Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

More documents

Recommendations

Info

TS-tidningen 3 december 2001 Det halvtomma glaset … En konjunkturavmattning påspädd av terroristdåd och hot om fortsatta våldshandlingar har drivit USA-ekonomin in i en lågkonjunktur. Redan tidigare hårt ansatta media som på grund av konjunkturavmattningen och bortfallet av dot.comannonseringen tvingats till kraftiga nedskärningar av personal ser nu ytterligare hot växa fram. Exempel är TV-kanalerna som sett sig nödsakade att ta bort betald annonsering för att ge plats åt nyhetsförmedling samtidigt som kostnaderna för nyhetsbevakningen har ökat. Annonsörerna i sin tur har stannat till för att tänka om och anpassa budskapen till den förändrade hotbilden, vilket ytterligare minskar annonsvolymerna. Paradoxen – media har klara lönsamhetsproblem samtidigt som nyhetsutbudet knappast kunde vara större. Nya uppsägningar aktualiseras inom media som ju är de som talar om för folk om glaset är halvfullt eller halvtomt. Nu är glaset halvtomt. Konjunkturförändringar påverkas av stämningarna bland konsumenter och företag. Här har som sagt media en betydelsefull roll då de beskriver och tolkar vad som är på gång. Frågan är nu när media kommer att svänga i sina beskrivningar av förhållandet inom ekonomin från halvtomt till halvfullt glas och därmed hjälper till att få fart på ekonomin. Sannolikt sker detta först sedan människorna inom media upplever en viss trygghet och stabilitet i sin dagliga verksamhet och ser möjligheter till för- Vissa bedömare tror på möjligheterna till en börsuppgång som kan öka optimismen ute i samhället och därmed hålla konsumtionen uppe bättringar, vilket i sin tur främst bland annat hänger samman med en reducerad hotbild i samhället och förbättrad orderingång för annonser. När är det då troligt att en omsvängning sker och kommer förbättringarna samtidigt till dagstidningarna, radio, TV och de Internetbaserade nyhetskanalerna? Återhållsamhet på alla håll Låt oss först helt kort ta en titt på vad som händer inom näringslivet och vad myndigheter och politiker har för sig. Bruttonationalprodukten minskade under tredje kvartalet med 0,4 procent. Det skall dock noteras att utvecklingen i september fram till terroristattacken var positiv och normalt skulle ha lett till en positiv siffra för kvartalet, låt vara att kraftiga prissänkningar och fördelaktiga avbetalningsvillkor för bilar höll uppe detaljhandelssiffrorna. Men återhållsamhet på alla håll efter den 11 september plus de störningar som 22 skapades inom bilindustrin av stängningarna av gränsövergångar ledde till en minskning av den totala kakan. En hög tjänsteman inom Federal Reserve förutspådde härom dagen fortsatt krympning av bruttonationalprodukten under både fjärde kvartalet i år och första kvartalet 2002. Väl optimistisk syn? Många amerikaner är aktieägare. Vissa bedömare tror på möjligheterna till en börsuppgång som kan öka optimismen ute i samhället och därmed hålla konsumtionen uppe, vilket i sin tur skulle kunna leda till en snabbare konjunkturuppgång. Man hänvisar till större placerare som sett avkastningen på obligationer och fastigheter sjunka och som i många fall har betydande belopp som de kan styra in på aktiemarknaden. Detta kan synas optimistiskt då storföretagens vinster under tredje kvartalet var 72 procent lägre än för motsvarande period föregående år – de har sjunkit successivt under året. Visserligen har de större bolagen med hjälp av informationsteknologi snabbare än tidigare kunnat reagera på konjunkturförändringen. De har under de tre första kvartalen städat ordentligt bland sina kostnader och avskedat en hel del personal men flygbolagen och turistnäringen, som helt plötsligt drabbats hårt av krigsförhållandena, tvingas nu till betydande nedskärningar. Småföretagen, som med relativt färska erfarenheter av problem att rekrytera folk, har hittills varit återhållsamma i sina uppsägningar men har enligt senaste rapporter börjat trimma personalen. ”Vidare brukar börsföretagen normalt städa bland sina kostnader under fjärde kvartalet för att kunna starta det nya året på bästa möjliga fot.” Härtill kommer enligt vissa experter en hel del kvardröjande negativa effekter av terroristattacken. Varningar för vinstförsämringar kommer nu från en rad bolag och har föranlett analytiker hos J.P. Morgan Chase & Co. att tro på vinstförbättringar först under tredje kvartalet nästa år och då i mycket måttlig omfattning. Frågan är därför om en börsuppgång, som normalt brukar komma ett halvår före en konjunkturuppgång, verkligen kan hinna rädda konsumtionen, som nu hålls uppe med hjälp av rabatterade priser, vilket ju i sin tur minskar företagens vinster och därmed börsvärde. Räntesänkningar Centralbanken, Federal Reserve, har under året med en rad räntesänkningar sökt stimulera en vikande ekonomi. Detta
TS-tidningen 3 december 2001 Effektiviteten i myndigheternas agerande har ifrågasatts har gett klara positiva effekter på bostadssidan och minskat kostnaderna för konsumentkrediterna, med andra ord hållit uppe konsumtionen. Men för företagen är bilden annorlunda. Här har räntesänkningarna inte gett samma positiva effekter. Den myndighet som är ansvarig för att skydda bankinsättarnas pengar genom att hålla efter bankerna, har under mer än ett års tid – och främst på grund av krisen bland teknologiföretag – tvingat bankerna att skärpa kreditvillkoren. I första hand har detta drabbat medelstora och mindre företag som i vissa fall nödgats avstå från vettiga inves- teringar eller till och med tvingats krympa verksamheten. Effektiviteten i myndigheternas agerande har ifrågasatts och om inte en hel del konkurser inte minst inom högteknologiområdet, som varit basen för den ökade effektiviteten inom näringslivet, borde ha kunnat undvikas. Generella åtgärder av denna typ i ett samhälle, dominerat av storbanker, leder dessutom lätt till stelbenthet och godtycke. Vissa experter tror på en smidigare hantering om centralbanken tilldelas övervakningen av bankernas kreditgivning. Politikerna i Washington har reagerat snabbt och enigt när det gäller att stödja presidenten i hans roll som överbefälhavare. När det gäller ett stödpaket för den inhemska ekonomin är det en annan sak Principiella motsättningar Politikerna i Washington har reagerat snabbt och enigt när det gäller att stödja presidenten i hans roll som överbefälhavare. När det gäller ett stödpaket för den inhemska ekonomin är det en annan sak. Alla är överens om behovet av snabba åtgärder men trots detta har politikerna i skrivande stund åkt hem för att fira tacksägelsedagen utan att ha nått fram till en lösning. Starka principiella motsättningar har gjort sig gällande. Demokraterna vill se ett stort federalt utgiftsprogram medan de konservativa vill verka indirekt genom skattesänkningar och förbättrade villkor för företagen. Det återstår att se vad som beslutas och när. Det är helt uppenbart att inga säkra bedömningar kan göras i dagsläget. Hotet om fortsatta terroristattacker måste i huvudsak ha undanröjts innan man med någon form av trovärdighet kan tycka till om utvecklingen av den amerikanska ekonomin och därmed vad som kan tänkas hända inom media. Det torde stå helt klart att ett så stort land som USA med stora landgränser och en invandrarpolitik som hållit en öppen dörr för alla nationaliteter kan få svårt att snabbt komma tillrätta med terroristhotet, vilket också presidenten understrukit vid ett flertal tillfällen. Det gamla och beprövade I en krissituation är det normala beteendet att anlita ”det gamla och beprövade”. I första hand väntas därför annonsörerna 23 under de närmaste månaderna att förlita sig på TV, radio och dagstidningar medan t ex online-annonseringen temporärt kan få stå tillbaka för dessa traditionella media. Under tiden kommer vi att få se en konsolidering, en allmän effektivisering inom alla media och där en typisk amerikansk fyndighet när det gäller att förbättra kontakterna med prenumeranter och annonsörer kommer att göra sig gällande. Med växande krav bland annonsörerna på möjligheter att mäta effekterna av annonseringen kommer sannolikt Internet med sina väsentligt mer avancerade mätmetoder att efterhand vinna mark. Allmänhetens ökande ut- nyttjande av Internet kommer också att bidraga. Bedömningarna skiljer sig kraftigt Frågan om det halvtomma eller halvfulla glaset och i viss utsträckning den ekonomiska utvecklingen inom media är svår att besvara. Bedömningarna skiljer sig kraftigt, allt från en omsvängning redan andra kvartalet nästa år till så långt bort som en bra bit in i 2003. En analytiker hos Merril Lynch pekar på att man får gå tillbaka till den stora depressionen på 30-talet för att hitta två på varandra föjande år med krympande annonsmarknad. En färsk rapport räknar med en minskning av annonseringen i år med 6,6 och under 2002 med hela 7,4 procent (The Myers Report). Dagstidningarna och framför allt de mindre tidningarna bedöms komma lindrigast undan och tidigast kunna registrera en konjunkturförbättring. Ledande tidningsfolk verkar att räkna med att se de första tecknen på en omsvängning till det positiva under tredje kvartalet 2002 medan andra media kan få vänta ända in i 2003 innan de märker av en förbättring. En ökning av platsannonseringen kan vara första tecknet på en vändning och kan leda till att glaset beskrivs som halvfullt – allt under förutsättning att terroristhotet i huvudsak har eliminerats. Atlanta i november 2001 TORSTEN SÖDERSTRÖM en USA-baserad konsult som följer viktiga trender i samhället och assisterar internationellt verksamma företag i olika affärssammanhang som till exempel företagsetableringar, företagsköp och licensförhandlingar.
Page 1 and 2: Foto: Elisabeth Ohlson/Pressens Bil
Page 3 and 4: TS-tidningen Nyheter Nr 4, 3 decemb
Page 5 and 6: TS-tidningen 3 december 2001 15 kro
Page 7 and 8: TS-tidningen 3 december 2001 Först
Page 9 and 10: Skaraborgsbygden Nord-Sverige Läns
Page 11 and 12: Starkt uppåt har en av dessa tidni
Page 13 and 14: Alla företag snart globala Våg ef
Page 15 and 16: TS-tidningen 3 december 2001 Dalar
Page 17 and 18: TS-tidningen 3 december 2001 TS-upp
Page 19 and 20: gunnar TS-tidningen 3 december 2001
Page 21: TS-tidningen 3 december 2001 Jag an
Page 25 and 26: åten med postföraren Westin som s
Page 27 and 28: TS webbtjänst - ny version Tidning

Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?