Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

More documents

Recommendations

Info

Bakom titlarna finns skiftande tidningsöden. Som Norrskensflammans. Få tidningar har bytt partibeteckning så ofta. Startades av Malmbergets arbetare 1906 som ett socialdemokratiskt organ. Gick (s) ur händerna vid partistriderna 1917 och blev vänstersocialisternas.(Socialdemokraterna i norr startade Norrländska Socialdemokraten i stället). 1922 ändrades beteckningen för Flamman till kommunistisk. När APK bröt sig ur Vänsterpartiet kommunisterna 1977 blev tidningen organ för det nya partiet och därmed för den så kallade Norrbottenskommunismen. Från 1990 är Norrskens- flammans politiska beteckning oberoende socialistisk. Ödena på vägen har varit många 1940 sprängdes tidningshuset i Luleå av en fas- TS-tidningen 3 december 2001 Liberal, köpt av den socialdemokratiska konkurrenten i stan. cistisk liga. Fem dog. Två av redaktörerna från (s)-epoken blev landshövdningar: Ivar Vennerström och Elof Lindberg. Norrskensflammans redaktion finns numera i Stockholm. Det har hänt att två dagliga tidningar från samma stad blivit en, begränsad till endagsutgivning dessutom. Som Växjöbladet (c) och Kronobergaren (s). Nu utkommande på fredagarna under namnet Växjöbladet/Kronobergaren med både centerpartistiska och socialdemokratiska åsikter i skilda ledare i samma tidning. Detta är vad som blivit kvar av två av Växjös en gång tre dagliga tidningar, nu tryckt en gång i veckan i en annan del av Småland (Vimmerby) i drygt 3 000 exemplar. Åtskilligt är förändrat i Tidnings-Småland. Ägandet skiftar. Och Växjöbladets lokalredaktion i Alvesta har gått till historien liksom redaktören där i flera år, Vilhelm Moberg. Mycket händer i tidningsvärlden i dessa tider. I Karlstad köps i dagarna den liberala tidningen av den socialdemokratiska. Förvärvet gäller Karlstads-Tidningen, under sexdagarsutgivningen fram till 1957 länge en av de mest ansedda ute i landet. Där fick Torgny Segerstedt, sedermera legend på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, nosa på journalistiken eftersom hans pappa Albrekt fanns bland medarbetarna i Karlstads-Tidningen. På den styrde i några år Anders Jeurling. Sedan fick denne publicist annat för sig; han for till huvudstaden och startade Stockholms-Tidningen. I en 12 epok under 1940- och 1950-talen var Manne Ståhl en mycket aktiv journalist på den liberala tidningen i Värmland. Nu byter den ägare. Värmlands Folkblad (s) tar pengar till det från inkomster på legotryck. Inte från presstödet, betonas det. Karlstads-Tidningens liberalt inriktade redaktion utlovas fortsatt självständighet. Konkurrenter som gått ihop, till och med till namnet. Med både (c)- och (s)ledare i samma tidning. Ett annat ägarskifte häromåret: tidningsveteranen Bo Präntare var så engagerad i en tidning som han i ett av sina många tidigare skeden i den publicistiska världen varit med om att dra igång, Helsingen, att han köpte den när andra uppdrag avslutats och han kunde ägna den sin tid och ge direkt utlopp för de journalistiska ambitionerna inom ramen för det en endagarstidning ger utrymme för. Nu finns det efterföljare inom tidningsfamiljen Präntare/Lindén, i vars hägn Helsingen stannar. Centerpartiets fådagarstidningar – de är många – har gärna lagt till ”bygden” i sina namn, därmed markerande att här gäller det inte endast städernas intressen utan vidare vyer i länet. Sju av centertidningarna går på den linjen i titelfrågan: Sörmlandsbygden, Smålandsbygdens Tidning, Sjuhäradsbygdens Tidning, Skaraborgsbygden, Västerbygden, Värmlands-Bygden och Dalabygden. Undantaget från centeranknytningen i bygdekavalkaden är Fryksdals-Bygden, som ingår i NWT-koncernen och står för politiskt obunden. Den svenska tidningskartan förändras på olika sätt. Ett dussintal av de tidningar som nu är endagars har haft en annan, tätare utgivningsrytm och kommit fem eller sex dagar i veckan. Kärva år tidningsekonomiskt under nittonhundratalet krävde förändringarna. Många tidningar dog då, men de överlevande kämpar vidare efter en ofta jobbig omställning, från början av 1970-talet med statligt presstöd i ryggen. De är inte få i denna dagspressgrupp. Men fådagars. Dock inte fåordiga. Stockholm den 3 december 2001
Alla företag snart globala Våg efter våg av nya eller förbättrade eapplikationer gör det möjligt för företag och deras anställda att fungera var de än befinner sig i världen – hemma, på hotellrummet, i flygplanet osv. John Chambers, CEO för Cisco, beskrev vid COMDEX–mässan det virtuella, globala företaget som sammanbinder sina kontor med sina leverantörer. Virtuella nätverksorganisationer fungerar inte bara inom företag utan också mellan olika miljöer. Liksom man kan nå nätverket från bilen kan man också nå bilen från nätverket. Denna utveckling av nätverk inom företag och myndigheter möjliggjord av Internet är nyckeln till stabil produktivitetsutveckling som i sin tur driver ekonomisk tillväxt. Chambers har haft kusligt rätt i tidigare förutsägelser vid denna mässa – förutsägelser som många skrattat åt men som efterhand snarare visat sig vara underskattningar av utvecklingstakten. Gör Din sajt ”småstads-aktig” Inte minst den senaste tidens krisstämning har ökat folks behov av att veta med vem de har att göra på nätet, d v s de vill känna igen folk på samma sätt som de kan göra i sin närbutik. Om du vill ha framgång bör du alltså överväga att sätta upp din bild med namn, adress och kontaktanvisning på sådant ställe på sajten att folk direkt kan få kontakt. Förklara vidare hur besökarna via e-post kan fråga om produkter och service. De bästa affärerna kommer från folk som fått intrycket att de känner dig och att du är tillförlitlig. De kommer att tala om detta för sina vänner som i sin tur kommer höra av sig. (Michael Smith, Internet Day). Allt fler amerikaner på nätet 115 miljoner amerikanare surfade på nätet under oktober, en ökning med 15 procent från år 2000. 177 miljoner motsvarande 62 procent av befolkningen har nu access till nätet jämfört med 156 miljoner i oktober 2000. En stor del av ökningen kommer från låginkomsttagare, folk med lägre utbildning och från vissa speciella yrkeskategorier. (Källa: Nielsen-NetRatings). Intern annonsering ökar En svag annonsmarknad har lett till betydande ledig annonstid som de ledande mediabolagen nu använder för annonsering av egna produkter på sin egen plattform. AOL Time Warner, till exempel, har internannonserat under årets första nio månader för 252 milljoner dollar att jämföra med 12 miljoner under motsvarnde period förra året. TS-tidningen 3 december 2001 Här kommer USA Rapportör: Torsten Söderström, Atlanta, USA Annonsera under lågkonjunktur När en kund är mogen att köpa en viss produkt så gäller det för en säljare att kunna få kontakt oavsett konjunkturläge. Om en kund inte känner till produkten så går han/hon till andra. Detta är ett faktum även under en lågkomjunktur och det gäller att komma ihåg att folk inte gärna vill göra affärer med främlingar. Att underhålla varumärket borde därför vara en löpande uppgift under alla konjunkturskeden. Att skära ned på underhållet under en lågkonjunktur är att kasta bort en investering när det dessutom normalt är som billigast att köpa annonser. Studier visar att det tar fyra till sex månader att se resultat av en annonskampanj. Coca-Cola verkar att ha sett ljuset och ökade nyss sin annonsbudget med en halv miljard dollar. (20 sept. 2001– Newspaper Association of America). Prenumerationer eller information Den sämre annonsmarknaden har förstärkt behovet av andra inkomstkällor för internet-sajter än annonser och handel. Men risken är att en prenumerationsavgift kraftig reducerar antalet besökare, vilket kan slå tillbaka när annonsmarknaden vänder. En del tar betalt för vissa typer av analyser, korsord och tillgång till arkiv.Vissa, som infört prenumerationsavgifter, har slopat dem då de tappade för mycket trafik. I stället försöker man att få besökaren att i utbyte mot fri tillgång till sajten lämna ut personlig information som senare kan användas vid försäljning av annonser och målinriktade e-mail-kampanjer. Balanseringen är känslig. (Wall Street Journal Oline). 13 Terroristattack och flygkrasch testade sajter Webbsurfare kastade sig i båda fallen på nyhetssajterna för att få de senaste nyheterna. Trafikexplosionen med fyra till fem gånger högre trafik än normalt på vissa större sajter bromsade tillgängligheten. Vid terroristattacken den 11 september tog det i vissa fall fram till eftermiddagen innan man fick ordning på torpet genom att ta bort annonser med grafik och addera bandbredd. Vid flygkraschen den 12 november levererade man normal service inom någon timme. Terroristattacken kostsam för tv-bolagen För att kunna öka sändningstiden tvingades TV-bolagen att helt enkelt avstå från att visa betalda annonser samtidigt som den utökade nyhetsbevakningen kostade stora pengar. Till exempel uppger CBS att de genom att ta bort annonser för några dagar i samband med terroristattacken förlorade hela 85 miljoner dollar samtidigt som en utökad nyhetsbevakning kostade 7 miljoner. I genomsnitt uppges de fyra stora tvbolagen ha förlorat 50 miljoner dollar. Tidningarna i bättre läge De amerikanska dagstidningarna upplever sina mörkaste dagar på många år, men de är bättre positionerade än andra media för att dra nytta av en framtida ekonomisk uppgång. Nettokassaflöde från rörelsen växte med en ackumulerad årlig takt av 14,4 procent från 1996 till 2000. Detta skall jämföras med 10,3 procent för hela kommunikationsindustrin. Vinsterna inom andra media rasade under förra året och vinsten inom industrin som helhet föll med mer än 50 procent, främst på grund av bortfallet från internetannonsering. En relativt stark annonsmarknad höll däremot tidningarnas rörelseinkomster stabila. (Veronis Suhler’s 19th ”Communications Industry Report”) Tidningar kombinerar tryck, online och tv För att kunna förbli konkurrenskraftig mot större tidningar i närliggande städer, har World Co. i Lawrence, Kansas sammanfört nyhetsfunktionerna för sin Journal- World (upplaga 19.065), sin webbsite ljworld.com och sin 6News kabel tv-enhet. Utmaningen är att få ”tryck-folk” att tänka i sändningtermer och vice versa. Denna företeelse är ovanlig idag, men allt eftersom det federala förbudet mot korsägande inom media mjukas upp kommer vi att få se liknande åtgärder på andra håll.
Page 1 and 2: Foto: Elisabeth Ohlson/Pressens Bil
Page 3 and 4: TS-tidningen Nyheter Nr 4, 3 decemb
Page 5 and 6: TS-tidningen 3 december 2001 15 kro
Page 7 and 8: TS-tidningen 3 december 2001 Först
Page 9 and 10: Skaraborgsbygden Nord-Sverige Läns
Page 11: Starkt uppåt har en av dessa tidni
Page 15 and 16: TS-tidningen 3 december 2001 Dalar
Page 17 and 18: TS-tidningen 3 december 2001 TS-upp
Page 19 and 20: gunnar TS-tidningen 3 december 2001
Page 21 and 22: TS-tidningen 3 december 2001 Jag an
Page 23 and 24: TS-tidningen 3 december 2001 Effekt
Page 25 and 26: åten med postföraren Westin som s
Page 27 and 28: TS webbtjänst - ny version Tidning

Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?