs ... - FältForsk - SLU

Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Alnarp 

20120418 

1. Öppnande 

Mötet öppnas. 

2. Val av sekreterare 

Lars Danielsson valdes att föra anteckningar vid mötet. Ola Sixtensson för protokoll 

vid punkt 11-14 

3 Föregående mötes protokoll 

Av de under pkt 8 diskutterade projekten gavs följande summariska kommentarer 

Projektet med radavstånd delvis beviljat 

Kombinationen mek-kem delvis beviljat 

Tistelansökan avslag 

Bägarnattskatta avslag 

Modelleringen ovisst 

Herbecid restisten beviljat 

Köksväxter beviljat från SJV 

Övriga projekt förslag kommenterades inte. 

Därefter godkändes protokollet och lades till handlingarna. 

4 Godkännande av dagordningen. 

Dagordningen godkändes. 

5 Justeringsmän 

Växtskydd: Lina Norrlund, växtskyddscentralen Uppsala 

Ogräs: Karin Jahr, växtskyddscentralen Uppsala 

6 Info från fältforsk om Lantmet 

Torbjörn Leukovius presenterade Lantmet se bilaga 1 

Uppdelning på två grupper, ogräs 7-10, växtskydd 11-14 

7 Lägesrapport våren 2012 

Lars Danielsson gick igenom vilka försök som planeras för utlägg våren 2012. se bilaga 

3 

8 Förslag till försök för utläggning hösten 2012 

Lars Danielsson gick igenom vilka serier som ligger för utlägg hösten 2012. Nya förslag 

tas tacksamt emot. 

9a Rapport om pågående projekt. 

Anders Nilsson rapporterade, se bilaga 4 

9b Rapport från ogräskonferensen i Braunschweig, Tyskland 13-15 mars 2012. 

Anders Nilsson rapporterade. 

10 Övriga frågor 

Inga övriga frågor 

11 Lägesrapport våren 2012 

Göran Gustafsson, Gunilla Berg och Cecilia Lerenius presenterade planerna för säsong 

2011/2012, se bilaga 5. 

12 Förslag till försök för utläggning hösten 2012 

Vi ska vara flexibla inför eventuella händelser. T ex under hösten 2011 lades det ut två 

försök mot gulrost i höstvete i och med de tidiga och ovanligt kraftiga angreppen.

Under våren 2012 har det lagts ut två försök mot gråmögel i höstraps. 

Därefter följde en diskussion kring gulrost. Jonathan fick ordet och lärde oss att skilja 

på kloner och raser. De ska med hjälp av enklare DNA-tester s.k. Mikrosatelliter 

studera olika kloner. 

Vi vet ännu inte svaret men troligen genomgår gulrosten en sexuell reproduktion på 

berberis i Sverige. Detta är väldigt viktigt att undersöka då det leder till att nya raser 

bildas och det skulle försvåra arbetet att finna vetesorter som är resistenta mot gulrost. 

Vi saknar även kunskap om det är en eller flera gener s.k. kombinationsgener i vete som 

leder till resistens mot gulrost. De vetesorter som enbart har en eller ett fåtal 

resistensgener mot gulrosten är lättare att bryta, speciellt om det kommer fram nya 

fenotyper genom den sexuella reproduktionen. Resistensbrytningen i rågvete har 

orsakat att odlingsarealen har halverats på ett år. 

Att genomföra en rasbestämning är betydligt dyrare och svarar egentligen enbart på 

frågan om det är en ny ras eller ej? Inte på vad som är orsaka och verkan till den nya 

rasen. 

13 Väderdata och växtskyddsprognoser 

Sugfällorna har inte använts i någon större utsträckning som prognosverktyg eftersom 

räkningen sker i efterhand. I Skåne har det finansierats för att få räkningen utförd per 

omgående under okt-nov för att studera rödsotsförekomsten. 

Utveckling av prognosverktyg och användning av väderdata borde inbringa mer 

forskningsanslag än det gör i och med kraven på IPM och miljöövervakningsarbetet. 

Insamling av väderdata finansieras i dag av SJV och HS och de prognosmodeller styrda 

till detta såsom bomullsmögel, fritfluga, stråknäckare, morotsfluga och 

potatisbladmögel kommer finnas tillgängliga på internet även i framtiden. Det fördes en 

diskussion om var databasen för prognosverktyget ska finnas. Det mesta talar för att 

den fortsätter att vara under SLU/Fältforsk. Från och med i år får vi en mer detaljerad 

väderdata men med det kommer också ett ansvar att kunna skilja på den stora variation 

som kan finnas mellan platser som ligger nära varandra geografiskt. Det behöver finnas 

en skrivelse på hemsidan kring vilken bastemperatur som är kopplad till respektive 

skadegörare. 

Det jobbas även med en växtskyddsportal där användaren själv kan välja att få en 

enklare eller mer detaljerad information om växtskyddsproblemet. 

14 Övriga frågor. 

Det tre åriga SLF och SJV finansierade Fusarium-projektet i höstvete, rågvete, havre 

och korn är till ända hösten 2012. Hur skall projektets fortsatta finansiering se ut? Det 

är ett mycket viktigt projekt för det fortsätta arbetet med mykotoxinerna i dessa grödor! 

Annika Djurle berättade om deras Fusarium-projekt där de studera vilka raser och 

andra faktorer, såsom väderdata och jordbearbetning, som påverkar förekomsten av 

Fusarium i Sverige. De har samlat in prover från 70-80 fält per år under 4 år för att 

identifiera de faktorer som är viktiga i branschriktlinjerna. 

Återsamling gemensam grupp. 

15 Information om ” Nordic Field Trial System” 

Torbjörn Leukovius presenterade. Se bilaga 5 

16 Samverkanstjänster.

Niklas Nordqvist och Lars Andersson presenterade. Se bilaga 6 och 7. 

19 Nästa möte. Onsdagen 29 Augusti i Linköping 

Vid protokollet 

Lars Danielsson Ola Sixtesson 

Justeras 

Karin Jahr Lina Norrlund

Väderdata, LantMet 

1. SLF-projekt (avslutat 2010) Nya Lantmet var en nystart och utvidgning 

av tidigare system. Efter sista projektåret övergick systemet i drift. 

2. Lantmet innehåller lokala väderdata (27 stationer från våren 2012, 15minuters 

och 1-timmars värden) samt SMHI-data - 81 Synop-stationer 

med 3-timmars observerade data och hela MESAN-R gridvärden (av 

detta material får endast en mindre del visas öppet) 

3. Lantmet drift regleras genom årligt ramavtal som löper 1 maj – 30 april 

året efter. Pågående ramavtal, det första, löper fram till 2012-04-30. 

Kostnaden för inköp av SMHI-data och för drift av datainsamlingen 

delas av Jordbruksverket (VSC), HS (HUSEC) och SLU (Fältforsk). 

Lantmännen deltog i starten men är f.n. inte med i ramavtalet. 

4. Väderdata kan sökas/laddas hem från FältForsk. Länkar: 

www.ffe.slu.se/lm 

www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/ovriga-enheter/faltforsk/vader/ 

Torbjörn Leuchovius 2012-02-03 

Sveriges lantbruksuniversitet 

www.slu.se

LantMet 2012 

1. Verksamheten med växtskyddsprognoser SLU (Roland Sigvald) reduceras 

2012 (omfattning beror på intresse från SJV m.fl.) 

2. Nytt ramavtal för Lantmet för tiden 2012-05-01 till 2013-04-30 

3. Från 2012 erhålls inte längre dygnsvärden från SMHI. Istället beräknas vid 

FältForsk detta från de 3-timmars observerade data vi får från SMHI. Rättade 

sådana data för året 2011 läggs in senare i vår 

4. Kontaktperson (generalagent Adcon väderstationer) är numera: 

Sweco Environment AB, Lineborgsplan 3, 352 33 Växjö, tel. 0470-735100 

Kontaktperson: Pelle Andersson, tel. direkt 0470-735106, mobil 0734-123106 

E-post pelle.andersson@sweco.se 

5. Vissa Campbell väderstationer ingår i Lantmet. Från sommaren 2012 troliegn 

även några Davis stationer 

6. Lantmet. Diskussion. Vad saknas för försöksverksamhetens behov? 


www.slu.se

LantMet 2012 - väderdata 


www.slu.se

LantMet 2012 – diagram 


www.slu.se

LantMet Växtskyddsprognoser – 2012 

1. Verksamheten med växtskyddsprognoser SLU (Roland Sigvald) reduceras. På 

Fältforsk finns alltid möjlighet att se på temperatursummor 

2. 2012 (omfattning beror på intresse från SJV m.fl.) 

3. Nytt ramavtal för Lantmet för tiden 2012-05-01 till 2013-04-30 

4. Från 2012 erhålls inte längre dygnsvärden från SMHI. Istället beräknas vid 

FältForsk detta från de 3-timmars observerade data vi får från SMHI. Rättade 

sådana data för året 2011 läggs in senare i vå 


www.slu.se

Växtskyddsprognoser från SLU före 2012 


www.slu.se



www.slu.se



www.slu.se

Plan Försökstitel 

Ogräs 2012 

Totalt 

antal 

försök 

Antal 

försök i 

Skåne 

Antal 

försök i 

Anim.bältet 

www.hushallningssallskapet.se/hskonsult 

Antal 

försök i 

ÖSF 

Antal 

försök i 

FiV 

L5-3021 Örtogräs i höstvete, höst-vår behandling 5 2 0 1 1 1 

L5-3023 Örtogräs, Blåklint, höst-vår behandling 3 0 0 1 1 1 

L5-3024 Örtogräs, Vallmo, höst-vårbehandling 2 1 1 0 0 0 

L5-2424 Åkerven o örtogräs, H-vete 3 1 1 1 0 0 

L5-2426 Losta och örtogräs, H-vete 3 3 0 0 0 0 

L5-2427 Vitgröe och örtogräs, H-vete 3 1 0 1 1 0 

L5-2428 Rajgräs och örtogräs, H-vete 2 1 0 0 1 0 

L5-2450 Renkavle och örtogräs, H-vete 3 3 0 0 0 0 

L5-300 Örtogräs i höstvete, vårbehandling 3 0 0 1 1 1 

L5-400 Örtogräs i korn 3 0 1 0 1 1 

L5-401 Örtogräs i korn dån 3 0 1 2 0 0 

L5-402 Örtogräs i korn näva 2 1 1 0 0 0 

L5-6600 Örtogräs i vallinsådd 3 0 2 0 1 0 

L5-6600 Örtogräs i vallinsådd, efterverkan 3 0 2 0 1 0 

L5-111 Tistel i vårsäd 3 0 0 1 0 2 

L5-111 Tistel i vårsäd, efterverkan 3 0 0 1 0 2 

L5-6081 Skräppa i vall 3 1 1 0 1 0 

L5-8020 Örtogräs i vårraps 4 0 0 3 1 0 

L5-820 Örtogräs, svinmålla Lin 2 0 0 2 0 0 

L5-840 Örtogräs i fodermajs 3 2 1 0 0 0 

OS5-8010 Örtogräs i höstraps 4 4 0 0 0 0 

L/SFO- 1058 Stråförkortning i ängssvingel 3 1 0 1 1 0 

L5-3022 fastliggande ogräs 1 0 0 0 1 0 

Nya 

L5- ??? Knölsyska i vårsäd 2 0 0 1 0 1 

L5- ??? Stråförkortning i Spannmål 5 1 1 1 1 1 

Antal 

försök i 

Svea

Höstutlagda 


L5-3021 Örtogräs i höstvete, höst-vår behandling 

L5-3023 Örtogräs, Blåklint, höst-vår behandling 

L5-3024 Örtogräs, Vallmo, höst-vårbehandling 

L5-2424 Åkerven o örtogräs, H-vete 

L5-2427 Vitgröe och örtogräs, H-vete 

L5-2428 Rajgräs och örtogräs, H-vete 

L5-2450 Renkavle och örtogräs, H-vete 

OS5-8010 Örtogräs i höstraps 


Vårutlagda

L5-3021 

www.hushallningssallskapet.se/hskonsult

L5-3022 


L5-3023 


L5-2424 


L5-2427 


L5-2428 


L5-2450 


Höstutlagda 

Vårutlagda 


L5-2426 Losta och örtogräs, H-vete 

L5-300 Örtogräs i höstvete, vårbehandling 

L5-400 Örtogräs i korn 

L5-401 Örtogräs i korn dån 

L5-402 Örtogräs i korn näva 

L5-6600 Örtogräs i vallinsådd 

L5-111 Tistel i vårsäd 

L5-8020 Örtogräs i vårraps 

L5-820 Örtogräs, svinmålla Lin 

L5-840 Örtogräs i fodermajs 


L/SFO- 1058 Stråförkortning i ängssvingel 

L5- ??? Knölsyska i vårsäd 

L5- ??? Stråförkortning i Spannmål 


L5-2426 


L5-300 


Led 

A 

B 

C 

D 

E 

F 

G 

H 

I 

Örtogräs i höstvete, vårbehandling L5-301, Blåklint. 

Produkt 

Obehandlat 

Express 50 SX + Starane 180 + vm 

CDQ SX + Fluroxypyr 180 + vm 

GBF SX + Fluroxypyr 180 + vm 

GBF SX + vm 

Mustang Forte 

Mustang Forte 

Nautius + Flurostar + Diflanil + vm 

Chekker Power + MCPA + Renol 

dos 

L5-301 

11,25 g + 0,6 l + 0,1 l 

27 gr + 0,6 l + 0,1 l 

30 gr + 0,6 l + 0,1 l 

30 gr + 0,1 l 

0,5 l 

1,0 l 

20 gr + 0,5 l + 0,1 l + 0,1 l 

180 gr + 1,0 l + 0,5 l 

Utv stadie 

30-31 

30-31 

30-31 

30-31 

30-31 

30-31 

30-31 

30-31 


finansiering 

Regioner 

Regioner 

DuPont 

DuPont 

DuPont 

SJV 

DOW 

NA 

Bayer 

antal 

3 

3 

3 

3 

3 

3 

3 

3 

3 

Svea 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

ÖSF 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

Fiv 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1 

1

L5-400 


L5-401 


L5-402 


L5-6600 


L5-111 


L5-8020 


L5-820 



Generella 


L5-3021 Örtogräs i höstvete, höst-vår behandling 

L5-300 Örtogräs i höstvete, vårbehandling 

L5-400 Örtogräs i korn 

L5-6600 Örtogräs i vallinsådd 

L5-8020 Örtogräs i vårraps 

L5-840 Örtogräs i fodermajs 


L5-3022 fastliggande ogräs 


Specificerad 


L5-3023 Örtogräs, Blåklint, höst-vår behandling 

L5-3024 Örtogräs, Vallmo, höst-vårbehandling 

L5-2424 Åkerven o örtogräs, H-vete 

L5-2427 Vitgröe och örtogräs, H-vete 

L5-2428 Rajgräs och örtogräs, H-vete 

L5-2450 Renkavle och örtogräs, H-vete 

L5-401 Örtogräs i korn dån 

L5-402 Örtogräs i korn näva 

L5-111 Tistel i vårsäd 

L5-6081 Skräppa i vall 

L5-820 Örtogräs, svinmålla Lin 

L5- ??? Knölsyska i vårsäd 


FältForsk 

Ämneskommittéerna Växtskydd och Ogräs 

Onsdagen den 18 april 2012 

Tid: 10.15 – 15.00. Kaffe från 09.30, lunch 12.00 – 12.45 och fika 14.30.

Nya och pågående projekt inom ogräsforskning

Nya och pågående projekt inom ogräsforskning 

Integrerad ogräsbekämpning av annuella ogräs genom radhackning och radsprutning 

i ettåriga grödor (del B) 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012. SLU Ogräsbiologi, Agrosystem, JTI och HS. Anneli Lundkvist 

Integrerad ogräsbekämpning genom radhackning och radsprutning i våroljeväxter 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012. SLU Ogräsbiologi, Agrosystem, JTI och HS. Anneli Lundkvist






Finansiering: Jordbruksverket. 2012.SLU Ogräsbiologi, Agrosystem, JTI och HS. Anneli Lundkvist 

Uthållig kontroll av gräsogräs (långliggande försök) 

Finansiering: SLU NL-fakulteten. 2012. SLU Ogräsbiologi och Agrosystem, Lars Andersson 

Integrerad ogräsbekämpning/Ogräsreglering på åkern 

Finansiering: SLF. 2012. SLU Ogräsbiologi, Anneli Lundkvist 

Inventering av herbicidresistens i svenska åkerogräs 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012. SLU Ogräsbiologi och Agrosystem, Liv Åkerblom Espeby






Finansiering: Jordbruksverket. 2012.SLU Ogräsbiologi, Agrosystem, JTI och HS. Anneli Lundkvist 

Uthållig kontroll av gräsogräs (långliggande försök) 

Finansiering: SLU NL-fakulteten. 2012. SLU Ogräsbiologi och Agrosystem, Lars Andersson 

Integrerad ogräsbekämpning/Ogräsreglering på åkern 

Finansiering: SLF. 2012. SLU Ogräsbiologi, Anneli Lundkvist 

Inventering av herbicidresistens i svenska åkerogräs 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012. SLU Ogräsbiologi och Agrosystem, Liv Åkerblom Espeby 

Utvärdering av nya genkällor för ogräskonkurrerande förmåga i höstvete 

som alternativ till kemisk bekämpning 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012. SLU Växtförädling Nils-Ove Bertholdsson 

Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012. SLU Agrosystem David Hansson

Nya och pågående projekt inom ogräsforskning - fortsättning 

Bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides) genom olika integrerade odlingsåtgärder (del 1) 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012. SLU Agrosystem Anders TS Nilsson 

Strategier mot herbicidresistens hos renkavle 

Finansiering: Jordbruksverket och Partnerskap Alnarp. 2011. SLU Agrosystem Anders TS Nilsson 

Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides) 

Finansiering: SLF. 2010. SLU Agrosystem, Allan Andersson

Nya och pågående projekt inom ogräsforskning - fortsättning 

Bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides) genom olika integrerade odlingsåtgärder (del 1) 

Finansiering: Jordbruksverket. 2012.SLU Agrosystem Anders TS Nilsson 

Strategier mot herbicidresistens hos renkavle 

Finansiering: Jordbruksverket och Partnerskap Alnarp. 2011. SLU Agrosystem Anders TS Nilsson 

Mekanisk och integrerad bekämpning av renkavle (Alopecurus myosuroides) 

Finansiering: SLF. 2010. SLU Agrosystem, Allan Andersson 

Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage – en anpassning till integrerat växtskydd 

Finansiering: SLF. 2011. SLU Mark och miljö, Helena Aronsson 

Hur kan man rapportera och inventera framtida förändringar i ogräsfloran 

Finansiering: Jordbruksverket. 2010. SLU Ogräsbiologi, Lars Andersson 

Förstudie att anpassa den danska ogräsdatabasen till svenska förhållanden 

Finansiering: Jordbruksverket. 2010. Karin Ottosson 

Ogräsbekämpande åtgärder i ekologiska grönsaker – före grödans uppkomst 

och i dess tidiga utvecklingsstadier 

Finansiering: Jordbruksverket. 2009.SLU Agrosystem David Hansson

25. Deutsche Arbeitsbesprechung über Fragen der Unkrautbiologi und -bekämpfung 

25th German Conference on Weed Biology and Weed Control 

13 – 15 mars 2012 

Braunschweig, Tyskland 

The conference proceedings are now available under 

www.jki.bund.de/de/startseite/veroeffentlichungen/julius-kuehn-archiv.html 

(go to „Archiv“on the bottom of the page).

Integrerad ogräsbekämpning 

Herbicidresistens 

Gräsogräs; ALOMY, APESV 

ALS- och ACC-inhibitorer 

Örtogräs; AMASP, CHEAL 

HPPD- och PSII-inhibitorer 

TSR och non-TSR 

Diagnosticeringstekniker 

Anti-resistensstrategier 

Evolution/genetiska modeller 

Modellberäkningar – utveckling av herbicidresistens 

Glyfosatresistens

Precisionsodling och användningsteknik 

”bi-spectral imaging technology – online-weed control” 

Kamerasensorer 

Bildanalys 

Laserteknik 

Radhackning/bandsprutning 

Applikationsteknik – selektiva gräsherbicider i stråsäd 

Vätskemängder och vattenkvalitet - glyfosat 

Alternativa kontrollåtgärder 

Fröpredation - konventionella och ekologiska fält 

Blandsäd –havre/ärter ersätta djup bearbetning 

Växtpatogena svampar i kombination med red. herbiciddoser, CHEAL

Herbicidanvändning 

Inverkan av växtföljd och herbiciddosering på ogräsfloran 

Ogräskonkurrens och biomassabildning vid olika herbicidintensiteter 

Integrerad ogräsbekämpning i sockerbetsodling 

Antagonistiska effekter 

25 år med användning av sulfonylurea-herbicider 

Nya utvecklingar i den kemiska ogräsbekämpningen 

Glyfosatbehandling – inverkan på efterföljande gröda? 

Clearfield-system – ogräsbekämpning i höstraps (imidazolinon)

Nya herbicider 

POLAR (GF-2463), stråsädesherbicid, (florasulam + clopyralid) 

Trinity (diflufenican + pendimetalin + chlortoluron), e.u. stråsäd 

Elumis (mesotrione + nicosulfuron), majs, hirs + dikot 

Spectrum Plus (dimethenamid-P + pendimethalin), 

Spectrum Gold (dimethenamid-P + terbuthylazin), majs 

Thiencarbazone-methyl (TCM) och cyprosulfamide (CSA), ny 

herbicid och safener i majs 

Glyfosatformuleringar 

Novitron (clomazone + aclonifen), f.u. ärter, bönor och potatis 

SALSA (ethametsufuron-methyl), raps 

ADDITION (diflufenican + pendimetalin), höstsäd 

Klimatförändringar 

Inverkan på ogräs och samspelet mellan ogräs och grödan 

Malörtsambrosia

Underlag för planering 2012 

Inbjudan växtskyddsförsök 2012 

Efter inkomna intresseanmälningar har en arbetsgrupp bestående av representanter från 

Hushållningssällskapen, HIR Malmöhus, Växtskyddscentralerna och Svenskt Växtskydd 

arbetat fram förslag på planer inför vårens utläggning av växtskyddsförsök. 

Gröda och typ av försök Kronor per försöksled och försök 

Spannmål, lin, ärter, åkerbönor 4 800 

Raps: fungicid och betning 5 000 

Raps: rapsbaggar, ej skörd 4 800 

Potatis: stritar 8 300 

Majs 7 700 

Potatis: fungicid 15 500 

Spannmål: betning, utan skörd 4 800 

Spannmål: betning, med skörd 5 800 

Sammanställning av förslag från arbetsgruppen inom ämnesgruppen 

växtskydd 2012 

IPM (Integrated Pest Management) 

Vi står inför ett faktum att IPM kommer att vara en del av vår vardag om några få år. Vad 

kommer detta att betyda för de svenska lantbrukarna i samband med växtskyddsstrategi? Det 

vet vi inte riktigt. För att i någon mån förbereda oss för den förväntade situationen har vi som 

ambition att i vissa försöksserier införa ett IPM-led. I några av nedanstående planer finns det 

med.

Översikt över regionala växtskyddsförsök 2012 med medverkan av växtskyddsföretag 

Ansvarig Plan 

Höstvete 

Plannr Skåne AB ÖSF FiV Svea Antal Övrigt 

GG Strategi mot Septoria och 

DTR i Mellansverige 

L15-1010 2 2 2 6 Ekonomiber 

GG,GB Strategier mot Septoria tritici L15-1050 3 1 1 5 Ekonomiber 

GB,MP Strategier mot rost i 

Sydsverige 

L15-1070 3 1* 4 Ekonomiber 

GB,MP Effekt och förändring hos 

fungicider i Skåne 

L15-1011 3 3 

GG Effekt och förändring hos 

fungicider i Mellansverige 

L15-1040 1 1 1 3 

1f AD,LW Betning mot dvärgstinksot L15-1042 Inte aktuell i vår. Återkommer inför hösten!! 

Rågvete 

PGA Inga försök 2012 

Råg 

PGA Inga försök 2012 

Vårkorn 

GG,GB Strategi mot bladfläcksjuka 

och sköldfläcksjuka i 

Mellansverige 

GG,GB Strategi mot främst kornrost 

och bladfläcksjuka i Sydsverige 

GG,BB Effekt och förändring hos 

fungicider 

L15-4010a 1 1 2 4 Ekonomiber 

L15-4010b 2 2 

varav 

1 st ** 

4 Ekonomiber 

L15-4040 2 1 st ** 1 1 1 6 

GA Havrebladlöss i vårkorn L13-4050 1 1 1 1 1 5 

AD,LW Betning mot flygsot och 

Fusarium i v-korn 

L15-4001 1 1 1 3 Ev skörd 

AD,LW Betning mot bipolaris i v-korn L15-4002 1 1 1 3 Ev skörd 

Höstkorn 

GB,MP Svampbekämpning L15-4510 2 1 ** 1 4 Ekonomiber 

Havre 

GA Havrebladlöss i havre L13-5050 1 1 1 3 

CL Fusarium i grynhavre L15-5010 1 2 3 Ej helt klar 

7a CL 

PGA,LW 

Åkerböna 

Strategi för svampbekämpning 

Potatis 

Bekämpning av potatisbladmögel 

L15-6050 1 1 2 4 Ekonomiber 

L15-7101 2 1 3 Ej helt klar 

GG 

Vårraps 

Bekämpning av rapsbaggar L13-8015 2 1 1 4 Ej skörd 

CL Preparatjämförelse, strategi 

för bekämpning av bomullsmögel/svartfläcksjuka 

L15-8040 1 2 3 Ekonomiber. 

PGA 

Höstraps 

Bekämpning av Phoma L15-8422 Inte aktuell i vår. Återkommer inför hösten!! 

CL Strategi och preparatjämförelse 

för bekämpning av 

bomullsmögel/svartfläcksjuka 

L15-8440 3 2 2 7 Ekonomiber 

MP Majs Ingen plan 

Antal 25 7 17 16 12 77 

* avser Kalmar/Öland ** avser Gotland

Plan: L15-1010. Strategi mot Septoria eller DTR i höstvete i Mellansverige 

Syfte: Att belysa olika bekämpningsstrategier mot Septoria eller DTR. I detta ingår effekt av olika 

fungicider, dos, behandlingstidpunkt och fungicidblandningar. 

Övrigt 

• Riktar sig mot Septoria tritici eller DTR. 

• Om bekämpningen avser Septoria väljs känslig sort, förslagsvis Gnejs, Harnesk eller Loyal. 

• Om bekämpningen avser DTR väljs fält med skörderester från höstvete på markytan. 

• Tydliga angrepp bör finnas vid utläggning av försöken. 

• I huvudsak en engångsbehandling i DC 47–51. 

• Ett led utgör en återkoppling till plan L15-1050. 

• För att renodla bekämpningen mot Septoria eller DTR bekämpas hela försöket mot 

mjöldagg och gulrost med Flexity 0,25 + Forbel 0,4 i DC 30–31. 

• Lönsamhet beräknas. 

Led Behandling DC 37–39 DC 47–51 DC 55–59 DC 65 Finansiär 

1 Obehandlat Region 

2 Armure 0,4 Syngenta 

3 Aviator Xpro 0,5 Bayer 

4 Proline 0,4 Region / VSC 

5 Proline + Armure 0,2+0,2 Region / VSC 

6 Proline + Sportak 0,2+0,5 Region / VSC 

7 Proline + Comet Pro 0,4+0,3 Region / VSC 


9 Proline + Bumper 0,4+0,25 Mabeno 


11 Proline + Comet Pro 0,6+0,3 Bayer 

12 Proline + Comet Pro & Armure 0,4+0,3 0,4 Region / VSC 

13 

Sportak + Jenton & 

Proline + Comet Pro 

0,5+0,5 0,6+0,3 

BASF 

14 IPM / Behovsanpassat led Region / VSC 

Plan: L15-1050. Strategier mot Septoria tritici 

Syfte: Att belysa olika bekämpningsstrategier mot Septoria tritici. I detta ingår effekt av olika 

fungicider, dos, behandlingstidpunkt och fungicidblandningar. 

Övrigt 

• Riktar sig främst mot Septoria tritici. 

• I huvudsak dubbelbehandling i DC 37–39 samt DC 55–59. 

• Förslag på sorter: SW Gnejs, SW Harnesk, Cumulus och Loyal. 

• Ett led utgör en återkoppling till L15-1010. 

• För att renodla bekämpningen mot Septoria bekämpas hela försöket mot mjöldagg och 

gulrost med en blandning av Flexity 0,25 och Forbel 0,4 i DC 30-31. 

• Lönsamhet beräknas.

Led Behandling DC 31–32 DC 37–39 DC 47–51 DC 55–59 Finansiär 


2 Proline + Comet Pro 0,4+03 Region / VSC 

3 Aviator Xpro & Proline 0,5 0,4 Bayer 

4 Proline & Armure 0,4 0,4 Syngenta 

5 Proline & Proline 0,4 0,4 Region / VSC 

6 Proline + Comet Pro & Armure 0,4+0,3 0,4 Region / VSC 

7 Proline + Comet Pro & Proline 0,6+0,3 0,4 Bayer 


9 Proline + Sportak & Proline 0,2+0,5 0,4 Region / VSC 


11 Proline + Sportak + Comet Pro & Proline 0,4+0,5+0,3 0,4 Region / VSC 

12 Stereo & Bumper + Proline 1,0 0,25+0,4 Mabeno 

13 Bumper + Proline & Bumper + Proline 0,25+0,2 0,25+0,2 Mabeno 

14 

Sportak + Proline + Comet Pro & 


0,5+0,3+0,3 0,4+0,3 BASF 


Plan: L15-1070. Strategi mot rost i höstvete i Sydsverige 

Syfte: Att finna strategier mot gulrost och brunrost. 

Övrigt 

• Förslag på sorter: Tulsa, Audi, Kranich. 

• I huvudsak dubbel- eller trippelbehandlingar med inriktning mot olika tidpunkter och doser. 

• Led 10 visar svampsjukdomarnas maximala skördeförlust i försöket. 


Led Behandling DC 24-29 DC 31–32 DC 37–39 DC 47–51 DC 55–59 Finansiär 


2 

Tilt Top & Jenton & Proline + 

Comet Pro & Armure 

0,25 0,5 0,2+0,3 0,2 Region / VSC 

3 Tilt Top & Acanto + Armure 0,4 0,5+0,4 DuPont 

4 Bumper & Bumper + Mirador 0,5 0,25+0,25 Mabeno 

5 

Bumper + Tern & 

Bumper + Mirador 

0,25+0,25 0,25+0,25 Mabeno 

6 

Jenton & Proline + Comet Pro & 

Armure 

0,5 0,2+0,3 0,2 Region / VSC 

7 

Jenton & Proline + Comet Pro 

& Proline 

0,5 0,2+0,3 0,2 Region / VSC 

8 

Tilt Top & Proline + Comet Pro 

& Armure 

Stereo + Flexity + Forbel & 

0,25 0,2+0,3 0,2 Region / VSC 

9 Proline + Comet Pro & 


Flexity + Tilt Top & 

0,5+0,25+0,5 0,3+0,6 0,4+0,6 BASF 

10 Proline + Comet Pro + Sportak 

& Proline 

0,25+0,25 0,4+0,3+0,5 0,4 Region / VSC 

11 

Flexity + Tilt Top & Aviator Xpro 

& Proline 

0,25+0,25 0,65 0,4 Bayer

Plan: L15-1011. Effekt och förändring hos fungicider i Skåne 

Syfte: 

• Att undersöka olika fungiciders aktuella effekt mot svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka 

samt olika rostsjukdomar under svenska förhållanden och samtidigt följa resistensutvecklingen 

för aktuella fungicider. 

• Att studera effektförändringen under tiden genom att jämföra resultaten med äldre studier. 

• Att utforma bekämpningsstrategier för bästa lantbrukarnytta. 

Övrigt 

Totala dosen ska vara full dos, fördelat på två gånger halv dos. 

Led Behandling DC 37–39 DC 55–59 Finansiär 


2 Armure 0,4 0,4 Syngenta 

3 Aviator Xpro 0,625 0,625 Bayer 

4 Bell 0,75 0,75 Region / VSC 

5 Proline 0,4 0,4 Bayer 

6 Sportak 0,5 0,5 Region / VSC 

7 Proline & Armure 0,4 0,4 Region / VSC 



Plan: L15-1040. Effekt och förändring hos fungicider i Mellansverige 

Syfte: 

• Att undersöka olika fungiciders aktuella effekt mot svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka 

samt olika rostsjukdomar under svenska förhållanden och samtidigt följa resistensutvecklingen 

för aktuella fungicider. 



Led Behandling DC 47–51 Finansiär 


2 Armure 0,4 Syngenta 


4 Bell 0,75 Region / VSC 

5 Proline 0,4 Bayer 

6 Sportak 0,5 Region / VSC 

7 Proline + Armure 0,2+0,2 Region / VSC 



Plan 1f: L15-1042. Betning mot dvärgstinksot. Inte aktuellt i vår. Vi avvaktar till 

sommaren!

Vårkorn 

Plan: L15-4010a. Strategi mot bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka i vårkorn i 

Mellansverige 

Syfte: Att belysa olika bekämpningsstrategier mot kornets bladfläcksjuka eller sköldfläcksjuka. 

I detta ingår effekt av olika fungicider, dos, behandlingstidpunkt och fungicidblandningar. 

Övrigt 

• Fält med stor risk för angrepp väljs, t.ex. fält med tydliga angreppssymtom eller fält med 

skörderester från korn på markytan. 

• Enkelbehandling i DC 37–39 är grundstommen i planen. 


Led Behandling DC 37–39 DC 49–55 Finansiär 


2 Delaro 0,4 Bayer 

3 Siltra Xpro 0,5 Bayer 

4 Armure + Kayak 0,4+0,4 Syngenta 

5 Kayak + Acanto 0,4+0,25 DuPont 

6 Proline + Comet Pro 0,4+0,3 BASF 



9 Stereo + Amistar 0,4+0,25 Region / VSC 

10 Armure + Kayak + Amistar 0,2+0,4+0,25 Syngenta 

11 Bontina 1,5 Syngenta 



Plan: L15-4010b. Strategi mot främst kornrost och kornets bladfläcksjuka 

i vårkorn i Sydsverige 

Syfte: Att belysa olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i vårkorn, främst kornrost, 

eventuellt Ramularia och kornets bladfläcksjuka. I detta ingår att belysa behandlingstidpunkter, 

doser och fungicidblandningar. 

Övrigt 

• Enkelbehandling och delad behandling. 

• Sort: Quench, Rosalina och Justina. 


Led Behandling DC 31 DC 37–39 DC 49–55 Finansiär 


2 Kayak + Acanto 0,4+0,25 DuPont 

3 Kayak + Armure 0,4+0,4 Syngenta 

4 Kayak + Armure + Amistar 0,4+0,2+0,25 Syngenta 



7 Proline +Comet pro 0,2+0,125 Region / VSC 

8 Stereo + Mirador 0,4+0,25 Mabeno 

9 Bontina 1,5 Syngenta 


11 Siltra Xpro & Proline 0,5 0,4 Bayer 

12 Flexity & Proline+ Comet Pro 0,125 0,4+0,3 Region / VSC 

13 IPM / behovsanpassat led Region / VSC

Plan: L15-4040. Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn 

Syfte: 

• Att undersöka olika fungiciders aktuella effekt på olika sjukdomar i vårkorn. 



Övrigt 

Alla preparat testas i halv dos. 

Led Behandling DC 37–39 Finansiär 


2 Acanto 0,5 Region / VSC 

3 Amistar 0,5 Syngenta 

4 Armure 0,4 Region / VSC 

5 Comet 0,5 Region / VSC 


7 Siltra Xpro 0,5 Bayer 

8 Stereo 0,8 Region / VSC 

9 Tilt 0,25 Region / VSC 

Plan: L13-4050 Havrebladlöss i vårkorn 

Syfte: Pirimor försvinner från den svenska marknaden. Målet är därför att undersöka om tillräckligt 

god effekt på havrebladlöss uppnås med övriga insekticider som är godkända för bladlusbekämpning 

i spannmål och som finns eller som eventuellt kan komma på den svenska 

marknaden. För att se om effekten kan förbättras med hjälp av höjd vattenmängd per hektar, 

görs försöken med två olika vattenmängder. Dessutom testas förbom i ett försöksled 

Övrigt 

• Preparaten provas med full dos. 

• Några, eventuellt alla, preparat provas både vid 150 och 300 l vatten per hektar. 

• Ett led läggs in där en pyretroidbehandling sätts in när de första vingade bladlössen hittas i 

fältet. Ledet kompletteras med ytterligare en halv dos vid uppnådd bekämpningströskel för 

detta led. 

• Övriga led bekämpas vid uppnådd bekämpningströskel. 

• Från början av maj till uppnådd bekämpningströskel kollas det obehandlade ledet två gånger 

per vecka. 

• Rutbredd: Obehandlat led 9 m. (Så att inte nyckelpigor och andra naturliga fiender söker sig 

till dessa rutor och snedvrider resultaten). Övriga led 3 m. 

• Skörd. 

Led Behandling 

Vattenmängd 

Teknik 

Vid första 

inflygning fältet. 

Dos l, kg/ha 

Vid uppnådd 

bek. tröskel. 

Dos l, kg/ha 

Finansiär 


2 Mavrik 150 0,075 0,075 Region / VSC 

3 Mavrik 150 0,15 Region / VSC 


5 Teppeki + Renol 150 0,1+0,25 NA 


7 Mavrik 150 Förbom 0,15 Region / VSC

Plan: L15-4001. Betning mot flygsot och Fusarium i vårkorn 

Syfte: Att jämföra olika betningsprodukters effekt mot flygsot i vårkorn. 

Övrigt 

• Utvalt utsäde med hög smitta. 

• Möjlighet ges att även lägga in kodade preparat som inte kommer att redovisas i den 

officiella sammanställningen. 

• Eventuellt skörd. Beslut senare. 

Led Behandling Dos, ml/100 kg utsäde Finansiär 


2 Premis 25 FS 200 Region / VSC 

3 Cedoman + Premis 25 FS 750+200 Region / SJV 

4 Cedoman 750 Region / VSC 

5 Rancona iMix 100 NA 

Plan: L15-4002. Betning mot Bipolaris i vårkorn 

Syfte: Att jämföra olika betningsprodukters effekt mot primärangreppen av bipolaris i vårkorn. 

Övrigt 

• Utvalt utsäde med hög smitta. 

• Möjlighet ges att även lägga in kodade preparat som inte kommer att redovisas i den 

officiella sammanställningen. 

• Eventuellt skörd. Beslut senare. 

Led Behandling Dos, ml/100 kg utsäde Finansiär 


2 Cedomon 750 Region / VSC 

3 Celest Extra Formula M 200 Syngenta 

4 Panoctine Plus 400 400 Region / VSC 

Höstkorn 

Plan: L15-4510. Svampbekämpning i höstkorn 

Syfte: Att finna strategier för optimal svampbehandling i höstkorn och främst belysa behandlingstidpunkter 

och doser. 

Övrigt 

• Enkelbehandling i DC 37–39 är grundstommen i planen men även en kombination av flera 

behandlingstidpunkter testas. 

• Sorter: Valfri sort 


Led Behandling DC 30–31 DC 37–39 DC 45 Finansiär 



3 Stereo + Comet Pro 0,4+0,3 Region / VSC 


5 Flexity & Proline + Comet Pro 0,125 0,2+0,15 Region / VSC 

6 Flexity + Tilt Top & Proline + Comet Pro 0,25+0,25 0,4+0,3 Region / VSC

Havre 

Plan: L13-5050. Havrebladlöss i havre 

Syfte: Pirimor försvinner från den svenska marknaden. Målet är därför att undersöka om tillräckligt 

god effekt på havrebladlöss uppnås med övriga insekticider som är godkända för bladlusbekämpning 

i spannmål och som finns eller som eventuellt kan komma på den svenska 

marknaden. För att se om effekten kan förbättras med hjälp av höjd vattenmängd per hektar, 

görs försöken med två olika vattenmängder. 

Övrigt 

• Preparaten provas med full dos. 

• Några, eventuellt alla, preparat provas både vid 150 och 300 l vatten per hektar. 

• Ett led läggs in där en pyretroidbehandling sätts in när de första vingade bladlössen hittas i 

fältet. Ledet kompletteras med ytterligare en halv dos vid uppnådd bekämpningströskel för 

detta led. 

• Övriga led bekämpas vid uppnådd bekämpningströskel. 

• Från början av maj till uppnådd bekämpningströskel kollas det obehandlade ledet två gånger 

per vecka. 

• Rutbredd: Obehandlat led 9 m. (Så att inte nyckelpigor och andra naturliga fiender söker sig 

till dessa rutor och snedvrider resultaten). Övriga led 3 m. 

• Skörd. 


Vattenmängd 

Munstycke 

Vid första 

inflygning fältet. 

Dos l, kg/ha 

Vid uppnådd 

bek. tröskel. 

Dos l, kg/ha 

Finansiär 

1 Obehandlat Region / VSC 

2 Mavrik 150 0,075 0,075 Region / VSC 

3 Mavrik 150 0,15 Mabeno 




7 Mavrik 150 Förbom 0,15 Region / VSC 

Plan: L15-5010. Fusarium i grynhavre 

Syfte: Serien ska främst belysa effekten av behandlingstidpunkt och dos på svampangrepp och 

toxininnehåll. Även kombinationer med flera bekämpningstidpunkter och olika fungicider 

kan undersökas. 

Övrigt 

• Fält med risk för Fusarium väljs, (dvs. fält med förfrukt havre, vete eller rågvete och gärna 

med skörderester på markytan) och helst fält där skörden hade hög DON-halt 2011. 

• Placera inte försöken i områden med risk för kronrost. 

• Bekämpning i olika utvecklingsstadier enligt nedan. Eftersom utvecklingsstadierna omkring 

blomning är osäkra i havre görs en bekämpning i ”DC 61”som här definieras som när alla 

vippor är synliga, inte senare. Vipprov tas ut vid samtliga bekämpningstidpunkter för bestämning 

av verkligt utvecklingsstadium. (Vipproverna skickas till Växtskyddscentralen). 

• Mykotoxiner analyseras i skörden (DON, NIV, ZEA, T2, och HT2) i ett av försöken. Rutvisa 

analyser. Lars Johansson, Växtskyddscentralen i Skara, väljer ut vilket försök som ska 

analyseras. 

• Lönsamhet beräknas.

Planen under bearbetning 

Led Behandling DC 37 DC 49–55 

1 Obehandlat 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

Åkerbönor 

”DC 61” (Hela 

vippan synlig) 

En vecka senare 

än ”DC 61” 

Finansiär 

Plan: L15-6050. Strategi för svampbekämpning i åkerbönor 

Syfte: Att jämföra olika preparat, doser och tidpunkter för svampbekämpning i åkerböna mot 

t.ex. chokladfläcksjuka, bönbladmögel, bönfläcksjuka eller bönrost med koppling till 

angrepp vid bekämpning (bekämpningströskel). 

Övrigt 

• Försöken läggs i områden där det finns åkerbönsodling sedan tidigare år (dvs. ökad risk för 

smitta från skörderester i fältet eller från omgivande fält). Ett av försöken i FiV bör därför 

placeras i Dalsland. 

• Försöken riktas mot fält med begynnande angrepp av i första hand chokladfläcksjuka. 


• Om försöksvärden behandlar mot bönsmyg, så ska också försöket behandlas. 


Tidp. 1 Tidp. 2 Tidp. 3 

Begynnande 

blomning 

10–14 dagar efter 

tidp 1 

10–14 dagar efter 

tidp 2 

Finansiär 


2 Signum 0,5 Region / VSC 

3 Signum 1,0 BASF 



6 Signum 0,5* BASF 

7 Signum 1,0* BASF 

*Endast i FiV-försöken 

Potatis 

Plan: L15-7101. Bekämpning av potatisbladmögel 

Syfte: Att undersöka effekten av kemisk bekämpning och olika strategier mot svampsjukdomar i 

matpotatis. 

Planen under bearbetning

Vårraps 

Plan: L13-8015. Bekämpning av rapsbaggar i vårraps 

Syfte: Att undersöka effekter av olika insekticider mot pyretroidresistenta rapsbaggar. 

Övrigt 

• Försöken sprutas en gång efter att bekämpningströskeln uppnåtts. 

• Preparatens effekt mot rapsbaggar graderas så länge som några skillnader kvarstår. 

• Försöken skördas inte. 

• Resistenstest av rapsbaggar i anslutning till försöken. 

Led Behandling Spruttidpunkt Dos Finansiär 


2 Avaunt 0,17 DuPont 

3 Biscaya 0,3 Bayer 

4 Karate 0,3 Region / VSC 

5 Mavrik 0,25 MA 

6 Plenum 0,15 Syngenta 

7 Raptol Dos ej klar Biobasic 

Plan: L15-8040. Preparatjämförelse, strategi för bekämpning av bomullsmögel/svartfläcksjuka 

i vårraps 

Syfte: 

• Att jämföra olika preparats effekt och skördeökning vid bekämpning av bomullsmögel 

(Sclerotinia) och svartfläcksjuka (Alternaria). 

• Att undersöka möjlighet till dosanpassning (hel och halv dos av resp. preparat) och 

blandning av olika preparat för att förbättra lönsamheten för bekämpning. 

Övrigt 

• Bekämpning görs vid full blom men både tidigare och senare bekämpningstidpunkter är 

möjliga om intresse finns. 

• Försöken riktas till fält med risk för angrepp (tidigare angrepp av bomullsmögel i fältet, 

kraftig gröda). 


Led Behandling DC 65 Finansiär 


2 Acanto 1,0 DuPont 

3 Cantus 0,25 Svensk Raps 

4 Cantus 0,5 BASF 


6 Acanto + Cantus 0,5+0,25 DuPont

Höstraps 

Plan: L15-8422. Bekämpning av torröta (Phoma) i höstraps. Inte aktuellt i vår. Vi 

avvaktar till sommaren! 

Plan: L15-8440. Strategi och preparatjämförelse, för bekämpning av bomullsmögel/svartfläcksjuka 

i höstoljeväxter 

Syfte: 

• Att jämföra olika preparats effekt och skördeökning vid bekämpning av bomullsmögel 

(Sclerotinia) och svartfläcksjuka (Alternaria). 

• Att undersöka möjlighet till dosanpassning (hel och halv dos av resp. preparat) och 

blandning av olika preparat för att förbättra lönsamheten för bekämpning. 

Övrigt 

• Bekämpning görs vid full blom men både tidigare och senare bekämpningstidpunkter är 

möjliga om intresse finns. 

• Försöken riktas till fält med risk för angrepp (tidigare angrepp av bomullsmögel i fältet, 

kraftig gröda). 


Led Behandling DC 65 Finansiär 


2 Cantus 0,25 Svensk Raps 

3 Cantus 0,5 BASF 


5 Amistar + Sportak 0,5+0,5 Syngenta 

6 Amistar + Proline 0,35+0,35 Syngenta

Samverkan vid SLU 

Niklas Nordquist, fakultetshandläggare 

fakultetshandl ggare 

Fakulteten för f r naturresurser och lantbruksvetenskap

SLU – ett sektorsuniversitet 

SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och 

människans nniskans förvaltning f rvaltning och hållbara h llbara nyttjande av dessa. 

Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys milj analys i 

samverkan med det omgivande samhället samh llet

Vad betyder samverkan? 

”Att Att från fr n idé id till beslut öka ka inflytande och delaktighet i arbetet genom 

att alla ingående ing ende parter ges möjlighet m jlighet till information och 

medskapande” 

medskapande 

”Ett Ett arbetssätt arbetss tt för f r att skapa ett ömsesidigt msesidigt utbyte av kunskap” kunskap 

Målet let: : En kontinuerlig utveckling av parterna och verksamheten” 

verksamheten

Samverkansuppgiften 

Sektorsnära Sektorsn ra verksamhet i samverkan med det omgivande 

samhället samh llet – myndigheter, näringar, n ringar, intresseorganisationer – för r att 

vetenskaplig kunskap på p bästa sta sätt s tt ska bidra till ett uthålligt uth lligt 

nyttjande av naturresurserna.

KoN09 rekommenderar 

”Universitetet Universitetet borde ta större st rre ansvar för f r en bättre b ttre dialog och ökat kat 

samarbete med intressenter i den gröna gr na sektorn.” sektorn. 

”En En effektiv samverkansorganisation som kan kombinera aktuella 

forskningsfrågor forskningsfr gor med intressenternas behov borde utvecklas.” 

utvecklas.

Lektoratens utformning 

Egen forskning: 50% 

Samverkan: 50% 

Undervisning: 20% 

Central finansiering - samverkansdelen: 482 tkr/år 

tkr/

Samverkanslektorat vid SLU 

LTJ-fak: LTJ fak: 4 tjänster tj nster (2 tillsatta) 

NL-fak: NL fak: 7 tjänster tj nster (5 tillsatta) 

S-fak: fak: 2 tjänster tj nster (båda (b da tillsatta) 

VH-fak: VH fak: 5 tjänster tj nster (2 tillsatta) 

Totalt: 18 tjänster tj nster (11 tillsatta)

NL-fakultetens 

NL fakultetens 

samverkanstjänster 

samverkanstj nster 

Bioenergi – Anna Schnürer Schn rer 

Bioteknik – Jens Sundström Sundstr 

Markfysik – Johan Arvidsson 

Matens kvalitet – Åse se Sternesjö Sternesj 

Naturvårdsbiologi Naturv rdsbiologi (?) 

Växtn xtnäringshush ringshushållning llning (?) 

Växtproduktion xtproduktion – Lars Andersson

NL-fakultetens 

NL fakultetens 

samverkanstjänster 

samverkanstj nster 

Växtskydd xtskydd /patogener – Björn Bj rn Andersson 

Växtskydd xtskydd /insekter – Roland Sigvald (återbes ( terbesätts tts som samv.lektorat) 

Skogsskydd /patogener – Rimvys Vasaitis 

Skogsskydd /insekter – Åke ke Lindelöw Lindel 

Bisjukdomar – Ingemar Fries

Ytterligare samverkan (NL) 

Institutsuppgifter (~ 50,000 tkr, 2012) 

Fortlöpande Fortl pande miljöanalys milj analys (~ 100,000 tkr, 2012) 

Samverkanstjänster 

Samverkanstj nster (~ 6,000 tkr, 2012)

Fakultetens satsningar för f r 

framtiden 2013 - 2016 

Skapa Skapa en intern plattform för f r samverkansarbetet där d r samtliga med ansvar för f r 

samverkan har möjlighet m jlighet att interagera. 

Bef Befästa sta och ytterligare stärka st rka kontakten med myndigheter, näringar n ringar och 

intresseorganisationer med koppling till fakultetens /universitetets 

/universitetets 

verksamhetsområden. 

verksamhetsomr den. 

Bedriva Bedriva omvärldsspaning omv rldsspaning för f r att se till att samverkansorganisationen är r 

representerad vid viktiga publika arrangemang. 

Utveckla Utveckla en kommunikationsplan för f r att på p ett effektivt sätt s tt ta tillvara och sprida 

resultaten av dessa kontakter

Uppdrag till institutionerna 

”Det Det åligger ligger institutionen och forskningspersonal vid institutionen med med 

särskilt s rskilt 

ansvar för f r samverkan att inom ramen för f r ämnesomr mnesområdet, det, och i förekommande f rekommande fall 

närliggande rliggande områden omr den att:” att: 

Initiera Initiera och upprätth uppr tthålla lla kontinuerlig dialog med ämnesn mnesnära ra intressenter 

Först rstärka rka samverkan med ämnesn mnesnära ra intressenter i forskning och utbildning 

I I dialog med allmänheten allm nheten förmedla f rmedla vetenskapligt baserad kunskap inom 

ämnesomr mnesområdet det 

Engagera Engagera institutionens forskningspersonal i samverkansuppgiften 

Aktivt Aktivt delta i SLU:s centrala samverkansorganisation

Vilka förv f rväntningar ntningar har ni 

på SLU:s 

samverkansorganisation?

SLU:s 

samverkanslektorat 

Lars Andersson

Organisation 

• Vice-rektor ansvarig för samverkan och 

samarbete 

– Johan Schnürer 

• Samverkanskoordinator 

– Tillträdande: Marnie Demandt 

• 18 (för närvarande 11) samverkanslektorer 


www.slu.se

Tillsatta tjänster 

• Bengt Persson, landskapsplanering 

• Anders Herlin, byggnadsfunktion 

• Anna Schnürer, bioenergi 

• Jens Sundström, bioteknik 

• Johan Arvidsson, markfysik 

• Åse Sternesjö, matens kvalitet 

• Lars Andersson, växtproduktion – fokus på ogräs 

• Lars Edenius, viltekologi m inriktning klövvilt 

• Johan Bergh, skogsskötsel och klimateffekter 

• Sofia Boqvist, livsmedelssäkerhet o riskanalys 

• Magdalena Jacobsson, produktionssjukdomar 


www.slu.se

Tjänster under tillsättning 

• Trädgårdsvetenskap och livsmedel 

• Växtskyddsbiologi 

• Växtnäringshushållning 

• Naturvårdsbiologi 

• Sport- och sällskapsdjur 

• Translationell veterinärmedicin 

• Uthållig animalieproduktion 


www.slu.se

Uppgiften 

“Att verka för att vetenskaplig kunskap på bästa sätt 

bidrar till hållbara strategier för reglering av ogräs på åker 

och betesmark, innefattande ogräsens påverkan på 

jordbruksgrödornas avkastning och kvalitet. ” 

•50% samverkan (inkl. tillämpad forskning) 

•50% egen forskning 


www.slu.se

SLU i samverkan för framtidens 

lantbruk 

Samverkanslektorer 


www.slu.se

Mina idéer (så här långt) 

• Workshops/seminarier 

• Ämneskommittén för ogräsfrågor 

• Diskussioner om tillämpade forskningsprojekt och 

ansökningar 

• Drift och uppdatering av “Ogräsrådgivaren” 

• Starta inrapportering av ökande och invasiva ogräs 

• Ökat svenskt deltagande i EWRS 

• Diskussioner och åtgärder för ökad studentrekrytering 


www.slu.se


www.slu.se

Protokoll med bilagor Ämneskommittéerna Ogräs ... - FältForsk - SLU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?