Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

än bor. När vi gjorde om tidningen till en tabloid så var det
för att utveckla den mot att nå fler storstadsbor och yngre
eftersom vi behöver få den förändringen av vår läsarstruktur.
Och det verkar fungera. Jag skulle rent av vilja säga att det
blivit succé, eftersom vi ökat tolv månader i rad sedan vi gjorde
om tidningen.
– Men det kan väl inte bara bero på själva formatet?
– Nej, men det är nog en viktig orsak. Undersökningar har
visat att upp mot 90 procent av läsarna uppskattar det nya
formatet. Den här utvecklingen började väldigt tidigt efter
omgörningen dvs att vi började tappa i landsorten och öka i
Stockholm. Sedan tror jag att det finns en allmän tendens ute
i landsorten att man normalt har en lokal morgontidning och
det finns många som tycker att
de inte hinner läsa Svenska Dag-
bladet också.
TS-tidningen 3 december 2001
Det kan bli lite bedövande att vara bidragsberoende
Fortsättning från sidan 18
” Jag
Den främsta
drivkraften
– Vad är den främsta drivkraften
för dig, det som får dig att vässa
klorna?
– När det gäller Svenska Dagbladet
är det en övertygelse att
tidningen har en plats på marknaden
och kan bli ett lönsamt företag,
svarar Gunnar Strömblad
utan att tveka. Där vill jag gärna
lämna mitt bidrag till att få en
framgångsrik tidning. Jag är så
trött på Karl-Erik Gustafsson och
alla de där som ständigt predikar
att det är omöjligt att få en bra ekonomi i Svenska Dagbladet.
Det är inte omöjligt och det är det som är den stora utmaningen
för mig.
Nu har vi dessutom fått en extremt besvärlig annonslågkonjunktur,
vilket gör att det är ännu lite svårare än jag
trott. Men det kommer att gå. Det är jag helt övertygad om.
– Men även om ni lyckas med papperstidningen så finns ju
också Internet med i spelet och för tillfället verkar det ganska
dött på den fronten. Hur klarar ni det?
– Vi har dragit ner väldigt mycket av kostnaderna och satsningarna
på det området. Men jag är helt säker på att det kommer
att vända och självklart ska vi finnas på Internet långsiktigt.
Men just nu får vi vara lite på defensiven eftersom det är
dåliga tider.
– Nu när ni sparar och rationaliserar, och bland annat låter
en mängd fotografer och journalister gå, finns det då inte en
risk att ni tappar kompetens och får en sämre kvalité på tidningen?
– Vi gör allt för att undvika att läsarna ska märka att vi
måste bli mer effektiva. Det är förstås inte helt lätt men hittills
har vi klarat det utan att uppleva att vår tidning försämrats.
Och vi tror att det är möjligt också framöver. I hårda
tider måste alla jobba lite mer.
är så trött på
Karl-Erik Gustafsson
och alla de där som
ständigt predikar att
det är omöjligt att få en
bra ekonomi i Svenska
Dagbladet.
20
– Men kan det inte bli så att personalen känner sig hotad
och skrämd av allt som händer kring tidningen och då blir de
väl knappast bättre?
– Man måste tycka att det är kul och känna delaktighet i
kampen att rädda Svenska Dagbladet inför framtiden. Man
måste vara så engagerad att man gärna vill göra en extra insats.
Det som ska stimulera är att man ser möjligheten. Management
by fear fungerar inte.
Presstödet bedövar
– Utan presstödet hade Svenska Dagbladet knappast överlevt.
Är presstödet rätt grepp för att bevara tidningstätheten
och mångfalden i Sverige?
– Om man tittar generellt på
presstödet så är det bara att kon-
statera att det inte har lyckats med
att nå målsättningen att se till att
det blir mångfald i pressen. Man
lyckades under en period men nu
fungerar det inte längre, eftersom
det snart bara finns en tidning på
varje ort. Och om det finns två så
är det samma ägare till dem. Så
jag tror att presstödet i stor utsträckning
varit till skada för vår
tidning. Man har helt enkelt vant
sig vid att det alltid finns där. Det
kan bli lite bedövande att vara
bidragsberoende. Kortsiktigt kan
vi tyvärr inte ta oss ur beroendet
men på lång sikt är det vår målsättning
att göra det.
– Kommer papperstidningen
och nättidningen att smälta samman eller vara två produkter i
framtiden?
– Jag är övertygad om att det kommer att vara två skilda
produkter, som fyller olika behov. Det kan man se tydligt under
nyhetsintensiva perioder. Man använder nätet för att få
snabb uppdatering om vad som händer och tidningen för att
få sammanhang, bakgrund och djup. Det är alltså inte fråga
om att det ena kommer att ersätta det andra.
– Kommer ni att ta betalt för innehåll på nätet i framtiden?
– Ja, eftersom det är ett mervärde vi erbjuder så tror jag att
vi kommer att göra det, men det förutsätter att vi hittar bra
former för det.
Hemburen tidning viktigt
– Det är väldigt kostsamt att distribuera tidningen hem till
abonnenterna, som vi gör i Sverige. Ute i Europa har man
inte den traditionen. Tror du att man kommer att kunna fortsätta
med det?
– För oss är det helt avgörande att vi kan fortsätta att göra
det. Det är en mycket viktig fördel vi har om man till exempel
jämför med gratistidningarna.