Läs hela rapporten - Nitus

JAN-OLOF HELLSTEN & GUNILLA ROOS 

Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2002

Nationellt centrum för flexibelt lärande 

Rapport 1:2002 

Jan-Olof Hellsten & Gunilla Roos 

IT-stödd distansutbildning – 

en medspelare i kommunal utveckling? 

En förstudie av den IT-stödda distansutbildningens roll i regional 

utveckling 

3

IT-stödd distansutbildning - en medspelare i kommunal utveckling? 

är utgiven av Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), 

Järnvägsgatan 3A, 281 31 Hässleholm 

Tel 0771-25 50 00, www.cfl.se 

© Jan-Olof Hellsten, Gunilla Roos och CFL 

Författare Jan-Olof Hellsten och Gunilla Roos 

Foto Michael Engman 

Grafisk form Högberg.Gruppen AB och CFL 

Tryck AB Danagårds Grafiska 

Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2002 

ISBN 91-974508-0-4 

4

Förord...............................................................................................................7 

Författarnas förord ........................................................................................9 

Sammanfattning.......................................................................................... 11 

1 Introduktion..................................................................................... 13 

1.1 Uppdraget och dess konkretisering............................................ 13 

1.2 Undersökningens uppläggning ................................................... 17 

1.3 Rapportens uppläggning............................................................... 20 

2 Tre kommuner................................................................................. 21 

2.1 Nordkust........................................................................................... 21 

2.2 Mittskog ............................................................................................ 26 

2.3 Sydland ............................................................................................. 31 

3 Den IT-stödda distansutbildningens roll i det lokala skeendet37 

3.1 Många olika former av IT-stöd .................................................... 37 

3.2 Olika slag av distans....................................................................... 38 

3.3 Distansstudier är inte bara en fråga om vuxenutbildning.... 39 

3.4 IT-stödd distansutbildning påverkar det lokala skeendet på 

olika sätt............................................................................................ 39 

3.5 IT-stödd distansutbildning är ett sätt att lösa problem .......... 43 

3.6 För kommunen är IT-stödd distansutbildning, även på 

högskolenivå, något som man konstruerar på hemmaplan.. 44 

3.7 Rötter ................................................................................................. 45 

3.8 IT-stödd distansutbildning är integrerad i en process............ 47 

4 Effekter – och förutsättningar för dem........................................ 49 

4.1 Med fokus på det som åstadkommits ........................................ 49 

4.2 Med fokus på processen................................................................ 55 

4.3 Förutsättningar – ramar – orsak – verkan?................................ 62 

4.4 Regionala förväntningar på distansutbildning och dess 

betydelse ........................................................................................... 64 

5

4.5 Statliga förväntningar på distansutbildningens betydelse för 

den regionala utvecklingen........................................................... 66 

5 Ur individperspektiv ..................................................................... 73 

5.1 Hur man börjar................................................................................ 73 

5.2 När man börjar................................................................................ 78 

5.3 På köpet............................................................................................. 80 

6 Sammanfattning och diskussion ................................................. 83 

6.1 Helhetsbilder.................................................................................... 83 

6.2 Begrepp............................................................................................. 84 

6.3 Effekter.............................................................................................. 84 

6.4 Sammanhang ................................................................................... 86 

6.5 Individer ........................................................................................... 89 

6.6 Lärcentra ........................................................................................... 89 

6.7 Fruktbara arbetssätt........................................................................ 90 

6.8 Garbage can...................................................................................... 92 

7 Att studera IT-stödd distansutbildning..................................... 95 

7.1 Några utgångspunkter för en bredare studie........................... 96 

7.2 Frågeställningar för en bredare undersökning......................... 99 

Litteraturförteckning................................................................................ 105 

Bilaga 1 Frågeområden....................................................................... 109 

6

Förord 

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) är en myndighet, vars 

verksamhet startade den 1 januari 2002. 

CFL har en lång historia och innehåller mycket erfarenhet och 

kunskap. Myndigheten är en sammanslagning av de tidigare båda 

Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping samt den 

del av Distansutbildningsmyndigheten (DISTUM), som var ägnad 

att rikta sig mot folkbildningen. 

CFL:s uppdrag innebär, uttryckt generellt, att vara statens sam- 

lade resurs för flexibelt lärande inom vuxenutbildningen på icke- 

akademisk nivå och inom folkbildningen. 

I detta uppdrag ingår bl.a. 

- att utveckla och sprida kunskap om arbetssätt och metoder vid 

användning av medieburet material som stöd för flexibelt läran- 

de, 

- att följa och informera om forskning och utvecklingsarbete rö- 

rande distansutbildning och flexibelt lärande, 

- att tillhandahålla fortbildning för lärare, skolledare och cirkelle- 

dare. 

I våra ambitioner ingår att regelbundet presentera små skrifter, 

som genom sitt innehåll bidrar till att vårt uppdrag fullföljs på ett 

bra sätt. Skrifterna kommer att författas, dels internt av myndighe- 

tens egen personal, dels av externa resurspersoner. 

Denna rapport har initierats av DISTUM och kan nu presente- 

ras i den nya myndigheten CFL. 

Författare är universitetslektorerna Gunilla Roos och Jan-Olof 

Hellsten. Karin Jansson, CFL, har lett arbetet och varit rapportskri- 

varnas ständiga samtalspartner. 

7

Karin arbetar inom CFL med folkbildningsnätet samt med kun- 

skapsutveckling och -spridning. 

Gunilla Roos arbetar som universitetslektor vid Pedagogiska 

institutionen, Uppsala universitet. Under senare tid har hon bedri- 

vit forskning om högre utbildning ur ett kommunalt perspektiv. 

Hon har bl.a. medverkat i EU-projekt om ökad tillgänglighet till 

högre utbildning i Hälsingland samt deltagit i en nordisk grupp, 

som utvärderat projektverksamheten vid Sentralorganet for fleksi- 

bel laering i högre utdanning (SOFF). 

Jan-Olof Hellsten är lektor i pedagogik vid Uppsala universitet. 

Hans forskning de senaste åren har framför allt handlat om hög- 

skolans relationer till kommuner och företag samt frågor om di- 

stansutbildning. 

Rapporten förhåller sig på ett mycket intressant sätt till den IT- 

stödda distansutbildningens roll i den regionala utvecklingen. 

Rapporten är konkret och innehåller ett antal förslag på hur man 

kan gå vidare och utveckla detta område. 

Jag önskar en god läsning och hälsar välkommen till CFL:s 

skriftserie. 

Hans-Inge Persson 

Generaldirektör 

8

Författarnas förord 

Arbetet med denna studie har varit fascinerande på många sätt. Vi 

har inte bara fått tränga djupare in i ett kunskapsområde utan ock- 

så lärt känna tre svenska kommuner. Men framförallt har vi fått 

träffa engagerade människor som har tagit sig tid att berätta, 

resonera och besvara våra frågor. Det är deras erfarenheter och 

tankar som ligger till grund för den här studien. Vi vill tacka alla 

dem som bidragit till arbetet genom att svara på enkäter, ställa upp 

för intervjuer och samtal eller förmedlat kontakter till andra 

informationskällor. Tack för vänligt bemötande, för att ni tagit er 

tid att bidra till vår undersökning och framförallt för all den 

information, insikt och analys utan vilken det inte hade blivit 

någon rapport. 

Uppsala i september 2002 

Jan-Olof Hellsten Gunilla Roos 

9

Sammanfattning 

Vid den tiden hade högskolorna inte någon utvecklad IT-stödd di- 

stansutbildning den utvecklades bl. a. till följd av att studiecentra 

började agera som om den fanns (kap. 2). 

På uppdrag av distansutbildningsmyndigheten, Distum, har un- 

dertecknade genomfört en förstudie till en undersökning av IT- 

stödd distansutbildnings betydelse för olika regioner i Sverige. 

Studien, som koncentrerades till ett kommunalt perspektiv, bestod 

dels av en enkätstudie ställd till ett stort antal kommuner dels av 

ett djupare studium av tre kommuner. I kapitel sex görs en konkret 

och ganska utförlig sammanfattning av studiens resultat. Här skall 

bara presenteras några huvudlinjer som en slags läsanvisning. 

• I det lokala skeendet, vare sig det gäller kommuner, företag eller 

individer, går det inte att frilägga betydelsen av IT-stödd di- 

stansutbildning från andra inflytelser. I den mån den spelar en 

roll i den kommunala utvecklingen ingår den i en process med 

många komponenter. En viktig aspekt av skeendet är om den IT- 

stödda distansutbildningen ”kommer i spel” dvs. om den får en 

aktiv roll i ett skeende som den påverkas av och påverkar eller 

om den hamnar vid sidan av det som händer. 

• Om den IT-stödda distansutbildning får någon roll i den kom- 

munala utvecklingsprocessen beror det på att den knyter an till 

tendenser och visioner som redan finns. Inom det etologiska stu- 

diet av arternas utveckling ställdes på sjuttiotalet frågan: ”Flyger 

fåglarna för att de har vingar eller har de vingar för att de fly- 

ger?” En underlig fråga kan det tyckas men i högsta grad rele- 

vant. För att vingarna skulle få en funktion i kampen om föda 

11

och på så sätt bevaras i utvecklingen fordrades det nämligen att 

de redan svarade mot ett beteende. På samma sätt är det med IT- 

stödd distansutbildning. För att den skall få någon roll i den 

kommunala utvecklingen krävs att den svarar mot ett element i 

en verksamhet som redan är igång. Efteråt kan det vara svårt att 

förstå hur verksamheten skedde innan IT-stödet fanns, men 

skedde gjorde den. 

• Det kommunala lärcentret har en avgörande betydelse för di- 

stansutbildning i allmänhet och IT-stödd distansutbildning i 

synnerhet. Utifrån lärcentret sprids information om utbildning, 

ofta enligt ”ringar på vattnet”-principen. Med lärcentret som ka- 

talysator synliggörs individuella och kommunala utbildningsbe- 

hov. Via lärcentret skapas också vägar för att tillfredsställa beho- 

ven. 

• Det kommunala perspektivet skiljer sig på flera viktiga punkter 

från statliga myndigheters och centrala utbildningsanordnares. 

IT-stödd distansutbildning är ett medel bland många för att upp- 

nå kommunala mål och visioner. Den används därför att den lö- 

ser vissa problem. Ur kommunal synpunkt är namnet distansut- 

bildning missvisande: den innebär inte distans utan överbryggar 

distans. IT-stödd distansutbildning skapas i kommunerna ofta 

utifrån en behovsanalys och som svar på denna: Uppbyggnad av 

teknisk, social och pedagogisk infrastruktur. På så sätt konstrue- 

ras lärsituationer i vilka utbildningsanordnares kurser ingår men 

bara som en del i en större helhet. 

Utöver dessa generella slutsatser har studien bl.a. lett fram till kon- 

struktion av fem begrepp som kan användas till att analysera den 

IT-stödda distansutbildnings roll i de processer där den ingår samt 

ett antal nyckelord med vars hjälp själva processerna kan studeras 

och förstås. 

12

1 Introduktion 

1.1 Uppdraget och dess konkretisering 

Distansutbildningsmyndigheten, Distum, fick i ett regleringsbrev 

regeringens uppdrag att undersöka den IT-stödda distansutbild- 

ningens betydelse för olika regioner. Bland annat skulle undersök- 

ningen: 

• Belysa och lyfta fram ett antal behovsområden som kräver ytterli- 

gare fördjupad analys. 

• Jämföra olika regioner och dess förutsättningar. 

• Exemplifiera fruktbara arbetssätt och lösningar, såväl organisa- 

toriskt som ekonomiskt. 

• Skapa överblick över vidtagna stimulansåtgärder, t.ex. tillväxtav- 

tal. 

• Notera övrigt som framkommer under pågående kartläggning. 

Att få kunskaper om allt detta kräver en mycket omfattande un- 

dersökning som inte låter sig göras under den tidsram som stod till 

förfogande. Författarna av denna rapport, Gunilla Roos och Jan- 

Olof Hellsten, fick därför myndighetens uppdrag att göra en förs- 

tudie som skulle ligga till grund för en mera heltäckande under- 

sökning. 

Innan studien inleddes var det nödvändigt att göra ett antal 

perspektivval, preciseringar och definitioner. Vi har att göra med 

begrepp som i många fall ges olika innebörder beroende på vem 

som använder dem. Låt oss börja med begreppet ”regional bety- 

delse”, som är minst sagt mångtydigt. Området har, såvitt vi hit- 

tills vet, inte tidigare rönt någon större uppmärksamhet inom 

vetenskapssamhället. Den forskning som tangerar området 

handlar främst om högskolornas regionala roll. Även forskningen 

inom det här området anses vara av begränsad omfattning eller, 

13

här området anses vara av begränsad omfattning eller, som två 

auktoriteter uttrycker det, underbeforskad (se Sörlin, 1999; Sörlin 

& Törnqvist, 2000). Universitet och högskolor uttrycker i sina 

policydokument en stor tilltro till sin förmåga att fungera en 

”motor” för regional utveckling. Sörlin och Törnkvist (2000, s.118) 

menar att ”de lokala högskolornas språkrör sällan sviktat i sin 

förtröstan inför den egna förmågan” i det här avseendet. Utsagor 

om högskolornas regionala roll handlar emellertid oftare om 

föreställningar än om empiriskt grundade slutsatser. Det är mera 

en fråga om tro och förväntningar än om vetande. 

En central fråga är vems perspektiv som ska vara i fokus, vem 

som ska ge innebörd i begreppet regional utveckling och distans- 

utbildningens betydelse härvidlag. Statsapparaten har i olika poli- 

cydokument uttryckt förväntningar på distansutbildningens bety- 

delse för utvecklingen av olika regioner (se Kapitel 4). Enligt Sörlin 

och Törnkvist (a.a., s. 110) har högskolesatsningar ”blivit ett allt 

flitigare använt regionalpolitiskt instrument”. De regionala hög- 

skolorna har kommit att betraktas som det viktigaste regionalpoli- 

tiska instrumentet (Dahllöf & Nordström, 1994) och utbildningspo- 

litik och regionalpolitik flyter alltmer samman (se t.ex. Prop. 

1997/98:62; SOU 2000:87). Mera sällan har vi fått ta del av kom- 

muners förväntningar på distansutbildningens roll i utvecklingen. 

Det är därför angeläget att vi närmar oss fenomenet ”distansut- 

bildningens regionala betydelse” med stor försiktighet och öd- 

mjukhet och ger kommunerna möjlighet att visa oss vägen. Ett 

antal kommuner får i detta skede definitionsföreträde genom att 

lokala aktörer ges möjlighet att ge sin syn på distansutbildningens 

roll i utvecklingen av deras kommuner utifrån den situation de 

befinner sig i. Vad gäller högskolesatsningar har nog ett flertal av 

våra kommuner närt på drömmar om att högskolor ska etableras 

hos just dem. Men hur ser man på distansutbildning och dess roll i 

utvecklingen? Skulle en väl utvecklad IT-stödd distansutbildning 

kunna vara en fullgod ersättning för uteblivna högskoleetablering- 

ar? 

14

De senaste åren har det skett något som man skulle kunna kalla 

lokal mobilisering för att genom distansutbildning öka tillgänglig- 

heten till högre utbildning för ”ortsbundna” vuxna och för invåna- 

re som av olika skäl inte söker sig till högskolor och universitet 

(Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000). Det tydligaste uttrycket för 

denna satsning är etablerandet av lokala studiearenor i form av 

studiecentra eller lärcentra. Men vilken betydelse högskoleutbild- 

ning i allmänhet och distansutbildning i synnerhet haft sett utifrån 

ett kommunalt perspektiv har vi som sagt förvånansvärt liten kun- 

skap om. De som har mest fakta och kunskaper i detta ärende bör 

sannolikt vara kommunerna själva. Det kan därför vara rimligt att i 

ett första skede ta sin utgångspunkt i de reflexioner och kunskaper 

som finns på den lokala/kommunala nivån om distansutbild- 

ningens roll i utvecklingen av regionen. 

Valet av perspektiv får konsekvenser för studiens uppläggning 

och resultat. De kommunala aktörerna, som från utbildningsan- 

ordnarens synpunkt kan framstå som konsumenter vilka väljer ur 

ett erbjudet utbud, blir ur det kommunala perspektivets synvinkel 

konstruktörer av en IT-stödd distansutbildning, i vilken den 

”vara” som utbjuds från högskolor och universitet bara är en liten 

del. Vårt val av perspektiv låter oss se hur det går till när denna 

utbildning konstrueras och – förhoppningsvis – vilken roll den 

kommer att spela. 

En annan central fråga är hur man ska kunna skilja ut IT- 

stödda distansutbildningen ur helhetsbilden och peka på just 

dess effekter. Att tillgången till utbildning påverkar den regionala 

utvecklingen bör vi nog utgå ifrån, men vad är dess specifika effek- 

ter och hur ska distansutbildning kunna skiljas ut från andra fakto- 

rer av betydelse för utvecklingen. På sitt sätt handlar detta om vad 

som är hönan eller ägget. Här står vi inför betydande metodiska 

problem. Beror t.ex. ökad sysselsättning på att befolkningen fått en 

högre utbildningsnivå eller på en mer positiv konjunktur eller 

näringspolitik från kommun sida? Vissa effekter, t.ex. förändrad 

formell utbildningsnivå, rekrytering, sysselsättningsmönster etc. 

15

går naturligtvis att mäta, men det är mindre lätt att urskilja de 

faktorer som orsakat dem. 

Ytterligare en svårighet är att specifikt skilja IT-stödd 

distansutbildning från distansutbildning i allmänhet. Här måste 

vi nog också utgå ifrån hur kommunerna själva uppfattar 

distansutbildningens effekter på den regionala utvecklingen och 

den innebörd man lägger i begreppet IT-stödd. 

Med ovanstående resonemang formulerades förstudiens syfte 

som att: 

• Förse oss med relevanta begrepp framsprungna ur en lokal kon- 

text och då inte bara av innebörden i eventuella effekter utan 

också av regional utveckling. Denna begreppsgenerering kan 

därefter användas i mer extensiva studier. 

• Visa på hur man skulle kunna gå tillväga för att få kunskaper om 

detta fält (metodfrågor). Peka ut ett antal relevanta områden där 

fördjupade studier behöver göras. 

Själva begreppet IT kan definieras på många olika sätt. Vi valde att 

göra en vid tolkning som låter IT syfta på all slags interaktiv tek- 

nik: datorkommunikation i realtid, e-post, telefon. Det visade sig 

vara en adekvat definition eftersom dessa olika kommunikations- 

former i många avseenden är utbytbara i de utbildningsprocesser 

vi studerat. Genom denna breda ansats var det möjligt att se att 

själva datorkommunikationen för det mesta inte innebar någon 

stor skillnad i varken tänkandet eller verksamheten för utbild- 

ningsanordnare i kommunerna. Man gjorde det man skulle ha 

gjort med andra medier men lite snabbare. 

Även begreppet vuxenutbildning används i en vid bemärkelse. 

Det syftar i rapporten på alla slags vuxenstudier, alltså både kom- 

munal vuxen utbildning [komvux], högskoleutbildning, internut- 

bildning och fortbildning inom företag och förvaltning samt andra 

slag av studier där vuxna är engagerade. När specifikt komvuxut- 

bildning respektive högre utbildning åsyftas används dessa två 

begrepp. Vi är medvetna om att begreppet vuxenutbildning ofta 

används i en snävare bemärkelse med syfte på komvux. Att vi 

16

ändå väljer en bredare syftning beror på att olika utbildningsfor- 

mer ofta vävs in i varandra i de processer där distansutbildning är 

indragen. Utbildningsorganisation, arrangemang och framförallt 

de väsentliga visionerna i kommunerna riktar sig ofta mot alla slag 

av utbildning. 

Många kommuner har inrättat ett slags centrum för all eller för 

ett visst slag av vuxenutbildning. Beteckningarna är olika, såsom 

studiecenter, lärcenter, utvecklingscenter. Ett center som är inrik- 

tat bara på högre utbildning kallas ibland högskolecenter. Även i 

offentliga texter förekommer olika namn. I denna rapport kommer 

olika benämningar att användas synonymt, ofta i enlighet med hur 

de kallats i olika kommuner och av olika informatörer. Valet av en 

viss beteckning har alltså inget att göra med vad för slags center 

det är. Om det är viktigt att närmare beskriva centret kommer en 

sådan beskrivning att göras explicit. 

1.2 Undersökningens uppläggning 

Enkätstudie 

Första steget i vår undersökning var att rikta två frågor till kom- 

muner som är medlemmar i olika nätverk som fokuserar distans- 

utbildning (t.ex. KHIS, NITUS, Akademi Norr, Västum 1 ). Till dessa 

kommuner ställdes följande frågor: 

1. Vad har IT-stödd distansutbildning betytt för Din kommun? 

2. Vad tror du att IT-stödd distansutbildning skulle kunna betyda 

för Din kommun? 

Dessa frågor handlar med andra ord om upplevda faktiska effekter 

och om förväntade sådana. 

Frågorna skickades ut per e-post till ett hundratal kommuner. 

Från 45 kommuner kom svar som gav en översikt av hur man såg 

på den IT-stödda distansutbildningens betydelse. För det mesta 

var svaren formulerade av tjänstemän som ansvarade för något 

slag av vuxenutbildning i kommunen. Analysen av svaren ledde 

1 Medlemmarna i dessa nätverk överlappar delvis varandra. 

17

fram till ett antal relevanta frågeställningar för det fortsatta arbetet 

(Bilaga 1). 

Djupstudie 

Tre kommuner valdes ut för fördjupade studier på grundval av 

svaren på frågorna. Ingen av dessa har högskola eller universitet 

inom sina gränser. Naturligtvis låg en mängd olika bedömningar 

till grund för urvalet men mycket grovt kan man säga att vid valet 

av Sydland spelade inställningen en viss roll: man tycktes betrakta 

IT stödd distansutbildning, inte som någonting som borde finnas 

färdigt, utan som en möjlighet som kunde utvecklas. Valet av Mitt- 

skog påverkades av att man där hade en kommunal helhetssats- 

ning på IT-utveckling. Nordkust till slut beskrev en växande efter- 

frågan, kopplad till försök att tillgodose individens önskemål. 

Valet föll alltså på kommuner som på något sätt verkade ha 

kommit en bit på väg i sin användning eller i alla fall sin syn på IT- 

stödd distansutbildning. Detta verkade rimligt med tanke på det 

ursprungliga uppdragets syfte: Att definiera väsentliga faktorer för 

utvecklingen och beskriva fruktbara arbetssätt. 

Den kommunala arenan omfattar många aktörer: Kommunala 

politiker, det politiska spelet i sig, tjänstemän, företag och företags- 

struktur, individer, lokala massmedia etc. Vi valde att utgå från de 

tjänstemän som framförallt arbetar med vuxenutbildning i kom- 

munerna och utifrån deras information leta oss ut både till det 

individuella perspektivet och till andra viktiga aktörer. Vilka slags 

aktörer som är viktiga i processen kan skilja sig från kommun till 

kommun. 

Djupstudierna skedde under januari-mars år 2002. De omfatta- 

de ungefär två veckors studie av varje kommun, först en veckas 

kartläggning av struktur och nyckelpersoner samt genomgång av 

relevanta dokument. Denna del av undersökningen gjordes från 

Uppsala via tryckt information, sökning på nätet samt preliminära 

samtal per telefon med nyckelpersoner. Vid dessa samtal diskute- 

rades också vilka andra informatörer man borde ta kontakt med 

och gjordes upp om tid för öga-mot-öga-intervjuer. 

18

De studier som några veckor senare gjordes på plats bestod fram- 

förallt av längre intervjuer dels med de informatörer som redan 

kontaktats, dels med sådana som ”hittades på plats”. Vi har med 

andra ord använt oss av s.k. snowball sampling vid urvalet av 

intervjupersoner (se t.ex. Patton, 1980; Goetz & Lecomte, 1984). Det 

finns vissa problem med den här typen av urval av intervjuperso- 

ner, t.ex. att personer pekas ut som har uppfattningar i en bestämd 

riktning. Men det är samtidigt ett fruktbart sätt att få kunskap om 

utvecklingsprocesser av den typ v i studerat, där vi på förhand 

bara kunde peka ut några nyckelpersoner och där informatörerna 

skiljer sig från en kommun till en annan. 

Sedan djupstudien genomförts kompletterades undersökningen 

med telefonintervjuer med företrädare för vuxenutbildning i några 

andra kommuner. Dessa valdes utifrån sina enkätsvar med syfte 

att polarisera informationen från djupstudien. 

Dokumentstudier 

Även om vi har valt att studera den IT-stödda distansutbildning- 

ens roll för olika regioner sett ur ett kommunalt perspektiv har vi 

ändå försökt få en översiktlig bild av vilka förväntningar som utta- 

lats från statlig och regional nivå. Här har vi haft samma avgräns- 

ningsproblem som vi tidigare påtalat. Skulle vi fokusera distansut- 

bildning skulle litteraturstudierna bli ytterst omfattande och hur 

skulle vi i så fall vi kunna skilja ut IT-stödd distansutbildning från 

andra former av distansutbildning? Dessutom växlar man mellan 

dessa begrepp när man sannolikt menar samma sak. Regional ut- 

veckling kan vidare omfatta många så kallade politikområden, 

såsom näringspolitik, regionalpolitik, kulturpolitik, utbildningspo- 

litik etc. och att studera policydokument inom samtliga områden 

var inte möjligt inom ramen för vår undersökning. Här valde vi 

därför att begränsa våra studier till policydokument som sorterar 

under området regionalpolitik, väl medveten om att regionalpoli- 

tik numera är en angelägenhet för flera politikområden. Vi har 

därför, ytterst översiktligt, även sneglat på policydokument tillhö- 

rande det utbildningspolitiska området. 

19

De policydokument som varit aktuella på regional nivå är tillväxt- 

avtal för de regioner som de utvalda kommunerna tillhör. 

1.3 Rapportens uppläggning 

Efter att ha försökt beskriva hur vi avgränsat detta nästan oändliga 

uppdrag att säga något om distansutbildningens roll för olika regi- 

oner och hur vi gått tillväga för att studera detta börjar vi i nästa 

kapitel beskriva utvecklingsprocessen för utbildning i de tre kom- 

muner som vi haft förmånen att studera närmare, nämligen Nord- 

kust, Mittskog och Sydland. Det är nödvändigt att få insikter i ut- 

bildningsprocessen om det ska vara möjligt att förstå något om 

distansutbildningens roll i det lokala skeendet som tas upp i kapi- 

tel 3. Här introducerar vi fem begrepp som visat sig vara fruktbara 

för att förstå distansutbildningens funktioner i ett kommunalt 

sammanhang. Nästföljande kapitel, 4 beskriver förutsättningar för 

och effekter av IT-stödda distansutbildning på kommunal nivå 

samt att de är intimt sammanvävda med processen. Här redovisar 

vi på ett översiktligt plan också de förväntningar man på statlig 

och regionnivå haft på den IT-stödda distansutbildningens roll för 

regional utveckling. 

Många policydokument tycks i dag ha glömt bort att det till sy- 

vende och sist är individer som är de kallade kunderna för all ut- 

bildning. I kapitel 5 beskriver vi den IT-stödda distansutbildning- 

ens betydelse ur ett individperspektiv. I de fall man inte kan ta sig 

tid att läsa hela rapporten sammanfattas och diskuteras i kapitel 6 

huvuddragen av resultaten i undersökningen. I uppdraget ingick 

också att vi skulle fundera över hur en fortsatt studie skulle kunna 

te sig. Det gör vi i avslutningskapitlet. 

Avslutningsvis vill vi göra läsaren uppmärksam på att vi i tex- 

ten genomgående kursiverat utsagor från de som intervjuats. 

20

2 Tre kommuner 

I det här kapitlet kommer vi att redovisa en utvecklingsprocess för 

utbildning i var och en av de tre kommuner som ingick i närstudi- 

et. Det handlar nästan bara om vuxenutbildning 2 eftersom det är 

inom den som distansstudier förekommer. Beskrivningarna är 

avsedda att användas i resonemang längre fram i rapporten varför 

de ibland är ganska detaljrika. 

2.1 Nordkust 

Nordkust är en kommun långt upp i norra Sverige med c:a 20.000 

invånare. Näringslivet har baserats på skogsbruk och kemiska 

industrier. Kommunen satsar nu på en växande elektronisk indu- 

stri. Som många andra glesbygdskommuner har man en ganska 

hög arbetslöshet och en formell utbildningsnivå som är lägre än 

landets genomsnitt. 3 

När Per, skolledare på komvux, fick i uppdrag att hålla i hög- 

skolekontakterna kopplades högskoleutbildningen ihop med övrig 

vuxenutbildning i Nordkust. Universiteten och högskolorna hade 

fått sin tredje uppgift formulerad som ett aktivt samarbete med 

omgivningen. 4 Via en halvsidesannons frågade Per kommunens 

invånare vad de ville studera och fick ganska många svar. Första 

2 Observera att vuxenutbildning i denna rapport betecknar all slags utbildning: 

komvux, högre utbildning, internutbildning etc. 

3 Med formell utbildningsnivå avses den som mäts av SCB. Låg formell 

utbildningsnivå betyder att man har en hög andel invånare med förgymnasial 

utbildning och en låg andel med eftergymnasial sådan. 

4 Uppgiften att samverka med det omgivande samhället har sedan länge 

varit en av högskolors och universitetens uppgifter (beskrevs som forskningsinformation) 

men har fått en starkare markering genom att det 1992 

ålagts institutionerna enligt högskolelagen. 

21

kursen gavs 1991. Året efter fick man utrustning för videokonfe- 

rens och så kunde viss utbildning drivas med IT-stöd. En politiker 

i kommunen gav fyra tjänstemän i uppdrag att utveckla mediet. 

Tjänstemännen var knutna till näringslivskontoret, sjukhuset, folk- 

högskolan och komvux. 

Utbudet av högskolekurser utvecklades i samspel mellan kom- 

munens och enskilda invånares behov. Varje år gjordes en enkät 

för att ta fram invånarnas behov och önskemål, medan företagens 

behov togs fram av näringslivsenheten. Med tiden kom någon 

form av IT-stöd att kopplas till en allt större del av utbildningarna. 

Läsåret 2001/02 organiserar kommunens lärcenter t.ex. ett antal 

kurser inom lärarutbildning och lärarfortbildning som delvis sker 

över nätet. En juridisk översiktskurs bygger mycket på 

videokonferens liksom Sociala omsorgsprogrammet (140 p.) och 

Sjuksköterskeprogrammet (120 p.). En 10 poängskurs i företags- 

ekonomi är helt IT-baserad. Per blev 1999 ansvarig enbart för den 

växande högskolesektorn och komvux blev ett eget rektorsområde. 

Utvecklingen inom komvux gick en annan väg. Komvux var 

vid den här tiden nära knuten till gymnasieskolan. Lärarna var 

anställda på gymnasiet. Man började ett läsår i augusti och slutade 

i juli med påsklov och jullov däremellan. Kurser startades när man 

hade tillräckligt stora grupper och genomfördes i gymnasieskolans 

undervisningslokaler. Under åren 1997-98 förändrades hela vux- 

enutbildningen i Nordkust. Incitamenten kom från flera håll. 

• Kunskapslyftet drogs igång vilket innebar att vuxenutbildnings- 

frågor fokuserades och det skapades ekonomiska möjligheter till 

en omfattande vuxenutbildning. 

• Vid valet 1998 fick kommunen en ny politisk majoritet. Samtidigt 

växte på politiskt håll medvetenheten om kommunens låga for- 

mella utbildningsnivå. Kommunalråd och kommunchef initiera- 

de en utvecklingsstrategi där utbildningsfrågor blev grundläg- 

gande. Till följd därav separerades komvux från gymnasieskolan 

bland annat för att möjliggöra en självständig utveckling. 

22

• Samtidigt utvecklades en politisk miljövision i några små byar i 

kommunen. Ett utbildningsbehov växte fram och formulerades 

inom denna byautveckling. Detta kunde inte tillgodoses lokalt. 

Distansutbildning erbjöd en möjlighet att möta behovet. IT-stödet 

hade via högskoleutbildningen redan en tradition i kommunen. 

År 1997 inköptes 25 datorer som placerades ut i två byar. Där 

samlades sedan grupper som läste svenska, miljökunskap och 

engelska, delvis lärarlett men mycket med hjälp av e-post, fax, 

vanlig post o.dyl. Sedan den miljöpolitiskt inspirerade utbild- 

ningen avverkats har människor fortsatt att studera via dessa lo- 

kala studiecentra. 

• Den nya politiska majoriteten i kommunen ville placera utbild- 

ningen i centrum både bildlikt och bokstavligt. Inte utan mot- 

stånd skapade man ett studiecenter i Folkets Hus, som ligger mitt 

i tätorten. Hit lokaliserades högskoleutbildningen och komvux. 

Biblioteket låg redan i huset. All studievägledning i kommunen 

placerades där, även arbetsförmedlingens. 

• Komvux, som nu hade egna lärare och en egen rektor lokalisera- 

des i ett tomt industrihus, i väntan på nya lokaler. Det var en 

prövningens tid men här utvecklade man den vision som sedan 

drev utvecklingen. Den låter banal: Kunden i centrum, men med 

en radikal tillämpning ledde den till en mycket flexibel organisa- 

tion utan undervisningsgrupper, terminsindelning etc. Den som 

anmält sig till en kurs skall helst kunna börja dagen efter, senast 

efter en vecka. Att den studerande inte har behov av att sitta i ett 

rum insåg man i röran på industrihuset. Den individuella studie- 

planen utvecklades som studiernas konkreta centrum. I den finns 

inte något tids- eller rumsbegrepp utan de studerande börjar när 

det är lämpligt, läser i sin egen takt och var de vill. De deltar i 

alla, vissa eller inga föreläsningar och tenterar när de är färdig för 

det. ”Coaching” och handledning är däremot väsentligt och där- 

för har de studerande en handledare som de kontaktar när det 

behövs och dessutom en mentor som delas med 20-25 andra stu- 

derande. 

23

• När komvux flyttade in i Folkets Hus återknöts kontakten med 

högskoleutbildningen som fanns där. I det IT-stöd som utveck- 

lats inom högskolesektorn fann man ett användbart verktyg för 

visionen om individualiserade studier och en till dem anpassad 

och fungerande handledning. Det fick nu en allt större roll i ut- 

bildningen. 

Samtidigt som högskoleutbildningen och komvux byggdes upp 

och omskapades byggdes ett samarbete upp mellan olika aktörer i 

kommunen. I kompetensrådet, numera uppdelat i sex branschråd, 

samarbetade representanter för kommunen och företagen. Kom- 

munalrådet var ordförande - en markering av den status som 

kompetensrådet tilldelades. Där fördes resonemang om vilken 

kompetens som behövde utvecklas för garantera tillväxt i Nord- 

kust. ”Utvecklingen tog fart när man satte sig vid samma bord och bör- 

jade prata” säger kommunens utvecklingschef. Ett resultat av detta 

samarbete var den utbildning för elektronikingenjörer som nu är 

förelagd till kommunen. Den drivs inte på distans även om vissa 

laborationer görs via Internet men för dess tillkomst spelar möjlig- 

heterna till IT-stödd distansutbildning stor roll. 

Kompetensrådet var ett utslag av att vuxenutbildningsfrågorna 

kopplades mycket nära till näringslivspolitiken. Kommunchefen 

ger ett typiskt exempel på hur man tänker (och tänkte): ”Nu ska vi 

se till att vi får en systemvetarutbildning. Riksförsäkringsverket har eta- 

blerat sig och har ett enormt rekryteringsbehov. …Nu har vi tagit kontakt 

med olika universitet: KTH, Luleå, Göteborg m. fl.” Citatet visar också 

på hur man utnyttjar den frihet som möjligheterna till distansut- 

bildning via IT ger. ”Man ska kunna gå på KTH i Nordkust” menar 

kommunchefen. 

I dag är all vuxenutbildning samlad i ett hus, centralt placerat 

för att markera utbildningens betydelse. Det är en tät pedagogisk 

miljö där de ansvariga för olika verksamheter sitter i samma korri- 

dor. Alla utbildningsformerna delar teknik och lokaler och har en 

gemensam reception. All studievägledning på vuxensidan är pla- 

cerad i huset. Samarbetet begränsar sig inte till huset. Naturbruks- 

24

gymnasiet, Vårdgymnasiet och Folkhögskolan är nära lierade 

framförallt via kunskapslyftet. Utbildningar initieras utifrån kom- 

munens och företagens behov och möjligheterna för enskilda att få 

sina önskemål om studier tillgodosedda är stora både vad det gäll- 

er inriktning och organisation. 

Ett exempel på en process där IT-stödd distansutbildning ingår 

kan hämtas från den rörelsedrivna folkhögskola som finns i Nord- 

kust. Dess ettåriga kurs i socialpedagogik utnyttjades bland annat 

av kunskapslyftet men när efterfrågan för några år sedan minska- 

de i kommunen stod man inför valet att lägga ner utbildningen. 

Samtidigt visste man att det fanns en stor efterfrågan från andra 

håll. Via en utvecklingsfond fick Lena, den ansvarige läraren, möj- 

lighet att sätta av en del av höstterminen till att utveckla kursen till 

en distanskurs. 

På samma skola fanns en textilkurs: Hantverk och design. Den 

rekryterade elever från den närmaste omgivningen, ofta yrkesarbe- 

tande (arbetsterapeuter t.ex.) som tog ett års ledigt för att vidare- 

utveckla sig i yrket. Under det senaste året hade det blivit kärvare 

för deltagarna att få studiemedel. Av 35 antagna hade bara 11 

kunnat börja. Även den kursen stod alltså inför hotet om nedlägg- 

ning. Textilläraren, Lotta, arbetade i samma rum som Lena. De 

resonerade mycket och när Lotta hörde att Lenas elever skulle 

kunna arbeta medan de studerade började hon fundera på att läg- 

ga sin kurs på distans med regelbundna träffar. Hon hade nästan 

ingen erfarenhet av dataarbete men följde, efter lång tvekan, med 

på en datakurs som Lena hade anmält henne till. Trots många 

tveksamheter började hon se IT-kommunikation som ett möjligt 

verktyg för distansstudier i Hantverk och designkursen. I samarbe- 

te med varandra och med stöd av datorkunniga lärare på skolan 

byggde de båda lärarna nu upp var sin ettårskurs som baserades 

på en veckoslutsträff varje månad och kommunikation via nätet 

däremellan. Via nätet distribueras också teoretiska uppgifter till 

deltagarna som arbetar med dem och sedan skickar in dem via e- 

post. De studerande på respektive kurs var i många fall mycket 

osäkra och i några fall helt oerfarna i datoranvändning men våga- 

25

de ändå börja kursen och har utvecklat en viss färdighet under 

kursens gång. Ytterligare en dimension av processen är att inom 

dessa kurser har även andra lärare arbetat och dessa har alltså fått 

pröva tekniken och pedagogiken. Det har slutligen blivit ett sug 

även bland skolans övriga lärare att pröva dessa metoder. Nu 

sprider sig på så sätt en distansundervisningskompetens på sko- 

lan. 

2.2 Mittskog 

Mittskog är en kommun i Norrlands inland med c:a 20.000 invåna- 

re. Försörjningsbasen har varit skogsbruk, jordbruk och småföreta- 

gande. Under senare tid har ett antal företag med kommunika- 

tionsinriktning, ofta IT-baserad, etablerat sig i kommunen. Det rör 

sig om s.k. callcenters, informationsföretag etc. Som i Nordkust är 

arbetslösheten högre och den formella utbildningsnivån betydligt 

lägre än i övriga landet. 

Flera informatörer i Mittskog beskriver hur IT-baserad distans- 

utbildning ligger i linje med kommunens intensiva IT-satsning där 

man dels försöker utveckla en datakunskap hos invånarna från 

grundskola upp till högskolenivå, dels skapa teknisk infrastruktur 

för data- och telekommunikation. 

I mitten av 1980-talet inledde Mittskog ett samarbete med två 

grannkommuner. Det handlade framför allt om att få tillgång till 

olika slag av högskoleutbildningar, dvs. att förmå högskolorna att 

lokalisera ut dem och att gemensamt utnyttja möjligheterna. Detta 

engagemang baserade sig på en medvetenhet om kommunens låga 

formella utbildningsnivå och en politisk vilja att höja den. Samar- 

betet utvecklades genom att s.k. studiecentra etablerades i kom- 

munerna. Några år senare kunde man, med länsstyrelsens hjälp, 

köpa in utrustning för videokonferens. Nu kunde samarbetet ef- 

fektiviseras och även viss utbildning ske på distans. Först ut var 

lärarutbildningar. Det var ett stort behov av lärare i kommunen 

och det var många som ville studera till lärare. 

I samma veva lokaliserade ett världsomspännande transportfö- 

retag en del av sin verksamhet till Mittskog. Arbetsförmedlingen 

26

var snart i kontakt med företaget och skapade, i samarbete med 

studiecentret, en utbildning för den blivande personalen. 

Så skapades en IT-kompetens vid studiecentret som man sedan 

använde i samarbetet med högskolorna. Vid den här tiden hade 

högskolorna inte någon utvecklad IT-stödd distansutbildning. Den 

utvecklades bl.a. till följd av att länets kommunala studiecentra 

började agera som om den fanns. Genom samarbetet mellan kom- 

munerna blev studiecentren en starkare förhandlingspart gentemot 

högskolorna och kunde driva på deras utveckling på området. 

Mittskogs studiecenter upplevde ett starkt stöd från kommu- 

nalråd och förvaltning i sin satsning på IT-stödd distansutbildning 

vilken snabbt integrerades i kommunens medvetna IT-satsning. 

Man försökte inte bara utveckla en datakunskap hos invånarna 

från grundskola upp till högskolenivå utan även skapa teknisk 

infrastruktur för data- och telekommunikation. Dåvarande kom- 

munalråd insåg att datakommunikation och support kunde bli en 

nisch för kommunen och verkade för att en bred datautbildning till 

arbetssökande kom till stånd, trots att det ännu inte fanns behov av 

den kompetensen. Vidare byggdes ett kommunalt nät av datalän- 

kar som både företag, utbildningsanordnare och kommunal för- 

valtning skulle kunna använda. Hela tiden fanns ett intimt samar- 

bete mellan olika kommunala aktörer. Arbetsförmedlingen kunde 

använda studiecentrets IT-kompetens vid sina utbildningar. Stu- 

diecentret drog fördel av den växande IT-medvetenheten och na- 

turligtvis av det datanät som byggdes ut i kommunen. En politisk 

helhetssyn och en kommunal kompetens växte fram inom dataom- 

rådet. På så sätt kunde kommunen ligga steget före de s.k. callcen- 

ter och supportföretag som nu etablerade sig i kommunen. Detta 

ledde i sin tur till att företag som arbetar med informationskom- 

munikation gärna sökte sig till kommunen. Ett nyetablerat företag 

i informationsbranschen hänvisar just till näringslivskulturen och 

kompetensen när det gäller sitt val av etableringsort. 

Komvux i Mittskog har sedan länge haft ett nära samarbete 

med studiecentret. I slutet av åttiotalet samarbetade man kring 

lärarutbildningarna då komvux byggde upp en kursstruktur som 

27

var användbar för dem som behövde komplettera sin behörighet. 

Utbildningen var, som annan kommunal utbildning, organiserad i 

undervisningsgrupper som läste terminsvis och i samma takt. 

I Mittskog som i Nordkust blev kunskapslyftet incitamentet till 

en förändring 5 . Den statliga satsningen låg helt i linje med kom- 

munens medvetna politik att höja den formella utbildningsnivån. 

Efterfrågan på utbildning ökade radikalt och det blev ekonomiskt 

möjligt att möta den. Ambitionen sattes högt: Alla skulle kunna 

studera det de ville. Förut hade man startat kurser när deltagaran- 

talet var tillräckligt stort. Nu försökte man erbjuda undervisning 

även i ämnen med mycket få deltagare genom att minska lärarin- 

satsen. I stället för kontinuerlig undervisning i storgrupp erbjöds 

utspridd undervisning i små grupper eller handledning för enskil- 

da elever. 

En annan strävan var att man skulle kunna studera även om 

man bodde utanför centralorten. Det är långt att åka 5-15 mil om 

kvällarna för att studera. Därför försökte man etablera utbild- 

ningscentra i några av de små orterna kring centralorten. Metoder- 

na var många. Bland annat hade man tidvis en bil med lärare som 

körde upp till en av byarna två gånger i veckan för att undervisa i 

sina respektive ämnen. 

En tredje strävan var att komma bort från den rigida tidsstruk- 

turen. Man skulle inte behöva vänta hela terminer på att komma 

igång och man borde kunna individualisera studietakten. Även 

här försökte man lösa problemet genom att arbeta med handled- 

ning i stället för undervisningsgrupper. 

Samarbetet med studiecentret är för närvarande ganska stort. 

Man försöker bl.a. lägga sina kurser i samma lokaler som högsko- 

leutbildningarna använder. Det här är en medveten satsning för att 

avdramatisera högskolestudier för gymnasiestuderande (och gym- 

nasiestudier för grundvuxeleverna). Man ska sitta och umgås över 

”stadiegränserna” i fikarummet och man ska upptäcka att en av 

5 Kunskapslyftet var inte knutet till komvux men de kom att arbeta nära 

varandra. 

28

kompisarna läser på en högre nivå och kunna tänka att ”då är det 

väl inte så märkvärdigt”. 

Genom samarbetet med studiecentret under expansionen kom 

man också i nära kontakt med distansutbildning med IT-stöd. 

Både kompetens och teknik var väl utvecklad och det var naturligt 

att pröva det som ett verktyg för den individualisering man strä- 

vade efter. Men det dröjde en tid innan man började använda det. 

Det var ett starkt motstånd i lärargruppen. Det bröts så småning- 

om utan stora konflikter men med mycket medvetna insatser av 

komvuxrektorn. Man hade ju också studiecentret som inspira- 

tionskälla. Där fanns teknik och kompetens. 

Nu kommer individerna till komvux, ofta efter samtal med väg- 

ledare vid kommunens samlade studierådgivning. De anmäler sig 

till sina kurser och får inom en vecka (högst en månad) komma 

igång med sina studier och tilldelas då en handledare som de kan 

kontakta på olika sätt och när det behövs. De kan följa traditionella 

kurser, många gör det, men har frihet att arbeta i sin egen takt och 

examineras när de anser sig mogna för det. En stor del av hand- 

ledningen är traditionell: Lärare och studerande möts i personliga 

träffar men IT-kommunikationen är ett av de verktyg man nu an- 

vänder för att överbrygga avstånden i tid och rum. 

I samarbete med byaråden inrättar kommunen nu lokala kom- 

petenscentra i fyra mindre orter. Dess förses med ett antal datorer 

och inkoppling på det kommunala datanätet. Här kan studieför- 

bund och föreningar hyra in sig, enskilda boka tid vid datorn för 

studier vid avlägsna universitet, komvuxstuderande ta kontakt 

med sin handledare etc. Vid varje center finns en lokal handledare 

eller ”coach”, ofta rekryterad via studieförbunden, som hjälper de 

studerande tillrätta, stöttar och uppmuntrar. 

Ett exempel från arbetsförmedlingen (AF) visar hur man arbe- 

tar i kommunen för att förse sig med den kompetens man behöver. 

Arbetsförmedlingen har som anställningskrav att deras vägledare 

skall ha relevant utbildning, men i Mittskog har man inte fått någ- 

ra behöriga sökande de senaste åren. Man har då anställt obehöri- 

ga som får tillsvidaretjänst när de utbildat sig. Detta har organise- 

29

ats så att de arbetar på halvtid och studerar på distans. Nu är det 

två vägledare som läser mot Umeå. En tredje läser mot Stockholm. 

Han utnyttjar för övrigt en dator på kompetenscentrum i en av 

småorterna som studieplats. Ingen av dem hade kunnat lämna 

Mittskog för att studera på heltid vid campus. Via nätet har de nu 

inte bara kontakt med sina lärare på respektive universitet, de kan 

även kommunicera med och göra uppsatsarbeten tillsammans med 

distansstuderande kurskamrater på andra håll i landet. Alla tre 

framhåller oberoendet av tid och rum som en förutsättning för att 

arbete, familj och studier ska kunna kombineras. 

Ett annat exempel visar på det nära samarbetet mellan närings- 

livspolitik och utbildning. Samma kommunalråd som drivit IT- 

satsningarna i kommunen initierade studiebesök där tjänstemän 

och politiker besökte platser, företag och dylikt som bedrev en 

intressant verksamhet. Syftet var att få idéer till hur kommunen 

kunde hjälpa till att få igång en positiv spiral i kommunens när- 

ingsliv. På så sätt kom man bl.a. i kontakt med en utbildning i pro- 

gramvaruteknik som fanns i Karlskrona. Samtidigt hade man fått 

upp ögonen för att IT-företagen i Mittskog visserligen hade kom- 

petens för den verksamhet de bedrev men inte för att vidareut- 

veckla den tekniska sidan av verksamheten. I samråd med närings- 

livet beslöt ansvariga politiker och tjänstemän att dra igång en 

utbildning i programvaruteknik på distans från Karlskrona. Nu 

har man kommit igång med fortbildningskurser men också en hel 

utbildning där de första 80 poängen läses på distans i Mittskog. De 

sista 40 poängen läser studenterna på campus, men man vill i 

kommunen ta till sig även det sista läsåret så att studenterna får en 

fullständig utbildning på hemmaplan. Syftet med utbildningen är 

alltså att det lokala näringslivet ska förses med kompetens och det 

har redan börjat fungera. För en tid sedan lämnade den tekniska 

ledningen vid ett av Mittskogs mest etablerade informationsföre- 

tag sina tjänster. Dessa vakanser kunde snabbt fyllas med personer 

som gått fortbildningskurser inom den programvarutekniska utbildningen. 

30

Utbildningen kan, just genom att den är en utbildning, spela stor 

roll för företag på orten. Under utbildningstiden skall studenterna 

göra ett examensarbete. Inför dessa arbeten sker överläggningar 

med företagen på orten om frågor de skulle vilja ha utredda, ut- 

vecklingsprojekt de inte har kompetens för etc. Studenterna arbe- 

tar sedan med dessa uppgifter och får värdefull yrkespraktik sam- 

tidigt som de delar med sig av färsk kunskap till företagen och 

bidrar till problemlösning där. 

2.3 Sydland 

Sydland är en kommun i södra Sverige med cirka 30.000 invånare. 

Näringslivet domineras av tung tillverkningsindustri. Den formel- 

la utbildningsnivån är, som i Nordkust och Mittskog, lägre än i 

landet som helhet. Däremot har man, till skillnad från de två andra 

kommunerna, nästan inte haft någon arbetslöshet. 

Komvux i Sydland är kopplat till en gymnasieskola men har 

egna lärare och egna lokaler. I slutet av 80-talet hade komvux ett 

stort samarbete med Statens Skola för Vuxna i Norrköping (SSVN) 

som organiserade distansutbildning i form av handledda självstu- 

dier. Det gällde då ämnen med mycket få studerande. SSVN an- 

svarade för studiematerial, examination och bidrog med pengar till 

lokal handledare. Ansvariga för komvux i Sydland och grann- 

kommunerna resonerade ett tag om att ersätta SSVN-studierna 

med interkommunalt samarbete men det blev inte av. I stället bör- 

jade man i Sydland arbeta med små grupper med mycket reduce- 

rat timtal. 

När kunskapslyftet startade 1998 samlades de ansvariga för 

vuxenutbildningen och lade upp planer. För att nå studerande på 

avlägsna orter satsade man på distansutbildning med ett möte i 

månaden. Däremellan kommunicerade man med olika medel. Man 

köpte in ett antal datorer som lånades ut till dem som inte hade 

egna. Första hösten hade man 15 sådana distanskurser i gång. 

1999 inrättade man ett lärcenter i tätorten där det fanns datorer, 

support och lite stöttning från de ansvariga. Där satt ett antal vux- 

enstuderande och genomförde hela gymnasieutbildningar. Samti- 

31

digt prövades en mängd olika former för att underlätta studier för 

människor med olika livssituationer. Man ansåg det viktigt att 

erbjuda så många pedagogiska alternativ som möjligt, allt mellan 

renodlade distansstudier med och utan IT-stöd till traditionell 

klassundervisning. Intresset för lärcentret från kommunpolitiker- 

nas sida var svagt. Man tycktes inte använda det för att skapa för- 

utsättningar för rekrytering av kompetent personal, inte ens för 

kompetensutveckling av den personal man redan hade. Ansvariga 

för lärcentret arbetade däremot kreativt och aktivt på att skapa 

studievägar. De olika studiealternativen blev till slut så många att 

det blev alltför få elever på varje alternativ. Efter ett år lade kom- 

munens politiker ner studiecentret eftersom det var för få stude- 

rande. Detta gjordes alltså innan centret haft möjlighet att finna sin 

form och sin plats i kommunens vardagsliv. 

1998 bildades ett nätverk mellan några kommuner. Det började 

med möten mellan ansvariga för kunskapslyftet. Man fick närmare 

200 000 kr för att bygga ett länsnätverk. Studierektorn för komvux 

i Sydland blev projektansvarig. Man diskuterade mycket om orga- 

nisatoriska frågor, t.ex. lärarnas tjänstgöring, men man kunde inte 

komma överens. Samarbetets andra år kom man fram till en ge- 

mensam kurskatalog. Men trots att man gick ut med en gemensam 

marknadsföring och att man faktiskt löst några verkliga knäckfrå- 

gor, t.ex. frågan om den interkommunala ersättningen för gemen- 

samt arrangerade kurser, så var det ingen av dessa kurser som 

kom igång. ”Det har inte blivit något”, säger komvuxansvarig i Syd- 

land. 

Ett märkligt inslag i utvecklingen är att det stora engagemang 

som studierektorn på komvux investerat i länssamarbetet inte har 

avsatt några spår i kommunen. När skolchefen tillfrågas om orsa- 

ken svarar hon: ”Vi har väl inte marknadsfört det så bra”. En formule- 

ring som återkommer flera gånger i intervjun med henne. 

Ser man till högre utbildning finns den i fyra olika former i Syd- 

land. Dessa har utvecklats ur olika sammanhang, drivs av olika 

aktörer och tycks inte ha något samband med varandra. Knutet till 

gymnasieskolan finns en KY-utbildning som tagits fram i samarbe- 

32

te med näringslivet och utformats för att förse den tunga industrin 

med kompetens. 

Vidare finns en sjuksköterskeutbildning som anordnas av ett 

utbildningsföretag. Utbildningen kommer troligen bara att anord- 

nas en gång. Den är beställd av landstinget i en situation med all- 

varlig brist på sjuksköterskor. De studerande har mycket förmånli- 

ga ekonomiska villkor. Kursen ges på distans från närmaste hög- 

skola och har stora inslag av IT-stöd. 

För två år sedan försökte komvux studierektor att få igång ett 

interkommunalt samarbete kring högskolekurser men det blev 

inget. Förra året marknadsförde han 35 NITUS-kurser, men fick 

inte så många anmälningar. Efter en hel del strul kommer man 

ändå under våren att ha en 10-poängskurs med tre deltagare. 

Den fjärde högskoleutbildningen är en storsatsning av kommu- 

nen. Tillsammans med några högteknologiska företag har man 

utvecklat en egen teknisk utbildning som startar i höst i samarbete 

med flera olika universitet och högskolor. Det är ingen distanskurs 

utan helt förlagd till centralorten i Sydland där man nu bygger vad 

man kallar sin egen högskolefilial. Utbildningen har inte utvecklats 

inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde utan hand- 

lagts av kommunledningen och lagts som en stiftelse direkt under 

kommunstyrelsen. 

Ganska centralt i centralorten finns ett stort hus som en gång i 

tiden var tänkt som ett affärscentrum. I dag finns bara en stor- 

marknad kvar. Ett antal utbildningsföretag har flyttat in i de tom- 

ma affärslokalerna. Här finns också komvux och Lernia. Kunskaps- 

lyftet har sina lokaler här liksom Idé- och resurscentrum som är en 

utbildningsorganisation ägd av det lokala näringslivet. Det är 

tänkt att vara forum för samarbete mellan företagen och kommu- 

nens utbildningsanordnare. Idé- och resurscentrum är välförsett 

med teknik för distansstudier, bland annat utrustning för video- 

konferens. En hel våning i huset byggs nu om till högskolefilial för 

att härbärgera den lokala tekniska utbildningen. I bottenvåningen 

finns konferens- och utställningslokaler där det under flera år hölls 

en årlig utbildningsmässa med deltagande av nästan alla högsko- 

33

lor och universitet samt närbelägna KY-utbildningar. I huset finns 

också ett välskött hotell. Tre av kommunens högskoleutbildningar 

finns i huset. Den fjärde, KY-utbildningen, finns på andra sidan 

gatan. 

Det är en miljö full av möjligheter. Men, som vi ser det, utnytt- 

jas de inte. Det förekommer nästan inget samarbete mellan de olika 

aktörerna. Högskoleutbildningarna går parallellt utan relation till 

varandra. Kunskapslyftet samarbetar huvudsakligen med komvux 

(och SSV). Samarbetet mellan kommun och näringsliv, som skulle 

ske inom Idé-och-resurscentrum, har upphört. Ingen vet riktigt 

varför. Den tekniska utrustningen används till enstaka konferen- 

ser. Utbildningsmässan är nedlagd sedan något år. Lärcentret, som 

skulle ha kunnat vara samordningscentral och rekryteringsbas, är 

nedlagt. Dessutom skall komvux flytta ut ur huset och integreras 

med gymnasieskolan i en nybyggd anläggning som ligger i cen- 

tralorten men relativt långt borta. KY-utbildningen skall också 

flytta till samma nybygge, bort från de andra högskoleutbildning- 

arna. 

Fragmenteringen inom verksamheten svarar mot en splittring 

av de politiska initiativen. När t.ex. den lokala högskoleutbild- 

ningen skulle byggas upp valde kommunledningen att inte knyta 

den till övrig utbildningsverksamhet, inte ens till den högskoleut- 

bildning som kommunen själv drev, KY-utbildningen, eller till de 

framväxande NITUS-arrangemangen. Man lade den inte ens under 

Barn- och utbildningsnämnden. Även andra former av samarbete 

är svagt utvecklade. Skolväsendets studievägledning kopplas inte 

till Arbetsförmedlingens, kontakter mellan utbildningsaktörer 

uppmuntras inte o.dyl. Samarbetet utåt, med näringslivet, är spo- 

radiskt och verkar i hög grad bygga på initiativ från företagen. 

Som redan nämnts tycks kommunens politiska instanser inte ens 

ha samarbetat med sitt eget lärcenter under den tid det fanns 

Utbildningsfrågor tycks ha låg prioritet. När t.ex. universiteten 

bjöd in kommuncheferna till överläggningar om lärcentra delege- 

34

ades deltagandet via skolchefen till komvux studierektor 6 . Ett 

annat exempel är det svaga kommunala stödet till utbildningsmäs- 

san. 

Det finns en väldig potential för vuxenutbildningen i Sydland. 

Det visar sig t.ex. i den kreativitet och det engagemang som lett 

fram till den lokala högskoleutbildningen eller i det interkommu- 

nala samarbetet som har drivits kraftfullt av komvux och även 

varit framgångsrikt fram till en viss punkt. Det finns idéer och 

vilja. Inom komvux arbetar man nu t.ex. med ett projekt där mobi- 

la datorutrustningar skall kunna flyttas mellan olika orter och möj- 

liggöra distansstudier. Det finns ett avancerat och grundligt tän- 

kande kring organisation och pedagogik i vuxenutbildningen och 

man har även med framgång prövat dessa tankar i praktiken. Det 

finns ett antal icke-kommunala utbildningsanordnare som arbetar 

kreativt och kompetent med vuxenutbildning. Flera av dem är 

samlade i samma hus vilket borde kunna ge synergieffekter. Det 

finns en mängd kvalificerade initiativ och verksamheter, men de 

kopplas inte ihop med varandra eller med annat som sker. Tvärt- 

om flyttas komvux bort från övriga vuxenutbildningar. 

Ser vi till den IT-stödda distansutbildningen kan vi konstatera 

att den används som verktyg för att ge människor möjlighet att 

studera oberoende av avstånd, tid och livsvillkor. Den har på så 

sätt varit med i en process där många enskilda personer kunnat 

utveckla sin kompetens och behörighet. Men den har inte blivit 

medaktör i någon kommunal mobilisering för framtida kompe- 

tensutveckling och tillväxt. 

6 Att grannkommunerna gjorde samma bedömning av mötets status för- 

ändrar inte situationen. 

35

3 Den IT-stödda distansutbildningens 

roll i det lokala skeendet 

3.1 Många olika former av IT-stöd 

IT-stöd förekommer i en mängd olika former. Här skall inte göras 

något försök till systematisk eller heltäckande beskrivning, bara en 

översikt för att påminna om bredden av verksamheten. 

Den vanligaste formen av IT-stöd är kontakter med lärare via 

Internet, videokonferens, fax och telefon. Det kan röra sig om före- 

läsningar, handledning, examination etc. via inspelningar, olika 

slag av post eller direktkontakt i realtid. På vårdutbildningen i 

Sydland hämtar man både texter och arbetsuppgifter från nätet, 

som också är kanalen för inlämning av arbetsuppgifter och exami- 

nation. I Hushållningssällskapets Quinet i Nordkust var dator- 

kommunikationen framförallt ett sätt att etablera ett nätverk mel- 

lan kvinnliga småföretagare. I Mittskog finns en studerande på 

hemvärnets befälsutbildning vars kurser byggs upp av arbetsupp- 

gifter på nätet, varvade med några tvådagars sammandragningar 

för praktisk övning. IT-stöd handlar ofta om relationen mellan 

studerande och lärare/utbildningsleverantör, men även i samarbe- 

tet med andra studerande finns IT-stöd i många varianter. Upp- 

muntran och peppning per e-post var vanlig mellan de distansstu- 

derande vid folkhögskolan i Nordkust. Utbyte av texter möjliggör 

till exempel inte bara att man kan dra nytta av varandras faktasö- 

kande och tänkande utan även effektivare seminarier därför att 

seminarieopponenter kan få snabb tillgång till det arbete de ska 

granska. Datorkommunikation i realtid med medstuderande ger 

möjlighet till gemensamt samtida arbete, t.ex. med en text. Så kan 

de tre vägledarstudenterna i Mittskog göra grupparbeten tillsam- 

mans med avlägsna kurskamrater. 

37

Lärcenteransvarige i Nordkust beskriver en annan, mycket viktig, 

form av IT-stöd. Genom uppkoppling till universitets och högsko- 

lors servrar kan man få tillgång till artiklar och andra texter som 

annars skulle vara mycket svåra för de lokala studenterna att få tag 

i. 

3.2 Olika slag av distans 

I första hand tänker man väl på geografiskt avstånd. Att läsa på 

distans är att delta i en kurs på en annan plats än den där utbild- 

ningsarrangören finns. Det finns många olika former. Några deltar 

i en lärarutbildning som arrangeras via telebild av Mitthögskolan 

för en studerandegrupp i en småstad, andra sitter ensamma med 

en korrespondenskurs från en brevskola. Det är många som avläg- 

ger datakörkort efter handledda självstudier vid lokalt resurscenter 

men bara någon enstaka som genomför hela sin gymnasieutbild- 

ning via Internet vid en High School i USA. 

När man i kommunerna började använda olika tekniker för att 

överbrygga avstånd, framförallt intrakommunalt, insåg man att 

dessa tekniker också kunde användas för att anpassa studietillfäl- 

lena till de studerandes lediga tid. Troligen var det när IT- 

kommunikation började användas i kombination med individuell 

handledning som utvecklingen av den här sidan tog fart. 

Distans i tid syftar alltså på att den tidpunkt då undervisningen 

produceras skiljs från den tidpunkt då den används av den stude- 

rande. Den studerande är inte beroende av utbildningsanordna- 

rens schema utan kan arbeta när det är möjligt med hänsyn till 

arbete, föräldraskap etc. De skickar sina uppgifter när de har möj- 

lighet, hämtar sin information när de kan, vare sig den finns på 

nätet eller i läroböcker. Också här finns naturligtvis många varian- 

ter, t.ex. några studerar själv och tar kontakt med sin handledare 

när de behöver resonera, andra arbetar med förprogrammerade, 

eventuellt interaktiva, utbildningsprogram. Man kan vara knuten 

till en klassundervisning men går dit bara när man kan, annars 

hämtar man hem inspelade lektioner från nätet när det passar. I 

samtalen med olika personer som arbetar inom vuxenutbildningen 

38

verkar det som om flexibiliteten i tid får allt större betydelse för 

studerande. 

3.3 Distansstudier är inte bara en fråga om 

vuxenutbildning 

Flera av våra informanter har berättat att det verkar svårt att föra 

över vuxenutbildningens tänkesätt och metoder på gymnasieut- 

bildningen. Trots det finns naturligtvis exempel på IT-stödd di- 

stansutbildning i gymnasiet. I Nordkust och Mittskog har t.ex. 

försök har gjorts med virtuella klassrum och samarbete över kom- 

mungränserna för att lösa lärarfrågan i små ämnen. Även för indi- 

vider har distansstudier kunnat lösa olika problem eller utgöra ett 

mera lockande alternativ. I Mittskog är det åtminstone två perso- 

ner som genomför sina gymnasiestudier via ett svenskt nätgymna- 

sium. En flicka hade kamratproblem i skolan och gjorde senare 

delen av sin grundskoleutbildning på distans vid en skola i USA. 

Exemplen kan mångfaldigas. Utöver dem som genomför formell 

utbildning på det här sättet, finns det mängder av barn och ung- 

domar som följer olika slag av kurser på nätet i linje med sina in- 

tressen utan att det registreras någonstans. Än så länge är det dock 

inom vuxenutbildningen som IT-stödd distansutbildning tycks ha 

sin största betydelse åtminstone i de kommuner som vi studerat. 

3.4 IT-stödd distansutbildning påverkar det 

lokala skeendet på olika sätt 

Nedanstående är utdrag ur en intervju gjord i slutet av 1990-talet 

med en ansvarig vid ett lärcenter i Sjöbygd 7 : 

IP: Kommunen har en (videokonferensutrustning), som nu ligger i 

träda och som vi nu ska montera någonstans. Men vi vet inte riktigt 

var vi ska ställa den. 

I: Nu kommer jag ihåg att länsstyrelsen erbjöd kommunen utrust- 

ning. Var det 1992-93? 

7 Intervjun genomfördes i en tidigare undersökning. 

39

IP: Nej det var tidigare tror jag. 

I: Hur resonerade man när man sa att man måste starta någon sorts 

högskoleutbildning eller studiecentrum? 

IP: Det hade gjorts utredningar här i kommunen, där man har pekat 

på att det är angeläget att ha högskoleutbildning….Men jag kan inte 

hitta i protokollen att man har uppdragit åt någon tjänsteman att ut- 

reda och försöka få igång någonting. Sånt har jag inte sett. Det är väl 

det som har gjort att mina företrädare här liksom inte har kommit till 

skott 

…. 

IP: Jag jobbar heltid och då har man sagt till mig att det kommer att 

ställas resurser till förfogande om jag får igång det här. 

Intervjuutdraget kan ställas mot utvecklingen i Mittskog som be- 

skrevs i det förra kapitlet. Vi kan då se två processer där IT-stödet 

spelar helt olika roller. I kommunen ovan är det tillgången till tek- 

niken som drar igång utvecklingen av ett studiecenter. Det finns en 

videokonferensutrustning som legat oanvänd men som nu skall 

användas till att försöka ”få igång något”. I Mittskog var utveck- 

lingen redan i gång när länsstyrelsen gick in med bidrag till ut- 

rustning. Videokonferenstekniken och senare datorkommunika- 

tionen användes som ett verktyg av de inblandade i kommunen. 

Den kom in som en lösning på vissa problem. För att förstå den 

process där IT-stödd distansutveckling ingår och får sin roll är det 

viktigt att skilja dessa båda funktioner. 

I det första exemplet kan vi säga att IT-stödet är en Drivare, 

dvs. tillgången till tekniken blir i sig själv en kraft som driver 

utvecklingen och styr den i en viss riktning. Det är väl så man ofta 

tänker sig att ett utbud av nätkurser skall fungera. Själva före- 

komsten av ett utbud skall leda till att människor börjar studera. 

Ibland blir det så. Nätverket NITUS och dess kursutbud har varit 

drivaren bakom några kommuners engagemang i högskoleutbild- 

ning, vilket i sin tur kan leda till att människor börjar läsa. 

Begreppet drivare, liksom de andra begrepp som beskrivs här, 

kan användas inte bara om IT-stödet utan generellt om de krafter 

40

som verkar självständigt i en utvecklingsprocess. Ofta är drivaren 

en människa. Så är t.ex. de ansvariga tjänstemännen vid studie- 

centren i Hälsingekommunerna kraftfulla drivare som agerar 

målmedvetet för att styra utvecklingen i enlighet med sin vision. 

I exemplet Mittskog är det människor som är drivare. Själva IT- 

stödet däremot varken driver eller styr utan används för att 

genomföra viljeinriktningar och planer. I den här funktionen fun- 

gerar IT-stödet som ett Verktyg. 

En annan viktig funktion hos IT-stödd distansutbildning är att 

vara Stödjare för verksamhet som är igång. Här handlar det alltså 

inte om att det är det huvudsakliga verktyget men att det utgör en 

hjälp i verksamheten, t.ex. genom att effektivisera kommunikatio- 

nen, bredda möjligheterna, möjliggöra en snabbare studietakt. 

Det går inte att dra en skarp gräns mellan funktionen som verk- 

tyg och som stödjare. Ofta är det ändå bra att ha två olika begrepp 

att arbeta med. Tydligast blir det när man använder begreppen, 

inte bara för att undersöka IT-stödda distansutbildningens funk- 

tion utan för att analysera betydelsen av olika faktorer och aktörer 

i en hel process. För att IT-stödd högskoleutbildning på distans 

skulle kunna bli ett effektivt verktyg för kommunal utveckling i 

Mittskog var utbyggnaden av bredbandsnätet inte nödvändigt 

men den underlättade verksamheten. Här kan alltså bredbandsut- 

byggnaden ses som en stödjare för utbildningen. I Nordkust rikta- 

de man in sitt arbete på att kunden skulle kunna börja senast en 

vecka efter anmälningen. Verktyget för att göra detta möjligt var 

en individuell studieplan och individuell handledning. Den stude- 

rande kunde börja sina studier omedelbart och ta kontakt med 

handledaren så fort denne var tillgänglig. I denna individualise- 

ring blev IT-kommunikationen en stödjare genom att den gjorde 

lärar-/elevkontakten mera oberoende av tid och rum. 

Begreppen kan också användas för att tydliggöra innebörden 

av olika aktörers perspektiv. Om högskolornas konstruktion och 

utbud av distansutbildningar ur ett rikspolitiskt perspektiv kan 

utgöra ett verktyg för kompetenshöjning i Sverige är det ur kom- 

munal synpunkt snarast en stödjare för utvecklingen av den kom- 

41

munala högskoleutbildningen eftersom det kan användas som en 

del i den infrastruktur man bygger upp. 

IT-stödd distansutbildning kan också fungera som Incitament, 

dvs. genom att den finns ger den impulser till annan verksamhet. 

På folkhögskolan i Nordkust fanns två lärare som arbetade med 

distansutbildning på sina kurser i hantverk och design respektive 

socialpedagogik. De andra lärarna på skolan blev nyfikna och en- 

gagerades i undervisningen vilket så småningom ledde fram till att 

nästan alla lärare nu har skaffat sig datorvana och prövar med 

datorstödd individualisering i sin egen undervisning. Liknande 

påverkan har berättats från andra kommuner och från andra sam- 

manhang. Intressant i sammanhanget - och lite sorgligt- är att 

samtliga undersökta kommuner vittnar om att gymnasieskolan 

tycks opåverkbar Inte ens i de fall där man delar lokaler med kom- 

vux låter sig gymnasielärarna inspireras till att pröva individuali- 

sering via individuella studieplaner och datorkommunikation. 

Emellertid finns det exempel från andra kommuner där distansut- 

bildningen inspirerat till att pröva nya metoder även i grundskolan 

och gymnasiet. ”Vårt syfte med projektet är att prova distansun- 

dervisning som ett verktyg i utformningen av en mer individuellt 

anpassad studieplan för varje elev i skolår 7-9” är ett exempel på 

inställningen hos ett arbetslag i en kommun som inte ingick i un- 

dersökningen. 

IT-stödd distansutbildning kan också fungera som en Katalysa- 

tor för olika förändringar, dvs. den skapar förutsättningar för en 

utveckling utan att vara nödvändig. För komvux del ledde kun- 

skapslyftet till en starkt ökade efterfrågan på utbildning. Denna 

efterfrågan skapade krav på individualisering och ledde i alla de 

tre undersökta kommunerna till en markant ökad flexibilitet. Kun- 

skapslyftet blev på så sätt en katalysator i utvecklingen mot flexibi- 

litet I Mittskog ledde introduktionen av individuell handledning 

med IT-stöd till en radikal förändring i sättet att se på lärarnas 

tjänstgöring. 

Inte heller mellan begreppen incitament och katalysator går det 

att dra en skarp gräns. Grovt kan man säga att det förra mera syf- 

42

tar till påverkan av tänkandet och kreativiteten hos dem som inte 

är direkt inblandade medan det senare mera lägger betoningen på 

det opersonliga. 

I det fortsatta studiet av IT-stödd distansutbildnings betydelse 

för kommunerna kommer de fem funktionerna: Drivare, Verktyg, 

Stödjare, Incitament och Katalysator att spela en viktig roll även 

om det inte alltid implicit anges att begreppet använts i analysen. 

Som redan nämnts är det inga vattentäta skott mellan dem. De är 

inte distinkta enheter utan processrelaterade tolkningar och det 

resulterar i att de flyter lite i betydelse och glider över i varandra. I 

kapitel 7 diskuteras behovet av och möjligheterna att göra gräns- 

dragningen mellan dem tydligare. 

3.5 IT-stödd distansutbildning är ett sätt att 

lösa problem 

Många vuxenstuderande är bundna till sin bostadsort på grund av 

arbete och/eller familj. De kan inte flytta till en studieort, i många 

fall inte heller vara borta flera dagar i sträck. För att ändå kunna 

studera sökte de sig tidigare till t.ex. korrespondensinstituten. 

Många svenskar blev studenter och ingenjörer på Hermods och 

NKI, utbildningar som gav en nästan total frihet i fråga om tid och 

plats för studier. Däremot var man begränsad av postens leverans- 

tider. 

Med kvällsgymnasierna och senare komvux var det möjligt att 

få gymnasiekompetens på hemorten och med universitetens di- 

stansutbildningar och utlokaliserade kurser var det möjligt att 

även skaffa en högskoleutbildning. Men dessa studieformer kräv- 

de närvaro vid bestämda tidpunkter och många presumtiva stude- 

rande kunde inte disponera sin tid på det sättet. Dessa studiefor- 

mer innebar alltså en stor breddning av utbudet men, jämfört med 

korrespondensstudier, en tillbakagång för flexibiliteten. 

IT-stödet ger en möjlighet att lösa både tids- och lokalproble- 

met. Man kan läsa var man vill, när man vill och kommunikatio- 

nen kan vara omedelbar. Men det ligger mycket hårt arbete bakom 

lyckade lösningar. Enligt nästan alla våra informanter tycks hög- 

43

skolor och universitet själva inte ha haft så stort intresse av att 

utveckla detta slag av distansundervisning. Denna uppfattning 

delades för övrigt av Distansutbildningskommittén (se t.ex. SOU 

1998:83). Troligen därför att de inte har sett problemen och alltså 

inte strävat efter att lösa dem. Det är kommunernas ansvariga för 

vuxenutbildning som försökt att tillmötesgå de studerandes situa- 

tion och ambition genom att ställa krav på de institutioner som 

anordnar högre utbildning. 

3.6 För kommunen är IT-stödd distansutbildning, 

även på högskolenivå, något som 

man konstruerar på hemmaplan 

Om man anlägger ett producentperspektiv och ser på distansut- 

bildning från myndigheters och utbildningsanordnares perspektiv 

kan IT-stödd distansutbildning se ut som ett utbud av ett antal 

kurser som kan efterfrågas. Brukarna framstår som konsumenter 

som väljer bland varorna. 

Från det kommunala perspektivet blir bilden helt annorlunda. 

Den som ansvarar för vuxenutbildning gör sig informerad om de 

utbildningsbehov som finns hos individer och företag eller inom 

nämndernas verksamhetsområden. Med utgångspunkt i denna 

information planeras utbildningsvägar. En infrastruktur konstrue- 

ras som består av sociala nätverk och pedagogisk verksamhet, 

såsom karriärvägledning, marknadsföring, mentorskontakter, 

”coaching”, handledarkontakter, biblioteksservice. Även en tek- 

nisk infrastruktur skapas: studielokaler hyrs, kommunikationsut- 

rustning installeras etc. De kurser och utbildningar som man sedan 

hämtar hem från olika utbildningsanordnare, högskola/ universi- 

tet, utbildningsföretag etc., är en del av hela utbildningsstrukturen. 

Denna del är givetvis viktig men är ändå en del som inte kan fun- 

gera utan de andra delarna. 

För det mesta är det också så att olika slag av studier integreras 

i den kommunala utvecklingsprocessen. Arbetet med komvux ger 

impulser för utvecklingen av kommunens högskoleutbildningar 

och tvärtom. Den infrastruktur som byggs upp är ofta gemensam 

44

för hela vuxenutbildningsområdet, ibland innefattar den även 

företagens internutbildning. 

3.7 Rötter 

IT-stödd distansutbildning är inte något som oförberett och plöts- 

ligt uppenbarar sig på den kommunala scenen. Den innebär inget 

trendbrott och är heller ingenting som kommer utifrån. Den etable- 

ras och används för att den svarar mot vissa behov och den utveck- 

las ur de visioner och den praktik som redan finns. Man kan säga 

att den växer fram organiskt ur det rotsystem som finns. Några 

rötter kan identifieras. 

Ökad individualisering 

I Sydland beskriver den ansvarige för vuxenutbildningen hur man 

förr försökte uppnå flexibilitet i tid och rum via korrespondensun- 

dervisning lett av Statens Skola för Vuxna i Norrköping. Man över- 

gick mer och mer till att i stället arbeta på hemmaplan med små 

grupper med mycket reducerat timtal. I Nordkust och Mittskog 

skedde en liknande utveckling men i den senare kommunen arbe- 

tade man framförallt med individuell handledning. När man i 

slutet av 1990-talet började använda datorkommunikation i dessa 

mer eller mindre individuella studier innebar det att man tog ytter- 

ligare ett steg i strävandena mot individualisering. Med hjälp av 

IT-kommunikationen kunde man vidareutveckla oberoendet av tid 

och rum. 

Distansutbildningstradition 

Distansutbildning är inget nytt. Den anknyter till många olika tra- 

ditioner som i olika form och omfattning förekommit i den flesta 

kommuner. 8 Bland andra har Sveriges radio och andra etermedia 

sedan länge sysslat med distansutbildning både via skolradio och i 

8 Vi tänker inte göra någon historisk beskrivning av framväxten av distansutbildning 

utan hänvisar här till Distansutbildningskommitténs rapporter. 

Se t.ex. SOU 1998:83, 84. 

45

allmänprogram, t.ex. språkkurser. Studieförbundens utbildningar i 

vuxenpedagogik under 1970-talet är ett annat exempel på utbild- 

ning som kombinerade en brevkursmodell med etermediautbild- 

ning. Högskolorna började erbjuda utlokaliserade kurser och kur- 

ser på distans redan på sextiotalet och många kommuner och en- 

skilda har utnyttjat dessa möjligheter (se t.ex. Willén, 1978, Dahllöf, 

Grepperud & Palmlund, 1993; SOU 1998:83). 

I Sydland och Mittskog fanns en lång och rik tradition av distans- 

utbildning framför allt på gymnasienivå, i samarbete med Statens 

skola för vuxna Norrköping och Härnösand. Det är när dessa tra- 

ditioner vidareutvecklas som det blir aktuellt med IT-stödda di- 

stansstudier. I den processen har IT-stödet framförallt erbjudit ett 

nytt, snabbare, kommunikationsmedel. 

Samarbete med andra kommuner 

Vuxenutbildningen, speciellt på högskolenivå, har ofta utvecklats i 

ett interkommunalt samarbete. I Mittskog inleddes redan i mitten 

av 80-talet ett samarbete med ett antal grannkommuner kring 

komvux- och högskoleutbildning. Användningen av interaktiva 

media integrerades i processen. Videokonferens togs i bruk för att 

underlätta kommunikationerna och blev snart även ett utbild- 

ningsmedium. Tekniken gav möjlighet att ”dela på” högskolekur- 

ser. Datorkommunikation innebar att man kunde ytterligare för- 

bättra möjligheterna, t.ex. att man byggt gemensamma bryggor 

och på så sätt kunnat erbjuda ”fullstora” studentgrupper till hög- 

skolor och universitet trots att det fanns mycket få deltagare på 

varje ställe. På så sätt har man kunnat lägga tyngd bakom sina 

krav på utbildningsanordnarna. I den här utvecklingen har IT- 

stödet inneburit ett fördjupat samarbete och en starkare position 

gentemot andra aktörer. 

IT-stödd utbildning är en del av kommunens IT-satsning 

I Mittskog finns en tydlig och konsekvent linje i kommunens age- 

rande. Man bygger upp kommunen som en IT-kommun genom att 

46

tidigt utveckla ett gemensamt nät för företag och kommun, genom 

att erbjuda grundläggande IT-utbildning till nästan samtliga ar- 

betssökande i kommunen samt i samarbete med olika slag av IT- 

beroende företag utveckla en kommunal kompetens inriktad på 

branschen. Speciella utbildningar skapas också, t.ex. en högskole- 

utbildning i programvaruteknik och en IT-gren på gymnasiesko- 

lan. Den IT-stödda distansutbildningen utvecklas som en del i en 

satsning som omfattar nästan hela den kommunala verksamheten. 

3.8 IT-stödd distansutbildning är integrerad i en 

process 

Beskrivningarna av utvecklingen i de tre kommunerna visar gans- 

ka tydligt att man knappast kan betrakta aktörerna (människor och 

fenomen av olika slag) var för sig och se vad de har för betydelse i 

egen kraft. IT-stödd distansutbildning ingår i ett samspel där det 

får sin roll och skapar spelutrymme för andra aktörer. Detta sam- 

spel utvecklas och skapas av de ingående aktörerna men det ska- 

par också dessa aktörer 9 . 

Ett intensivt inter- och intrakommunalt samarbete i Mittskog 

lägger grunden för att IT-stödd distansutbildning överhuvudtaget 

skall komma i spel och få några effekter alls. Men denna distansut- 

bildning är på samma gång det som samarbetet utvecklas kring. 

Frågan om den IT-stödda utbildningens betydelse och effekter 

glider över i en fråga om vilken roll den har i kommunens utveck- 

ling och under vilka förhållanden den kommer i spel och får en 

roll. Svaren på sådana frågor kan knappast formuleras i några 

enkla kategorier eller sifferstatistik utan i beskrivningar av de sam- 

spel där utvecklingen tar form. 

9 ”Aktör” syftar i det här fallet inte bara på personer och grupper utan på 

alla slags fenomen och skeenden som samverkar i processen. 

47

4 Effekter – och förutsättningar för 

dem 

En undersökning av detta slag har åtminstone två fokus. Det ena 

är vad som har åstadkommits genom den process där IT-stödd 

distansutbildning ingått. Det andra är själva processen. Den senare 

är väsentlig att studera därför att vissa effekter annars inte blir 

synliga. Vidare är processen i sig viktig för att förstå den IT-stödda 

distansutbildningens betydelse men framförallt är denna process 

själv en produkt av de faktorer som ingår i den. Man kan alltså 

säga dels att den IT-stödda distansutbildningen är en av bak- 

grundsfaktorerna till utvecklingsprocessen, dels att den kommer i 

spel och får en funktion därför att processen ser ut som den gör, 

dels att den utvecklas 10 ur processen. 

4.1 Med fokus på det som åstadkommits 

I en förstudie om ökad tillgänglighet till högre utbildning kunde 

man fastställa att etablerandet av studiecentra i kommunerna har 

bidragit till att öka tillgängligheten till högre utbildning (Roos, 

Dahllöf & Baumgarten, 2000). Genom att erbjuda högskoleutbild- 

ning lokalt via studiecentra har man nått nya målgrupper, orts- 

bundna vuxna, främst kvinnor, som är i behov av endera grund- 

läggande högskoleutbildning eller fort- och vidareutbildning. Man 

har också lyckats rekrytera studerande för vilka högskolestudier 

inte är ett självklart alternativ, studerande vars familj saknar erfa- 

renhet av högre utbildning, det man i officiella skrifter brukar be- 

10 Ur utbildningsanordnares synpunkt skulle man säga att den börjar användas 

vid en viss tidpunkt i processen men sett ur kommunalt perspektiv 

är (IT-stödd) distansutbildning något som man utvecklar lokalt. Se kap 3 

49

teckna som ”studieovana”, ”brist på studietradition” (se även 

Roos, Engström & Bäcklin, 1999; Roos 2001). Roos menar att: 

…den sociala rekryteringen är i det närmaste spegelvänd jämfört med 

högskolor och universitet. Studier vid studiecentra lockar främst stu- 

derande från arbetarklassen, företrädesvis icke facklärda arbetare och 

minst från högre tjänstemannahem. Om vi skall förverkliga ambitio- 

nen att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är 

det kanske dags att minska fokuseringen på brister hos individen och i 

högre grad rikta blickarna mot högskolan som sådan, dess innehåll och 

studieformer, och de ramar som gör det mer eller mindre möjligt att 

bedriva högre utbildning. (Roos 2001, s. 1) 

Sannolikt har möjligheterna att studera på hemmaplan också bi- 

dragit till att inte bara bredda rekryteringen till högre utbildning 

utan även ökat den, särskilt bland de som inte kan betraktas som 

ungdomsstuderande. Drygt en femtedel av alla högskolenybörjare 

i Hälsingland läsåret 1997/98 studerar nämligen på distans via 

kommunernas studiecentra. En majoritet av dessa säger att de inte 

skulle inte ha påbörjat sina högskolestudier om inte distansmöjlig- 

heterna funnits eller till och med om det varit fråga om s.k. tradi- 

tionell distansform där man varit tvungna att pendla till högskole- 

ort för att där delta i samlingar. 

Det här är vad man skulle kunna kalla direkta effekter av di- 

stansstudier. Förekomsten av (IT-stödd) distansutbildning har 

inneburit nya möjligheter till livsval och handlingsalternativ. Man 

kan också se andra resultat, sådana där den (IT-stödda) distansut- 

bildningen spelat en mera sekundär roll, till exempel att den legat 

till grund för ett närmare samarbete mellan kommuner eller, som i 

fallet Hälsingland, hela landskapet. Detta skulle kunna kallas för 

indirekta effekter. Vi har valt att inte skilja mellan dessa slag av 

effekter dels därför att det är nästan omöjligt att dra gränser mel- 

lan dem, dels – och framförallt – därför att det i de processer där 

utbildningsverksamheten utvecklas oftast är omöjligt att alls peka 

ut en enskild faktor som orsak till ett visst skeende. Då är det heller 

50

inte möjligt att beskriva skeenden som en direkt eller indirekt följd 

av denna faktor. 

De effekter som beskrivs nedan är i första hand sådana som 

nämnts i enkäter och intervjuer samt observerats på plats vid djup- 

studiet av de tre kommunerna. Men även andra källor har utnytt- 

jats såsom den typ av undersökningar som redovisas ovan samt 

policydokument i form av tillväxtavtal och regionalpolitiska pro- 

positioner. En del av dessa effekter kan relateras till IT-stödet i 

distansutbildningen: Utbudet på nätet, oberoendet av tid och rum 

etc. Andra kan ses som en följd av distansutbildning i allmänhet. 

IT-stödd distansutbildning har i samspel med andra kommuna- 

la aktörer 11 skapat en mängd effekter såsom: 

• Möjliggjort högskolestudier för människor, främst äldre, som av 

olika skäl inte kan studera på campus. Den så kallade ortsbun- 

denheten inträder relativt tidigt. Studier i Hälsingland har visat 

att för många är distansutbildning i någon form en förutsättning 

för högre utbildning, redan från 25 års ålder (Roos, Dahllöf & 

Baumgarten, 2000). 

• Att studera på hemmaplan gör det också möjligt att kombinera 

studier med arbete. Man måste inte säga upp sig och flytta för att 

kunna studera. En av de viktigaste positiva erfarenheterna av di- 

stansutbildning för de studerande vid studiecentra i Hälsingland 

var just möjligheten att kunna arbeta samtidigt som man stude- 

rade (Roos, Engström & Bäcklin, 1999; Roos, 2002). Inom vissa 

utbildningar skapas samtidigt förutsättningar för konkretion i 

studierna. De tre vägledarna för distansstuderande i Mittskog 

framhåller just att de i sina studier kan relatera till dagsaktuella 

erfarenheter från arbetet. Med vissa former av IT-stöd kan man 

komma ett stycke längre i flexibilitet och inte bara välja plats utan 

även tidpunkt för sina studier. Man blir på så sätt inte beroende 

av att undervisningstiden passar ihop med arbetstiden. 

• Kunnat studera även om man har familj. En studerande vid stu- 

diecentra i Hälsingland säger t.ex. att : ”Jag som bor på landsbyg- 

11 ”Aktör” syftar inte bara på personer och grupper utan på alla slags fenomen 

och skeenden som samverkar i processen. 

51

den, har familj och ej vill flytta till en studieort miltals hemifrån tycker 

det är positivt att läsa på distans”. En annan studerande säger att 

distansstudierna gett ”möjlighet till utbildning utan att familjen 

kommer i kläm” (Roos, Engström & Bäcklin, 1999, s. 38, 39). 

• Gjort det möjligt för människor med negativa skolerfarenheter 

och andra, som av olika skäl är tveksamma till studier, att pröva 

på (a.a. s. 38). En studerande i Hälsingland säger att: ”Man kan 

pröva på och avdramatisera högskolestudier”. 

• Bidragit till ökat självförtroende hos människor på grund av nya 

kunskaper, men framförallt därför att de fått erfara att de klarar 

självständiga studier. I den ovan nämnda undersökningen av de 

studerande vid studiecentra i Hälsingland var ”växt som männi- 

ska” det avgjort mest vanliga svaret på frågan om vad studierna 

hade betytt för de studerandes personliga del. 

• Bidragit till att många fått en bättre situation på arbets- 

marknaden endera i form av nytt arbete, kunnat behålla sitt jobb 

och/eller att man fått andra arbetsuppgifter som gör att arbetet 

känns mer meningsfullt (a.a.). 

• Ökat närheten mellan människor. Det är viktigt att hålla i minnet 

att distansutbildning inte skapar avstånd utan överbrygga av- 

stånd, t.ex. möjliggör en direkt lärarkontakt per IT som kan vara 

mycket mera personlig än den de haft med lärare i skolan: ”Där 

var jag en i mängden”. Å andra sidan är det många studerande 

som upplever det motsatta, nämligen att det är svårt att få kon- 

takt med högskolan och dess lärare och att de ibland känner sig 

utlämnade och ensamma. Men det är många som samtidigt hän- 

visar att de breddat sitt kontaktnät genom sina studiekamrater 

(a.a.). 

• Skapat ett ökat utbud såväl av studieprogram och kurser som av 

studieformer. 

• Gett kommunerna tillgång till kompetent och behörig personal 

inom sektorer där det varit svårt att få tillgång till sådana, t.ex. 

inom vård och skola. I Mittskog skulle t.ex. lärarbristen vara i det 

närmaste katastrofal om man inte sedan mitten av 1980-talet er- 

bjudit lärarutbildning på distans. 

52

• Gjort det möjligt för företag och offentlig verksamhet att fortbilda 

personal till rimliga kostnader och utan alltför stort avbräck i 

produktionen. 

• Medverkat till en höjning av den formella utbildningsnivån ge- 

nom att allt fler fått möjlighet att studera. Ungdomarna kan se på 

studier på ett annat sätt nu när deras föräldrar höjer sin kompe- 

tens. Några kommuner tycker sig ha noterat ett ökande studiein- 

tresse hos ungdomarna. I en undersökning om framtida studie- 

planer hos gymnasiestuderande i Hälsingland visade det sig att 

gymnasieungdomarnas intresse för fortsatta studier låg i nivå 

med riksgenomsnittet (Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000). Även 

studerande vid komvux och kunskapslyftet visade ett stort in- 

tresse för fortsatta studier men under förutsättning att de gavs i 

någon form av distans (Roos, Brevner & Bäcklin, 1999). 

• En IT-satsning inom utbildningen har ofta åtföljts av en etable- 

ring av något slags lärcenter/studiecenter där olika slag av ut- 

bildningsverksamheter samlats. Inom dessa lärcentra har sedan 

kommunens utbildningsverksamhet utvecklats vidare. Via dessa 

center har det växt fram samarbete mellan kommuner. Ibland har 

detta samarbete utvecklats till nätverk där allt fler kommuner 

dragits in. NITUS är resultatet av ett sådant samarbete. Ibland 

har även högskolor dragits in i nätverket, t.ex. KHIS. 

• Gett kommunerna en helt ny och stärkt förhandlingsposition i 

förhållande till högskolor och universitet. När man t.ex. i Nord- 

kust ville ha en utlokaliserad ingenjörsutbildning ställde sig det 

närbelägna universitetet kallsinnigt. Man tyckte att det var för 

nära och att utbildningen borde ske på campus. Kommunen ville 

dock utnyttja den dynamik som skapas ur ett nära samarbete 

mellan företag och utbildning och eftersom man redan hade bör- 

jat förhandla även med några andra universitet bl. a. i USA och 

England var man inte beroende av ”campuskramarna” på det 

närbelägna universitetet. Ställda inför dessa möjligheter blev 

universitetet förhandlingsvilligt och nu bedrivs utbildningen på 

plats i kommunen. Möjligheten att välja avlägsna samarbetspart- 

ners är ett starkt argument gentemot högskolorna, speciellt när 

53

dessa har svårt att fylla studieplatserna vid campus. Kommuner- 

nas nya styrka och möjlighet att påverka leder även till att nya 

distributionsformer för utbildning skapas vid högskolor och uni- 

versitet och att distanspedagogiken utvecklas. 

• Påverkat kommunens utbildningskostnader. En ökad efterfrågan 

leder å ena sidan till ökade kommunala utgifter för komvuxundervisningen 

men även när det gäller högre utbildning eftersom 

man får stå för alla kringkostnader. Det är vanligen bara lärarlö- 

nen som betalas från högskolan/universitet. ”Merkostnadsfrågan i 

förhållande till högskolorna är inte löst” säger utvecklingschefen i 

Nordkust ”Det är en svår propp i utvecklingen”. Å andra sidan kan 

kommunerna ha gjort en ekonomisk vinst genom att många in- 

komsttagare stannar på sina arbeten och betalar skatt i kommunen 

medan de studerar. Men detta kan vara svårt att både se och 

ta hänsyn till i samband med budgetarbetet i kommuner med en 

alltmer ansträngd ekonomisk situation, allra helst som högre ut- 

bildning formellt sett inte är en kommunal angelägenhet. Det kan 

handla om val mellan att lägga ner byskolor eller studiecentra. 

• Påverkat andra områden av kommunal verksamhet. När utbild- 

ningsväsendet utvecklar de möjligheter som IT-stödet ger utgör 

det ett incitament för utveckling inom andra områden, t.ex. prö- 

var några kommuner i samarbete med företagen olika slag av 

teknikbyar och företagskuvöser som inspirerats av de synergief- 

fekter man ser på studiecentra och i nätverken. 

• Kommit att spela stor roll för företag på orten. I en kommun 

finns en utbildning för programvarutekniker (för närvarande 80 

poäng) i samarbete med Högskolan i Karlskrona. Under utbild- 

ningstiden skall studenterna göra ett examensarbete. Inför dessa 

arbeten sker överläggningar med företagen på orten om frågor de 

skulle vilja ha utredda, utvecklingsprojekt de inte har kompetens 

för etc. Studenterna arbetar sedan med dessa och får värdefull 

yrkespraktik samtidigt som de delar med sig av färsk kunskap 

till företagen och bidrar till problemlösning där. 

• Lett till ett nytt sätt att konstruera lärartjänster vid komvux i någ- 

ra kommuner. En långt gående individualisering har lett till att 

begreppet ”undervisningsgrupp” inte längre är tillämpligt. En 

54

helt ny situation har uppstått där tidigare modeller för att beräk- 

na lärararbetets omfattning inte längre är tillämpliga. Många 

kommuner försöker i stället räkna antalet handledda elever som 

ett mått på lärarens arbete. De många olika möjligheterna till 

nätkontakter mellan lärare och studerande har emellertid gjort 

det omöjligt att räkna handledningstillfällen och med det är ar- 

betsinsatsen per elev inte möjlig att beräkna. Här prövar kom- 

munerna olika vägar. En kommun har genomfört en lösning som 

i skolsammanhang är mycket radikal. Lärarna ansvarar själva för 

sin arbetsbelastning. När det blir aktuellt att anta nya elev till 

handledning tillfrågar rektor berörda lärare om de kan ta flera 

elever. Om en lärare säger nej uppfattas detta som en professio- 

nell bedömning och accepteras utan diskussion. Däremot får lä- 

rarna, vid veckomötena, vara med och avgöra hur man ska agera 

t.ex. vad man ska dra ner på så att man kan timanställa en lärare 

just för dessa elever. 

4.2 Med fokus på processen 12 

Effekterna som beskrivits är i hög grad beroende av det samman- 

hang som utbildningen finns i. Eventuell förekomst av t.ex. utbud 

kan betyda ganska lite. Det är i ett spel mellan olika slag av aktörer 

och händelser som den IT-stödda distansutbildningen får en roll 

att spela. Processen är alltså en förutsättning för att IT-stödd di- 

stansutbildning överhuvudtaget skall ha något inflytande. 

Men processen är också en följd av de olika aktörernas ageran- 

de. Den process i vilken IT-stödd distansutbildning är involverad 

är alltså samtidigt dess kanske viktigaste effekt. I två av kommu- 

nerna har den varit med om att skapa en dynamisk utveckling som 

berör många områden och grupper i kommunen. Den IT-stödda 

12 Observera att högskole- resp. komvuxutbildningar ofta utvecklas i en 

gemensam process sett ur kommunalt perspektiv. I de kommuner där ITstödd 

distansutbildning ingått i en positiv utvecklingsprocess har det 

också funnits en medveten strävan att integrera komvux- och högskoleutbildning. 

Begreppet vuxenutbildning syftar, som i resten av rapporten, på 

alla former och nivåer av studier. 

55

distansutbildningen både utvecklas i processen och utvecklar pro- 

cessen. 

Dessa processer skiljer sig från kommun till kommun liksom 

det lokalt också finns många delprocesser av helt olika slag. Vissa 

karaktäristika kan ändå sägas ha en central betydelse för proces- 

sens förlopp. Det betyder inte att de skapar skeendet. De är medspe- 

lare i det på samma sätt som den IT-stödda distansutbildningen. 

Några av dem finns med från början i mer eller mindre utvecklad 

form, andra växer fram under processens gång. Några av dem 

skulle kunna ses som ramar för skeendet snarare än som medspe- 

lare. Detta diskuteras längre fram i kapitlet. 

Samarbete är en viktig pusselbit. I de två kommuner där en ut- 

veckling tagit fart finns ett nära samarbete mellan olika utbild- 

ningsformer: komvux, högskoleutbildning, folkhögskola och i viss 

mån studieförbund. Likaså kännetecknas arbetet i både stort och 

smått av möten mellan människor och kanske framförallt en be- 

redskap att ta till sig impulser i dessa möten. Företag, politiker och 

utbildningsansvariga skapar något nytt i öppna samtal, t.ex. när 

man i Mittskog tar fram och använder sin programvarutekniska 

utbildning. Men även i det lilla sker detta nyskapande, t.ex. i sam- 

arbetet mellan två lärare på folkhögskolan i Nordkust. 

I Sydland, där utvecklingen snarast går bakåt i fråga om utbild- 

ningsverksamheten, finns en markant brist på samarbete. Det ver- 

kar snarast som om de olika kommunala instanserna konkurrerade 

eller till och med motarbetade varandra. Här kör t.ex. kommunsty- 

relsen över utbildningsnämnden och sätter sig själv som huvud- 

man för den nyinrättade ingenjörsutbildningen. Samarbete mellan 

de ansvariga för olika utbildningsformer uppmuntras inte. 

Allt lyckas inte. I Mittskog har man gjort flera försök att skapa 

en institutionell bas för samarbetet mellan företag och kommunal 

utbildning, bl.a. i form av en gemensam hemsida för utbildning 

och en månatlig kunskapsbar med föreläsningar och informellt 

umgänge på puben. Dessa initiativ har haft en kort blomstringspe- 

riod men ligger nu på is. 

56

Samarbetet mellan grannkommunerna har spelat stor roll för ut- 

vecklingen i Mittskog medan det aldrig tog fart i Sydland och där- 

för inte fick någon roll i skeendet. I Nordkustregionen har samar- 

betet framförallt inriktats på att vidga elevunderlaget till specifika 

utbildningar. Det är bara i Mittskogsområdet som samarbetet ska- 

pat en förhandlingsbas gentemot högskolor och universitet. I detta 

samarbete har även utbildningsansvarige vid länsstyrelsen visat 

stort intresse. 

Politikers engagemang spelar stor roll för händelseförloppet. I 

Mittskog är politikerna på högsta nivå engagerade i utbildningen 

och tar ofta kraftfulla initiativ. Ansvarig vid lärcentret kommer 

ofta tillbaka till att ”Utan ett starkt stöd och intresse från politiker- 

na skulle det aldrig ha gått.” Bilden är densamma i Nordkust där 

utbildningspolitiken är en central del i kommunens allmänpolitis- 

ka vision, vilket bland annat visar sig i att man ville placera sitt 

vuxenutbildningscentrum mitt i centralorten. I Sydland å andra 

sidan är engagemanget från politiker ofta osynligt. Utbildnings- 

mässan uppskattades men fick inga anslag så att den kunde fort- 

sätta. I samarbetet mellan företag och kommun inväntas initiativ 

från företagen. När de inte kommer blir det inget samarbete. Det 

engagemang som finns är splittrat och drar åt olika håll. Det finns 

t.ex. en stor entusiasm för den nya ingenjörsutbildningen, men 

som ett isolerat fenomen. 

Näringslivspolitikens koppling till utbildningspolitiken är 

kännetecknade för Nordkust och Mittskog. Det är ofta denna 

koppling som skapar incitament till nytt tänkande och nya verk- 

samheter. Utbildningen används som ett instrument för att skapa 

förutsättningar för nyetablering av företag och för att stärka posi- 

tionen för de företag som redan finns. Även i Sydland finns vissa 

utbildningar som ett svar på företags behov. Det verkar emellertid 

som om det rör sig om punktinsatser snarare än ett kontinuerligt 

arbete på att bereda marken för näringslivet. 

Eldsjälar finns i samtliga tre kommuner. Utvecklingen drivs av 

en eller flera personer som brinner för vuxenutbildning i olika 

former. Motiven är flera. Några, som lärcentersansvariga i Nord- 

57

kust och Mittskog, ser en höjning av den formella utbildningsnivån 

som en ödesfråga för kommunen, som handlar om kommunens 

överlevnad. Andra, som den ansvarige för vuxenutbildningen i 

Sydland, har en vision om att alla ska kunna få tillgång till utbild- 

ning. Lärare vid folkhögskolan i Nordkust ser hur människor inte 

har råd och möjlighet att studera deras kurser och vill förändra 

förutsättningarna för dem. I alla tre kommunerna finns en strävan 

att överbrygga svårigheter som har att göra med avstånd, tid och 

organisation. 

”Eldsjälar behövs men dom slits hårt” säger den ansvarige för kun- 

skapslyftet i Nordkust. Under förutsättning att det finns respons 

från den närmaste omgivningen får de i många fall se resultat av 

sitt arbete. I andra tycks engagemanget falla till marken därför att 

det inte möter gensvar. 

Engagemanget i tekniken var mycket olika i de kommuner vi 

studerade. Någon drivare blev aldrig detta engagemang även om 

några drev utvecklingen av IT-kommunikationen utifrån en tek- 

nisk nyfikenhet. För andra, de flesta troligen, var IT-stödet rätt och 

slätt ett verktyg som man använde därför att det fanns till hands, 

ibland utan något större intresse för eller kunskap om mediet. 

Ekonomin har en mycket stor roll i processen. För den enskilde 

individen är den IT-stödda distansutbildningen för det mesta en 

ekonomiskt fördelaktig variant. Man kan studera utan att dra i väg 

till ett dubbelt boende på campus eller långa dagliga resor och man 

behöver ofta heller inte ta tjänstledigt utan kan studera vid sidan 

av ett arbete. I bästa fall finns också en stor del av studiematerialet 

på nätet så att man har låga läromedelskostnader. Betydelsen av 

detta framgår av att studerande vid komvux och kunskapslyftet 

som inte skulle bedriva fortsatta studier förklarade detta främst 

med att de helt enkelt inte hade råd (Roos, Brevner & Bäcklin, 

1999). 

För kommunen ser det helt annorlunda ut. När man genomför 

IT-stödd högskoleutbildning, vare sig det gäller hela programut- 

bildningar eller ett utbud av fristående kurser, drar man på sig 

stora kostnader. I de anslag som högskolan/universitetet får per 

58

elev ingår utöver lärarlöner även kostnader för lokaler, utbild- 

ningsadministration, marknadsföring, social verksamhet, biblio- 

teksservice och studenternas tillgång till avancerade bibliotek etc. I 

samarbetet med kommunerna om distansutbildning står lärosätet 

oftast bara för lärarkostnaden. Övrigt måste kommunen själv stå 

för. Det rör sig om ganska mycket pengar och under uppbygg- 

nadsskedet blir kostnaden per elev höga. Det här ses av många 

som ett av de stora hindren för en utbyggnad av vuxenutbildning- 

en och med det också för en utjämning av den sociala rekrytering- 

en till högskolestudier. I den tidigare nämnda förstudien (Roos, 

Dahllöf & Baumgarten, 2000) ansåg också utredarna att det är 

orimligt att kommunerna själva skall bära alla investerings- och 

driftskostnader för studiecentra och att den arrangerande högsko- 

lan uppbär alla statliga medel samtidigt som den befrias från en 

mängd kostnader. Ekonomiskt stöd till kommunerna utpekades 

som en viktig förutsättning för att vidareutveckla verksamheten 

vid studiecentra. 

Kunskapslyftet innebar en förändrad ekonomisk situation för 

kommunerna. Plötsligt hade man mycket pengar till utbildning. 

Detta blev på många håll en utlösande faktor för en intensiv ut- 

veckling av pedagogik, teknik och organisation. Men på samma 

sätt som med övriga faktorer var det inte kunskapslyftet i sig utan 

det sätt på vilket det kom i spel som blev avgörande för dess bety- 

delse. I Sydland blev kunskapslyftet en angelägenhet för komvux 

och integrerades t.ex. inte i kommunens näringslivspolitik. Detta 

spelade en viktig roll i den kräftgång som vuxenutbildningen här 

har gjort. 

Tekniken är en viktig faktor för IT-stödd distansutbildning. 

Flera initiativ har gått i stöpet eller fått modifieras därför att tekni- 

ken inte höll måttet. Så var t.ex. ingenjörsutbildningen i Nordkust 

tänkt att genomföras på distans med IT-stöd men man fick ändra 

planerna på grund av att den tekniska kvalitén var för låg. Det här 

vittnar om att utnyttjandet av IT-stöd inte drivs fram av den tek- 

niska utvecklingen utan av olika slag av strävanden där tekniken 

59

utnyttjas som verktyg trots att den egentligen inte riktigt har nått 

den nivå som användningen förutsätter. 

”Sinnesnärvaro” är viktig. Utvecklingen drivs framåt genom 

att någon ser möjligheter och tar fatt i dem. Folkhögskolan i Nord- 

kust ger ett exempel. Den kommunala efterfrågan på socialpeda- 

gogik minskade och den ansvariga lärarens tjänsteunderlag svik- 

tade. Rektorn, som visste att det fanns en regional efterfrågan, fick 

information om ett visst slags EU-pengar som kunde sökas via en 

utvecklingsfond och såg möjligheten att utveckla verksamheten. 

Med hjälp av bidraget kunde läraren friställas under några måna- 

der för att skapa om kursen till en distansutbildning med IT-stöd. 

När det gäller den här utvecklingsfaktorn är det lätt att bara se 

tillfälligheternas spel men i grunden handlar det om att det finns 

människor som dels är observanta dels snabbt kan koppla ihop 

olika tanketrådar. Ett nödvändigt inslag i processen är alltså att det 

ges stor frihet för individer så att den här typen av kreativitet är 

möjlig. Det leder över till nästa nyckelord. 

Tillit och ansvar framhålls av nästan alla tillfrågade i Nordkust 

och Mittskog som förutsättningar för att en utveckling skall ta fart. 

Utvecklingen av högskoleutbildning i Mittskog drevs av en tjäns- 

teman som utnyttjade den frihet han fick av politikerna. komvux- 

rektorerna i Nordkust och Mittskog ger sina lärare full frihet att 

skapa fungerande studievägar för eleverna, i Mittskog också att 

bestämma gränserna för sitt eget arbete. Lärare arbetar via studie- 

planer och IT-kontakter i fullt förtroende för att de studerande kan 

ta ansvar för sitt eget lärande om de ges möjlighet. Politiker ger 

frihet åt verksamhetsansvariga att bryta nya vägar. Chefer låter 

sina underlydande pröva och misslyckas. Ansvariga på olika nivå- 

er tar ut svängarna och utnyttjar den frihet de har. Allt detta är 

väsentliga inslag i de processer vi studerat. 

Synsätt. Sättet att se på utbildning har stort inflytande på pro- 

cessen. Det är framförallt två synsätt som varit tydliga i de två 

kommuner där utvecklingen varit intressant. 

60

• En politisk vision som ger hög prioritet åt utbildning. Det innebär 

för det första att utbildningens roll analyseras i olika slag av poli- 

tiska sammanhang. När man t.ex. i Mittskog förberedde för en 

framtida kabelteknik innan den ännu var aktuell, var utbild- 

ningsmöjligheterna en viktig del av planeringen. Det innebär 

också att man för en dialog med utbildningsansvariga och ger 

dem den frihet de behöver för att kunna driva en linje och för att 

kunna ta tag i de möjligheter som dyker upp. 

• En inriktning på att anpassa utbildningsmöjligheterna till indivi- 

derna. Denna har lagt grunden till många både väntade och 

oväntade effekter. Bland de väntade kan man till exempel räkna 

att efterfrågan på utbildning som är obunden av tid och rum har 

ökat i och med att möjligheterna utvecklats. Mera oväntat var att 

sättet att konstruera lärartjänster förändrats radikalt. 

Styrning. En genomtänkt och målmedveten politisk styrning tycks 

vara en del av en framgångsrik utveckling. Knappast en detaljin- 

riktad petighet och definitivt inte en auktoritär ordergivning men 

en fokusering på tydliga mål, t.ex. att höja utbildningsnivån, att 

skapa en allmän grundkompetens för en viss typ av företagsetable- 

ring eller att förbättra samarbetet med näringslivet i utbildnings- 

frågor. 

Marknadsföring/studieinformation. Många eldsjälar har berät- 

tat om originella metoder att skapa ett sug efter utbildning hos 

kommunens invånare. Studierektorn vid komvux i Sydland stod 

på post utanför stormarknaden på lördagarna, pratade med folk 

och delade ut information. Han blev en välkänd person som män- 

niskor sedan tog kontakt med på gatan för att resonera utbild- 

ningsfrågor. Anordnande av utbildningsdagar och bearbetning av 

arbetsplatser är andra exempel på marknadsföring av utbildning 

vid sidan av broschyrer och annonser. 

Oavsett metoder framstår lärcentren, där de finns, som basen 

för rekryteringen. Det är hit människor kan komma när de nåtts av 

den utåtriktade informationen. Här kan de resonera om sin situa- 

tion, bli stärkta i sin tilltro på sin förmåga och på plats se hur ut- 

61

ildning är en vardagsverksamhet för vanliga vuxna. Lärcentret är 

en konkret geografisk plats och på så sätt en symbol för att utbild- 

ning är legitim och möjlig. Trots det framhålls det både från ansva- 

riga på lärcentra och från de studerande vi frågat att det framför- 

allt är via kamrater som incitamentet till studier kommer, såväl 

själva tanken på att läsa som tron på att man ska klara det. 

Det är naturligtvis svårt, för att inte säga omöjligt, att identifiera 

vilken roll just den IT-stödda distansutbildningen har spelat i ut- 

vecklingen av dessa karaktäristika. Lika lite kan man identifiera 

just de karaktäristika som skapar en roll för IT-stödda distansut- 

bildningen. I fallet Mittskog är det tydligt hur IT-stödet utvecklat 

samarbetet mellan länets kommuner, ett samarbete som i sin tur 

varit grogrund för utvecklingen av utbildningen där man sedan 

börjat använda IT-stöd. Men - och det är väsentligt - om inte IT- 

stödet funnits hade man troligen funnit andra metoder. Det är de 

uppsatta målen som driver arbetet, inte den existerande tekniken. 

De tekniska möjligheternas roll är att stödja. 

4.3 Förutsättningar – ramar – orsak – verkan? 

I olika avsnitt av rapporten har vi beskrivit en utvecklingsprocess 

där (IT-stödd) distansutbildning vävs in och får effekter tillsam- 

mans med andra faktorer. Många av dessa faktorer skulle kunna 

ses som ramar kring eller förutsättningar för skeendet. Till exem- 

pel är det självklart att utan pengar kommer ingen utbildning till 

stånd. Likaså är något slags teknik nödvändig för datorkommuni- 

kation. Vi har ändå valt att framställa även dessa faktorer som 

medspelare. 

Tekniken är en förutsättning för utvecklingen i Sjöbygd (Kap. 

3). Vi har till och med beskrivit den som drivare. Ändå ligger ut- 

rustningen i källaren i några år innan den tas i bruk. Det räcker 

inte med att den finns för att den skall komma till användning. 

Den blir alltså ingen drivare förrän den tas fram och får en roll i 

det kommunala skeendet. 

På samma sätt är det med ekonomin. Pengar är nödvändiga, 

men det är först när de används som de får en funktion i en pro- 

62

cess. Kunskapslyftets ekonomiska tillskott betydde mycket för 

utvecklingen i Nordkust. Det medverkade till en förändring båda 

av organisation, pedagogik och synsätt. Men fick också sin roll just 

i samspelet med dessa faktorer. I Sydland ledde inte kunskapslyf- 

tets kapitaltillskott till att kräftgången hejdades. Det kom aldrig i 

spel i utvecklingsprocessen. 

Det är därför vi betonar begreppet komma i spel, som tycks 

vara avgörande för förståelsen av utbildningens roll i den lokala 

utvecklingen. Det verkar inte finnas några tillräckliga orsaker. 

Utvecklingsförloppet sker i samspel mellan olika aktörer och fak- 

torer. Ingen av dem har i sig kapacitet att driva och styra. 

Det är till och med tveksamt om det finns några nödvändiga 

enskilda faktorer. Samma spel tycks kunna utvecklas även om det 

saknas någon förutsättning som verkar oumbärlig. Mycket av den 

utveckling som skedde i Nordkust i och med kunskapslyftet hade 

redan kommit långt i Mittskog utan dessa pengar. På samma sätt 

tycks det vara med tekniken. Det sker ingen datorkommunikation 

utan dator, men ser man till den funktion som datorkommunika- 

tionen har i den lokala utbildningen så kan den genomföras på 

andra sätt 13 . 

Vår studie är gjord i tre mindre glesbygdskommuner. Valet ba- 

serar sig huvudsakligen på hur man beskrivit sin utbildning i den 

inledande enkäten. Vi har alltså inte beaktat några vedertagna 

strukturella aspekter som befolkningsstruktur, arbetslöshetstal, 

kommunens storlek eller dylikt. Vi kan alltså inte uttala oss om hur 

dessa skulle ha påverkat processen eller om det finns strukturella 

ramar som är nödvändiga och/eller tillräckliga för en kreativ ut- 

vecklingsprocess. Detta kommer att diskuteras något mera i kapitel 

7. 

13 Ser man till individuella studier utan relation till lärcenter eller annan 

kommunal organisation kan förhållandet vara ett annat. 

63

4.4 Regionala förväntningar på distansutbildning 

och dess betydelse 

De kommuner som vi haft förmånen att studera ingår i ett regio- 

nalt sammanhang. Regionerna har i tillväxtavtal (Prop. 1997/98:62) 

formulerat sina visioner och hur de ska agera för att åstadkomma 

så kallad hållbar tillväxt. Vi har på ett mer översiktligt plan grans- 

kat tillväxtavtalen för de tre kommunerna för att få ett grepp om 

huruvida IT-stödd distansutbildning tilldelas någon roll i regio- 

nens utveckling och i så fall vilken. 

I vår explorativa och trevande förstudie har vi, som framgått, 

valt att anonymisera kommunerna och vi kan därför inte i detalj gå 

in på respektive regions tillväxtavtal. I en framtida studie, med fler 

ingående kommuner, menar vi emellertid, att dessa dokument bör 

bli föremål för en djupare analys än vad som varit möjligt att 

genomföra inom ramen för vår förstudie (se kapitel 7). Vi känner 

viss osäkerhet om vilka utgångspunkter man haft när dessa do- 

kument förhandlats fram mellan olika parter, om man främst foku- 

serat enbart de områden som behöver utvecklas, eller om man 

beskriver alla områden som är viktiga för en hållbar tillväxt i regi- 

onen. Om det förra är fallet har man inte tagit fram områden som 

man anser redan vara relativt välutvecklade. Det är rimligt att 

tänka sig att så är fallet då tillväxtavtalen inte ska ha karaktären av 

honnörsdokument utan är tänkta att vara ett verksamt verktyg för 

att skapa tillväxt i regionen. 

Dokumenten i två av regionerna är, som vi ser det, allmänt 

hållna och innehåller lite av visioner och idéer om hur dessa even- 

tuellt skall förverkligas. Detta kan vara en effekt av att många par- 

ter och viljor varit inblandade i framtagandet av avtalen och när 

man skall enas omkring en minsta gemensam nämnare blir den 

rätt allmän till sin karaktär. 

I samtliga tre dokument är utbildning och kompetensutveck- 

ling ett av de prioriterade områdena som anses skapa en hållbar 

tillväxt. Här har man ”smittats” av utbildningsoptimismen och i 

mångt och mycket hemfallit till den offentliga retoriken om kun- 

skap och kompetensutveckling som nyckeln till tillväxt och välfärd 

64

(se Grepperud & Toska, 2000). Det behövs en ökad kompetens hos 

arbetskraften och den formella utbildningsnivån skall höjas. I 

samtliga avtal poängteras också, mer eller mindre, att man måste 

arbeta för en mer positiv attityd hos medborgarna till utbildning 

och kompetens, skapa ett bättre lärandeklimat och öka motivatio- 

nen för kompetensutveckling. Det är framför allt näringslivets 

behov som skall styra vilka insatser som ska göras på utbildnings- 

området, främst de små och medelstora företagens. Detta gäller 

främst för avtalen för Mittskog och Sydland, medan avtalet för 

Nordkust även pekar på kompetensbehov hos organisationer och 

förvaltning. I Mittskogs avtal pekar man också på behovet av vali- 

dering och erkännande av reell kunskap och kompetens. 

Själva distansutbildningen har fått ytterst lite utrymme i till- 

växtavtalen för de regioner som Sydland och Mittskog tillhör. Den 

nämns i förbigående. I Mittskogs avtal skall den vidareutvecklas 

och man hänvisar de samarbete som finns mellan olika aktörer i 

regionen. Med tanke på att studiecentra/lärcentra sedan lång tid 

tillbaka etablerats i många av regionens kommuner, är det märk- 

ligt att deras roll inte alls berörs. I avtalet för Sydland nämns di- 

stansutbildning endast i samband med infrastrukturella åtgärder, 

där IT ska bli ett verktyg som ger möjlighet till utbildning obero- 

ende av avstånd. 

I avtalet för Nordkust får distansutbildning och IT-stödd di- 

stansutbildning däremot en stor och central plats. Man skall fort- 

sätta att utveckla en kvalificerad infrastruktur som ger möjlighet 

till en varierad och flexibel utbildning. Distansutbildningens sär- 

skilda pedagogik, metodik och teknik ges hög prioritet och man 

betonar att man behöver utveckla nya vägar för lärande. Det gäller 

för hela utbildningssystemet, även ungdomsskolan. Distansutbild- 

ningsplatserna inom prioriterade utbildningsområden, och som 

vänder sig till nyckelgrupper i länet, skall öka med ett angivet 

antal varje år. Satsningen på distansutbildning och IT-stödd sådan 

ska resultera i: 

• ett decentraliserat och tillgängligt utbildningssystem 

• en förbättrad utbildningsnivå 

65

• en ökad övergång från gymnasieskolan till högskolan 

• möjligheter att attrahera och behålla arbetskraft 

• möjligheter till kompetensutveckling inom företag, förvaltningar 

och organisationer 

• ny pedagogik i skolan 

• entreprenörskap och företagsamhet inom utbildningssystemet 

Förutsättningar för att uppnå detta är bl.a. att resurser tillförs olika 

utbildningsanordnare, samverkan mellan alla parter, utbildning av 

berörda parter samt att man har en helhetssyn på hela utbildnings- 

systemet. 

4.5 Statliga förväntningar på distansutbildningens 

betydelse för den regionala utvecklingen 

Även om vi i förstudien har fokuserat den IT-stödda distansut- 

bildningens roll ur ett kommunalt perspektiv har vi ändå tyckt det 

vara mödan värt att göra utblickar mot den centrala/statliga nivån 

i syfte att få en uppfattning om vad man förväntar sig att distans- 

utbildningen ska åstadkomma för den regionala utvecklingen. Som 

vi sa inledningsvis har vi endast granskat regionalpolitiska policy- 

dokument, väl medvetna om den begränsning detta urval utgör. 

Synen på regionalpolitiken och dess innehåll har successivt bred- 

dats och berör alltfler politikområden, såsom kommunikations-, 

utbildnings-, kultur- och arbetsmarknadspolitik. Den ”stora regio- 

nalpolitiken”, anses nu vara mer betydelsefull för den regionala 

utvecklingen än den ”lilla regionalpolitiken”. 14 Ytterligare en av- 

gränsning i vår analys är att vi koncentrerat oss på propositioner 

av den anledningen att de mer än utredningar uttrycker statens 

viljeinriktning. Slutligen har vi också begränsat vår analys till pro- 

14 Med ”lilla” regionalpolitiken avses åtgärder inom ramen för utgiftsområde 

19 (den formella) och den ”stora” är åtgärder inom andra utgiftsområden 

än 19 som har betydelse för ren regionala utvecklingen (se Prop. 

1997/98:62). ”Ett konkret projekt betraktas som kulturpolitik, utbildningspolitik, 

arbetsmarknadspolitik eller regionalpolitik och bestäms således i 

första hand av hur projektet har finansierats snarare än av de mål det ska 

bidra till att uppfylla” (SOU 200:87, s. 15). 

66

positioner som ligger relativt nära i tid, från slutet av 1980-talet och 

framåt. 15 Detta föll sig naturligt då IT-stödd distansutbildning inte 

kom på agendan i någon större utsträckning förrän under 1990- 

talet. 

Utbildningens betydelse för en balanserad regional utveckling 

har allt mer kommit att betonas under den aktuella perioden. Detta 

gäller alla utbildningsnivåer, ungdomsskolan vuxenutbildning 16 , i 

viss mån folkbildning 17 samt högre utbildning. Utbildningsinsatser 

bedöms ha en särskild betydelse och vara en förutsättning för regi- 

onal utveckling. Under den aktuella perioden har högre utbild- 

ning, särskilt högskole- och universitetsutbildning, fått alltmer 

utrymme och uppmärksamhet. Detta är i och för sig inte anmärk- 

ningsvärt då 1990-talet brukar betraktas som ”utbildningsopti- 

mismens årtionde” (se t.ex. Grepprud & Toska, 2000). 

Under 1990-talet har också distansutbildning fått allt större ut- 

rymme i policydokumenten och tillmäts allt större betydelse för 

den regionala utvecklingen. I den första propositionen talar man 

om betydelsen av att utveckla distansutbildning och decentralise- 

rad utbildning. De åtgärder som vidtas för att stärka dess roll är 

främst att ge anslag till Statens skola för vuxna samt till vissa ut- 

valda högskolor och universitet för att bredda utbildningen och 

utveckla distansöverbryggande metodik. Här framhålls också be- 

hovet av samverkan mellan olika utbildningsanordnare och sam- 

ordning av olika insatser. Man skulle kunna säga att nyckelorden i 

utbildningspolicyn för regional utveckling här är samordning, 

samverkan och samarbete. Tio år senare hänvisas allt mer och tyd- 

ligare till distansutbildningens betydelse för den regionala utveck- 

lingen och där man ser nya möjligheter öppna sig genom utnytt- 

jandet av den ”nya” informationstekniken. Distansutbildning och 

decentraliserad utbildning ska öka i omfattning, särskilt inom 

stödområde 1, som ska får 1500 platser. Vidare bör resurser avsät- 

tas: 

15 Prop. 1989/90:76; Prop. 1997/98:62 och Prop. 2001/02:4. 

16 Med vuxenutbildning avses i dessa propositioner främst kommunal 

vuxenutbildning. 

17 Folkbildningen nämns endast i propositionen från 1997/98. 

67

…för utveckling och genomförande av IT-baserad distansutbildning 

inom områden som är särskilt angelägna ur regionalpolitisk synvinkel 

och som inte kan väntas komma till stånd på annat sätt avsätts. (Prop. 

1997/98:62, s. 99) 

En ny statlig myndighet (DISTUM) inrättas, som skall ”stödja ut- 

vecklingen av distansutbildning baserad på modern informationsteknik” 

(a.a. s. 98). Distansutbildning kopplas nu alltmer samman med 

informationstekniken och det talas om IT-baserad distansutbild- 

ning, IT-baserad pedagogik, IT-läromedel och dylikt. 

Den senaste regionalpolitiska propositionen följer tidsandan 

och tar upp distansutbildning i ett avsnitt som fått rubriken ”Kun- 

skap och kompetens” (Prop. 2001/02:4). En flexibelt ordnad di- 

stansutbildning ses nu som en förutsättning för regional utveck- 

ling. I regeringens högskoleproposition ”Den öppna högskolan” 

hade en mängd åtgärder föreslagits som skulle bidra att direkt 

eller indirekt stärka och stödja distansutbildning och regionala 

utveckling. Här föreslogs bl.a. att den nyligen inrättade myndighe- 

ten DISTUM, skulle avvecklas och att det i stället skulle inrättas ett 

nätuniversitet. Det nära sambandet mellan regionalpolitik och 

utbildningspolitik visar sig här genom att den regionalpolitiska 

propositionen i stort sett i en förkortad version upprepar och hän- 

visar till det som sagts om distansutbildning i högskolepropositio- 

nen. 

Tendenserna i den statliga policyn vad gäller utbildningen som 

ett medel för att uppnå de regionalpolitiska målen skulle samman- 

fattningsvis kunna beskrivas som att utbildning i allmänhet och 

högre utbildning i synnerhet får en alltmer markerad betydelse och 

att decentraliserad utbildning och distansutbildning och sederme- 

ra IT-baserad distansutbildning framstår som ett allt viktigare me- 

del för regional utveckling. 

Vilka effekter förväntas då vad gäller regional utveckling ge- 

nom att satsa på distansutbildning? Det kan ibland vara svårt att i 

dessa dokument särskilja distansutbildning och utbildning i all- 

mänhet. Satsningar på utbildning, vare sig det gäller att tillskapa 

fler platser vid de små eller medelstora högskolorna eller en ut- 

68

yggd distansutbildning motiveras med att det i dagens globalise- 

rade kunskapssamhälle är nödvändigt att öka tillgängligheten till 

all form av vuxenutbildning, särskilt den högre varianten. Ökad 

tillgänglighet (bred geografisk spridning) till högre utbildning 

förväntas leda till en jämnare regional rekrytering till såväl vuxen- 

utbildning som högskoleutbildning. I Prop. 1997/98 (s. 96) sägs 

bl.a. om vuxenutbildningen att det bör prövas ”om obalansen i möj- 

ligheter till utbildning beroende på regionala och lokala förutsättningar 

kan utjämnas ytterligare”. Distansutbildningen kan ge de studeran- 

de en möjlighet att oberoende av bostadsort studera på samma 

villkor som övriga och underlätta för människor att kombinera 

utbildning med arbets- och familjeliv (a.a.; Prop. 2001/02:4). Den 

nya informationstekniken kan också ”innebära en omvälvning för 

högskoleutbildningens räckvidd såväl nationellt som internationellt” (s. 

94). 

I de tre propositionerna betonas främst det kunskapsintensiva 

och kunskapsinriktade lokala näringslivets behov av välutbildad 

arbetskraft och arbetskraftens behov av fort- och vidareutbild- 

ning. Detta är av strategisk betydelse inte minst för de små företa- 

gen med begränsade möjligheter till internutbildning. Följande 

formuleringar kan ses som typiska exempel: 

Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver alltmer kvalificerad 

och återkommande utbildning…Det livslånga lärandet – ett gammalt 

begrepp – har fått en ny innebörd och är i dag en förutsättning för en 

utveckling av arbetslivet. (Prop. 1997/98:62, s. 92) 

Likvärdig tillgång till utbildning och kompetensutveckling är avgö- 

rande för de lokala arbetsmarknadsregionernas möjligheter att uppnå 

målet att de skall fungera väl från ett hållbart tillväxtperspektiv. För 

näringslivet såväl som för andra sektorer är medarbetarnas kompetens 

en allt viktigare framgångsfaktor. (Prop. 2001/2002:4 s. 144) 

Även om satsningarna på distansutbildning främst motiveras ut- 

ifrån arbetsmarknadens behov av arbetskraft påpekas också om än 

inte lika tydligt att utbildning har en betydelse för individen och 

69

att utbildning för den enskilda handlar mycket mer än om ekono- 

mi. ”Utbildning vidgar valfriheten och ger möjligheter till ett rikare liv” 

(Prop. 1997/98:62 s. 92). 

Den ökade tillgängligheten till utbildning, som möjliggörs med 

distansutbildning, förväntas leda till rekrytering av nya grupper 

av studerande och därigenom motverka den sociala snedrekryte- 

ringen. Detta betonas med emfas speciellt i den sista propositionen 

(2001/02:4) där distansutbildning ses som ett medel att bredda 

rekryteringen till högskolan ”vilket innebär att nya grupper, inte 

minst från studieovana miljöer, skall stimuleras att bedriva högskolestu- 

dier” (s. 149). 

En ökad satsning på distansutbildning förväntas inte bara leda 

till en ökad flexibilitet i tid och rum utan även vad gäller innehåll 

och lärmiljöer (studiemiljöer). Distansutbildning kan resultera i en 

ökad och önskvärd individualisering av innehållet, främst inom 

vuxenutbildningen. Här framhålls folkbildningens öppna och flex- 

ibla natur som ett gott föredöme (Prop. 1997/98:62). Man påstår till 

och med att den nya tekniken för högskoleutbildningens del även 

har inneburit att en ny pedagogik utvecklats där de studerande är 

mer aktiva vilket inneburit förbättrad inlärning. 

För folkbildningen del betonas också dess roll i att göra ”ett na- 

tionellt kulturutbud tillgängligt för alla” (Prop. 1997/98 s. 95). Infor- 

mationstekniken kan användas för spridning och möjliggörande 

av kultur. 

De medel som används eller antyds för att nå dessa mål är 

främst pengar till särskilda åtgärder och organisatoriska ommöble- 

ringar i form av tillskapandet och omskapandet av de myndigheter 

som angavs ovan. I samtliga tre propositioner betonas också vikten 

av samverkan, mellan olika utbildningsanordnare, utbildnings- 

former, t.ex. gymnasieskolan och vuxenutbildning, kommuner och 

näringsliv samt högre utbildning och forskning och näringslivet. I 

de sist daterade propositionen återkommer man ständigt till hög- 

skolornas så kallade tredje uppgift, dvs. samverkan med det omgi- 

vande samhället. 

70

Det är inte vår avsikt att på något sätt utvärdera huruvida IT- 

stödda distansutbildningens effekter i våra tre kommuner motsva- 

rar de nationella förhoppningarna. Den typ av dokument vi grans- 

kat uttrycker förväntningar på effekter som skulle kunna karaktä- 

riseras som mer eller mindre direkta. Vår studie visar emellertid 

att sett ur ett kommunalt perspektiv tycks effekterna vida översti- 

ga förväntningarna, åtminstone i två av kommunerna och att IT- 

stödd distansutbildning haft effekter som kan vara svåra att såväl 

förutse som få syn på. Det handlar som sagt om förekomsten av 

olika förutsättningar och huruvida dessa kommer i spel i utveck- 

lingsprocessen. 

71

5 Ur individperspektiv 

Detta kapitel baserar sig inte bara på intervjuer med studerande 

utan även på information från ansvariga för olika slag av lärcentra. 

Här för vi resonemanget om högskoleutbildning delvis separat 

från det om komvux. Det hindrar inte att de flesta resonemangen 

kan appliceras på båda slagen av utbildning. Vi vill också framhål- 

la att det ofta är meningslöst att särskilja den IT-stödda distansut- 

bildningens roll och effekter för individen respektive för kommu- 

nen. Det som är effekter för individens del, t.ex. att man får bättre 

självförtroende genom sina studier, är effekter som mer eller mind- 

re direkt ger avtryck i det samhälle man lever. 

5.1 Hur man börjar 

Att ha möjlighet 

Det kan inte nog betonas att det som ur utbildningsanordnarnas 

perspektiv är en teknik för att genomföra utbildning på avstånd 

från den studerande individens synvinkel är en metod att övervin- 

na avstånd. Distansteknik innebär för den studerande att utbild- 

ningen kommer dit där hon/han är. 

Vägen till högskolestudier är lång för många och kan kännas 

nästan oöverstiglig. Familjesituation, arbete eller ekonomi kan göra 

det omöjligt att dra iväg i hela terminer, veckor eller ens i dagar till 

en högskola. Utlokaliserade högskolekurser är en möjlighet om de 

finns på nära håll, men de kräver ofta att man disponerar sin tid på 

ett sådant sätt att man kan delta i schemalagd undervisning. Med 

komvuxstudier förhåller det sig ofta likadant. De startar en eller 

några gånger om året och man måste följa kursens tempo även om 

det egentligen är för långsamt eller för snabbt för att passa den 

73

egna livssituationen. Om man har lång erfarenhet och mycket kun- 

skap måste man ändå börja från början och följa hela kursen. 

Ser vi å andra sidan på komvux i Nordkust har möjligheterna 

till flexibilitet drivits långt. Man kommer till karriärvägledningen 

vid lärcentret. Där kan man resonera om sin framtid, sina studie- 

mål och den livssituation som studierna skall passa in i. Några 

dagar senare kan man börja studera. Utgångspunkten för studier- 

na är studiehandledningen som är utarbetad för att man ska kunna 

använda den utan lärarhjälp. Men det finns lärarhjälp att få för den 

som önskar. Man får inte bara en studiehandledning utan blir ock- 

så tilldelad en handledare. Sedan studerar man när man vill, i den 

takt man vill, man kan sitta var som helst och man tar kontakt med 

handledaren när det behövs. Eftersom man kan hålla kontakten 

över nätet är man inte bunden till särskilda tider, utan man kan 

skicka sina frågor, uppgiftslösningar och synpunkter mitt i natten 

om det är då man har tid att studera. Många av hindren har alltså 

övervunnits. Vill man ha traditionell undervisning får man anpas- 

sa sig till de kurser som går, men man kan hoppa in i dem fast de 

har börjat och man kan välja att delta bara vid vissa undervisnings- 

tillfällen. I Mittskog och Sydland har flexibiliteten inte utvecklats 

lika långt men i princip fungerar det på samma sätt. En av vägle- 

darna i Sydland betonar vikten av att få börja omedelbart och säger 

att: ”Motivationen för studierna är något man bygger upp, det är en 

process. Och när man nått dit är det viktigt att man kommer igång. An- 

nars blir det kanske inte av.” 

Validering är ett väsentligt inslag i det pedagogiska arbetet i 

komvux i alla tre kommunerna. Det man redan kan ska man inte 

behöva läsa en gång till. Därför försöker man ta reda på varje stu- 

derandes kunskapsbas och sortera fram de moment i kursen som 

fattas. Sedan kan studierna inriktas bara på dem. Mycket återstår 

att göra innan valideringstekniken fungerar riktigt bra, men man 

har börjat. Här kan det finnas anledning att påpeka att bekymren 

med validering inom vuxenutbildningen delar dessa kommuner 

med många andra. Att kunna och kanske våga utgå från de stude- 

randes faktiska kunskaper och inte de formella har länge betonats 

74

som en viktig princip inom vuxenutbildningen, men har varit ack 

så svår att förverkliga (se t.ex. SOU 1997:158). Validering var där- 

för en av de centrala principerna i målsättningen med kunskapslyf- 

tet. 

Ser vi på högskoleutbildningen ser vi samma utveckling. Möj- 

ligheterna att studera på den egna situationens villkor ökar. Olika 

slag av lärcentra organiserar studier i vissa utbildningar och kur- 

ser. Dessa är upplagda på olika sätt. Det finns högskolekurser som 

man läser i sin helhet i centralorten. Andra studerar man i huvud- 

sak på hemmaplan vid lärcentra men samlas någon gång till un- 

dervisningstillfällen på campus eller i en grannkommun. Det finns 

kurser som man läser direkt mot universitetet/högskolan, anting- 

en helt på distans eller med enstaka träffar. Så gör t.ex. de halvtids- 

studerande yrkesvägledarna i Mittskog. Då är det inte nödvändigt 

att gå via lärcentra men många gör det i alla fall. För dessa studier 

behöver man inte resa eller bara göra begränsade resor. Man kan 

arbeta när man vill och om kommunikationen med läraren sker 

över nätet kan man kommunicera vid den tidpunkt som passar. En 

vårdstuderande i Sydland menar att för henne ger också datorstu- 

dierna en bättre koncentration. 

Till att börja med var utbudet av högskoleutbildning begränsat. 

Men efterfrågan ökade i och med att man insåg att möjligheterna 

fanns. Då skapades underlag för ett ökat utbud. I dag är det, via 

t.ex. NITUS, ganska stort i vissa kommuner, t.ex. i Mittskog. I and- 

ra, t.ex. Sydland, är det ännu mycket begränsat. 

Som vi nämnde i förra kapitlet skulle en majoritet av de stude- 

rande inte ha påbörjat sina studier om inte möjligheten till flexibili- 

tet funnits: Oberoendet av tiden, oberoendet av avstånd och/eller 

möjlighet att välja studieform. Samtidigt bör vi hålla i minnet att 

den flexibla studieformen också ställer stora krav på den stude- 

rande. Många studerande vid studiecentra i Hälsingland (Roos, 

Engström & Bäcklin, 1999) har uttryckt att flexibiliteten i distans- 

studier ställer stora krav på självdisciplin och eget ansvarstagande, 

som av en del upplevs som positivt medan av andra som negativt. 

Några röster får exemplifiera typiska studerandesvar: 

75

Man har stort inflytande på den egna studiesituationen. Möjlighet att 

lägga upp studierna själv. Detta gör att man kan kombinera arbete och 

studier vilket gör att man kan behålla en fot i verkligheten. (s. 39) 

Man blev självständig i sitt arbete vilket är förberedande för yrkesli- 

vet. Distansutbildning är lätt att kombinera med familjelivet. Att man 

lägger upp sina studier som man vill, en större frihet men också större 

ansvar. (s. 39) 

Distansstudierna kräver självständighet, mer självdisciplin och eget 

ansvar, vilket i och för sig inte är negativt. (s. 44) 

Det krävs en otrolig disciplin att plugga när man har ett hem att sköta 

med tre krävande barn. Jag klarade inte detta när det blev för svårt. 

Början av kursen gick bra, men det fungerade sämre och sämre vartef- 

ter svårighetsgraden ökade.(s. 44) 

Alla behärskar inte datorn när de börjar. När folkhögskolan i 

Nordkust startade distansutbildningar i ”Hantverk och Design” 

anmälde sig flera studerande med mycket liten eller ingen dator- 

vana. Vid första träffen uttryckte de stor tveksamhet men eftersom 

utbildningen var betydelsefull för dem och det här var enda chan- 

sen att få den, ville de ändå försöka. Efter en kort introduktions- 

kurs i datoranvändning kunde de genomföra enkel kommunika- 

tion. Kurskamraterna stöttade dem genom att bombardera dem 

med e-post när de inte hade varit aktiva under en tid. Ingen hop- 

pade av från utbildningen på grund av IT-problem. 

Att bli intresserad 

För många kändes tanken på att studera överhuvudtaget främ- 

mande. Ändå började de. Några var tvungna. Några mötte lärcen- 

terföreståndaren när han stod utanför stormarknaden, delade ut 

broschyrer och talade med folk. I både Sydland och Nordkust 

kunde man få sin nyfikenhet väckt på det sättet. Men för de allra 

flesta var det nog kamrater som var avgörande. Kamrater som 

76

erättade eller som bara genom att själva studera väckte nyfiken- 

het och lust att läsa. Läser man på grundvux i Mittskog använder 

man samma lokaler som de högskolestuderande. Man kan få en 

högskolestudent som datorgranne eller sitta i en lektionssal där en 

matematiklärare handleder alla studerande, oavsett nivå. Man 

samtalar och så kan studieintresset vidareutvecklas. 

Att få information 

I alla kommuner annonseras utbildningarna på olika sätt och som 

nämnts ovan, gör ofta lärcentrens föreståndare en personlig mark- 

nadsföring. Mycket av informationen sker ändå genom goda vän- 

ner och bekanta. Även om man vet att en viss utbildning finns i 

kommunen vet man inte att den är organiserad så att man kan 

använda den. Den kan verka oåtkomlig ända tills någon man kän- 

ner kan berätta att: ”Inte behöver du gå från jobbet. Jag läser på 

söndag och kommunicerar med läraren via e-post. Dom skickar jag 

ofta sent på kvällarna”. När omfattningen ökar, ökar också medve- 

tenheten om möjligheterna. Därför är det allt fler som frågar efter 

distanskurser, inte bara för att utbudet har ökat utan därför att allt 

fler känner någon som läser på distans. 

Att våga 

De yttre hindren är inte de enda. Rädsla för misslyckande står i 

vägen för en del. För många är t.ex. högskolestudier något som 

inte ingår i ens tänkande, särskilt för de som kommer från familjer 

utan högskoletradition (se Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000). En 

ansvarig för ett studiecenter gjorde följande liknelse: ”Att påbörja 

högskolestudier är för många i vår kommun lika främmande och otänkbart 

som att bestiga Himalaya” (Roos & Hellsten, 2000). Även här spelar 

kamrater stor roll för att man skall våga pröva på: ”Kan han, så skall 

det väl inte vara omöjligt för mig.” Möjlighet att pröva i liten skala 

spelar stor roll. Därför är det svårt att överskatta lärcentras och 

lokala resurscenters betydelse för arbetet. Där kan man få stöd, 

uppmuntran och ”sedelärande berättelser” om hur folk har stude- 

rat mot alla odds och lyckats ta sig igenom. Den rent tekniska sup- 

77

porten spelar naturligtvis stor roll för att man ska våga ge sig i kast 

med IT-baserade studier. 

Utbildningen är mer än själva kursen 

För den studerande, vare sig det gäller komvux, högskolestudier 

eller annan utbildning, är det som finns på nätet bara en del av 

utbildningen, ibland en ganska liten del. 

Även om IT-kommunikationen gör den studerande oberoende 

av tidpunkt för studier måste hon ändå finna utrymmet. Som vi 

tidigare nämnt handlar en viktig del av studierna för vuxenstude- 

rande om att organisera sin tillvaro så att studierna får den plats 

som krävs utan att dominera andra aspekter av tillvaron. 

Att få det hela att fungera rent tekniskt kan också vara en svår 

och väsentlig del av studiearbetet. De flesta som studerar via nätet 

gör det inte för att de är datorintresserade (eller ens datorkunniga) 

utan för att IT-stödet ger dem möjlighet att förena studier med sin 

livssituation i övrigt. ”Kursen bygger på datorkunskap som jag inte 

hade från början. Men ekonomin tillät inte någon annan lösning” säger 

en vårdstuderande i Sydland som måste ha utbildningen för att få 

fortsätta sitt jobb. 

Andra ingredienser i distansstudierna är att skaffa sig informa- 

tion om studierna, att skaffa litteratur, att hitta och knyta kontakt 

med andra i närheten som studerar samma sak etc. 

5.2 När man börjar 

”Det handlar inte om att sitta av tiden utan du ska lära dig det 

här” är budskapet till komvuxstuderande i Nordkust. Det är inte 

som i en skolklass där läraren tar ansvar för elevernas inlärning. 

Distansstudier på alla nivåer ställer helt andra krav på de stude- 

rande än den traditionella undervisning som de flesta har sina 

studieerfarenheter från. Det finns som sagt en frihet. I tid och rum 

och tempo. Men det finns också en ensamhet. Man sitter där med 

sin handledning, sina böcker eller sitt datorprogram. Läraren är 

långt borta, visserligen kan man e-posta, men när det blir läst vet 

man inte. Den vanligaste kritiken mot distansstudier från stude- 

78

ande via studiecentra i Hälsingland var att man hade dålig kon- 

takt med högskolan och lärarna där. En studerande uttrycker: ”Lite 

lärarkontakt. Man kan känna sig utlämnad och ensam ibland” (Roos 

m.fl. 1999, s. 41). Många känner sig bortglömda från högskolan och 

lärarna. 

Man är oerhört beroende av att pedagogiken fungerar. Det gäll- 

er i första hand den egna läromodellen. Alla de råd och studietek- 

niska anvisningar som campuseleven får i förbifarten av lärare och 

kamrater, måste den distansstuderande högskolestudenten komma 

på själv. Här kan kommunernas lärcentra spela stor roll som kon- 

taktpunkt, ett ställe där man kan möta människor med erfarenhet 

av (egna eller andras) distansstudier. 

Men även utbildarens metoder och rutiner spelar stor roll. Näs- 

tan alla som studerar med IT-stöd betonar att det måste vara snabb 

respons på frågor, insändningsuppgifter etc. Det måste vara täta 

kontakter. Det finns flera berättelser om högskolekurser där lärare 

inte förstått distansundervisningens villkor. När man några gånger 

har fått vänta flera veckor tappar man sugen. Speciellt om man valt 

IT-baserade studier för att kunna öka tempot, vilket en del gör. 

Ofta får man heller ingen information i utbildningens början om 

hur långa väntetider det kan bli fråga om. Många utbildningsan- 

ordnare tilldelar inte lärarna tillräckligt med resurser eftersom de 

inte inser att det ofta är mera tidskrävande att undervisa ett antal 

elever via IT än att undervisa en fysiskt närvarande grupp av 

samma storlek. 

Å andra sidan kan distansstudier via IT leda till en mycket 

närmare kontakt med läraren eftersom man kommunicerar direkt 

och ostört med varandra. ”Distans betyder närhet” heter rapporten 

från distansutbildningsprojektet som initierades av Sydland. Där 

citeras bl. a. en trebarnsmamma som börjat läsa på distans: ”Aldrig 

tidigare har jag haft en så intensiv kontakt med läraren, och aldrig tidiga- 

re varit med om att en lärare brytt sig om just mig på det här sättet”. 

Den distansstuderande har inte tillgång till högsko- 

lans/universitetets seminarier och grupparbeten som underlättar 

förståelse och djupinlärning. Därför kan det betyda mycket om det 

79

är flera som läser samma kurs. Stödet från gruppen är också viktigt 

för motivationen och kan hindra att man tappar sugen och hoppar 

av. 

Men framförallt beskrivs stödet från studiecentret som nöd- 

vändigt. Den form av stöd som uppskattades mest av de studeran- 

de vid studiecentra i Hälsingland (Roos, Engström & Bäcklin, 

1999.) var den personliga servicen vid centrat. Man hade fått upp- 

muntran, stöd och signaler om att ingenting är omöjligt. Många 

skulle varken ha kommit igång eller slutfört utan peppningen där- 

ifrån. En enkel kontakt ibland: ”Hej har du kommit igång”, ibland 

konkret hjälp med anskaffning av materiel, datasupport etc. Men 

kanske framförallt insikten om att det här som jag håller på med, 

det gör jag tillsammans med bibliotekarier, vägledare, skolledare 

och en mängd andra studerande. 

När det gäller högskolekurser via IT har man som distansstude- 

rande inte tillgång till den infrastruktur som finns på campus. 

Högskolan/universitetet bidrar ofta bara med undervisning, sällan 

med någon form av annat stöd. Akademisk studierådgivning före- 

kommer sällan per distans. Informella kontakter med studiekamra- 

ter och lärare får man ofta klara sig utan, speciellt när det gäller 

rena IT-baserade utbildningar. Campusorternas välförsedda biblio- 

tek har man inte tillgång till. Även här kan lärcentret ha en avgö- 

rande roll. Där kan man få hjälp med att skaffa litteratur när man 

första gången ska ge sig i kast med en högskolekurs. Några lärcen- 

ter har också avtal med och uppkoppling till högskoleorternas 

bibliotek och på så sätt kan en studerande få tillgång till databaser 

för sökning av artiklar och andra texter. Något som annars kan 

vara mycket besvärligt för en distansstuderande. 

5.3 På köpet 

Folkhögskoleeleverna i Nordkust, vårdstuderande i Sydland, 

komvuxelever i Mittskog och många andra har vågat sig in i studi- 

er trots ovana vid tekniken. De lär sig inte bara socialpedagogik, 

textil design, fysiologi etc. De lär sig också hantera en dator. När 

det blir dags att deklarera kan de kanske göra det enkelt och 

80

snabbt på nätet, de kan beställa billiga flygbiljetter etc. Men ofta är 

det inte färdigheterna utan den personliga utvecklingen som är 

viktigast. Många studerande, både på dessa kurser och på andra, 

berättar om hur deras självförtroende växte när de började behärs- 

ka tekniken. 

81

6 Sammanfattning och diskussion 

De resultat som presenteras i den här rapporten bygger i huvudsak 

på en enkät med 45 svar samt närstudium av tre kommuner. De 

kommuner som undersökts är långt geografiskt åtskilda och har 

olika näringslivsstruktur, men är alla ganska små. Det är alltså inte 

någon representativ undersökning som kan användas till generali- 

sering och uttalanden att ”så här är det”. 

Med dessa reservationer kan man använda resultaten för att 

förstå utvecklingsprocesser där IT-stödd distansutbildning ingår 

och till att identifiera teman som förtjänar vidare studier (se nästa 

kapitel). 

6.1 Helhetsbilder 

En viktig kunskap är att IT-stödd distansutbildning knappast har 

en egen funktion, sett ur ett lokalt perspektiv. Den förenar sig med 

utvecklingstendenser och aktiviteter på lokalplanet och bildar en 

väv där de enskilda trådarna knappast längre kan identifieras. 

En annan viktig insikt är att IT-stödd distansutbildning, även 

på högskolenivå, är något som man konstruerar i kommunen. Ut- 

ifrån olika slag av enkäter och behovsanalyser planeras utbild- 

ningsvägar. En teknisk, social och pedagogisk infrastruktur etable- 

ras. I denna utvecklas sedan utbildningar som eventuellt hämtas 

från utomstående utbildningsanordnare. När man hämtar kurser 

och utbildningar från t.ex. högskolan med hjälp av olika media, är 

det alltså frågan om att komplettera utbildningsstrukturen med en 

enhet som man inte själv kan, får eller vill producera. 

83

6.2 Begrepp 

Fem begrepp har konstruerats som beskriver olika former av på- 

verkan i det kommunala samspelet. Dessa är: 

Drivare: Någon eller något som styr och driver skeenden. 

Verktyg: Något eller någon som en aktör använder i ett bestämt 

syfte. 

Stödjare: Någon eller något som inte utgör en egen drivkraft eller 

styrkälla men som underlättar ett skeende. 

Incitament: Någon eller något som ger impulser till tänkande och 

agerande. 

Katalysator: Någon eller något som skapar förutsättningar för en 

utveckling utan att egentligen vara nödvändig. 

Begreppen kan användas t.ex. till att analysera och förstå den IT- 

stödda distansutbildningens roll i en (kommunal) utvecklingspro- 

cess. 

6.3 Effekter 

Som drivare, incitament, katalysator, stödjare och verktyg har IT- 

stödd distansutbildning deltagit i processer där följande effekter 

utvecklats. Ofta är det omöjligt att avgöra vilken av dessa roller 

den har spelat. Därför är det inte korrekt att säga att den har orsa- 

kat eller lett till effekterna. Den har haft en roll i ett samspel. 

• Via IT stödet kan utbildning göras tillgänglig på tid och plats 

som passar individ och företag. Vidare kan utbildningen anpas- 

sas så att metod och tempo inte står i vägen för framgångsrika 

studier. På så sätt ges individer möjlighet att delta i kurser och 

utbildningar som de annars inte skulle ha tillgång till. Likaså kan 

företag och kommunala arbetsgivare öka sina möjligheter till 

personalutveckling. 

• Genom IT-baserad kommunikation kan den studerande etablera 

en individuell kontakt med läraren. ”På komvux jobbar jag med lä- 

raren. På gymnasiet var jag en i mängden” säger en studerande. Vi- 

84

dare kan grupper av studerande arbeta tillsammans även om de 

befinner sig på långt avstånd från varandra. 

• En effekt av att utbildning är tillgänglig för allt fler människor är 

att företag och kommunala arbetsgivare kan få tillgång till behö- 

rig personal. På så sätt har flera kommuner utbildat bort vakan- 

ser inom vård och skola. 

• Distansutbildning med eller utan IT-stöd har både utvecklats i 

lärcenter och bidragit till etableringen av sådana i kommunerna. 

Ofta har vuxenutbildningen koncentrerats till dessa så att de i sin 

tur, ibland genom sin blotta existens, fått en aktiv roll i rekryte- 

ringen av studerande till studier. Denna koncentration har lett 

till, och ibland föranletts av, ett effektivare utnyttjande av peda- 

gogiska resurser, både mänskliga och tekniska. Dessa lärcenter 

har också varit en bas för pedagogisk utveckling. 

• I spåren av den IT-stödda distansutbildningen finns ett ökat sam- 

arbete såväl mellan kommuner som mellan olika aktörer inom 

kommunen. 

• Samarbetet har gett kommunerna en ny förhandlingsposition i 

förhållande till högskolor och universitet. Tillsammans är man 

både en köpkraftig kund och en betydelsefull politisk aktör. IT- 

kommunikationen har också ökat möjligheterna att köpa utbild- 

ning från avlägsna högskolor och universitet vilket ytterligare 

förstärkt förhandlingspositionen. Detta har sannolikt lett till en 

utveckling av högskolornas/universitetens utbud, kanske också 

till en utveckling av deras teknik och pedagogik för distansut- 

bildning. 

• En allmän höjning av den formella utbildningsnivån i kommu- 

nen tycks också vara påvisbar. Med den har det, enligt några in- 

formanter, följt förändrade attityder till utbildning. 

• IT-stödd distansutbildning har lett till att studenter, som annars 

skulle ha studerat på campus, nu finns på hemmaplan. De kan då 

praktisera och göra examensarbeten i lokala företag. På så sätt 

kan dessa få utrednings- och utvecklingsarbeten genomförda. 

Dessutom integreras näringsliv och utbildning på ett ofta frukt- 

bart sätt. 

85

• Själva sättet att tänka kring olika fenomen har förändrats. IT- 

kommunikationen ger studiemöjligheter som man tidigare inte 

haft. När man börjar utveckla dessa hittar man ibland vägar för 

att skapa sådana möjligheter även i fall där man inte har tillgång 

till IT-stöd. Vidare öppnas med IT-stödet möjligheter till flexibili- 

tet som, när man vill utnyttja dem fullt ut, inte bara leder till att 

fler kan studera utan till nya idéer och ny praktik i olika slag av 

vuxenutbildning. Så har t. ex. tänkandet kring konstruktion av 

lärartjänster inom komvux förändrats radikalt på några håll. 

Eftersom undersökningen gäller just IT-stödd distansutbildning 

kan man fråga sig om denna har varit avgörande för de effekter 

som redovisats. I den utveckling som vi har följt har IT- 

kommunikation och distansutbildning varit inblandade och spelat 

en aktiv roll. Å andra sidan är deras roll just att vara verktyg. And- 

ra verktyg hade förmodligen kunnat användas om inte dessa möj- 

ligheter funnits. Det är visioner och traditioner som driver utveck- 

lingen, sällan tekniken. 

6.4 Sammanhang 

De olika effekterna är integrerade i och utvecklas inom samman- 

hang som är olika i olika kommuner och vid olika tider. Dessa 

skeenden är komplicerade och svåra att beskriva. Det går ändå att 

peka på vissa aspekter som är viktiga för förståelsen av dem. 

Rötter 

IT-stödda distansutbildning uppstår inte ur intet i en kommun. 

Den utvecklas ur de visioner och den praktik som redan finns. 

Några av dessa rötter har varit tydliga. 

• En inarbetad tradition av distansutbildning i samarbete med 

Statens Skola för Vuxna (vissa kommuner har haft mycket av 

det), Sveriges Radio och andra etermedia, utlokaliserade högsko- 

lekurser etc. I den här processen har IT-stödet framför allt inne- 

burit ett nytt kommunikationsmedel. 

86

• En strävan efter individualisering av utbildningen. I den proces- 

sen har IT-stödet framför allt inneburit att man kunnat vidareut- 

veckla oberoendet av tid och rum. 

• Ett pågående samarbete mellan närbelägna kommuner. I den 

processen har IT-kommunikationen bland annat inneburit att 

man exempelvis via bryggor kunnat starta kurser med få delta- 

gare från varje kommun och att samarbetet kunnat fördjupas så 

att man fått en starkare position gentemot andra aktörer. 

• En generell kommunal satsning på IT-teknik och IT-kompetens. I 

den processen har även utbildningsverksamheten kunnat integ- 

reras via möjligheten till IT-stödd distansutbildning 

För att den IT-stödda distansutbildningen skall få någon roll i den 

kommunala utvecklingen krävs att den svarar mot ett element i en 

verksamhet som redan är igång. Den viktigaste förutsättningen för 

att IT-stödd distansutbildning ska komma i spel är kanske att den 

svarar mot behov som uppstått i den aktuella praktiken och löser 

problem som uppstått på vägen mot visionernas förverkligande. 

Utvecklingsprocess: Att komma i spel 

Den stora skillnaden mellan olika kommunala sammanhang är att 

IT-stödd distansutbildning, där den förekommer, kan vara en av- 

gränsad aktivitet som berör bara dem som deltar i den eller den 

kan komma i spel i en dynamisk utvecklingsprocess. En sådan 

process har olika karaktär i olika kommuner. Några nyckelord kan 

ändå anges som vägledande för förståelse av den. 

Samarbete mellan kommuner, inom kommunen, mellan företag 

etc. spelar mycket stor roll i processen. Inriktningen av samarbetet 

styr mycket av utvecklingen. 

Politikers engagemang är viktigt för att en utvecklingsprocess ska 

komma igång. 

Eldsjälar som driver verksamheten framåt har funnits i samtliga 

studerade kommuner. 

87

Ekonomi. Tillgången på pengar spelar stor roll men det handlar 

inte bara om mängden utan om hur medlen används. 

Teknik är en förutsättning. Den behöver inte vara avancerad men 

den måste fungera. En gemensam vision i kommunen kring tek- 

nisk utveckling och kompetens leder långt. Å andra sidan finner 

man ofta andra vägar att nå eftersträvade mål om tekniken fallerar. 

”Sinnesnärvaro”. Utvecklingen sker i hög grad genom att någon 

ser möjligheter och tar fatt i dem. 

Synsätt. Sättet att tänka om utbildning på olika nivåer spelar en 

viktig roll i processen. Om utbildning ges hög politisk prioritet kan 

den dra igång en utveckling som omfattar många verksamheter. 

Om utbildningsverksamheten har en inriktning mot individan- 

passning är det en viktig katalysator. 

Styrning. En genomtänkt och målmedveten politisk styrning kan 

vara förutsättningen för att synergieffekterna skall komma fram. 

Brist på styrning kan leda till kräftgång. 

Tillit och ansvar. Ovannämnda styrning bör innehålla stora styck- 

en av tilltro till medarbetarnas vilja och kapacitet. Undervisningen 

kräver ett liknande sätt att se på de studerande. 

Marknadsföring sker ofta via originella insatser av eldsjälar men 

den viktigaste marknadsföringen sker sannolikt via kamrater. 

Näringslivspolitiken. I de kommuner där utvecklingen var intres- 

sant och dynamisk var utbildningsfrågorna starkt kopplade till 

näringslivspolitiken. 

Det tycks inte vara möjligt att identifiera några av dessa karaktäris- 

tika som nödvändiga eller tillräckliga villkor för att en utveck- 

lingsprocess skall starta eller hållas igång. Inte ens sådana faktorer 

som ekonomi och teknik tycks vara varken tillräckliga eller ibland 

nödvändiga. Deras inflytande beror på om och hur de kommer i 

spel. De brister som finns i dessa avseenden tycks också kunna 

kringgås på olika sätt. Inte heller har vi funnit någon ”utlösande 

faktor” som drar igång utvecklingsprocessen eller som får IT-stödd 

distansutbildning att komma i spel. 

88

6.5 Individer 

Det finns givetvis individer som bestämmer sig för att studera, 

självständigt väljer kurser och genomför sin utbildning på egen 

hand hemma vid datorn. Det lokala sammanhanget är ändå vä- 

sentligt även när det gäller individers val av IT-stödd distansut- 

bildning eftersom incitamentet till att studera i de flesta fall är det 

som händer i omgivningen. När det finns en lokal vision som om- 

fattar studier och som delas av många blir det en stimulans för 

individer att studera. När utvecklingsprocessen kommit igång i 

kommunen och allt fler bedriver studier i någon form ökar möjlig- 

heterna att komma i nära kontakt med sådana som studerar och på 

så sätt få stimulans till egen kompetensutveckling. 

Det är inte tekniken utan möjligheterna som får människor att 

välja IT-stödd distansutbildning. Det framgår bland annat av att 

många väljer den studieformen fast de inte har någon eller mycket 

liten datorvana. Många lyckas också genomföra sina studier och 

får IT-kompetensen på köpet. 

6.6 Lärcentra 

Det är svårt att överskatta betydelsen av de lokala utbildningscent- 

ra som utvecklats i många kommuner. Här börjar ofta kommunens 

distansutbildningshistoria med de kurser som man lyckats överta- 

la högskolor och universitet att distribuera, ofta efter hårt arbete 

från en lokal eldsjäl. Här utvecklas med tiden allt större möjlighe- 

ter för individer att hitta en studieform som passar deras livssitua- 

tion. Härifrån utgår vanligtvis utbildningssidans samarbete med 

ortens näringsliv, arbetsförmedling etc. Det är också oftast här som 

det interkommunala utbildningssamarbetet initieras och utvecklas. 

Detta samarbete utgör basen för de förhandlingar med universitet 

och högskolor som skall göra dessa mera öppna för lokala behov 

från individer, näringsliv, kommunal förvaltning etc. Kanske kan 

man säga att det ofta är via kommunernas lärcentra som högsko- 

lornas/universitetens tredje uppgift initieras och utvecklas. 

89

Det lokala lärcentret är vuxenutbildningens lagledare och vi- 

sionär. Här kan man resonera med vägledare och utbildningsan- 

svariga om sin kompetensutveckling, hitta kurser som passar och 

ibland skräddarsy sin utbildning. Här får man teknisk support, 

hjälp att få fram litteratur och annat material. Ofta kan man här 

utnyttja datorer med utbyggda kommunikationsmöjligheter. Men 

framförallt får man uppmuntran, stöd att gå vidare, kontakter med 

andra studerande osv. Man bäddas in i och påverkas av en utbild- 

ningsvision där utbildning framstår som en naturlig del av tillva- 

ron. 

Det är oftast tack vare ett hårt och målmedvetet arbete vid lär- 

centret som man lokalt lyckats vända på den snedhet som känne- 

tecknar rekryteringen till universitet och högskolor. Till studier vid 

lärcentret kommer människor från alla grupper och sociala skikt. 

Många kommer ur samhällsgrupper som är underrepresenterade 

vid campus. 18 

6.7 Fruktbara arbetssätt 

Det här avsnittet var från början tänkt att bli en beskrivning av hur 

man arbetat specifikt med IT-stödet i kommunerna så att man nått 

värdefulla resultat. Det visade sig dock både omöjligt och me- 

ningslöst att skilja ut detta. I de framgångsrika utvecklings- 

processerna har man inte ”arbetat med” IT-stöd. Man har strävat 

mot vissa specifika mål (se avsnittet ”rötter” ovan) och IT- 

kommunikationen har använts som ett av många verktyg. För de 

effekter som uppnåtts har IT-stödet i sig sällan varit avgörande. 

Däremot har det ingått och varit medskapare i olika processer. De 

goda exemplen består av karaktäristika hos de processer som lett 

till goda resultat. Dessa karaktäristika redovisas ovan. Här skall 

några av dem betonas. 

Samarbete mellan olika kommunala aktörer och mellan olika slag 

av vuxenutbildning samt en nära koppling till näringslivet och 

18 I en utvärdering av studiecentra i Nordnorge tilldelas studiecentra tre 

basfunktioner, nämligen att vara mäklare, mötesplats och kompetensmotor 

(Grepperud & Thomsen, 2001). 

90

samarbete med andra kommuner är viktiga ingredienser i proces- 

sen. Samarbetet har använts medvetet som ett verktyg för att nå 

vissa mål men framförallt har det växt fram naturligt och ofta blivit 

en drivare i utvecklingen. 

En god utvecklingsprocess förutsätter att politikerna engagerar 

sig ordentligt och att de drar i någon mån åt samma håll. Det sena- 

re förutsätter inte en homogen politisk majoritet. En av de kom- 

muner där utvecklingen varit mest intensiv har en samlingsstyrel- 

se som sträcker sig från M till V medan den kommun som går 

”baklänges” har en homogen politisk ledning sedan många år. 

Behovsstyrningen vid planering av utbildning har varit en 

genomgående tendens. Den fungerar som incitament till nya tan- 

kegångar, katalysator för processen och en ständig drivare i ut- 

vecklingen. Behovsstyrning kan vara kommunalt inriktad dvs. 

sikta på vad kommunen och det lokala näringslivet behöver eller 

individuellt, dvs. sträva efter en anpassning till de studerandes 

villkor och möjligheter. 

Ansvar, frihet och tilltro är nödvändiga förutsättningar för att 

processen ska ta fart. Denna process går knappast att konstruera 

fram utan den måste växa utifrån sina rötter. Ansvaret och friheten 

går igen på alla nivåer: Mellan politiker och tjänstemän, mellan 

skolledare och lärare och mellan utbildningsansvariga och stude- 

rande. 

Lärcentra är ett viktigt inslag i en framgångsrik utveckling. 

Dess betydelse beskrivs därför under en egen rubrik. 

Det bör igen framhållas att den viktigaste förutsättningen för 

utvecklingen av en positiv process är att man inte försöker intro- 

ducera idéer, tekniker eller material som om de hade ett egenvärde 

utan att man följer de visioner och utvecklingstendenser som re- 

dan är vid liv i kommunen. Om IT-stödd distansutbildning kom- 

mer i spel beror det på att man har använt den så att den svarar 

mot behov och löser problem som redan är identifierade. 

91

6.8 Garbage can 

En intressant aspekt av de kommunala processerna är att de i 

många fall verkar slumpmässiga. En folkhögskolelärare i socialpe- 

dagogik, Eva, vill utvidga rekryteringsbasen för sin utbildning och 

utvecklar därför en IT-stödd distansutbildning. Hon sitter i samma 

rum som en lärare i textil design, Lena, vars elevunderlag sviktar 

eftersom hennes elever in spe är bundna till arbete och inte kan 

läsa på heltid. Så börjar Lena att fundera över distansmodellen. I 

samma veva ges en kurs om IT-stöd som Eva anmäler sig och Lena 

till utan att fråga. Lena är tveksam men går kursen och lär sig se- 

dan att arbeta med dator samtidigt som hon utvecklar en IT-stödd 

distanskurs. 

Inom organisationsforskningen menar man att den här sortens 

slumpmässighet är vanlig och man kallar det Garbage Can (= sop- 

tunna). 19 Den innebär att beslut och åtgärder vidtas efter rationella 

överväganden och utredningsarbete utan genom att en person som 

bär på en fråga möter en person som bär på åtgärdsförslag och att 

detta sker vid ett tillfälle när de råkar tala om det och har möjlighet 

att handla. 

Om vi tillåter oss att spekulera lite omkring Garbage Can mo- 

dellen så blir några av de karaktäristika som kännetecknar en krea- 

tiv process begripliga. Det gränsöverskridande samarbetet skapar 

en impulsrik miljö med många möten där chanserna är stora för att 

problem och lösningar ska mötas. Sinnesnärvaron hos i alla fall 

någon av de agerande krävs för att ögonblicket inte ska gå förbi, 

men förutsättningen för att denne ska kunna ta tillfället i flykten är 

att han/hon är betrodd av andra agerande och har frihet att pröva 

den väg som öppnas. Marknadsföringen enligt ”ringar-på- 

vattnet”-principen passar bra in i modellen liksom den utveck- 

19 ”From this point of view, an organisation is a collection of choices looking 

for problems. Issues and feelings looking for decision situations in 

which they might be aired, solutions looking for issues to which they 

might be an answer and decision makers looking for work” (Cohen, 

March & Olsen 1972, s. 1). 

92

lingspotential som finns i individanpassning och behovsstyrning. 

En genomtänkt och konsekvent politisk styrning tycks däremot 

inte passa in. Den borde rimligen hämma slumpmässigheten i 

utvecklingen. Å andra sidan är det en stor skillnad mellan den 

uppmuntrande och stödjande styrningen i Mittskog där man för- 

söker samla alla goda krafter i en utvecklingsvision och Sydlands 

passiva men auktoritära styrning som snarare splittrar olika insat- 

ser och skiljer aktörer. 

Garbage-Canmodellen är bara en modell bland många och den 

kan inte användas för att förstå helheten av våra resultat. Den för- 

stärker ändå den bild undersökningen har gett av några viktiga 

förutsättningar för att IT-stödd distansutbildning skall komma i 

spel i en meningsfull och utvecklande process: 

• En struktur med inbyggd mångfald: Många tillfällen till möten 

både slumpmässiga och planerade, många olika slag av aktörer 

etc. 

• En vision som är tillräckligt gemensam för många aktörer för att 

de ska våga exponera problem och lösningar och för att synsätt 

och lösningar ska tillåtas flyta över gränserna mellan olika verk- 

samheter. 

• En flexibilitet eller spännvidd i styrningen som tillåter ”ad hoc 

kreativitet” och möjliggör prövandet av nya idéer. 

93

7 Att studera IT-stödd distansutbildning 

När förstudien nu är klar kan man å ena sidan se på det som har 

åstadkommits. Eftersom området är föga studerat tycker vi att vi 

nu vet mycket mer än vi gjorde innan. Å andra sidan är det mesta 

ofullbordat. Begreppsapparaten är preliminär och lite svajig, några 

viktiga inslag i utvecklingsprocessen har identifierats men hur de 

samspelar med varandra och med regionala/lokala strukturella 

förhållanden är oklart. De skeenden som kallats ”rötter” spelar stor 

roll men är mycket ofullständigt kartlagda osv. 

Finns det någon anledning att gå vidare med en bredare under- 

sökning med en representativ täckning av hela landet? Frågan 

handlar å ena sidan om värdet av det som kommit fram. Är det så 

värdefullt att det lönar sig att gå vidare? Om det har något värde 

kanske man å andra sidan redan vet tillräckligt. 

Studien har visat att initiativ och åtgärder riskerar att falla platt 

till marken om de inte vävs in i de skeenden som redan finns. Det 

innebär bland annat att: 

• Statligt stimulansstöd måste anpassas till de lokala sammanhang 

som de skall stimulera. 

• Kommuner som är i färd med att etablera lärcentra eller på annat 

sätt integrera vuxenutbildningen i kommunens utvecklingspro- 

cess behöver kunskap som grund för sina vägval. 

• Institutioner som arbetar med distansutbildning, t.ex. Nätuniver- 

sitetet, behöver information om hur kommunal vuxenutbildning 

utvecklas för att effektivt kunna organisera och marknadsföra sitt 

utbud. Detta gäller givetvis även andra myndigheter som har till 

uppgift att stödja i frågor som rör utbildning, t.ex. rekryterings- 

delegationen och samverkansdelegationen. 

95

Det finns alltså stort behov av kunskap om de lokala sammanhangen. 

Den kunskap som växer fram ur förstudien kan redan nu vara ett 

viktigt underlag för beslut och åtgärder. Den är emellertid en förs- 

tudie och, som redan påpekats, ofullständig varför vi tror att det 

finns anledning att utveckla och bredda undersökningen. 

7.1 Några utgångspunkter för en bredare studie 

Gruppering av områden 

”Vad är en region” var en ofta återkommande fråga vid den konfe- 

rens om distansutbildning som arrangerades av Nationellt cent- 

rum för flexibelt lärande och Nätuniversitetet i maj 2002. 

Första frågan för den som vill studera IT-stödd distansutbild- 

nings betydelse för regioner är likartad: Hur skall landet delas in i 

regioner? En ”region” syftar vanligen på ett stort område som om- 

fattar många slag av miljöer. Det är stor skillnad på utvecklingen i 

Nordkust och i dess grannkommuner, liksom mellan Mittskog och 

närbelägna kommuner med samma inland-skog-karaktär. För att 

få en bild av IT-stödd distansutbildning och dess potential som 

medaktör i utvecklingen måste man gå mycket närmare, åtminsto- 

ne ner till kommunen och kanske även den är för stor och mång- 

skiftande i många fall. Ett skäl till att välja just kommuner som 

indelningsgrund är att de lokala lärcentra som finns har utvecklats 

med kommunen som bas. 

Att välja de kriterier som kommunerna skall sorteras efter är 

svårt. Det finns naturligtvis många olika mer eller mindre veder- 

tagna indelningar: Efter näringslivsstruktur, efter närhet till olika 

slag av marknader och/eller kommunikationscentra, efter utbild- 

ningsnivå, efter befolkningstäthet och/eller befolkningsstruktur 

etc. eller kombinationer av dessa, t.ex. den indelningsgrund som 

används av glesbygdsverket. I slutet av kapitel fyra ställdes frågan 

om dessa kan antas påverka utvecklingen av vuxenutbildningen i 

kommunerna. Det är möjligt men de bör ändå inte användas som 

indelningsgrund för ett vidare studium av distansutbildningens 

effekter. Det gäller ju att sortera efter de skillnader som är betydelse- 

fulla för just den aktuella frågeställningen. En irrelevant indel- 

96

ningsgrund kommer att dölja de flesta intressanta skillnaderna 

mellan områden. Förekomsten av högskola/universitet i kommu- 

nen borde t.ex. vara en avgörande faktor i indelningen, men efter- 

som IT-stödda distansstudier ofta används även för andra syften 

än att överbrygga geografiskt avstånd är det inget bra kriterium. 

Många intressanta aspekter av fenomenet distansutbildning blir 

osynliga med denna indelningsgrund. Näringslivsstruktur 

och/eller storlek är en annan indelningsgrund men om vi ser på 

Nordkust och Sydland så är det två kommuner som är ungefär lika 

stora och har en likartad näringslivsstruktur. IT-stödd distansut- 

bildning har ändå haft helt olika betydelse för dessa två. I den ena 

har den spelat med i en sjudande utveckling inom utbildningsom- 

rådet, i den andra har den varit perifer om man ser till hela utbild- 

ningssammanhanget. En av slutsatserna av denna förundersök- 

ning är att det är svårt att i förväg finna strukturella kriterier som 

är väsentliga för gruppering av kommuner. Lokala förhållanden 

som storlek, företagsstruktur, arbetslöshet etc. kan bli medspelare i 

en utvecklingsprocess men det är inte säkert att de blir det. Det 

som är avgörande för IT-stödda distansutbildningars betydelse är 

dynamiska faktorer snarare än strukturella. I fråga om Nordkust 

och Sydland tycks t.ex. det sätt man såg på utbildning i förhållande 

till näringslivsfrågor vara av avgörande betydelse liksom frågan 

om samarbete eller konkurrens mellan olika kommunala aktivite- 

ter. 

En av de viktigaste lokala förutsättningarna är antagligen de 

rötter som beskrivs i kapitel fyra, dvs. de visioner och handlings- 

mönster som styr och driver skeendet. I anslutning till dem kom- 

mer de strukturella faktorerna i spel på olika sätt och får olika be- 

tydelse även i likartade kommuner. Vi föreslår därför att olika 

frågeställningar kring IT-stödd distansutbildning studeras i ett 

brett urval av kommuner, valda efter olika traditionella kriterier 

men utan att delas in i grupper varken vid observation eller analys. I 

stället sätter man utvecklingsprocesserna i centrum för studien och 

försöker strukturera dessa med hjälp av de nyckelord som beskrivs 

97

i kapitel fyra. Först när man på så sätt grupperat processerna kan 

det vara dags att se vart dessa leder i kommuner av olika struktur. 

Begrepp och metodfrågor 

Ett av de mål som ställdes upp för förstudien var att förbereda en 

mera omfattande studie genom att vi visa på metoder som kan 

användas för att studera fältet samt generera begrepp som kan 

användas vid frågeställning, observation och analys. 

Fem begrepp har kunnat konstrueras i förstudien: Drivare, 

verktyg, stödjare, incitament och katalysator. De definieras i kapi- 

tel tre och det finns här ingen anledning att återupprepa beskriv- 

ningen. De figurerar inte så mycket i texten. Det finns ofta ingen 

mening i att konstatera att här har det fungerat som drivare och 

här har det varit en katalysator. Det är däremot väsentligt att de får 

styra frågeställningar och observationer. I en utvidgad studie tror 

vi att dessa begrepp är mycket användbara för att den IT-stödda 

distansutbildningens funktioner blir synliga 20 . 

När vi påbörjade vår förstudie trodde vi att den skulle ge såda- 

na kunskaper att det skulle vara möjligt att i en fortsatt studie göra 

en kvantitativ studie av ett representativt urval av kommuner. 

Genom förstudien skulle vi t.ex. få syn på de ur lokal synvinkel 

centrala begrepp och effekter som skulle kunna ligga till grund för 

konstruktion av ett relevant frågeformulär, som skulle kunna rik- 

tas till en mängd kommuner. Lärdomarna från förstudien har fått 

oss att ändra uppfattning. Vi menar att det kommunala skeendet 

bör studeras i sin helhet om man vill komma åt IT-stödd distans- 

utbildnings regionala roll. Det betyder att vi förordar fortsatta 

fallstudier (se vidare t.ex. Yin 1989; Merriam 1988). 

Skälen till att vi förordar fortsatta fallstudier är många. Bland 

annat har förstudien visat på olika slags effekter av IT-stödd di- 

stansutbildning, många av dem sådana som man kunde ha väntat 

sig andra ganska oväntade. Eftersom många effekter alltså inte kan 

identifieras i förväg, men kan ha mycket stor betydelse i den lokala 

20 Detta gäller även om begreppen till att börja med är ganska grovt defini- 

erade. 

98

utvecklingen, måste en studie av IT-stödd distansutbildning vara 

upplagd så att de blir synliga. Det handlar om ett samspel mellan 

förutsättningar och processer som ter sig olika i olika kommuner. 

För att få syn på och förstå eventuella effekter måste processen 

granskas och under vilka förutsättningar den kommer till stånd 

och pågår. 

Ett annat skäl för helhetsstudier är att IT-kommunika- 

tionen/distansutbildningen sällan kan tillskrivas några ”egna” 

effekter. Däremot kan den spela en stor roll i utvecklingsprocesser 

som, om IT-stödd distansutbildning inte funnits, skulle ha skett på 

ett annat sätt. 

Fallstudier har dessutom visat sig vara en fruktbar forsknings- 

strategi när gränserna mellan kontext och fenomen är otydliga 

(a.a). I vår förstudie diskuterade vi ibland intensivt om huruvida 

vissa fenomen var att betrakta som villkor/förutsättningar för en 

process eller om de var en del i processen. Ett intressant teoretiskt 

spörsmål är huruvida faktorer som vid en tidpunkt kan betraktas 

som en kontextuell faktor så småningom blir en del i processen. 

För att ge ett exempel tycker vi oss ha sett att politikers engage- 

mang i den IT-stödda distansutbildningen i Nordkust och Mitt- 

skog till en början var en viktig faktor för att få till stånd en pro- 

cess, men när processen väl var i gång blev politikernas deltagande 

en naturlig del av processen. 

Förstudien har pekat på ett antal faktorer som är både resultat 

av och verksamma komponenter i dessa processer och på så sätt 

utgör de en väsentlig del i den lokala utvecklingen. 

I kapitel tre identifieras dessa faktorer i form av nyckelord som 

kan ligga till grund för datainsamling och analys i brett upplagda 

studier av det kommunala skeendet. 

7.2 Frågeställningar för en bredare undersökning 

Effekterna av IT-stödd distansutbildning, t.o.m. möjligheterna för 

den att överhuvudtaget komma i spel och få några effekter alls, är 

beroende av de strävanden och traditioner som styr den lokala 

utvecklingen. Den mest angelägna uppgiften för en bredare studie 

99

är att kartlägga dessa rötter. Frågeställningarna kan preliminärt 

formuleras: 

• Går de lokala utvecklingsprocesserna att systematisera till ett 

antal ”rottyper”? I så fall: finns det något samband mellan dessa 

och respektive kommuners strukturella karaktäristika? 21 

• Hur har statliga och andra stödåtgärder påverkat dessa processer 

och de mål som uppnåtts? Under vilka förhållanden stöds ut- 

vecklingen av stödåtgärder och andra initiativ utifrån och under 

vilka förhållanden störs den? Vad krävs för att olika slags stödåt- 

gärder skall komma i spel och få en roll i den lokala utveckling- 

en? 

Den sista frågan är intressant: Vad krävs för att olika slags stödåtgär- 

der skall komma i spel och få en roll i den lokala utvecklingen? Den är 

grundläggande för dem som arbetar med att formulera och driva 

regionalt och lokalt utvecklingsstöd. Vi menar att förstudien har 

utvecklat den kunskap som krävs för att analysera frågan. 

I kapitel tre har fem begrepp definierats, avsedda att beskriva 

och analysera skilda slag av inflytande. Vad vi vet finns det tidiga- 

re få systematiska begreppsapparater av denna typ, i alla fall har 

de sällan tillämpats i detta sammanhang. För dem som i olika 

funktioner arbetar med regional utveckling bör det ändå vara 

mycket värdefullt att kunna skilja ut olika slag av inflytande för att 

på så sätt kunna analysera förutsättningarna för olika åtgärder, 

välja dem och rikta dem på effektivaste sätt. 

Som redan påpekats är instrumentet inte färdigt. Begreppen är 

något vaga i sina betydelser. Gränsdragningen är inte fullbordad 

utan begreppen flyter i varandra (fast det kanske är oundvikligt 

när det gäller processrelaterade begrepp). Möjligen finns det andra 

typer av inflytanden som begreppen inte täcker. Hur som helst 

krävs en vidare bearbetning av instrumentet för att det ska få riktig 

skärpa. En sådan utveckling av begreppsapparaten kan göras i 

21 Observera ordningsföljden på frågorna. Se avsnittet Gruppering av områ- 

den. 

100

anslutning till att de andra frågeställningarna bearbetas i en bred 

studie. 

Ett annat viktigt område för fortsatt studium och analys är att 

kartlägga vilka hinder det finns för att vuxenutbild- 

ning/distansutbildning – med eller utan IT-stöd – skall komma i 

spel i en kommunal utvecklingsprocess. Hur har man på olika sätt 

hanterat dessa hinder och vilka olika skeenden har det gett upp- 

hov till? En sådan undersökning kan utgå från mycket öppna in- 

tervjuer men man bör också i förväg tänka igenom olika problem- 

områden som skall aktualiseras om inte informatörerna själva tar 

upp dem. Dessa teman kan formuleras med hjälp av de olika 

nyckelord som beskrivs i kapitel fyra. Till exempel: 

• Var dras gränsen för tillit och ansvar och vilka konsekvenser får 

en sådan gränsdragning? Vilka gränser har satts för eldsjälars 

agerande? 

• Vilka synsätt och traditioner har stått hindrande i vägen för en 

kraftfull utveckling? 

• Kan man samarbeta med alla överallt? Vilka samarbeten har man 

prioriterat och vad har det fått för konsekvenser? 

Syftet med att studera hinder och arbetet med hinder är dels att 

man får exempel på hur hinder övervunnits, dels att man får ett 

underlag för planering av stimulansåtgärder. Dylika stödåtgärder 

bör ju syfta till att hjälpa kommunerna att övervinna de hinder som 

står i vägen för den process de själva initierat. 

Hindren är ändå inte det enda väsentliga. Etapper och skeen- 

den på vägen till en god utveckling bör studeras. Inte för att hitta 

”goda modeller”, sådana riskerar att styra bort ett lokalt skeende från 

sin egen utvecklingsväg, men som en hjälp att identifiera viktiga 

inslag i utvecklingsprocesserna. En del av detta har synliggjorts i 

denna förstudie, framförallt insikten att en utvecklingsprocess 

växer fram ur det som redan pågår. Det kan ändå finnas anledning 

att gå vidare även om det kanske inte skall vara någon huvudfråga 

i en fortsatt studie. 

101

Som vi påpekat hänvisas i offentliga dokument ofta till kompe- 

tensbehov hos små och medelstora företag när man förordar di- 

stansutbildning som ett medel för regional utveckling. I dagsläget 

vet vi lite om hur företagen ställer sig till detta och inte minst de 

individer som arbetar här. I en fortsatt undersökning bör därför 

detta vara ett viktigt tema. 

En fortsatt och bredare analys av offentliga dokument med 

hjälp av de begrepp och nyckelord som förundersökningen formu- 

lerat är angelägen. Syftet är att undersöka vilka signaler dessa do- 

kument kan ge när de läses inifrån de processer som pågår på 

kommunal/regional nivå. Om utvecklingen lokalt har tagit en 

annan riktning än vad dokumenten förutsätter kan själva språk- 

bruket styra tänkandet i icke avsedda riktningar. Det kan i värsta 

fall stoppa upp och fördröja en utveckling. En sådan analys är 

nyttig i sig men ger ännu mera information om den sker i samband 

med empiriska studier. En bredare undersökning av kommunala 

utvecklingsprocesser bör därför även innehålla studium av hur 

olika offentliga dokument har tolkats och använts. Vidare behöver 

en fortsatt studie utvidgas med en utvidgad analys av andra un- 

dersökningar av såväl nationell som internationell karaktär. Som vi 

nu ser det finns det förmodligen mest att hämta på den internatio- 

nella arenan. 

Relationen mellan kommuner och högskolor/universitet är 

värd en egen rubrik i en bred undersökning. Från tidigare studier 

vet vi att man i kommunerna ofta är missnöjda med samarbetet (se 

t.ex. Brolin, 1998; Roos, Dahllöf & Baumgarten, 2000; Roos & Hell- 

sten 2001). Dels menar man att kommunerna får dra en för stor del 

av det ekonomiska lasset då högskolorna/universiteten inte bidrar 

till kringkostnaderna trots att dessa är inräknade i studentpengen. 

Dels tycker man att läroanstalterna är ovilliga att utveckla både 

tekniken och sin egen pedagogiska kompetens. Vidare har högsko- 

lorna inte alltid varit lyhörda för kommunernas behov av utbild- 

ning utan det har snarare varit frågan om utbudsstyrning i ställer 

för behovsstyrning när det gäller utbildningsinnehåll (a.a.). En 

jämbördig, horisontell, dialog har i många fall saknats och samar- 

102

ete har inte alltid byggt på ömsesidighet. Denna studie har i stort 

bekräftat den bilden men också visat att det förändras. ”Det har 

blivit bättre de senaste åren. Men det går segt” säger lärcen- 

tersansvarige i en av de kommuner som inte ingick i förstudien. 

Men någon menar också att samarbetet fungerar bra. 

En kartläggning av samarbetet mellan kommuner och utbild- 

ningsanordnare bör ha hög prioritet. Den här studien pekar på ett 

antal delfrågor. Hur har man i förhandlingar mellan kommuner 

och högskolor/universitet löst frågan om kringkostnader? Hur har 

pedagogiken på högskolor och universitet förändrats till följd av 

samarbetet? Vad återstår att göra? Hur stämmer lärcentrens tek- 

niska kvalitet överens med läroanstalternas? Hur ser kommuner 

respektive högskolor/universitet på sina förhandlingspositioner? 

Som synes är det många frågor som återstår att försöka få svar 

på och som kräver en rätt omfattande studie, både tids- och re- 

sursmässigt. Men, det är angelägna frågor, inte bara för kommuner 

utan också för olika statliga myndigheter. 

103

104

Litteraturförteckning 

Brulin, B. (1998). Den tredje uppgiften. Högskola och omgivning i 

samverkan. Stockholm: SNS. 

Cohen, M. D., March, J. G. & Olsen, J. P. (1972). A garbage can 

model of organizational choice. Administrative Science Quarterly, 

17, 1-25. 

Dahllöf, U., Grepperud, G. & Palmlund, I. (1993). Att vilja, våga, 

kunna. En utvärdering av Distansprojektet vid Umeå universitet 

1987-1993 (Distansutbildning i utveckling, rapport nr 5). Distans- 

rådet, Umeå universitet. 

Dahllöf, U. & Nordström, L. (1994). Högskolornas regionala roll. 

Stockholm: Landstingsförbundet. 

Goetz, J.P. & LeCompte, M.D. (1984). Ethnography and qualitative 

design in educational research. New York:Aldine. 

Grepprud, G. & Thomsen, T. (2001). Villkår for et regionalt utdan- 

ningslöft (U-Vett publikasjoner Nr 1). U-Vett, Universitetet i 

Tromsö. 

Grepperud, G. & Toska, J. A. (Red.). (2000). Mål, myter, marked. 

Kritiske perspektiv på livslang läring og högre utdanning (SOFF- 

rapport 1). Universitetet i Tromsö, Soff. 

Merriam, S. B. (1988). Case study research in education. A qualita- 

tive approach (first paperback printing). San Francisco: Jossey-Bass 

Publishers. 

Patton, M. Q. (1980). Qualitative evaluation methods (2 nd ed.) Be- 

verly Hills: Sage 

105

Regeringens proposition 1989/90:76. Om regionalpolitik inför 90- 

talet. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. 

Regeringens proposition 1997/98:62. Regional tillväxt – för arbete 

och välfärd. Stockholm: Närings- och handelsdepartementet. 

Regeringens proposition 2001/02:4. En politik för tillväxt och livs- 

kraft i hela landet. Stockholm: Näringsdepartementet. 

Regeringens proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. Stock- 

holm: Utbildningsdepartementet. 

Roos, G. (2001). ”Nya studerande eller ”gamla” ? Rekrytering till 

studiecentra i Hälsingland. Pedagogisk forskning i Sverige, 6 (1), 1- 

18. 

Roos, G., Dahllöf, U. & Baumgarten, M. (2000). Studiecentra i 

samverkan om högre utbildning i Hälsingland. En studie om till- 

gänglighet i kommunalt perspektiv (Rapport 3). Bollnäs: Studie- 

centra i Hälsingland. 

Roos, G., Brevner, E. & Bäcklin, J. (1999). Framtida utbildningspla- 

ner. Studeande vid komvux/kunskapslyftet i Bollnäs, Hudiksvall, 

Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker och Söderhamn (Rapport 

1). Bollnäs: Studiecentra i Hälsingland. 

Roos, G., Engström, J. & Bäcklin, J. (1999). Högskoleutbildning på 

hemmaplan (Rapport 2). Bollnäs: Studiecentra i Hälsingland. 

Roos, G. & Hellsten. J. O. (2001). Att vada motströms. (Opublicerat 

manuskript). 

SOU 1997:158. Vuxenpedagogik i teori och praktik. Kunskapslyftet 

i fokus. En antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft 

för vuxna. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 

106

SOU 2000:87. Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande. 

Slutbetänkande avgivet av regionalpolitiska utredningen. Stock- 

holm: Näringsdepartementet. 

Sörlin, S. (1996). Universiteten som drivkrafter. Globalisering, kun- 

skapspolitik och den nya intellektuella geografin. Stockholm: SNS. 

Sörlin, S. & Törnqvist, G. (2000). Kunskap för välstånd. Universite- 

ten och omvandlingen av Sverige. Stockholm: SNS. 

Willén, Birgitta (1978). Högskolestudier på distans. En utvärdering 

av svensk Försöksverksamhet (Pedagogisk Forskning i Uppsala 3). 

Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. 

Yin, R.K. (1989). Case study research. Design and methods (Rev. 

ed.). Newbury Park Ca: Sage Publications. 

107

108

Bilaga 1 Frågeområden 

Som upptakt till undersökningen ställdes en enkät till kommunalt 

ansvariga för vuxenutbildning. I svaren återkom ett antal teman 

kring den IT-stödda distansutbildningens roll i kommunen. På 

grundval av dessa teman konstruerades ett antal frågeområden 

som bildade utgångspunkt för de intervjuer som senare gjordes. 

Hur ser det sammanhang ut där IT-stödd distansutbildning tar 

plats? 

Vilken pedagogik utvecklas och vad får den för konsekvenser? 

Vilka primära effekter har konstaterats och hur har de påverkat 

den kommunala arenan? 

Vilka sekundära effekter har man konstaterat, hur har de utveck- 

lats och vad får de/kan de komma att få för inflytande i det fortsat- 

ta arbetet ? 

Hur har kommunen utnyttjat dessa effekter och möjligheter. Vilka 

spår kan man se? 

Hur har efterfrågan förändrats och hur har det påverkat utveck- 

lingen? 

Hur ser man på sin egen roll i regelverket och i samarbetet med 

olika utbildningsanordnare? 

Vilka pengar har satts i spel? Var har de kommit ifrån och hur har 

de använts? 

Arbetets inriktning mot kommunens och/eller företagens behov? 

Stöd till individuella studier/studieval? 

Individers möjlighet att utnyttja IT-stödd distansutbildning? 

109

110

Rapport 1:2002 ISBN 91-974508-0-4 

NATIONELLT CENTRUM FÖR FLEXIBELT LÄRANDE 

HÄSSLEHOLM Järnvägsgatan 3A, 281 31 Hässleholm 

HÄRNÖSAND Brunnshusgatan 4, Box 3024, 871 03 Härnösand 

NORRKÖPING Värdshusgatan 4, Box 2024, 600 02 Norrköping 

Telefon: 0771-25 50 00 www.cfl.se

Läs hela rapporten - Nitus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?