Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se
19.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

Visst ska Svenska Dagbladet bli lönsam” Ulf – mannen ... - TS.se

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
ts.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Foto: Elisabeth Ohlson/Pres<strong>se</strong>ns Bild<br />

<strong>TS</strong>-tidningen<br />

3 december 2001<br />

Nr 4 3 DECEMBER 2001<br />

UTGIVEN AV TIDNINGSSTATISTIK AB<br />

Tarras-Wahlberg har fått en ny roll. I 25 år har Elisabeth Tarras-Wahlberg arbetat nära den kungliga<br />

familjen. I år blev hon, bredvid uppdraget som Hovets informationschef, kronprin<strong>se</strong>ssan Victorias personliga rådgivare.<br />

Om det spännande yrkeslivet med kungafamiljen berättar Tarras-Wahlberg i en stor intervju. Sidan 14<br />

<strong>Ulf</strong> <strong>–</strong> <strong>mannen</strong> bakom<br />

de hemlösas tidning:<br />

”Vi ger dem värdighet” Sidan 4<br />

Nya tidningsjätten får<br />

kritik för besparingar<br />

Sidan 6<br />

”<strong>Visst</strong> <strong>ska</strong><br />

Sven<strong>ska</strong><br />

<strong>Dagbladet</strong><br />

<strong>bli</strong> <strong>lönsam”</strong><br />

vd Gunnar Strömblad<br />

är trött på pessimisterna.<br />

Sidan 18<br />

Sigurd Glans skriver om fådagarstidningarna. Sidan 9

Upp<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

ner?<br />

eller<br />

Helårssiffrorna 2001<br />

för alla <strong>TS</strong>- och RS-medierr<br />

<strong>TS</strong>-tidningen<br />

utkommer den 1 mars 2002

<strong>TS</strong>-tidningen<br />

Nyheter<br />

Nr 4, 3 december 2001<br />

Kritik mot HD/NST:s besparingsprogram........6<br />

Kurt Nurmi lämnar Journalisten .....................6<br />

Beslut i <strong>TS</strong> mediekommitté..............................7<br />

SvD får kvinnlig chefredaktör..........................7<br />

Intervjuer<br />

25 år i kungens tjänst<br />

Intervju med Elisabeth Tarras-Wahlberg,<br />

Hovets informationschef...............................14<br />

Klara för nya utmaningar<br />

Intervju med Gunnar Strömblad,<br />

vd på Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong>..............................18<br />

Reportage<br />

Det halvtomma gla<strong>se</strong>t,<br />

om konjunkturavmattningen i USA,<br />

Torsten Söderström rapporterar ...................22<br />

Krönika<br />

Fåtaliga men inte fåordiga,<br />

Sigurd Glans om fådagarstidningarna.............9<br />

Lite av varje<br />

World Wide Readership Symposium,<br />

Ingemar Lindberg sammanfattar intryck .......8<br />

Här kommer USA............................................13<br />

Tidning till sjöss ..........................................26<br />

PS i <strong>TS</strong>-tidningen<br />

Tabeller<br />

<strong>TS</strong>- och RS-siffror..........................................17<br />

<strong>TS</strong>-tidningen<br />

Utges av Tidningsstatistik AB<br />

Redaktion: Yvonne Pernodd (ansvarig utgivare),<br />

Inga Cedronius<br />

Revisioner: Jens Borgström, Ulrika Edlund, Peter Hedén,<br />

Conny Igelmo, Per Nilsson, Magnus Paulsson,<br />

Yvonne Pernodd<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

International Federation<br />

of Audit Bureaux of Circulations<br />

3<br />

A nnonskonjunkturen är fortsatt trög och oktober månad var<br />

för dagspres<strong>se</strong>n och storstadspres<strong>se</strong>n den sämsta hittills.<br />

Platsannon<strong>se</strong>ringen har drygt halverats jämfört med föregående<br />

år enligt Sifo Reklammätningar. Förklaringen? Ja det finns färre<br />

lediga jobb helt enkelt.<br />

Landsortstidningarna klarar sig relativt <strong>se</strong>tt bättre <strong>–</strong> mycket beroende<br />

på att de lokala annon<strong>se</strong>rna till del hållit sina volymer.<br />

Men snart är det jul och förhoppningsvis kan julhandeln hjälpa<br />

till att hålla volymerna uppe. Och snart vänder det nog. Tidskrifterna<br />

klarar sig relativt väl totalt <strong>se</strong>tt men tidskrifter som är särskilt<br />

beroende av IT och Finansiell annon<strong>se</strong>ring har det svårare än<br />

övriga.<br />

Nu när tidningarna upplever kärvare tider är det många som<br />

tänker börja ta betalt för sina nätprodukter. På <strong>TS</strong> är proces<strong>se</strong>n<br />

igång med att utforma regler för hur vi <strong>ska</strong> kunna räkna näteditioner<br />

av tidningarna tillsammans med de ”vanliga papperstidningarna”.<br />

Om den betalda nättidningen till del kommer att ersätta papperstidningen<br />

måste vi kunna redovisa detta. Det som kommer att <strong>bli</strong><br />

aktuellt är tidningar som lyckas ta betalt av sina abonnenter och<br />

där innehållet till stor del är samma som i papperstidningen. Förmodligen<br />

kommer vi att redovisa nättidningarna <strong>se</strong>parat för att<br />

<strong>se</strong>dan kunna sammanräknas med papperstidningen för en total<br />

upplaga. Frågan diskuteras på <strong>TS</strong> mediekommitté i början av december<br />

och därefter kommer förhoppningsvis ett regelverk att<br />

kunna tas fram.<br />

På <strong>TS</strong> arbetar vi vidare med vår webbtjänst och att stärka vår<br />

databas. En ny funktion i webbtjänsten är att medierna nu själva<br />

kan lägga in information som rör den egna tidningen. Det kan till<br />

exempel vara information om kampanjer, erbjudanden eller vad<br />

de nu kan tänkas vilja upplysa om.<br />

”Chatta” och ”zappa” är numera godkända ord enligt Sven<strong>ska</strong><br />

Akademiens Ordlista <strong>–</strong> det lärde jag mig häromdagen när Sture<br />

Allén föreläste på Sveriges Tidskrifters 70-årsjubileum. Det är<br />

alltså 70 år <strong>se</strong>dan fackpres<strong>se</strong>n bildade sin organisation. Veckopres<strong>se</strong>n<br />

startade 12 år <strong>se</strong>nare, vilket var ett år efter <strong>TS</strong> bildande <strong>–</strong><br />

vi firar alltså 60 år nästa år. I tider när allt förändras snabbt kan<br />

det vara bra att ha en historik att luta sig mot.<br />

Re<strong>se</strong>rvera redan nu kvällen den 28e februari för kalas <strong>–</strong> då <strong>ska</strong><br />

vi både pu<strong>bli</strong>cera upplagor för helåret 2001 och fira vår födel<strong>se</strong>dag.<br />

Till dess <strong>–</strong> God jul och Gott Nytt År <strong>–</strong> det kanske finns<br />

någon mer än jag som våndas över vilken modell av robothund<br />

som <strong>ska</strong> köpas till julklapp?<br />

Yvonne Pernodd<br />

Verkställande direktör<br />

Tidningsstatistik AB<br />

Postadress: 114 78 Stockholm<br />

Besöksadress: Linnégatan 87<br />

Telefon: vxl 08<strong>–</strong>5074 24 00, Fax: 08<strong>–</strong>5074 24 01<br />

E-mailadress: tidningsstatistik@ts.<strong>se</strong><br />

Hemsida: www.ts.<strong>se</strong><br />

Prenumeration: Helena Svensson, 08<strong>–</strong>5074 24 27<br />

Prenumerationspris: 640 kronor per 4 utgåvor<br />

Bankgiro: 5420 <strong>–</strong> 1702, Postgiro: 88 67<strong>–</strong> 4

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Fortsatt succé för<br />

hemlösas tidning<br />

”Vår verksamhet ger människor värdighet”<br />

Stockholmarna minns, kanske, utdelarna av gratistidningarna<br />

Stockholms News och Everyday; i huvudsak rekryterade bland<br />

sysslolösa pensionärer och arbetslösa ungdomar. Strategiskt<br />

utplacerade vid stora trafikknutar försökte de energiskt trycka<br />

dagens utgåva i handen på förbipas<strong>se</strong>rande. Men de dansade<br />

kortare än en sommar. Den ene ägaren hade ingen ekonomisk<br />

strategi, den andre ville bara slå ihjäl konkurrenten och behövde<br />

bara några veckor för att lyckas. Hårdare virke är det i<br />

försäljarna av ”Situation Stockholm”, de hemlösa, som i ur<br />

och skur ropar ut sitt bud<strong>ska</strong>p och den ekonomi<strong>ska</strong> förening<br />

som ger ut tidningen vilken utgörs av de personer som arbetar<br />

i lokalerna på Döbelnsgatan i Stockholm. Situation Stockholm<br />

kom ut med sitt första nummer 1995 <strong>–</strong> som den första<br />

gatutidningen i Norden såld av hemlösa. Först i år har den<br />

fått efterföljare, i Göteborg, Malmö och Oslo.<br />

<strong>–</strong> Det har varit en tuff, kämpig och inte precis spikrak resa<br />

mot den punkt där vi är i dag. Men den har, å andra sidan,<br />

varit viktig, stimulerande och lärorik. Vi har lärt oss viktiga<br />

saker de här åren. Vår belöning är det starka folkliga stöd vi<br />

har och det faktum att vi med vår verksamhet ger utsatta människor<br />

en chans att existera, vi ger dem värdighet, säger chefredaktören<br />

<strong>Ulf</strong> Stolt.<br />

Som exempel på det folkliga stödet nämner han den reaktion<br />

som uppstod när en av de anställda i bolaget, en försäljare,<br />

i höstas avslöjades som förskingrare (händel<strong>se</strong>n polisanmäldes<br />

10 oktober men ännu har inte utredningen kunnat<br />

påbörjas p g a bristande personalresur<strong>se</strong>r).<br />

Stöd av 5000 företag<br />

<strong>–</strong> Vi hade anat oråd en tid men det var först dagen innan vi<br />

skulle trycka oktobernumret som hela sanningen uppdaga-<br />

4<br />

des. Vi var blåsta på ett par hundratu<strong>se</strong>n kronor. Vi var grymt<br />

besvikna över att en nära medarbetare kunnat svika oss på det<br />

sättet. Hela tidningens existens kunde ha satts på spel. Men<br />

nu har vi kunnat resa oss igen tack vare den fantasti<strong>ska</strong> respons<br />

som mött oss.<br />

<strong>–</strong> Femtu<strong>se</strong>n företag stödde oss med bidrag på vardera tu<strong>se</strong>n<br />

kronor och uppåt. ICA-handlarna samlade ihop 120 000 kr,<br />

vi har fått en mängd privata bidrag. Alla säger samma sak:<br />

”ni får inte gå under, ni är för viktiga för det… ni behövs för<br />

de svaga i samhället.” Det är sådant som gör det värt att fortsätta<br />

slita, att fortsätta göra en bra och viktig tidning, säger<br />

<strong>Ulf</strong>. Samma dag som jag möter honom, i redaktionens sammanträdesrum,<br />

har han fått veta att tidningen belönats med<br />

ett stipendium av Hyresgästföreningen i Storstockholm, 50.000<br />

kronor.<br />

<strong>–</strong> Roligt. Jävligt roligt med den sortens upp<strong>ska</strong>ttning. Annars<br />

har vi inte precis stått i nå’t prisregn på marknaden. Jo,<br />

förresten. Ett diplom från Stockholms FN-förening som tyckte<br />

att vi lyfte fram vår tids sociala frågor som samhället helst<br />

vill dölja. Och så får man i ärlighetens namn inte glömma att<br />

vi får ett hyfsat ekonomiskt stöd från det sociala. Vi hjälper ju<br />

dem som behöver få kontakt med läkare, behandlingshem,<br />

sociala myndigheter osv. Vi har ett projekt som heter ”Steg 1”<br />

med syftet att hjälpa hemlösa in på arbetsmarknaden.<br />

6,5 miljoner i omsättning<br />

I år har tidningen fått 900 000 kr i bidrag från socialtjänsten<br />

i Stockholm. Socialdepartementet bidrar med 300 000 kr.<br />

Största delen av intäkterna kommer från lösnummerförsäljning,<br />

stödprenumerationer och annon<strong>se</strong>r (tidningens omsättning<br />

var 6,5 miljoner kr förra året).

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

15 kronor <strong>ska</strong>ttefritt per exemplar<br />

<strong>Ulf</strong> Stolt har varit med på nästan hela resan. Han är från<br />

Linköping och skrev under en tid kå<strong>se</strong>rier i Östgöta<br />

Correspondenten, ”det var på Bertil Torekulls tid, jag ringde<br />

och frågade om det gick för sig att få skriva lite, en hel del<br />

blev pu<strong>bli</strong>cerat men någon utbildad journalist är jag inte.” I<br />

Stockholm arbetade han i restaurangbranschen innan han fick<br />

anställning på Situation Stockholm. 1997 blev han chefredaktör.<br />

Raine om sin vardag<br />

<strong>–</strong> I början hade tidningen svårt att hitta sin identitet. Vi skrev<br />

om programledare i pop-TV, om sushi och tigerräkor och<br />

gjorde pompösa intervjuer med affärsfolk och börshajar. Men<br />

då hade vi också lång produktionstid och kom ut oregelbundet.<br />

I dag har vi utgivning en gång i månaden och vi har<br />

hittat ett koncept som känns rätt. Det tyder ju också upplagan<br />

på. 1998 hade vi 11 000 exemplar, i fjol 20 000 och i år närmar<br />

vi oss 35 000 som det <strong>se</strong>r ut nu. Vi vill vara en gatutidning<br />

som känns angelägen och nära människors vardag. Vi skriver<br />

inte om Thomas Ledin men gärna om rappmusiken, gatans<br />

musik. Vi låter de hemlösa skriva själva i tidningen, vi<br />

hjälper till att bolla idéer och många känner stor glädje i att få<br />

skriva av sig sina åsikter. Vilken tidning ger dem annars utrymme?<br />

Vi skriver om vad makthavarna gör och inte gör. Men<br />

vi ägnar oss inte åt den sortens djuplodande journalistik som<br />

det tar en Dan Jo<strong>se</strong>fsson <strong>se</strong>x månader att skriva. Vi varken<br />

vill eller kan.<br />

I novembernumret skriver ”Raine” om sin vardag:<br />

”Nio på morgonen. Vaknade för en stund <strong>se</strong>dan och kom på<br />

att jag måste vara klar med novembernumrets text i dag. Måste<br />

iväg till Stadsmissionen och äta frukost innan jag fortsätter.<br />

Fick ett par nya skor häromdagen, det är första gången jag<br />

hittar ett par i min storlek där. - - - Det är en brokig samling<br />

människor som säljer tidningen och jag försöker föregå med<br />

gott exempel. Alla har ju förutfattade inställningar till människor<br />

i marginalen. Att sälja Situation Sthlm är ett ärligt<br />

arbete och det är i många fall en bra början till ett anständigt<br />

liv. Puss och kram på er alla fina människor jag möter dagligen<br />

- - - .”<br />

I dag har tidningen 92 försäljare. De köper sina<br />

exemplar på redaktionen, betalar i förskott. Somliga<br />

köper en hel låda, 100 tidningar. Tidningen<br />

kostar 30 kr, hälften får varje försäljare behålla.<br />

Mellan tu<strong>se</strong>n och femtonhundra har pas<strong>se</strong>rat som<br />

försäljare under tidningens levnad.<br />

Skattefria inkomster<br />

<strong>–</strong> Vi registrerar varje säljare. De fotograferas, får en blå bricka<br />

och fem gratistidningar. Kraven vi ställer är att personerna<br />

Tidningen startades 1995 för att ge hemlösa en röst<br />

och möjlighet till inkomst samt för att belysa sociala<br />

frågor. Försäljarna är hemlösa, före detta hemlösa och<br />

personer med utsatt boende. Försäljarna ges möjlighet<br />

att medverka i Situation Stockholms projekt ”Hjälp<br />

till självhjälp” och Steg 1. Hjälp till självhjälp erbjuder<br />

KEN OLOFSSON, 53, är frilandsjournalist.<br />

Medarbetar i Sveriges Television och ett antal<br />

tidningar och tidskrifter. Tidigare anställd på<br />

bland annat Aftonbladet i 18 år, redaktionschef<br />

på Femina och på 60-talet fyra år hos<br />

Arbetet i Malmö.<br />

Fakta Situation Sthlm<br />

5<br />

<strong>ska</strong> vara drogfria,<br />

acceptera behandling<br />

och ha<br />

en mer långsiktig<br />

planering för sitt<br />

liv. De får inte<br />

vara drogpåverkade<br />

när de säljer<br />

tidningar, köparen<br />

<strong>ska</strong> inte<br />

känna sig påhoppad.<br />

För<br />

många är det här<br />

ett sätt att leva<br />

vidare. Många<br />

skulle inte ha<br />

orkat det annars,<br />

an<strong>se</strong>r <strong>Ulf</strong> Stolt.<br />

<strong>–</strong> Vad säger<br />

<strong>ska</strong>ttemyndigheterna<br />

om försäljarnas<br />

<strong>ska</strong>ttefria<br />

inkomst?<br />

<strong>Ulf</strong> Stolt, chefredaktör för<br />

Situation Sthlm <strong>se</strong>dan 1997<br />

<strong>–</strong> Hittills har de accepterat ickeredovisning. En man som<br />

var försäljare ville betala <strong>ska</strong>tt. Han besökte <strong>ska</strong>ttehu<strong>se</strong>t men<br />

de bad honom gå igen. Men jag skulle inte <strong>bli</strong> förvånad om<br />

någon byråkrat hör av sig och tvingar oss att betala <strong>ska</strong>tt på<br />

försäljarnas inkomster. Men det skulle aldrig funka och jag<br />

kan bara hoppas att samhället även i fortsättningen intar en<br />

generös attityd mot de här människorna. De behöver den.<br />

<strong>–</strong> De flesta försäljare är män. Varför?<br />

<strong>–</strong> Kvinnorna är i klar minoritet, ja så är det. Jag tror det<br />

beror på flera faktorer. En än att kvinnor har svårare än män<br />

att ge ett ansikte åt hemlösheten, de skäms mer, de har svårare<br />

att hantera situationen som det är att lämna ut sig offentligt.<br />

Det är inget veten<strong>ska</strong>pligt argument men det är vad jag<br />

gissar utifrån den erfarenhet jag har <strong>ska</strong>ffat mig i den här<br />

verksamheten, säger <strong>Ulf</strong> Stolt.<br />

rådgivning i missbruks- och beroendefrågor och i psykisk<br />

och fysisk hälsa. Steg 1 är arbetsprojekt för försäljare<br />

som är redo att ta steget ut i arbetslivet. Situation<br />

Stockholm är en ekonomisk förening. Tidningen är fackligt,<br />

partipolitiskt och religiöst obunden. Utkommer sista<br />

onsdagen varje månad, elva nr per år.

Kurt Nurmi,<br />

Varför slutar du<br />

som chefredaktör<br />

för Journalisten?<br />

<strong>–</strong> Jag är mätt på Stockholm. Det finns<br />

en värld utanför den stressiga huvudstaden<br />

och den vill jag nu återvända till.<br />

Familjen flyttar till västkusten. Det huvudsakliga<br />

skälet är att min hustru, Karin,<br />

tillträder som chef för kulturredaktionen<br />

på Hallandsposten. Flyttlas<strong>se</strong>t<br />

går luciaveckan.<br />

<strong>–</strong> Vad <strong>ska</strong> du själv göra?<br />

<strong>–</strong> Återgå till livet som frilans. Det har<br />

jag ju varit många år tidigare. Jag var ju<br />

frilansare när jag arbetade som<br />

journalistutbildare vid Jakobsbergs folkhögskola<br />

innan jag fick uppdraget som<br />

chefredaktör för Journalisten. Kanske<br />

tänker jag ägna en del av min tid åt just<br />

journalistutbildning i någon form, det<br />

tycker jag är en intressant uppgift.<br />

<strong>–</strong> Vilka spår tycker du själv att du satt<br />

i Journalisten under dina två chefsår?<br />

<strong>–</strong> Vi har breddat innehållet, gjort tidningen<br />

mer spänstig och intressant för<br />

branschens yrkesutövare. Vi har utökat<br />

antalet redaktionella sidor. Ekonomiskt<br />

har det gått bra, jag tror att det här året<br />

<strong>bli</strong>r det näst bästa i historien, tidningen<br />

är nästan självförsörjande nu. Men jag<br />

har haft god hjälp, jag har arbetat i ett<br />

härligt gäng som jag kommer att sakna.<br />

<strong>–</strong> Vad tycker du om den nya journalistgenerationen<br />

som du ju delvis varit med<br />

om att utbilda?<br />

<strong>–</strong> De flesta är bättre utbildade än tidigare.<br />

Det är möjligen romantiskt att påpeka<br />

det men det finns färre profiler som<br />

sticker ut. Det är jämnt och professionellt<br />

som helhet men det finns en likformighet<br />

som inte tillåter avvikare, det<br />

är synd. Journalistiken skulle behöva fler<br />

individualister och fler som inte bara repre<strong>se</strong>nterar<br />

medelklas<strong>se</strong>n. Men för de<br />

som är envisa och verkligen vill finns ju<br />

fortfarande möjligheter att ta sig in i<br />

yrket, det tycker jag är bra.<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

HD/NST<br />

<strong>–</strong> en smärtsam fusion<br />

Nya nerskärningar oroar journalisterna<br />

Samgåendet mellan de nordvästskån<strong>ska</strong><br />

tidningsjättarna Helsingborgs<br />

Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar<br />

<strong>bli</strong>r en mer smärtsam process<br />

än vad de flesta anställda hade räknat<br />

med. Redan tidigare i höst <strong>–</strong> när beslutet<br />

om nerdragningar med 40<br />

journalisttjänster meddelades <strong>–</strong> var<br />

stämningen tryckt bland personalen.<br />

<strong>–</strong> Ägarfamiljerna, Ander och Sommelius,<br />

har gripits av panik. Med tanke på deras<br />

ekonomi<strong>ska</strong> välmåga borde de kunnat<br />

öppna plånboken i stället, ansåg Robert<br />

Dujmovic, klubbordförande på NST.<br />

Vid styrel<strong>se</strong>mötet 19 november kom ett<br />

nytt chockbesked. Ytterligare totalt 15<br />

tjänster i bolaget, varav <strong>se</strong>x redaktionella,<br />

<strong>ska</strong> bort.<br />

Tre miljoner <strong>ska</strong> sparas<br />

<strong>–</strong> Nu <strong>bli</strong>r det oerhört svårt att göra den<br />

kvalitetstidning och genomföra de<br />

förnyel<strong>se</strong>r som ägarna säger sig vilja ha.<br />

Vi menar att smärtgrän<strong>se</strong>n gick vid 160<br />

redaktionella tjänster som var det tidigare<br />

budet. Nu <strong>bli</strong>r det 153,5 tjänster<br />

enligt nya förslaget. Det kan låta mycket<br />

men vi <strong>ska</strong> göra tre dagliga editioner och<br />

täcka elva kommuner. Det kräver mycket<br />

folk. Dessutom <strong>ska</strong> vi leva med kravet<br />

att höja kvalitén ”rakt igenom” hela produkten,<br />

säger Michael Hansson, HD:s<br />

klubbordförande.<br />

Utöver personalminskningarna <strong>ska</strong>,<br />

enligt styrel<strong>se</strong>ns <strong>se</strong>naste besked, tre miljoner<br />

kr sparas.<br />

<strong>–</strong> Jag vet inte på vilka områden man<br />

tänker dra in svångremmen. Men man<br />

kan gissa att besparingarna görs när det<br />

gäller marknadsföring och liknande,<br />

säger Hansson.<br />

”Oktober en<br />

bottenmånad”<br />

Styrel<strong>se</strong>ordföranden Lars Ander hänvisar<br />

till att lågkonjunkturen på annonsmarknaden<br />

tvingar fram åtgärderna.<br />

<strong>–</strong> Oktober månad var värsta bottennappet.<br />

Vi kan inte vara säkra på när<br />

annonskonjunkturen vänder uppåt.<br />

Ledningen har tidigare uttalat det eko-<br />

6<br />

nomi<strong>ska</strong> målet för 2002: 25 miljoner kr<br />

i vinst, ingen aktieutdelning i år.<br />

<strong>–</strong> Vi förstår de ekonomi<strong>ska</strong> realiteterna<br />

men sparpaketet kom i sämsta tänkbara<br />

läge och nu tyder ju dessutom mycket<br />

på att annonskonjunkturen svänger<br />

uppåt igen. Det känns onödigt att man<br />

sätter så snäva och höga mål. Tidigare i<br />

år har ledningen markerat att inte prioritera<br />

vinster förrän 2003, säger Michael<br />

Hansson.<br />

Sedan två månader trycks tidningarna<br />

på HD:s tryckeri. Enligt beslut i bolagsstyrel<strong>se</strong>n<br />

kommer de tre editionerna<br />

(med täckning från Båstad i norr till<br />

Landskrona/Eslöv i söder) att fortsätta<br />

under nuvarande tidningsnamn <strong>–</strong> gemensamt<br />

företagsnamn <strong>bli</strong>r Helsingborgs<br />

Dagblad AB. Den sammanlagda<br />

upplagan är ca 89 000 exemplar.<br />

Samarbete<br />

med Bonniers?<br />

Det var förra hösten som planerna började<br />

ta form om ett samgående mellan<br />

de två familjeägda tidningarna. ”Blir vi<br />

större och starkare har vi lättare att hålla<br />

Bonniers ifrån oss”, har man sagt från<br />

ägarhåll.<br />

<strong>–</strong> Men jag tror ändå att vi på sikt kommer<br />

att samarbeta med Bonniers på något<br />

sätt, t ex på annonsområdet, säger<br />

Michael Hansson.<br />

Ken Olofsson<br />

Besök på nätet<br />

diskuteras<br />

Som en följd av att resultaten av mätningar<br />

av antalet besökare varierar mellan<br />

mätföretag med upp till 15 procent<br />

arbetar nu Interactive Advertising Bureau,<br />

som har toppchefer från ledande<br />

pu<strong>bli</strong>sister som Yahoo, Cnet Networks,<br />

AOL Time Warner och Walt Disney i<br />

styrel<strong>se</strong>n, på en definition av måttet för<br />

de besökare som har tagit del av eller<br />

<strong>se</strong>tt en annonsörs meddelande. Den nya<br />

standarden kommer att pre<strong>se</strong>nteras den<br />

4 december vid en industrisammankomst<br />

i New York.

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Första kvinnliga<br />

chefredaktören på SvD<br />

<strong>–</strong> ”jag fullföljer förnyel<strong>se</strong>jobbet”<br />

Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> har fått sin första<br />

kvinnliga chefredaktör <strong>–</strong> Lena<br />

K Samuelsson. Hon tog över 21 november<br />

när hennes företrädare,<br />

Hannu Olkinuora, bestämde sig för<br />

att ta jobbet som vd i fin<strong>ska</strong> Alma<br />

Medias dagstidningsgrupp Alpress<br />

Oy.<br />

<strong>–</strong> Jag har bara varit på SvD i två år och<br />

hade velat vara kvar längre. Men budet<br />

från Alma Media kunde jag bara inte<br />

tacka nej till. Det är inte givet att man<br />

får ett sådant här erbjudande någon mer<br />

gång när man fyllt 52 år, säger<br />

Olkinuora.<br />

Lena K Samuelsson kom till Sven<strong>ska</strong><br />

<strong>Dagbladet</strong> som redaktionschef och ansvarig<br />

för nyhetsredaktionen 1 <strong>se</strong>ptember<br />

i år. Hon har <strong>se</strong>dan 1989 arbetat på<br />

Aftonbladet. Samuelsson får nöja sig<br />

med att vara t f chefredaktör för SvD<br />

fram till styrel<strong>se</strong>ns möte i januari.<br />

<strong>–</strong> Vi behöver några veckor på oss att<br />

fundera på hur ledningen för Sven<strong>ska</strong><br />

<strong>Dagbladet</strong> <strong>ska</strong> <strong>se</strong> ut, säger Birger Magnus,<br />

styrel<strong>se</strong>ordförande i SvD och ansvarig<br />

för tryckta medier i nor<strong>ska</strong><br />

Schibstedkoncernen som äger SvD.<br />

Bäcker efter Bäck<br />

på Bohusläningen<br />

Elisabeth Bäcks efterträdare som chefredaktör<br />

på Bohuslänningen blev Christina<br />

Bäcker, 37, tidigare chefredaktör på Civilekonomen<br />

(ut<strong>se</strong>dd till Årets Tidskrift<br />

1999) och <strong>se</strong>nast chef för Aftonbladets<br />

Hälsa.<br />

<strong>–</strong> Härligt, jag har längtat efter att få arbeta<br />

med lokal journalistik. Elisabeth har<br />

lagt en god grund att gå vidare på. Vi <strong>ska</strong><br />

fortsätta göra en glad tidning som anstränger<br />

sig för att ta hänsyn till sina läsare<br />

och som läsarna känner igen.<br />

<strong>–</strong> När <strong>bli</strong>r Bohusläningen en tabloid. Ett<br />

sådant projekt lades på is i fjol?<br />

<strong>–</strong> Det vet jag inte. Jag måste få tid att<br />

bilda mig en egen uppfattning, lära känna<br />

tidningen. Jag är personligen förtjust i<br />

tabloidformatet men när en sådan formatändring<br />

kan förverkligas återstår att <strong>se</strong>,<br />

säger Christina Bäcker.<br />

<strong>–</strong> Mitt uppdrag <strong>bli</strong>r att fullfölja det förändringsarbete<br />

vi redan har påbörjat. Det<br />

handlar om att genomföra beslutade besparingar<br />

och samtidigt höja kvalitén i<br />

tidningen. Det är ett tufft arbete men<br />

belöningen är ju de upplageframgångar<br />

vi haft de <strong>se</strong>naste månaderna, särskilt i<br />

stockholmsregionen säger Lena K<br />

Samuelsson.<br />

<strong>–</strong> Tror du att du är chefredaktör även<br />

efter styrel<strong>se</strong>mötet i januari?<br />

<strong>–</strong> Det får vi <strong>se</strong> då. Jag har ju inte tillfrågats<br />

ännu om den saken. Och vem<br />

som tillfrågas är ju ägarnas beslut.<br />

Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> fortsätter leva med<br />

kniven på strupen, årets minus <strong>bli</strong>r minst<br />

150 miljoner kr. Men SvD är inte den<br />

enda tidningen som vållar ägarna bekymmer.<br />

Mediejätten Schibsteds eget<br />

flaggskepp, Aftenposten, tvingas spara<br />

230 miljoner de närmaste två åren. Det<br />

är den kraftigt vikande annonskonjunkturen<br />

som är orsaken. Schibsted<br />

har under årets tre första kvartal noterat<br />

ett underskott på 284 miljoner nor<strong>ska</strong><br />

kronor före <strong>ska</strong>tt (325 miljoner sven<strong>ska</strong><br />

kronor).<br />

Ken Olofsson<br />

Julhandeln över nätet<br />

spås slå nya rekord<br />

Enligt GartnerG3 väntas, trots det<br />

osäkra ekonomi<strong>ska</strong> klimatet, julhandeln<br />

över nätet globalt överstiga 25 miljarder,<br />

en ökning med 39 procent från förra<br />

året.<br />

Mer än hälften av affärerna (53 procent)<br />

eller 13,4 miljarder görs utanför<br />

Nordamerika jämfört med 50 procent<br />

förra året.<br />

I USA räknar NetRating med att antalet<br />

köpare ökar med 27 procent till 21<br />

miljoner i jämförel<strong>se</strong> med föregående år<br />

genererande en försäljning på 9,9 miljarder<br />

att jämföra med föregående års<br />

6,9 miljarder dollar.<br />

Terroristhotet verkar endast ha marginell<br />

inverkan på den amerikan<strong>ska</strong> julhandeln<br />

över nätet.<br />

7<br />

Beslut<br />

i <strong>TS</strong> mediekommitté<br />

den 13 <strong>se</strong>ptember:<br />

Anställdas<br />

friexemplar<br />

Kommittén beslutade att friexemplar till<br />

anställda från och med den 1 januari år<br />

2002 <strong>ska</strong> likställas med budfriexemplar<br />

och således inte ingå i friexemplarskvoten.<br />

Detta ger tidningar, vilka har<br />

friexschablonen fylld, möjlighet att öka<br />

antalet friexemplar. Redovisningen av<br />

anställdas friexemplar <strong>ska</strong> ske enligt<br />

dagens regler.<br />

Pu<strong>bli</strong>ceringsdag<br />

när den första<br />

är på en helg<br />

Pu<strong>bli</strong>ceringen av siffrorna för första<br />

halvåret skedde i år den 3 <strong>se</strong>ptember eftersom<br />

den 1 <strong>se</strong>ptember inföll på en<br />

helgdag.<br />

Kommittén beslutade att när<br />

pu<strong>bli</strong>ceringsdag infaller på en lördag <strong>ska</strong><br />

ny pu<strong>bli</strong>ceringsdag vara föregående fredag.<br />

När pu<strong>bli</strong>ceringsdag infaller på en<br />

söndag <strong>ska</strong> ny pu<strong>bli</strong>ceringsdag vara följande<br />

måndag.<br />

Den nya regeln gäller från och med 1<br />

januari år 2002.<br />

Företagsabonnemang<br />

<strong>TS</strong> har från flera håll fått förfrågan om<br />

det går att ha ett särskilt högre pris för<br />

företag. Svaret hittills har varit att detta<br />

i så fall skulle räknas som jämförel<strong>se</strong>pris<br />

vid rabattberäkning. Med andra ord<br />

skulle införandet av företagspris påverka<br />

hela <strong>TS</strong>-upplagans struktur.<br />

Kommittén beslutade att redan i år<br />

godkänna ett högre pris för företag. Pri<strong>se</strong>t<br />

måste framgå av pu<strong>bli</strong>cerad prislista.<br />

Vid rabattberäkningar <strong>ska</strong> jämförel<strong>se</strong> ske<br />

mot ordinarie konsumentpris. Med ordinarie<br />

konsumentpris av<strong>se</strong>s det pris som<br />

för respektive abonnemangsperiod, geografiskt<br />

område och distributionssätt<br />

framgår av pu<strong>bli</strong>cerad prislista.

Worldwide<br />

Readership<br />

Re<strong>se</strong>arch<br />

Symposium<br />

Venedig 22<strong>–</strong>26 oktober 2001<br />

Några sammanfattande intryck<br />

förmedlade av Ingemar Lindberg<br />

Totalt 168 deltagare från 27 länder (varav 77 från USA/Canada/<br />

UK) mötte upp till det tionde readership re<strong>se</strong>arch-symposiet <strong>se</strong>dan<br />

starten i New Orleans 1981. Detta symposium är världens<br />

viktigaste forum för genomgång, pre<strong>se</strong>ntation och kritisk granskning<br />

av metodfrågor och utvecklingstenden<strong>se</strong>r för print-undersökningar.<br />

Författaren är en av ett fåtal som deltagit i samtliga symposier.<br />

Deltagare från Sverige var Raija Tallqvist-Selin, FLT Riks, Peter<br />

Callius, Claes Falck och Ingemar Lindberg, Re<strong>se</strong>arch International<br />

/Sifo Media.<br />

Ett 90-tal deltagare gjorde sammanlagt 58 pre<strong>se</strong>ntationer under<br />

de fyra fullmatade symposiedagarna. Peter Callius och Peter Masson<br />

hade en upp<strong>ska</strong>ttad gemensam föredragning om multi-medieanalys,<br />

som gav dom pris för symposiets ”best pre<strong>se</strong>nted paper”.<br />

Grattis!<br />

Kort sammanfattning:<br />

Management of change<br />

De flesta länder har någon form av JIC (samarbetsforum) för uppläggning<br />

och inköp av medieundersökningar, där medierna i allmänhet<br />

har det starkaste beslutsinflytandet. Resultatet <strong>bli</strong>r att en<br />

JIC oftast bara accepterar och genomför smärre metodförändringar<br />

(”comfortable changes”), som inte leder till substantiella skillnader<br />

i undersökningsresultaten. Alltså: ”Gärna utveckling men inga<br />

förändringar”.<br />

Fusion var ett dominerande tema<br />

Används allmänt överallt där man inte har eller kan göra single<br />

source surveys. Symposiet fick en bred genomgång av nya metoder,<br />

som syftar till att göra fusionerna bättre och säkrare.<br />

Kritik mot<br />

Recent Reading-metoden<br />

”Alla” länder mäter olika eller använder olika varianter av liknande<br />

metoder. Ingen har hittat den ”rätta” eller en validerad och<br />

allmänt accepterad metod. I stället talar man numera om vikten<br />

av att använda Fair Methods, dvs att varje land eftersträvar metoder<br />

som är så rättvisande som möjligt för alla medier.<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

8<br />

En glad Peter Callius som tillsammans med<br />

Peter Masson fick pris för symposiets ”best<br />

pre<strong>se</strong>nted paper”.<br />

Svarsfrekven<strong>se</strong>r<br />

Fick begränsad uppmärksamhet jämfört med klagokören i Florence<br />

vid förra symposiet. Sanningen är att ett mycket stort antal länder<br />

har svarsfrekven<strong>se</strong>r i intervallet 20<strong>–</strong>35 procent. Försök görs med<br />

kompletterande internet-undersökningar, högre belöningar osv,<br />

men uppgivenheten är stor. Våra Orvesto-svarsfrekven<strong>se</strong>r runt 60<br />

procent på riktiga rikstäckande befolkningsurval är internationellt<br />

rätt unika.<br />

Ackumulation av räckvidd<br />

Flera talare uppehöll sig vid vikten av att utveckla metoder för att<br />

korrekt beräkna en tidnings ackumulation med sig själv<br />

(”Casualness” enligt Gary Morgan från Austraien, eller ”Velocity”<br />

enligt Martin Franckel från USA), och därmed också utvärderingen<br />

av hela införingsplaner, inte minst över tid.<br />

Prototyping<br />

I USA finns hundratals (gan<strong>ska</strong> stora) magasin som är för små<br />

för att ingå i de stora riksomfattande undersökningarna. Dessa<br />

pu<strong>bli</strong>kationer ”modellerar” man då fram antal läsare på och deras<br />

profil, för att ha något annat än rena gissningar att hålla sig till vid<br />

medievalet.<br />

Multi-Media-analys<br />

Ett av de tyngsta avsnitten handlade om multi-media analys och<br />

behovet av att <strong>ska</strong>pa multi-media-databa<strong>se</strong>r och lämpliga analysverktyg.<br />

De flesta talade om vikten av att åstadkomma detta men<br />

kunde inte själva redovisa speciellt avancerade framsteg. Desto<br />

mera glädjande var det därför att Peter Callius tillsammans med<br />

Peter Masson kunde visa, att Re<strong>se</strong>arch International/Sifo Media i<br />

Orvesto Konsument redan har en avancerad multi-media-databas,<br />

och att i Sesame också redan utvecklats en modul för multi-medieanalys.<br />

Ett mer utförligt sammandrag kan du få genom att<br />

vända dig till Ingemar Lindberg<br />

i.lindberg@re<strong>se</strong>arch-int.com

Skaraborgsbygden<br />

Nord-Sverige<br />

Länstidningen Östergötland<br />

Tranås-Posten<br />

Västerbygden<br />

Hjo Tidning<br />

Värmlands-Bygden<br />

Helsingen<br />

Läns-Posten<br />

Örebro<br />

Aktuellt<br />

i Politiken<br />

Upplands<br />

Nyheter<br />

Växjöbladet/<br />

Kronobergaren<br />

Lidingö Tidning<br />

Nya Dagen,<br />

fredag<br />

Nynäshamns-<br />

Posten<br />

Tempus<br />

Smålandsbygdens<br />

Tidning<br />

Kungsbacka<br />

Tidppning<br />

Fryksdals-Bygden<br />

Mölndals-Posten<br />

Dalabygden<br />

Världen Idag<br />

Hemmets Vän<br />

Dalslänningen<br />

Folkbladet Jönköping<br />

NU Det Liberala<br />

nyhetsmagasinet<br />

Stockholms Fria Tidning<br />

Norrskensflamman<br />

Finnveden Fredag<br />

Viikkoviesti<br />

Östhammars Nyheter<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Fådagars<br />

men inte<br />

fåordiga<br />

En grupp tidningar på dagspressområdet<br />

lever ett eget liv, inte alltid så<br />

uppmärksammat. De ”fådagars”. I<br />

Tidningsstatistiks dagspresslista finns<br />

63 tidningar som utkommer en eller två<br />

dagar i veckan.<br />

Sigurd Glans tar oss på nästa uppslag<br />

med till fådagarstidningarnas brokiga<br />

värld. Här runt omkring namnen<br />

på dem alla.<br />

9<br />

Stockholms-Tidningen<br />

Miljömagasinet Alternativet<br />

Sörmlandsbygden<br />

Onsdagstidningen i Östbo &<br />

Västbo<br />

Offensiv<br />

Kalmar Läns Tidning med<br />

Nybro Tidning<br />

Söndagstidningen<br />

Falu/Borlänge<br />

Karlstads-Tidningen<br />

Kungälvs-Posten<br />

Marxist-Leninist-<br />

Proletären<br />

Blekinge-Posten<br />

Gästriklands<br />

Tidning<br />

Nya Västmanlands<br />

Folkblad<br />

Härjedalen<br />

Haparandabladet/<br />

Haparannanlehti<br />

Västerbottningen<br />

Kristdemokraten<br />

Internationalen<br />

Norra Halland<br />

Liberacion<br />

Uddevalla-Posten<br />

Nordhalland<br />

Arbetaren<br />

Ludvika Allehanda<br />

Ruotsin Suomalainen<br />

Nyhetstidningen Sesam<br />

Sjuhäradsbygdens Tidning<br />

Broder<strong>ska</strong>p<br />

Eesti Päevaleht/Estni<strong>ska</strong><br />

<strong>Dagbladet</strong><br />

Skärgården<br />

Västmanlands Nyheter<br />

Sverige-Nytt Swedish Digest

Jag fick ett brev från en tidning som inte var blygsam, av<br />

kuvertet att döma. Där stod:<br />

”Den enda tidning du behöver”.<br />

Finns den? Och hur kan den ta sig ut?<br />

Här gällde det en tidning av dagspres<strong>ska</strong>raktär som kommer<br />

en dag i veckan.<br />

Med respekt för ambitionerna att göra kompletta tidningar<br />

har jag ändå svårt att tro att en fådagarstidning tillfredsställer<br />

alla behov, även om det kan vara inriktningen som i<br />

Skaraborgsbygdens slogan här nedtill på sidan.<br />

Den enda tidning du behöver... det ställer stora krav. De kan<br />

nog inte uppfyllas av fådagarstidningarna. Lika lite som<br />

kvällstidningarna kan det.<br />

Det slår mig förresten att de två grupperna, fådagarstidningarna<br />

och kvällspres<strong>se</strong>n, så skilda till sin karaktär, har en<br />

likhet: de är båda komplementtidningar.<br />

Det ger för redaktionerna stor frihet att välja bort, att inte<br />

behöva redovisa.<br />

Att i stället satsa på det egna.<br />

Eller ge en motbild till det andra tidningar visat upp och<br />

kanske gjort det lite ensidigt.<br />

Den enda?<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

63 tidningar<br />

som för<br />

ett eget liv<br />

Av Sigurd Glans<br />

10<br />

Nästan alla delar av landet har lokala tidningar som utkommer<br />

en eller två gånger i veckan och räknas in i gruppen<br />

dagspress. Vi har i Sverige dessutom ett femtontal tredagarstidningar;<br />

de har mera dagstidning<strong>ska</strong>raktär och kan vara<br />

nyhetsinriktade i kraft av sin tätare utgivning.<br />

Här <strong>ska</strong> vi rikta <strong>bli</strong>cken mot de fådagars som kommer en<br />

eller två gånger i veckan. De är vitt skilda till innehållet. I<br />

regel lokalt eller regionalt inriktade. En liten del av upplagan<br />

brukar gå utanför regionen, till utflyttade som vill veta lite<br />

om vad som sker där hemma.<br />

Vad får dessa utvandrade och alla de hemmavarande, huvudpu<strong>bli</strong>ken,<br />

ta del av i dessa tidningar?<br />

Det varierar naturligtvis från tidning till tidning, allt efter<br />

resur<strong>se</strong>r och ambitioner.<br />

Ibland <strong>bli</strong>r det sammanfattande, i andra fall vägvisande.<br />

Några gör inträngande intervjuer, personporträtt med faktarutor<br />

och allt. Fram i artiklarna träder de i regionen kända,<br />

nästan aldrig ”vanligt” folk. Vissa visar de nyfödda som är<br />

välkomna till världen. Andra har tittvänliga bilder från förr,<br />

minnesbilder. Några har kolumnister, varav flera med inriktning<br />

på naturen och miljön. De lokala händel<strong>se</strong>rna tas upp i<br />

en del fådagarstidningar, andra avstår om de inte kan tillföras<br />

något nytt. Här och var hittar man snabbenkäter av Vi<br />

5-karaktär och korta intervjuer. Tv-veckans tablåer<br />

visas och det <strong>se</strong>rveras mat med recept och annat av<br />

<strong>se</strong>rvicekaraktär.<br />

Ibland, dock inte så ofta, tas ett lokalt grepp på riksnyheterna.<br />

Någon tidning kostar på sig att i lättsam<br />

form berätta om ”Hänt på bögda” och kan ibland locka<br />

fram leeenden. Till sportens snabbt pul<strong>se</strong>rande värld<br />

har tidningar med utgivning en gång i veckan ett ambivalent<br />

förhållande. Idrottsarenornas resultat är kända<br />

när de kommer ut; det gäller att hitta något annat vid<br />

sidan om. Få av dem försöker.

Starkt uppåt har en av dessa tidningar gått de <strong>se</strong>naste åren.<br />

Skaraborgsbygden hade redan i början på 1990-talet en för<br />

en regional endagarstidning betydande upplaga med 5 800<br />

ex. Under tio år har den ökat och ökat och nu är denna tidning<br />

från Skara på väg att spränga 10 000-strecket. Första<br />

halvårets <strong>TS</strong>-upplaga i år visade på 9 900.<br />

Varför denna framgång, frågar jag Sven Gärdekrans, chefredaktör<br />

och ansvarig utgivare <strong>se</strong>dan 1991.<br />

”Vi tar bättre vara på att utgivningsdagen är just fredag,<br />

bland annat genom att i våra ämnesval och våra texter inspirera<br />

läsarna inför den förestående helgen. Det kan handla om<br />

allt från teaterbesök till svampplockning och uppsättning av<br />

fågelholkar. Det är nu i helgen du kan göra det... Vi ger en<br />

ständigt utökad läsar<strong>se</strong>rvice och försöker göra den tidning<br />

läsarna vill ha, inte den vi tror att dom behöver. Samtidigt<br />

kör vi framgångsrikt en ständigt<br />

malande prenumeration<strong>ska</strong>mpanj.<br />

Folder till hela Skaraborg en gång<br />

om året. Uppringningarna från vår<br />

säljare därefter brukar ge 30-40 helår<br />

per vecka.”<br />

Medievärldens förändringar<br />

påverkar oundvikligen även dessa<br />

tidningar. Sven Gärdekrans finner<br />

att viktigt innehåll riskerar att försvinna<br />

i takt med ett snabbare och<br />

allt större utbud av nyheter och annan<br />

information, inte minst via Internet.<br />

Internationali<strong>se</strong>ring och<br />

snuttifiering.<br />

”Lokalt material får ofta stryka på<br />

foten samtidigt som reportaget och<br />

människoporträtten försvinner i en<br />

förfärande takt. Värt att uppmärksamma<br />

är att det lokala är ett större<br />

geografiskt område än för några år<br />

<strong>se</strong>dan. Jag brukar definiera lokalt allt<br />

som en <strong>ska</strong>raborgare kan ta sig till<br />

och ta del av utan besvär en och<br />

samma dag”.<br />

Skaraborgsbygdens målmedvetne<br />

chef säger också att varje fådagarstidning<br />

har alla chan<strong>se</strong>r i världen att muta in sina läsare om<br />

de bygger ut sitt strategi<strong>ska</strong> tänkande om hur en tidning bör<br />

göras.<br />

Hans tidning har i stort <strong>se</strong>tt slutat bevaka och referera det<br />

som händer, eftersom det redan är känt när tidningen kommer<br />

ut; torsdagens händel<strong>se</strong>r har dock en chans.<br />

”Det ger oss svängrum att arbeta med egna nyheter, över<br />

hela samhällets spektra. Allt från planer på nya motorvägsbyggen<br />

eller nya miljöhot eller helgens travfest på Axevalla<br />

till ny såpa-start i tv. Det skrivs i pre<strong>se</strong>ns eller futurum. I<br />

imperfektum berättar vi bara sådant som som vi an<strong>se</strong>r är av<br />

historisk vikt att vi refererat <strong>–</strong> nedläggning av en flygflottilj<br />

eller storbrand i Varnhem till exempel”.<br />

Bakom framgången ligger också annonssidorna Veckans<br />

Fynd, där läsarna får annon<strong>se</strong>ra gratis eller sälja vad de vill<br />

till ett värde av högst 10 000 kronor. Begagnade bilar, kvigor,<br />

utrangerade mopeder, obegripliga böcker, akvarier, gräsklippare,<br />

allt.<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

På väg mot fördubblad upplaga.<br />

11<br />

”Jag har räknat ut att annonssidorna varje vecka leder till<br />

minst 3 000 telefonsamtal och flera hundra bilresor”, säger<br />

redaktören som försöker göra tidningen ”beroendeframkallande”,<br />

inte med paroller som ”ett tjafs om landsbygdens röst<br />

eller nåt sånt”.<br />

Bland de 63 fådagarstidningar som <strong>TS</strong> reviderar (varav<br />

56 är endagars och de sju andra tvådagars), finns en brokig<br />

ägarkarta med skiftande intres<strong>se</strong>n, i många fall politi<strong>ska</strong>. De<br />

flesta inriktar sig på ett län eller ett land<strong>ska</strong>p, men ett fåtal<br />

når ut över landet. Dessa är företrädesvis knutna till en organisation<br />

med riksintres<strong>se</strong>n.<br />

Som Aktuellt i Politiken (s), Kristdemokraten (kd förstås),<br />

NU Det Liberala nyhetsmagasinet (givetvis liberal) och Hemmets<br />

Vän, som kallar sig den allkristna rikstidningen, har ”oberoende<br />

kristdemokratisk” som<br />

politisk tendens och sitter med<br />

högkvarter i Örebro. Men av<br />

14.600 exemplar går bara 600<br />

ut i Örebrodistriktet, resten i<br />

övriga landet.<br />

Däremot har Marxist-Leninist-<br />

Proletären med säte i Göteborg<br />

endast knappt hälften av de<br />

3.300 exemplaren distribuerade<br />

utanför utgivningsortens upplageregion.<br />

Miljömagasinet Alternativet<br />

benämner sig oberoende grön.<br />

Arbetaren är syndikalistisk.<br />

Broder<strong>ska</strong>p hör till socialdemokraterna<br />

och Internationalen har<br />

beteckningen socialistisk.<br />

Andra med riksintres<strong>se</strong>n står<br />

obundna partipolitiskt. Som den<br />

tappert kämpande Tempus<br />

Nyhetstidning med redaktion i<br />

Malmö och en upplaga på 2 200<br />

ex. Nyhetstidningen Sesam, ägd<br />

av Invandrartidningar i Sverige<br />

AB, har beteckningen oberoende<br />

och inriktningen att ge nyheter<br />

på lätt sven<strong>ska</strong> för invandrare.<br />

Det ger en upplaga på 10 500 <strong>se</strong>dan den fallit med 21 procent<br />

under år 2000.<br />

I Västmanland har (s) tappat en partibeteckning i den<br />

sven<strong>ska</strong> tidningsfloran. Västmanlands Folkblad har gjort en<br />

omstart med nytt bolag. Med Maire Nylund som chefredaktör<br />

och ansvarig utgivare går den nu ut under namnet Nya Västmanlands<br />

Folkblad. Ny politisk tendens: obunden.<br />

Upplagorna då? Ja, de finns på olika nivåer. Tjugosju av<br />

dem når inte upp till tre tu<strong>se</strong>n. Vanligast är tre-fyra tu<strong>se</strong>n och<br />

toppen når Nya Dagen, fredag, med 22 000. Den trädde in<br />

som <strong>TS</strong>-ansluten andra kvartalet 1999.<br />

Fådagarstidningarna har inga mängder friex och ej heller<br />

så mycket rabatterat. Betalningsgraden är likvärdig med de<br />

så kallade högfrekventa tidningar som utkommer tre till sju<br />

dagar. Överlag över 95-procentnivån. Avgjort lägst betalningsgrad<br />

har Aktuellt i politiken med endast 73 procent.

Bakom titlarna finns skiftande tidningsöden.<br />

Som Norrskensflammans. Få tidningar har bytt partibeteckning<br />

så ofta.<br />

Startades av Malmbergets arbetare 1906 som ett socialdemokratiskt<br />

organ. Gick (s) ur<br />

händerna vid partistriderna<br />

1917 och blev vänstersocialisternas.(Socialdemokraterna<br />

i norr startade Norrländ<strong>ska</strong><br />

Socialdemokraten i<br />

stället). 1922 ändrades beteckningen<br />

för Flamman till kommunistisk.<br />

När APK bröt sig<br />

ur Vänsterpartiet kommunisterna<br />

1977 blev tidningen organ<br />

för det nya partiet och därmed<br />

för den så kallade<br />

Norrbottenskommunismen.<br />

Från 1990 är Norrskens-<br />

flammans politi<strong>ska</strong> beteckning<br />

oberoende socialistisk.<br />

Ödena på vägen har varit<br />

många 1940 sprängdes tidningshu<strong>se</strong>t<br />

i Luleå av en fas-<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Liberal, köpt av den socialdemokrati<strong>ska</strong><br />

konkurrenten<br />

i stan.<br />

cistisk liga. Fem dog. Två av redaktörerna från (s)-epoken<br />

blev landshövdningar: Ivar Vennerström och Elof Lindberg.<br />

Norrskensflammans redaktion finns numera i Stockholm.<br />

Det har hänt att två dagliga tidningar från samma stad <strong>bli</strong>vit<br />

en, begränsad till endagsutgivning dessutom. Som Växjöbladet<br />

(c) och Kronobergaren (s). Nu utkommande på fredagarna<br />

under namnet Växjöbladet/Kronobergaren med både<br />

centerpartisti<strong>ska</strong> och socialdemokrati<strong>ska</strong> åsikter i skilda ledare<br />

i samma tidning. Detta är vad som <strong>bli</strong>vit kvar av två av<br />

Växjös en gång tre dagliga tidningar, nu tryckt en gång i<br />

veckan i en annan del av Småland (Vimmerby) i drygt 3 000<br />

exemplar.<br />

Åtskilligt är förändrat i Tidnings-Småland. Ägandet skiftar.<br />

Och Växjöbladets lokalredaktion i Alvesta har gått till historien<br />

liksom redaktören där i flera år, Vilhelm Moberg.<br />

Mycket händer i tidningsvärlden i dessa tider. I Karlstad<br />

köps i dagarna den liberala tidningen av den socialdemokrati<strong>ska</strong>.<br />

Förvärvet gäller Karlstads-Tidningen, under<br />

<strong>se</strong>xdagarsutgivningen fram till 1957 länge en av de mest an<strong>se</strong>dda<br />

ute i landet. Där fick Torgny Segerstedt, <strong>se</strong>dermera legend<br />

på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, nosa på<br />

journalistiken eftersom hans pappa Albrekt fanns bland medarbetarna<br />

i Karlstads-Tidningen. På den styrde i några år<br />

Anders Jeurling. Sedan fick denne pu<strong>bli</strong>cist annat för sig; han<br />

for till huvudstaden och startade Stockholms-Tidningen. I en<br />

12<br />

epok under 1940- och 1950-talen var Manne Ståhl en mycket<br />

aktiv journalist på den liberala tidningen i Värmland.<br />

Nu byter den ägare. Värmlands Folkblad (s) tar pengar till<br />

det från inkomster på legotryck. Inte från presstödet, betonas<br />

det. Karlstads-Tidningens liberalt<br />

inriktade redaktion utlovas<br />

fortsatt självständighet.<br />

Konkurrenter som gått<br />

ihop, till och med till namnet.<br />

Med både (c)- och (s)ledare<br />

i samma tidning.<br />

Ett annat ägarskifte häromåret:<br />

tidningsveteranen Bo<br />

Präntare var så engagerad i en<br />

tidning som han i ett av sina<br />

många tidigare skeden i den<br />

pu<strong>bli</strong>cisti<strong>ska</strong> världen varit med<br />

om att dra igång, Helsingen, att<br />

han köpte den när andra uppdrag<br />

avslutats och han kunde<br />

ägna den sin tid och ge direkt<br />

utlopp för de journalisti<strong>ska</strong> ambitionerna<br />

inom ramen för det<br />

en endagarstidning ger utrymme<br />

för. Nu finns det efterföljare<br />

inom tidningsfamiljen<br />

Präntare/Lindén, i vars hägn<br />

Helsingen stannar.<br />

Centerpartiets fådagarstidningar <strong>–</strong> de är många <strong>–</strong> har gärna<br />

lagt till ”bygden” i sina namn, därmed markerande att här<br />

gäller det inte endast städernas intres<strong>se</strong>n utan vidare vyer i<br />

länet. Sju av centertidningarna går på den linjen i titelfrågan:<br />

Sörmlandsbygden, Smålandsbygdens Tidning, Sjuhäradsbygdens<br />

Tidning, Skaraborgsbygden, Västerbygden,<br />

Värmlands-Bygden och Dalabygden.<br />

Undantaget från centeranknytningen i bygdekavalkaden är<br />

Fryksdals-Bygden, som ingår i NWT-koncernen och står för<br />

politiskt obunden.<br />

Den sven<strong>ska</strong> tidning<strong>ska</strong>rtan förändras på olika sätt. Ett<br />

dussintal av de tidningar som nu är endagars har haft en annan,<br />

tätare utgivningsrytm och kommit fem eller <strong>se</strong>x dagar i<br />

veckan.<br />

Kärva år tidning<strong>se</strong>konomiskt under nittonhundratalet krävde<br />

förändringarna. Många tidningar dog då, men de överlevande<br />

kämpar vidare efter en ofta jobbig omställning, från början av<br />

1970-talet med statligt presstöd i ryggen.<br />

De är inte få i denna dagspressgrupp.<br />

Men fådagars.<br />

Dock inte fåordiga.<br />

Stockholm den 3 december 2001

Alla företag snart globala<br />

Våg efter våg av nya eller förbättrade eapplikationer<br />

gör det möjligt för företag och<br />

deras anställda att fungera var de än befinner<br />

sig i världen <strong>–</strong> hemma, på hotellrummet,<br />

i flygplanet osv. John Chambers, CEO<br />

för Cisco, beskrev vid COMDEX<strong>–</strong>mässan<br />

det virtuella, globala företaget som sammanbinder<br />

sina kontor med sina leverantörer.<br />

Virtuella nätverksorganisationer<br />

fungerar inte bara inom företag utan också<br />

mellan olika miljöer. Liksom man kan nå<br />

nätverket från bilen kan man också nå bilen<br />

från nätverket. Denna utveckling av nätverk<br />

inom företag och myndigheter möjliggjord<br />

av Internet är nyckeln till stabil<br />

produktivitetsutveckling som i sin tur driver<br />

ekonomisk tillväxt. Chambers har haft<br />

kusligt rätt i tidigare förutsägel<strong>se</strong>r vid<br />

denna mässa <strong>–</strong> förutsägel<strong>se</strong>r som många<br />

skrattat åt men som efterhand snarare visat<br />

sig vara under<strong>ska</strong>ttningar av utvecklingstakten.<br />

Gör Din sajt<br />

”småstads-aktig”<br />

Inte minst den <strong>se</strong>naste tidens krisstämning<br />

har ökat folks behov av att veta med vem<br />

de har att göra på nätet, d v s de vill känna<br />

igen folk på samma sätt som de kan göra i<br />

sin närbutik. Om du vill ha framgång bör<br />

du alltså överväga att sätta upp din bild med<br />

namn, adress och kontaktanvisning på sådant<br />

ställe på sajten att folk direkt kan få<br />

kontakt. Förklara vidare hur besökarna via<br />

e-post kan fråga om produkter och <strong>se</strong>rvice.<br />

De bästa affärerna kommer från folk som<br />

fått intrycket att de känner dig och att du är<br />

tillförlitlig. De kommer att tala om detta<br />

för sina vänner som i sin tur kommer höra<br />

av sig. (Michael Smith, Internet Day).<br />

Allt fler amerikaner på nätet<br />

115 miljoner amerikanare surfade på nätet<br />

under oktober, en ökning med 15 procent<br />

från år 2000. 177 miljoner motsvarande 62<br />

procent av befolkningen har nu access till<br />

nätet jämfört med 156 miljoner i oktober<br />

2000. En stor del av ökningen kommer från<br />

låginkomsttagare, folk med lägre utbildning<br />

och från vissa speciella yrke<strong>ska</strong>tegorier.<br />

(Källa: Niel<strong>se</strong>n-NetRatings).<br />

Intern annon<strong>se</strong>ring ökar<br />

En svag annonsmarknad har lett till betydande<br />

ledig annonstid som de ledande<br />

mediabolagen nu använder för annon<strong>se</strong>ring<br />

av egna produkter på sin egen plattform.<br />

AOL Time Warner, till exempel, har internannon<strong>se</strong>rat<br />

under årets första nio månader<br />

för 252 milljoner dollar att jämföra med<br />

12 miljoner under motsvarnde period förra<br />

året.<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Här kommer<br />

USA<br />

Rapportör:<br />

Torsten Söderström,<br />

Atlanta, USA<br />

Annon<strong>se</strong>ra under<br />

lågkonjunktur<br />

När en kund är mogen att köpa en viss produkt<br />

så gäller det för en säljare att kunna<br />

få kontakt oav<strong>se</strong>tt konjunkturläge.<br />

Om en kund inte känner till produkten<br />

så går han/hon till andra. Detta är ett faktum<br />

även under en lågkomjunktur och det<br />

gäller att komma ihåg att folk inte gärna<br />

vill göra affärer med främlingar. Att underhålla<br />

varumärket borde därför vara en<br />

löpande uppgift under alla konjunkturskeden.<br />

Att skära ned på underhållet under<br />

en lågkonjunktur är att kasta bort en<br />

investering när det dessutom normalt är<br />

som billigast att köpa annon<strong>se</strong>r.<br />

Studier visar att det tar fyra till <strong>se</strong>x månader<br />

att <strong>se</strong> resultat av en annon<strong>ska</strong>mpanj.<br />

Coca-Cola verkar att ha <strong>se</strong>tt lju<strong>se</strong>t och<br />

ökade nyss sin annonsbudget med en halv<br />

miljard dollar.<br />

(20 <strong>se</strong>pt. 2001<strong>–</strong> Newspaper Association<br />

of America).<br />

Prenumerationer<br />

eller information<br />

Den sämre annonsmarknaden har förstärkt<br />

behovet av andra inkomstkällor för<br />

internet-sajter än annon<strong>se</strong>r och handel. Men<br />

risken är att en prenumerationsavgift kraftig<br />

reducerar antalet besökare, vilket kan<br />

slå tillbaka när annonsmarknaden vänder.<br />

En del tar betalt för vissa typer av analy<strong>se</strong>r,<br />

korsord och tillgång till arkiv.Vissa,<br />

som infört prenumerationsavgifter, har slopat<br />

dem då de tappade för mycket trafik.<br />

I stället försöker man att få besökaren<br />

att i utbyte mot fri tillgång till sajten lämna<br />

ut personlig information som <strong>se</strong>nare kan<br />

användas vid försäljning av annon<strong>se</strong>r och<br />

målinriktade e-mail-kampanjer. Balan<strong>se</strong>ringen<br />

är känslig.<br />

(Wall Street Journal Oline).<br />

13<br />

Terroristattack och flygkrasch<br />

testade sajter<br />

Webbsurfare kastade sig i båda fallen på<br />

nyhetssajterna för att få de <strong>se</strong>naste nyheterna.<br />

Trafikexplosionen med fyra till fem gånger<br />

högre trafik än normalt på vissa större sajter<br />

bromsade tillgängligheten. Vid terroristattacken<br />

den 11 <strong>se</strong>ptember tog det i vissa<br />

fall fram till eftermiddagen innan man fick<br />

ordning på torpet genom att ta bort annon<strong>se</strong>r<br />

med grafik och addera bandbredd. Vid flygkraschen<br />

den 12 november levererade man<br />

normal <strong>se</strong>rvice inom någon timme.<br />

Terroristattacken kostsam<br />

för tv-bolagen<br />

För att kunna öka sändningstiden tvingades<br />

TV-bolagen att helt enkelt avstå från<br />

att visa betalda annon<strong>se</strong>r samtidigt som den<br />

utökade nyhetsbevakningen kostade stora<br />

pengar. Till exempel uppger CBS att de<br />

genom att ta bort annon<strong>se</strong>r för några dagar<br />

i samband med terroristattacken förlorade<br />

hela 85 miljoner dollar samtidigt som en<br />

utökad nyhetsbevakning kostade 7 miljoner.<br />

I genomsnitt uppges de fyra stora tvbolagen<br />

ha förlorat 50 miljoner dollar.<br />

Tidningarna i bättre läge<br />

De amerikan<strong>ska</strong> dagstidningarna upplever<br />

sina mörkaste dagar på många år, men de<br />

är bättre positionerade än andra media för<br />

att dra nytta av en framtida ekonomisk uppgång.<br />

Nettokassaflöde från rörel<strong>se</strong>n växte med<br />

en ackumulerad årlig takt av 14,4 procent<br />

från 1996 till 2000. Detta <strong>ska</strong>ll jämföras<br />

med 10,3 procent för hela kommunikationsindustrin.<br />

Vinsterna inom andra media rasade under<br />

förra året och vinsten inom industrin<br />

som helhet föll med mer än 50 procent,<br />

främst på grund av bortfallet från<br />

internetannon<strong>se</strong>ring. En relativt stark<br />

annonsmarknad höll däremot tidningarnas<br />

rörel<strong>se</strong>inkomster stabila. (Veronis Suhler’s<br />

19th ”Communications Industry Report”)<br />

Tidningar kombinerar<br />

tryck, online och tv<br />

För att kunna för<strong>bli</strong> konkurrenskraftig mot<br />

större tidningar i närliggande städer, har<br />

World Co. i Lawrence, Kansas sammanfört<br />

nyhetsfunktionerna för sin Journal-<br />

World (upplaga 19.065), sin webbsite<br />

ljworld.com och sin 6News kabel tv-enhet.<br />

Utmaningen är att få ”tryck-folk” att<br />

tänka i sändningtermer och vice versa.<br />

Denna företeel<strong>se</strong> är ovanlig idag, men allt<br />

eftersom det federala förbudet mot korsägande<br />

inom media mjukas upp kommer<br />

vi att få <strong>se</strong> liknande åtgärder på andra håll.

25 år i<br />

kungens<br />

tjänst<br />

Hovets informationschef Elisabeth Tarras-Wahlberg är<br />

kungahu<strong>se</strong>ts ansikte utåt och i den rollen står hon ofta<br />

i ramplju<strong>se</strong>t bakom den kungliga familjen. Och nu har<br />

hon dessutom <strong>bli</strong>vit kronprin<strong>se</strong>ssans personliga rådgivare.<br />

Bland många andra uppgifter innebär hennes<br />

arbete täta kontakter med media. På gott och ont.<br />

<strong>–</strong> Hur hamnade du egentligen i det här rätt udda jobbet?<br />

<strong>–</strong> Via kontakter som det så populärt heter. Jag arbetade som<br />

informations<strong>se</strong>kreterare på Sven<strong>ska</strong> Institutet i Sverigehu<strong>se</strong>t.<br />

Där började jag, som man sa, som ”sommarbarn” och fick<br />

hjälpa till med utländ<strong>ska</strong> studiebesök som alltid var fler under<br />

det vackra halvåret än under det mörka. På Sven<strong>ska</strong> Institutet<br />

hade jag en samarbetspartner i dåvarande chefen för UD:s<br />

informationsbyrå, Jan Mårtenson. Han flyttade hit till Slottet<br />

1975 och blev kungens kanslichef.<br />

Och erfarenheterna efter bröllopet<br />

mellan kungen och drottningen, när<br />

medierna fullkomligt stormade in här<br />

med alla önskemål och förfrågningar,<br />

gjorde att han behövde hjälp. Då frågade<br />

han om jag ville komma hit.<br />

<strong>–</strong> Och det ångrar du förstås inte?<br />

<strong>–</strong> Nej absolut inte, men det var inte<br />

så att jag utan vidare lämnade det<br />

mycket trevliga arbetet på Sven<strong>ska</strong><br />

Institutet utan jag tog först tjänstledigt<br />

ett år.<br />

<strong>–</strong> Media lever på nyheter från<br />

kändisvärlden och kungahu<strong>se</strong>t. Men<br />

behöver inte kungahu<strong>se</strong>t också media?<br />

<strong>–</strong> Det är klart att kungahu<strong>se</strong>t behöver<br />

media. Alla som sysslar med<br />

någon form av repre<strong>se</strong>ntativ PR- eller<br />

symbolverksamhet behöver kanaler<br />

för att nå ut med sin verksamhet.<br />

Och då är media en väldigt viktig<br />

kanal.<br />

<strong>–</strong> ”För Sverige i tiden” är kungens valspråk. Anpassar<br />

kungen sin profil utifrån valspråket och gör ni några undersökningar<br />

om vad folk tycker och tänker för att anpassa kungahu<strong>se</strong>ts<br />

profil offentligt?<br />

<strong>–</strong> <strong>Visst</strong> lever kungen efter valspråket. Det kommer ofta upp<br />

i våra interna diskussioner när beslut <strong>ska</strong> tas om man <strong>ska</strong><br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Elisabeth Tarras-Wahlberg<br />

14<br />

tacka ja eller nej till olika engagemang och hur man <strong>ska</strong> lägga<br />

upp diver<strong>se</strong> evenemang. Valspråket är på något sätt en ledstjärna,<br />

en riktlinje både för kungafamiljen men också för oss<br />

som är anställda här. Mätningar gör vi aldrig. Men det finns<br />

det ju gott om andra som gör. Det är också en princip- och<br />

policyfråga. Jag tror att det skulle röna en viss uppmärksamhet<br />

om vi skulle göra undersökningar.<br />

Debatten går i vågor<br />

<strong>–</strong> Debatten om kravet att av<strong>ska</strong>ffa kungahu<strong>se</strong>t verkar ha tonats<br />

ned hos politiker och allmänhet under de <strong>se</strong>naste åren. Under<br />

vilka år tycker du att sådana debatter varit som intensivast?<br />

<strong>–</strong> För det första håller jag inte med. Jag tycker att man just<br />

under det <strong>se</strong>naste året verkligen diskuterat de här frågorna i<br />

media fram och tillbaka, uppåt och nedåt. Senast i socialdemokraternas<br />

partikongress. I<br />

Västerås var det flera önskemål<br />

om motioner. I riksdagen har<br />

man motionerat. Det här kommer<br />

i vågor, så jag tycker nog att det<br />

har diskuterats gan<strong>ska</strong> intensivt.<br />

Jag har inga egna minnen av<br />

hur det var i slutet av 60-talet,<br />

men jag har kunnat läsa mig till<br />

att det var Herbert Tingsten som<br />

initierade debatten. Då gick det<br />

väl gan<strong>ska</strong> höga debattvågor och<br />

man gjorde om regeringsformen<br />

och skrev den nya grundlagen.<br />

Det var den som började gälla<br />

1974. Då fick kungen nya befogenheter<br />

och all politisk makt<br />

togs bort. Gustav V:s borggårdstal<br />

måste det också ha varit väldigt<br />

höga debattvågor kring. Åtminstone<br />

med den tidens mått<br />

mätt. Idag har media mycket<br />

större räckvidd med fler kanaler<br />

som Internet, radio och tv. Men<br />

samtidigt kan man säga att kungahu<strong>se</strong>ts popularitet aldrig<br />

någonsin har varit så stark som nu.<br />

<strong>–</strong> Hur kom tv-programmet om kungahu<strong>se</strong>t som sänds varje<br />

jul/nyår till? Var initiativet hovets eller mediernas?<br />

<strong>–</strong> Med 90 procents säkerhet vågar jag påstå att det var Sveriges<br />

Television som tog initiativet. Sedan har det <strong>bli</strong>vit tradi-<br />

Född: 15 <strong>se</strong>ptember 1950<br />

Familj: Make Björn, döttrarna Filippa, 17<br />

och Louisa, 13<br />

Bor: Lidingö<br />

Karriär: Informations- och pres<strong>se</strong>kreterare<br />

Sven<strong>ska</strong> Institutet1973<strong>–</strong>1976, pressassistent<br />

HM Konungens kansli 1976, pres<strong>se</strong>kreterare<br />

HM Konungens hovmar<strong>ska</strong>lkämbete 1979<strong>–</strong><br />

1987, presschef hovstaterna <strong>se</strong>dan 1988, informationschef<br />

där <strong>se</strong>dan 1995, rådgivare till<br />

kronprin<strong>se</strong>ssanViktoria <strong>se</strong>dan 2000.<br />

Bil: Mercedes A160 Avantgarde och Volvo<br />

V70 i familjen.<br />

Dricker: Vatten och rött vin<br />

Röker: Aldrig<br />

Tycker om: Choklad, helst mörk<br />

Tycker inte om: Skvaller

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Dalarö <strong>–</strong> ett andningshål. I Stockholms södra skärgård får Elisabeth Tarras-Wahlberg<br />

chan<strong>se</strong>n att koppla av och ägna sig åt privatlivet, familj, vänner och matlagning.<br />

Foto: Jonas Lindkvist/Pres<strong>se</strong>ns Bild<br />

tion. Det var en av mina allra första uppgifter i december<br />

1976. Sven Lindal intervjuade kungen och drottningen på<br />

Tullgarns slott där kungaparet knäckte nötter och spelade filippin.<br />

Det har på sätt och vis <strong>bli</strong>vit som en verksamhetsberättel<strong>se</strong><br />

förutom den vanliga skrivna vi har. Programmet visar<br />

året som gått. Och mycket som man från tv:s sida inte tycker<br />

att man kan ha i nyhetssändningarna kan man ha med här i<br />

stället.<br />

Rena påhitt sprids<br />

<strong>–</strong> Finns det något land som du tycker behandlar kungligheter<br />

sämre än andra?<br />

<strong>–</strong> Ja, just nu upplever prin<strong>se</strong>ssan Madeleine en jättejobbig<br />

tid i London med paparazzifotograferna som hänger efter<br />

henne. Hon hatar när fotograferna kommer fram och sticker<br />

upp kameran framför ansiktet. Och det är så synd, säger Elisabeth<br />

Tarras-Wahlberg med empati, för det kommer att märka<br />

henne. Det är väl samma gäng som jagade prin<strong>se</strong>ssan Diana<br />

på sin tid. Tyvärr är det omöjligt att värja sig emot dem. De<br />

lever på det och det finns ingen som ansvarar. Man kan inte<br />

ringa till den eller den tidningen, den chefredaktören eller<br />

bildbyråchefen eftersom dessa fotografer är frilansare. Sedan<br />

har vi även den ty<strong>ska</strong> pres<strong>se</strong>n som skriver de mest förfärliga<br />

saker. Rena påhitt sida upp och sida ner.<br />

<strong>–</strong> Bemöter ni sådant?<br />

<strong>–</strong> Ja, vi försöker göra det. Dessvärre har vi gjort det så många<br />

gånger att vi vet att det oftast inte leder någonvart. Det är<br />

15<br />

ungefär samma sak här som när det gäller fotograferna.<br />

Tidningschefen säger att de köpt artikeln, det är en p<strong>se</strong>udonym<br />

och så finns det inte någon som riktigt står till svars där<br />

heller.<br />

Elisabeth Tarras-Wahlberg visar oss en tysk veckotidning<br />

med förfal<strong>ska</strong>de nakenbilder av kronprin<strong>se</strong>ssan Victoria. Dessa<br />

hade tidningen hämtat hem från Internet.<br />

<strong>–</strong> Då ingrep vi via jurister och tidningen har fått betala ett<br />

<strong>ska</strong>destånd. Samtidigt har tidningen avskedat journalisten som<br />

skrev artikeln. Påstår man i alla fall. Ofta är det privatpersoner<br />

som ringer och berättar om olika saker om kungahu<strong>se</strong>t<br />

som de hittat på Internet. Vi har regelbunden kontakt med<br />

våra jurister när det gäller ärenden av det här slaget. De <strong>se</strong>r<br />

till att sådant plockas bort från nätet. Men för det mesta känner<br />

man sig gan<strong>ska</strong> försvarslös. Och när det gäller Internet är<br />

det rätt hopplöst.<br />

Elisabeth Tarras-Wahlberg tycker att Internet är praktiskt<br />

och suveränt som kommunikation<strong>ska</strong>nal men att det finns baksidor.<br />

Tycker du att man <strong>ska</strong> skruva åt lagstiftningen när det<br />

gäller Internet?<br />

<strong>–</strong> Det finns väl ingen anledning att varken papperstidningar,<br />

tv-sändningar eller radio <strong>ska</strong> ha fler restriktioner än andra<br />

media har. Det är ju bara olika kanaler.<br />

<strong>–</strong> Blir man inte som offentlig person förhärdad när det gäller<br />

alla lögner som skrivs?<br />

<strong>–</strong> Jag tror inte det. Jag tror att man kanske utvecklar någon<br />

slags sköld men man är ju trots allt också en vanlig männi<strong>ska</strong><br />

med känslor. Fortsättning på nästa sida

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Det finns journalister som missbrukar förtroendet<br />

Fortsättning från föregående sida<br />

<strong>–</strong> Har ni ofta konflikter med journalister?<br />

<strong>–</strong> Ja, det händer men framför allt har de konflikter med oss<br />

även om det inte är särskilt ofta. Men det finns journalister<br />

som missbrukar förtroendet och det har kungliga familjen svårt<br />

att ta. De får gärna skriva kriti<strong>ska</strong> artiklar och göra <strong>ska</strong>rpa<br />

intervjuer men det måste vara sjyst och sant.<br />

Elisabeth Tarras-Wahlberg berättar att när de kungliga ungdomarna<br />

var små så sade man från mammas och pappas sida<br />

”OK, vi vill att våra barn lämnas ifred för pressfotograferna.<br />

Jaga dem inte på lekskolor och i lekparker eller när de är med<br />

kompisar. I stället så är ni välkomna till oss några gånger om<br />

året och då får ni ta bilder”. Så småningom blev dessa tillfällen<br />

vid kungens födel<strong>se</strong>dag, kronprin<strong>se</strong>ssans födel<strong>se</strong>dag och<br />

inför jul.<br />

<strong>–</strong> Men nu är de så stora att det inte längre går för de är<br />

dessutom inte samlade mer än<br />

kanske 2<strong>–</strong>3 gånger per år. Men<br />

sven<strong>ska</strong> fotografer har faktiskt respekterat<br />

kungens och drottningens<br />

ön<strong>ska</strong>n och lämnade verkligen<br />

barnen ifred utom några enstaka<br />

gånger. Men de enstaka gångerna<br />

har de svårt att smälta.<br />

Nordisk press inklusive fotografer<br />

har en helt annan respekt för<br />

privatlivets helgd än andra. Det<br />

kan bero på att de lever under helt<br />

andra kommersiella villkor. Faran idag är att de andra länderna<br />

inte respekterar det här och då finns risken att den<br />

sven<strong>ska</strong> pres<strong>se</strong>n och fotograferna <strong>bli</strong> betraktade som töntar<br />

om de inte gör samma sak.<br />

En ny roll<br />

<strong>–</strong> Hur kommer arbetet som kronprin<strong>se</strong>ssans personliga rådgivare<br />

att påverka dina andra arbetsuppgifter?<br />

<strong>–</strong> Man är ju inte ensam på det här arbetet utan vi är en<br />

avdelning med fyra personer så det <strong>bli</strong>r väl att de andra stackarna<br />

får jobba desto mer, säger Elisabeth Tarras-Wahlberg och<br />

skrattar gott. Jag lägger ner ungefär fifty-fifty i tid på de båda<br />

jobben, men ibland är det det ena som tar mest tid. Som till<br />

exempel nu när jag varit ute och rest med kronprin<strong>se</strong>ssan Victoria<br />

i tre veckor.<br />

<strong>–</strong> Vilka tidningar och tidskrifter har ni här på slottet?<br />

<strong>–</strong> Vi är en organisation men vi sitter spridda i hela slottet<br />

och olika avdelningar prenumererar på olika tidningar och<br />

tidskrifter. Här på informationsavdelningen har vi till exempel<br />

Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong>, Aftonbladet och Expres<strong>se</strong>n. I nästa<br />

korridor har de bland annat Dagens Nyheter. Kulturtidskrifter<br />

och liknande har de på husgeråd<strong>ska</strong>mmaren. Sedan byter vi<br />

med varandra. Detsamma gäller veckotidningar. Men så har<br />

vi Pressurklipp, som bevakar allt av intres<strong>se</strong> för oss.<br />

<strong>–</strong> Har ni några utländ<strong>ska</strong> tidningar på slottet?<br />

<strong>–</strong> Nej, där förlitar vi oss på att våra ambassader är hyggliga<br />

och skickar hem dem.<br />

<strong>–</strong> Hur kopplar privatmänni<strong>ska</strong>n Elisabeth Tarras-Wahlberg<br />

av från offentlighetens ljus?<br />

<strong>–</strong> Jag har varit här i gan<strong>ska</strong> exakt 25 år nu och det tog nog<br />

23 år innan jag lärde mig att inte vakna med jobbet. Jag tycker<br />

om att läsa böcker och att laga mat. Och så tycker jag om att<br />

”Jag är oerhört stolt<br />

över att jag har fått det<br />

enorma förtroendet att<br />

vara kronprin<strong>se</strong>ssans<br />

rådgivare<br />

16<br />

vara med familj och vänner. På vårt ställe på Dalarö är det<br />

också skönt att vara. Där kan man verkligen koppla av på<br />

sommaren.<br />

<strong>–</strong> Vad är du mest stolt över i ditt yrkesverksamma liv? Och<br />

finns det något du ångrar?<br />

<strong>–</strong> Ofta tar man kanske sådant som ligger nära till i tiden, men<br />

jag är oerhört stolt över att jag har fått det enorma förtroendet<br />

att vara kronprin<strong>se</strong>ssans rådgivare. Det är en utmaning som<br />

innebär ett mycket stort ansvar men som samtidigt är väldigt<br />

stimulerande. Till sin hjälp har dessutom prin<strong>se</strong>ssan två väldigt<br />

kloka föräldrar. Och organisationen i övrigt förstås även<br />

om det <strong>bli</strong>r jag som måste hålla samman alltihop.<br />

Om jag ångrar något? Ja det skulle kanske vara att jag i<br />

första hand var en väldigt trött männi<strong>ska</strong> och i andra hand<br />

yrkeskvinna när jag den 12 maj 1979 på kvällen bestämde<br />

mig för att lägga av telefonluren för<br />

att få sova. Och så visade det sig att<br />

den natten föddes prins Carl-Philip.<br />

Sedan dess har jag aldrig lagt av luren.<br />

Men vi hade en kobratelefon en<br />

gång i tiden. Och de telefonerna kan<br />

vara lite krångliga om man inte ställer<br />

ner dem ordentligt. Då kan de<br />

hamna snett och tuta upptaget. Den<br />

natten när Olof Palme mördades hade<br />

den hamnat snett då förste hovmar<strong>ska</strong>lken<br />

försökte ringa mig.<br />

Får ta kritik<br />

<strong>–</strong> Hur ofta har ni möten på slottet?<br />

<strong>–</strong> En gång i veckan har vi planeringsmöten. Då samlar<br />

kungaparet riksmar<strong>ska</strong>lken, förste hovmar<strong>ska</strong>lken, statsfrun,<br />

stabschefen, hovintendenten och mig till en diskussion över<br />

alla inkomna ärenden. Det kan gälla förfrågningar om deltagande<br />

i olika evenemang som kungen och drottningen <strong>ska</strong> ta<br />

ställning till om de <strong>ska</strong> tacka ja eller nej till eller hur man <strong>ska</strong><br />

lägga upp till exempel statsbesök.<br />

<strong>–</strong> Kan det inte vara känsligt att välja bland företag?<br />

<strong>–</strong> Jo, det kan vara jättekänsligt. Men det är därför man har<br />

den här blandningen i gruppen. Riksmar<strong>ska</strong>lken är akademiker<br />

och ämbetsman. Förste hovmar<strong>ska</strong>lken är jurist, statsfrun<br />

är kulturvetare, stabschefen är militär och jag repre<strong>se</strong>nterar<br />

informationssidan. Det är alltså en medvetet sammansatt grupp<br />

som har olika bakgrund för att få balans i rådgivningen.<br />

<strong>–</strong> Får ni aldrig kritik i era val?<br />

<strong>–</strong> Jodå, <strong>se</strong>nast vi fick kritik var för att kronprin<strong>se</strong>ssan ställde<br />

sig som gudmor till ”team SEB”, som <strong>se</strong>glar Volvo Ocean<br />

Race och sponsras av SE-banken. Men vi hade verkligen resonerat<br />

igenom detta mycket noga. OK att båten var sponsrad<br />

av SE-banken men det handlade ju om idrott och säg mig<br />

vilket lag som inte är sponsrat. Det handlade om sverigepropaganda<br />

på gan<strong>ska</strong> hög nivå och det var vårt land prin<strong>se</strong>ssan<br />

företrädde.<br />

Elisabeth Tarras-Wahlberg berättar att det också finns en<br />

grupp där cheferna för alla avdelningar och ämbeten träffas<br />

varannan vecka under riksmar<strong>ska</strong>lkens ledning. Då går man<br />

igenom mer organisatori<strong>ska</strong> frågor som till exempel förberedel<strong>se</strong>r<br />

av budgetarbetet varje år. Detta <strong>ska</strong> <strong>se</strong>dan upp i kung-<br />

ens råd som är ytterligare ett tredje forum.<br />

Inga Cedronius<br />

P-O Sundqvist

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

<strong>TS</strong>-upplaga/RS-distribution<br />

Upplagor tredje kvartalet 2001 och jämförel<strong>se</strong> med motsvarande period föregående år enligt gällande bestämmel<strong>se</strong>r.<br />

Om annan redovisningsperiod förkommer anges detta vid tidningsnamnet.<br />

Tidskrift Ant nr<br />

Arbetsliv<br />

Medborgaren<br />

Slitz<br />

Sportfack<br />

RS-medier<br />

Redovisningsperiod 1.1 - 30.6 2001, där ej annat anges. RS Distribution anges per utgåva.Upplysningar om<br />

bl a spridningsområde, mottagarkategorier och distributionssätt pu<strong>bli</strong>ceras i Svensk Reklamtaxa.<br />

Namn Utgivningsort<br />

1. Tidskrift<br />

Avvikande<br />

redovisningsperiod<br />

17<br />

Antal<br />

utgåvor<br />

RS RS<br />

Distribution Distribution<br />

2001 2000<br />

Allt om Siljan Just.nu Rättvik 1.5 - 31.5 2001 1 97 800 Nyansluten 2001<br />

Byggvaruhandel Nässjö 1 3 800 Nyansluten 2001<br />

Förändring<br />

Ex %<br />

Siljan Runt Året Runt Rättvik 2001 års utgåva 1 330 200 325 000 5 200 1,6%<br />

2. Kataloger/Kalendrar<br />

Eniro Sveriges Gula Sidorna Bromma 2001 års utgåvor<br />

Eskilstuna-Nyköping (14) Dec 00 - jan 01 1 195 200 192 400 2 800 1,5%<br />

Stockholm A-J (15) Nov 00 - mars 01 1 1 176 700 1 209 300 -32 600 -2,7%<br />

Stockholm K-Ö (15) Nov 00 - mars 01 1 1 176 700 1 209 300 -32 600 -2,7%<br />

Stockholm Företag (15) Nov 00 - mars 01 1 1 208 600 1 286 500 -77 900 -6,1%<br />

Stockholm Rubriker (15) Nov 00 - mars 01 1 1 208 500 1 286 100 -77 600 -6,0%<br />

Växjö (26) Sept/okt 2000 1 135 200 132 600 2 600 2,0%<br />

3. Övriga Medier<br />

Abonnerade exemplar<br />

Fullt bet<br />

ex<br />

Rabatt<br />

1-25%<br />

Tidskrifter<br />

Rabatt<br />

26-50%<br />

Sålda<br />

Lösnummer<br />

Medlem<strong>se</strong>xemplar<br />

Friex dok Friex övr<br />

<strong>TS</strong>-<br />

upplaga<br />

2001<br />

<strong>TS</strong>-<br />

upplaga<br />

2000<br />

Snabbt & Smart Danderyd 1 1 500 000 Nyansluten 2001<br />

Förändring<br />

01/00<br />

Ex %<br />

1:a<br />

halv<br />

Helår<br />

2 192 400 192 400 188 900 3 500 1,9<br />

2000<br />

1:a<br />

8 200 64 100 700 65 000 70 200 -5 200 -7,4<br />

halv<br />

3:e<br />

6 2 400 21 200 1 200 31 400 400 3 000 59 600 58 000 1 600 2,8<br />

kvart 2 1 400 200 700 300 2 600 2 300 300 13,0

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Klara för nya<br />

utmaningar<br />

I förvaltningsberättel<strong>se</strong>n för Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> år<br />

2000 kan man läsa att tidningens ledningsgrupp<br />

<strong>se</strong>dan början av år 2000 i stort <strong>se</strong>tt förnyats och att<br />

uppdraget från styrel<strong>se</strong>n är att vända tidningens<br />

negativa resultatutveck-<br />

ling. Senast år 2002 <strong>ska</strong> ett<br />

positivt resultat visas.<br />

Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong>s vd<br />

Gunnar Strömblad arbetade<br />

tidigare först som ekonomidirektör<br />

och <strong>se</strong>nare<br />

som vd på Aftonbladet. När<br />

han kom var Aftonbladet<br />

en tidning i kris men 1998<br />

upplevde den sitt bästa år<br />

någonsin vinstmässigt.<br />

I höstas, efter 39 år i Marieberg,<br />

flyttade Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> tillbaka till kvarteren i Klara, där<br />

man nu hu<strong>se</strong>rar på en betydligt mindre yta. Flytten, nedskärningar<br />

av både budget och personal är förstås åtgärder i<br />

kampen att få tidningen på fötter ekonomiskt.<br />

<strong>–</strong> Har du <strong>bli</strong>vit en sådan som <strong>ska</strong> gå in och städa när det är<br />

kris eller dras du till svåra situationer?<br />

Gunnar Strömblad<br />

Född: 1951<br />

Familj: Sambo Ethel och två vuxna söner<br />

Bor: Tyresö<br />

Karriär: Tidigare ekonomichef, vd Aftonbladet<br />

Bil: Audi<br />

Dricker: Gärna en öl<br />

Röker: Nej<br />

Lä<strong>se</strong>r: Tidningar och alla sorters böcker<br />

Tycker om: Båtar och skärgård<br />

18<br />

<strong>–</strong> Ja, det har väl <strong>bli</strong>vit så lite grann att jag har varit med om<br />

det i olika företag och förhoppningsvis utvecklat en viss förmåga.<br />

Och även om det låter som en klyscha så tycker jag att<br />

det är roligt när det är lite tuffare utmaningar och långtråkigt<br />

när det bara lunkar på.<br />

<strong>–</strong> Men hur känns det att behöva<br />

avskeda så många människor? Har<br />

du <strong>ska</strong>ffat dig elefanthud?<br />

<strong>–</strong> Det är klart att har man fått<br />

jobba med så mycket neddragningar<br />

som jag har gjort så<br />

måste man lära sig att skilja på<br />

yrkesmänni<strong>ska</strong>n och privatmänni<strong>ska</strong>n.<br />

Det gäller att man inte<br />

i alltför stor omfattning tar jobbet<br />

med sig hem på kvällar eller helger.<br />

Formatbyte<br />

En annan stor förändring är att<br />

man bytt format från broadsheet till<br />

tabloid Efter att det gjordes har upplagan framför allt i Stockholm<br />

ökat varje månad. Sviker landsorten?<br />

<strong>–</strong> Nej, jag vill inte använda det uttrycket utan det gäller för<br />

oss att göra en tidning som tillfredsställer våra läsare var de<br />

Fortsättning på sidan 20

gunnar<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Koncentration. Gunnar Strömblad koncentrerar alla sina resur<strong>se</strong>r på sitt stora mål <strong>–</strong> att<br />

göra Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> lönsamt <strong>–</strong> ett uppdrag han hävdar vara helt realistiskt.<br />

19<br />

Foto: Fredrik Funck/Pres<strong>se</strong>ns Bild

än bor. När vi gjorde om tidningen till en tabloid så var det<br />

för att utveckla den mot att nå fler storstadsbor och yngre<br />

eftersom vi behöver få den förändringen av vår läsarstruktur.<br />

Och det verkar fungera. Jag skulle rent av vilja säga att det<br />

<strong>bli</strong>vit succé, eftersom vi ökat tolv månader i rad <strong>se</strong>dan vi gjorde<br />

om tidningen.<br />

<strong>–</strong> Men det kan väl inte bara bero på själva formatet?<br />

<strong>–</strong> Nej, men det är nog en viktig orsak. Undersökningar har<br />

visat att upp mot 90 procent av läsarna upp<strong>ska</strong>ttar det nya<br />

formatet. Den här utvecklingen började väldigt tidigt efter<br />

omgörningen dvs att vi började tappa i landsorten och öka i<br />

Stockholm. Sedan tror jag att det finns en allmän tendens ute<br />

i landsorten att man normalt har en lokal morgontidning och<br />

det finns många som tycker att<br />

de inte hinner läsa Sven<strong>ska</strong> Dag-<br />

bladet också.<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Det kan <strong>bli</strong> lite bedövande att vara bidragsberoende<br />

Fortsättning från sidan 18<br />

” Jag<br />

Den främsta<br />

drivkraften<br />

<strong>–</strong> Vad är den främsta drivkraften<br />

för dig, det som får dig att vässa<br />

klorna?<br />

<strong>–</strong> När det gäller Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong><br />

är det en övertygel<strong>se</strong> att<br />

tidningen har en plats på marknaden<br />

och kan <strong>bli</strong> ett lönsamt företag,<br />

svarar Gunnar Strömblad<br />

utan att tveka. Där vill jag gärna<br />

lämna mitt bidrag till att få en<br />

framgångsrik tidning. Jag är så<br />

trött på Karl-Erik Gustafsson och<br />

alla de där som ständigt predikar<br />

att det är omöjligt att få en bra ekonomi i Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong>.<br />

Det är inte omöjligt och det är det som är den stora utmaningen<br />

för mig.<br />

Nu har vi dessutom fått en extremt besvärlig annonslågkonjunktur,<br />

vilket gör att det är ännu lite svårare än jag<br />

trott. Men det kommer att gå. Det är jag helt övertygad om.<br />

<strong>–</strong> Men även om ni lyckas med papperstidningen så finns ju<br />

också Internet med i spelet och för tillfället verkar det gan<strong>ska</strong><br />

dött på den fronten. Hur klarar ni det?<br />

<strong>–</strong> Vi har dragit ner väldigt mycket av kostnaderna och satsningarna<br />

på det området. Men jag är helt säker på att det kommer<br />

att vända och självklart <strong>ska</strong> vi finnas på Internet långsiktigt.<br />

Men just nu får vi vara lite på defensiven eftersom det är<br />

dåliga tider.<br />

<strong>–</strong> Nu när ni sparar och rationali<strong>se</strong>rar, och bland annat låter<br />

en mängd fotografer och journalister gå, finns det då inte en<br />

risk att ni tappar kompetens och får en sämre kvalité på tidningen?<br />

<strong>–</strong> Vi gör allt för att undvika att läsarna <strong>ska</strong> märka att vi<br />

måste <strong>bli</strong> mer effektiva. Det är förstås inte helt lätt men hittills<br />

har vi klarat det utan att uppleva att vår tidning försämrats.<br />

Och vi tror att det är möjligt också framöver. I hårda<br />

tider måste alla jobba lite mer.<br />

är så trött på<br />

Karl-Erik Gustafsson<br />

och alla de där som<br />

ständigt predikar att<br />

det är omöjligt att få en<br />

bra ekonomi i Sven<strong>ska</strong><br />

<strong>Dagbladet</strong>.<br />

20<br />

<strong>–</strong> Men kan det inte <strong>bli</strong> så att personalen känner sig hotad<br />

och skrämd av allt som händer kring tidningen och då <strong>bli</strong>r de<br />

väl knappast bättre?<br />

<strong>–</strong> Man måste tycka att det är kul och känna delaktighet i<br />

kampen att rädda Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> inför framtiden. Man<br />

måste vara så engagerad att man gärna vill göra en extra insats.<br />

Det som <strong>ska</strong> stimulera är att man <strong>se</strong>r möjligheten. Management<br />

by fear fungerar inte.<br />

Presstödet bedövar<br />

<strong>–</strong> Utan presstödet hade Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> knappast överlevt.<br />

Är presstödet rätt grepp för att bevara tidningstätheten<br />

och mångfalden i Sverige?<br />

<strong>–</strong> Om man tittar generellt på<br />

presstödet så är det bara att kon-<br />

statera att det inte har lyckats med<br />

att nå målsättningen att <strong>se</strong> till att<br />

det <strong>bli</strong>r mångfald i pres<strong>se</strong>n. Man<br />

lyckades under en period men nu<br />

fungerar det inte längre, eftersom<br />

det snart bara finns en tidning på<br />

varje ort. Och om det finns två så<br />

är det samma ägare till dem. Så<br />

jag tror att presstödet i stor utsträckning<br />

varit till <strong>ska</strong>da för vår<br />

tidning. Man har helt enkelt vant<br />

sig vid att det alltid finns där. Det<br />

kan <strong>bli</strong> lite bedövande att vara<br />

bidragsberoende. Kortsiktigt kan<br />

vi tyvärr inte ta oss ur beroendet<br />

men på lång sikt är det vår målsättning<br />

att göra det.<br />

<strong>–</strong> Kommer papperstidningen<br />

och nättidningen att smälta samman eller vara två produkter i<br />

framtiden?<br />

<strong>–</strong> Jag är övertygad om att det kommer att vara två skilda<br />

produkter, som fyller olika behov. Det kan man <strong>se</strong> tydligt under<br />

nyhetsintensiva perioder. Man använder nätet för att få<br />

snabb uppdatering om vad som händer och tidningen för att<br />

få sammanhang, bakgrund och djup. Det är alltså inte fråga<br />

om att det ena kommer att ersätta det andra.<br />

<strong>–</strong> Kommer ni att ta betalt för innehåll på nätet i framtiden?<br />

<strong>–</strong> Ja, eftersom det är ett mervärde vi erbjuder så tror jag att<br />

vi kommer att göra det, men det förutsätter att vi hittar bra<br />

former för det.<br />

Hemburen tidning viktigt<br />

<strong>–</strong> Det är väldigt kostsamt att distribuera tidningen hem till<br />

abonnenterna, som vi gör i Sverige. Ute i Europa har man<br />

inte den traditionen. Tror du att man kommer att kunna fortsätta<br />

med det?<br />

<strong>–</strong> För oss är det helt avgörande att vi kan fortsätta att göra<br />

det. Det är en mycket viktig fördel vi har om man till exempel<br />

jämför med gratistidningarna.

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Jag an<strong>se</strong>r att det borde finnas fler kvinnliga chefer<br />

<strong>–</strong> Ser du någon fara med den maktkoncentration inom media<br />

som Bonniers och Schibsted utgör?<br />

<strong>–</strong> Nej, jag <strong>se</strong>r ingen fara. I alla fall inte i dagsläget. Det är<br />

en koncentration av kompetens kring media som behövs för<br />

att kunna försvara våra ställningar.<br />

Jag har jobbat också ”ut-<br />

anför” mediakoncerner när Aftonbladet<br />

var ägt av LO. Inget ont<br />

om LO men det är naturligtvis<br />

skillnad att vara i en miljö där det<br />

är många som har liknande problem<br />

och frågeställningar.<br />

Men det är självklart att om bara<br />

Bonnier eller bara Schibsted<br />

skulle finnas kvar vore det inte så<br />

bra. Men nu finns en konkurrens<br />

och mångfald så i dagsläget tycker<br />

jag inte man kan <strong>se</strong> några problem.<br />

Ser framåt<br />

<strong>–</strong> Hur <strong>ska</strong> en bra ledare i tidningsbranschen vara?<br />

<strong>–</strong> Det viktigaste är att ha en förståel<strong>se</strong> för helheten. Det<br />

talas om direktörer och redaktörer som två skilda världar utan<br />

förståel<strong>se</strong> för varandras arbete, men båda delarna måste fungera<br />

väl tillsammans. En tidning måste fungera bra journalistiskt<br />

om det <strong>ska</strong> <strong>bli</strong> en bra tidning också ekonomiskt. Det<br />

kräver en viss erfarenhet och mognad för att förstå det. Och<br />

Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> grundades 1884<br />

t f chefredaktör och ansvarig utgivare<br />

Lena K Samuelsson<br />

VD<br />

Gunnar Strömblad<br />

Politisk chefredaktör<br />

Mats Johansson<br />

”Jag är mest stolt över<br />

att ha varit med om att<br />

göra Aftonbladet till<br />

Sveriges största tidning<br />

Nästa nummer av <strong>TS</strong>-tidningen<br />

kommer den 1 mars 2001<br />

21<br />

fungerar inte det samarbetet på en tidning så är det snarare fel<br />

på personerna än själva konstruktionen.<br />

<strong>–</strong> Om du <strong>se</strong>r tillbaka på ditt yrkesverksamma liv <strong>–</strong> vad är du<br />

riktigt stolt över, vad ångrar du?<br />

<strong>–</strong> Jag är mest stolt över att ha<br />

varit med och göra Aftonbladet<br />

till Sveriges största tidning och<br />

Sveriges största internetsajt. Det<br />

var en speciell känsla när vi gick<br />

om Expres<strong>se</strong>n. Men ångrar något<br />

gör jag inte eftersom jag inte<br />

är lagd åt det hållet. Jag försöker<br />

alltid <strong>se</strong> framåt.<br />

<strong>–</strong> Du var med när Aftonbladet<br />

fick ta emot diplom som den<br />

enda tidning som klarade jämställdhetskraven.<br />

Är Sven<strong>ska</strong><br />

<strong>Dagbladet</strong> en jämställd tidning?<br />

<strong>–</strong> Vi eftersträvar i alla fall att vara det, eftersom det är viktigt.<br />

När det gäller jämvikten mellan kvinnliga och manliga<br />

chefer har vi till exempel en hygglig jämvikt. Jag har varit<br />

med att tillsätta en kvinnlig chef för vårt tryckeri och jag tror<br />

att hon fortfarande är den enda kvinnliga tryckerichefen i<br />

Sverige. Jag har också varit med att tillsätta en kvinnlig vd<br />

för TT och vd:n i Pres<strong>se</strong>ns Morgontjänst är en kvinna. Så jag<br />

tycker nog att jag inte bara i ord utan även i handling har visat<br />

att jag an<strong>se</strong>r att det borde finnas fler kvinnliga chefer.<br />

<strong>TS</strong>-kontrollerad upplaga helår 2000<br />

vardagar 176.300<br />

söndagar 190.200<br />

per utginingsdag 178.300<br />

Inga Cedronius<br />

P-O Sundqvist<br />

Koncernen omfattar förutom moderbolaget (Schibsted<br />

ASA) Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong>s AB och Handelsbolaget<br />

Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong> & Co<br />

Pres<strong>se</strong>ns Morgontjänst hälftenägs av Sven<strong>ska</strong> <strong>Dagbladet</strong><br />

tillsammans med Dagens Nyheter <strong>se</strong>dan början av<br />

år 2001

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Det halvtomma gla<strong>se</strong>t …<br />

En konjunkturavmattning påspädd av terroristdåd<br />

och hot om fortsatta våldshandlingar har drivit<br />

USA-ekonomin in i en lågkonjunktur. Redan tidigare<br />

hårt ansatta media som på grund av<br />

konjunkturavmattningen och bortfallet av dot.comannon<strong>se</strong>ringen<br />

tvingats till kraftiga nedskärningar<br />

av personal <strong>se</strong>r nu ytterligare hot växa fram.<br />

Exempel är TV-kanalerna som <strong>se</strong>tt sig nödsakade att ta bort<br />

betald annon<strong>se</strong>ring för att ge plats åt nyhetsförmedling samtidigt<br />

som kostnaderna för nyhetsbevakningen har ökat.<br />

Annonsörerna i sin tur har stannat till för att tänka om och<br />

anpassa bud<strong>ska</strong>pen till den förändrade hotbilden, vilket ytterligare<br />

min<strong>ska</strong>r annonsvolymerna. Paradoxen <strong>–</strong> media har klara<br />

lönsamhetsproblem samtidigt som nyhetsutbudet knappast<br />

kunde vara större. Nya uppsägningar aktuali<strong>se</strong>ras inom media<br />

som ju är de som talar om för folk om gla<strong>se</strong>t är halvfullt<br />

eller halvtomt. Nu är gla<strong>se</strong>t halv-<br />

tomt.<br />

Konjunkturförändringar påverkas<br />

av stämningarna bland konsumenter<br />

och företag. Här har som<br />

sagt media en betydel<strong>se</strong>full roll då<br />

de beskriver och tolkar vad som är<br />

på gång. Frågan är nu när media<br />

kommer att svänga i sina beskrivningar<br />

av förhållandet inom ekonomin<br />

från halvtomt till halvfullt<br />

glas och därmed hjälper till att få<br />

fart på ekonomin. Sannolikt sker<br />

detta först <strong>se</strong>dan människorna<br />

inom media upplever en viss trygghet<br />

och stabilitet i sin dagliga verksamhet<br />

och <strong>se</strong>r möjligheter till för-<br />

Vissa bedömare tror på<br />

möjligheterna till en<br />

börsuppgång som kan<br />

öka optimismen ute i<br />

samhället och därmed<br />

hålla konsumtionen<br />

uppe<br />

bättringar, vilket i sin tur främst bland annat hänger samman<br />

med en reducerad hotbild i samhället och förbättrad orderingång<br />

för annon<strong>se</strong>r. När är det då troligt att en omsvängning<br />

sker och kommer förbättringarna samtidigt till dagstidningarna,<br />

radio, TV och de Internetba<strong>se</strong>rade nyhet<strong>ska</strong>nalerna?<br />

Återhållsamhet på alla håll<br />

Låt oss först helt kort ta en titt på vad som händer inom näringslivet<br />

och vad myndigheter och politiker har för sig.<br />

Bruttonationalprodukten min<strong>ska</strong>de under tredje kvartalet<br />

med 0,4 procent. Det <strong>ska</strong>ll dock noteras att utvecklingen i<br />

<strong>se</strong>ptember fram till terroristattacken var positiv och normalt<br />

skulle ha lett till en positiv siffra för kvartalet, låt vara att<br />

kraftiga prissänkningar och fördelaktiga avbetalningsvillkor<br />

för bilar höll uppe detaljhandelssiffrorna. Men återhållsamhet<br />

på alla håll efter den 11 <strong>se</strong>ptember plus de störningar som<br />

22<br />

<strong>ska</strong>pades inom bilindustrin av stängningarna av gränsövergångar<br />

ledde till en minskning av den totala kakan. En hög<br />

tjänsteman inom Federal Re<strong>se</strong>rve förutspådde härom dagen<br />

fortsatt krympning av bruttonationalprodukten under både<br />

fjärde kvartalet i år och första kvartalet 2002.<br />

Väl optimistisk syn?<br />

Många amerikaner är aktieägare. Vissa bedömare tror på<br />

möjligheterna till en börsuppgång som kan öka optimismen<br />

ute i samhället och därmed hålla konsumtionen uppe, vilket i<br />

sin tur skulle kunna leda till en snabbare konjunkturuppgång.<br />

Man hänvisar till större placerare som <strong>se</strong>tt avkastningen på<br />

o<strong>bli</strong>gationer och fastigheter sjunka och som i många fall har<br />

betydande belopp som de kan styra in på aktiemarknaden.<br />

Detta kan synas optimistiskt då storföretagens vinster under<br />

tredje kvartalet var 72 procent lägre än för motsvarande period<br />

föregående år <strong>–</strong> de har sjunkit successivt under året. Vis<strong>se</strong>rligen<br />

har de större bolagen med hjälp av informationsteknologi<br />

snabbare än tidigare kun-<br />

nat reagera på konjunkturförändringen.<br />

De har under de<br />

tre första kvartalen städat ordentligt<br />

bland sina kostnader och avskedat<br />

en hel del personal men<br />

flygbolagen och turistnäringen,<br />

som helt plötsligt drabbats hårt<br />

av krigsförhållandena, tvingas<br />

nu till betydande nedskärningar.<br />

Småföretagen, som med relativt<br />

fär<strong>ska</strong> erfarenheter av problem<br />

att rekrytera folk, har hittills<br />

varit återhållsamma i sina<br />

uppsägningar men har enligt <strong>se</strong>naste<br />

rapporter börjat trimma<br />

personalen. ”Vidare brukar börsföretagen<br />

normalt städa bland sina kostnader under fjärde<br />

kvartalet för att kunna starta det nya året på bästa möjliga<br />

fot.” Härtill kommer enligt vissa experter en hel del kvardröjande<br />

negativa effekter av terroristattacken.<br />

Varningar för vinstförsämringar kommer nu från en rad<br />

bolag och har föranlett analytiker hos J.P. Morgan Cha<strong>se</strong> &<br />

Co. att tro på vinstförbättringar först under tredje kvartalet<br />

nästa år och då i mycket måttlig omfattning.<br />

Frågan är därför om en börsuppgång, som normalt brukar<br />

komma ett halvår före en konjunkturuppgång, verkligen kan<br />

hinna rädda konsumtionen, som nu hålls uppe med hjälp av<br />

rabatterade pri<strong>se</strong>r, vilket ju i sin tur min<strong>ska</strong>r företagens vinster<br />

och därmed börsvärde.<br />

Räntesänkningar<br />

Centralbanken, Federal Re<strong>se</strong>rve, har under året med en rad<br />

räntesänkningar sökt stimulera en vikande ekonomi. Detta

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Effektiviteten i myndigheternas agerande har ifrågasatts<br />

har gett klara positiva effekter på bostadssidan och min<strong>ska</strong>t<br />

kostnaderna för konsumentkrediterna, med andra ord hållit<br />

uppe konsumtionen.<br />

Men för företagen är bilden annorlunda. Här har<br />

räntesänkningarna inte gett samma positiva effekter. Den<br />

myndighet som är ansvarig för att skydda bankinsättarnas<br />

pengar genom att hålla efter bankerna, har under mer än ett<br />

års tid <strong>–</strong> och främst på grund av kri<strong>se</strong>n bland teknologiföretag<br />

<strong>–</strong> tvingat bankerna att skärpa kreditvillkoren. I första hand<br />

har detta drabbat medelstora och<br />

mindre företag som i vissa fall<br />

nödgats avstå från vettiga inves-<br />

teringar eller till och med tvingats<br />

krympa verksamheten.<br />

Effektiviteten i myndigheternas<br />

agerande har ifrågasatts och<br />

om inte en hel del konkur<strong>se</strong>r inte<br />

minst inom högteknologiområdet,<br />

som varit ba<strong>se</strong>n för den<br />

ökade effektiviteten inom näringslivet,<br />

borde ha kunnat undvikas.<br />

Generella åtgärder av<br />

denna typ i ett samhälle, dominerat<br />

av storbanker, leder dessutom<br />

lätt till stelbenthet och godtycke.<br />

Vissa experter tror på en<br />

smidigare hantering om centralbanken<br />

tilldelas övervakningen<br />

av bankernas kreditgivning.<br />

Politikerna i Washington<br />

har reagerat snabbt och<br />

enigt när det gäller att<br />

stödja presidenten i hans<br />

roll som överbefälhavare.<br />

När det gäller ett<br />

stödpaket för den inhem<strong>ska</strong><br />

ekonomin är det en<br />

annan sak<br />

Principiella motsättningar<br />

Politikerna i Washington har reagerat snabbt och enigt när<br />

det gäller att stödja presidenten i hans roll som överbefälhavare.<br />

När det gäller ett stödpaket för den inhem<strong>ska</strong> ekonomin<br />

är det en annan sak. Alla är överens om behovet av snabba<br />

åtgärder men trots detta har politikerna i skrivande stund åkt<br />

hem för att fira tacksägel<strong>se</strong>dagen utan att ha nått fram till en<br />

lösning. Starka principiella motsättningar har gjort sig gällande.<br />

Demokraterna vill <strong>se</strong> ett stort federalt utgiftsprogram<br />

medan de kon<strong>se</strong>rvativa vill verka indirekt genom<br />

<strong>ska</strong>ttesänkningar och förbättrade villkor för företagen. Det<br />

återstår att <strong>se</strong> vad som beslutas och när.<br />

Det är helt uppenbart att inga säkra bedömningar kan göras<br />

i dagsläget. Hotet om fortsatta terroristattacker måste i huvudsak<br />

ha undanröjts innan man med någon form av trovärdighet<br />

kan tycka till om utvecklingen av den amerikan<strong>ska</strong><br />

ekonomin och därmed vad som kan tänkas hända inom media.<br />

Det torde stå helt klart att ett så stort land som USA med<br />

stora landgrän<strong>se</strong>r och en invandrarpolitik som hållit en öppen<br />

dörr för alla nationaliteter kan få svårt att snabbt komma<br />

tillrätta med terroristhotet, vilket också presidenten understrukit<br />

vid ett flertal tillfällen.<br />

Det gamla och beprövade<br />

I en krissituation är det normala beteendet att anlita ”det gamla<br />

och beprövade”. I första hand väntas därför annonsörerna<br />

23<br />

under de närmaste månaderna att förlita sig på TV, radio och<br />

dagstidningar medan t ex online-annon<strong>se</strong>ringen temporärt kan<br />

få stå tillbaka för dessa traditionella media.<br />

Under tiden kommer vi att få <strong>se</strong> en konsolidering, en allmän<br />

effektivi<strong>se</strong>ring inom alla media och där en typisk amerikansk<br />

fyndighet när det gäller att förbättra kontakterna med<br />

prenumeranter och annonsörer kommer att göra sig gällande.<br />

Med växande krav bland annonsörerna på möjligheter att mäta<br />

effekterna av annon<strong>se</strong>ringen kommer sannolikt Internet med<br />

sina vä<strong>se</strong>ntligt mer avancerade<br />

mätmetoder att efterhand vinna<br />

mark. Allmänhetens ökande ut-<br />

nyttjande av Internet kommer<br />

också att bidraga.<br />

Bedömningarna<br />

skiljer sig kraftigt<br />

Frågan om det halvtomma eller<br />

halvfulla gla<strong>se</strong>t och i viss utsträckning<br />

den ekonomi<strong>ska</strong> utvecklingen<br />

inom media är svår att besvara. Bedömningarna<br />

skiljer sig kraftigt,<br />

allt från en omsvängning redan<br />

andra kvartalet nästa år till så långt<br />

bort som en bra bit in i 2003.<br />

En analytiker hos Merril Lynch<br />

pekar på att man får gå tillbaka till<br />

den stora depressionen på 30-talet<br />

för att hitta två på varandra föjande<br />

år med krympande annonsmarknad.<br />

En färsk rapport räknar med en minskning av<br />

annon<strong>se</strong>ringen i år med 6,6 och under 2002 med hela 7,4<br />

procent (The Myers Report).<br />

Dagstidningarna och framför allt de mindre tidningarna<br />

bedöms komma lindrigast undan och tidigast kunna registrera<br />

en konjunkturförbättring. Ledande tidningsfolk verkar<br />

att räkna med att <strong>se</strong> de första tecknen på en omsvängning till<br />

det positiva under tredje kvartalet 2002 medan andra media<br />

kan få vänta ända in i 2003 innan de märker av en förbättring.<br />

En ökning av platsannon<strong>se</strong>ringen kan vara första tecknet<br />

på en vändning och kan leda till att gla<strong>se</strong>t beskrivs som halvfullt<br />

<strong>–</strong> allt under förutsättning att terroristhotet i huvudsak<br />

har eliminerats.<br />

Atlanta i november 2001<br />

TORSTEN SÖDERSTRÖM<br />

en USA-ba<strong>se</strong>rad konsult som följer viktiga trender i samhället<br />

och assisterar internationellt verksamma företag i olika affärssammanhang<br />

som till exempel företag<strong>se</strong>tableringar, företagsköp<br />

och licensförhandlingar.

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Tidning till livs<br />

Lilla hu<strong>se</strong>t på skäret som fungerar som post- och tidningskontor på Fångö<br />

För några år <strong>se</strong>dan gjorde några goda vänner ett lättsamt<br />

experiment under en sommarvarm skärgårds<strong>se</strong>gling. Vi<br />

var fem grabbar i fyrtioårsåldern, som bestämde oss för att<br />

under en vecka avstå från all slags tidningsläsning. Inte ens<br />

tidningskommentarer i radio eller TV <strong>–</strong> enbart absolut nödvändiga<br />

nyheter om väder och vind, fick förekomma.<br />

Första dagarna kändes bra. Det fanns så mycket att diskutera<br />

bland gastarna ombord. Men <strong>se</strong>dan började det att ta emot. Vad<br />

händer utanför relingen, vilka debatter eller analy<strong>se</strong>r är aktuella?<br />

Hur är det med ekonomin och kulturen? Något nytt i idrottsvärlden?<br />

Vad <strong>ska</strong>ll vi egentligen prata om? Hur är det med opinionsbildningen?<br />

Vad <strong>ska</strong>ll vi egentligen tycka? Om vad? Nu kändes<br />

det inte bra.<br />

I slutet av veckan smet en av grabbarna i land och inhandlade<br />

en färsk lokaltidning. Experimentet övergavs, vi måste ha oss en<br />

tidning till livs. Och nu kunde diskussionerna, åsiktsmeningarna<br />

och gafflandet ta fart. Vi var inne i händel<strong>se</strong>rnas värld igen.<br />

Vilken dokusåpa! Utan tidning till sjöss med suktande <strong>se</strong>glare.<br />

Det förekommer att man droppar dagstidningar från<br />

skyn, att man cyklar ett par timmar för att köpa sin<br />

tidning och att man lånar av grannen. Ett liv utan tidning<br />

vill nog ingen ha.<br />

Man kan också göra som jag gjorde redan som tidningslös åttaåring.<br />

Hitta på sin egen tidning. Ända upp i gymnasiet stencilerade<br />

vi, några unga fantasifulla redaktörer, skoltidningar. Det tog slut<br />

när vi intervjuade Bengt Anderberg, som då inte hade hunnit att<br />

<strong>bli</strong> populär bland rektorerna. Fast innan dess hade i varje fall jag<br />

lyckats <strong>bli</strong> nästan relegerad efter en satirisk artikel om en morgonbön.<br />

Som skolpojke fick jag förmånen att prakti<strong>se</strong>ra på Tidningarnas<br />

Telegrambyrå i Göteborg. Där lärde jag mig att klippa och<br />

klistra nätterna igenom. Varje dag sparade jag ett antal dagstid-<br />

24<br />

ningar till nattfrukosten på redaktionen. Hela dagen och natten<br />

såg jag fram emot mjölken och smörgåsarna över tidningsläsandet.<br />

Jag minns fortfarande brottstycken ur det nattliga läsandet. Det<br />

var tidning till livs, det!<br />

Sedan fick jag prakti<strong>se</strong>ra ett tag vid Evening News, Daily Mail<br />

och Sunday Dispatch i London. Där fick jag läsa för glatta livet.<br />

Sju editioner om dagen <strong>–</strong> en gång åtta när någon försökte hoppa<br />

från ett fönster på Picadilly Circus.<br />

Som liten pojke brukade jag följa med min pappa på fredag<strong>se</strong>ftermiddagarna<br />

för att köpa fisk på salutorget i Falun. Konsten<br />

att pruta lärde jag mig då. Man <strong>ska</strong>ll komma så där av en tillfällighet<br />

just när fiskhandlarna börjar packa ihop och så där av en<br />

ren tillfällighet vilja köpa lite över<strong>bli</strong>ven fisk. Fast inte helt nödvändigtvis.<br />

Nåväl, vad har detta med tidningar till livs att göra? Jo, fisken<br />

slog man på den tiden in i gamla tidningar.<br />

Så väl hemkommen med de härligt fiskdoftande tidningssidorna,<br />

sprang jag raskt ut med dem mot soptunnan på hu<strong>se</strong>ts baksida.<br />

Sedan förblev jag sittande, tidningsläsande på hustrappan.<br />

Alltid hittade jag något nytt, något intressant. Vad <strong>se</strong>dan min<br />

mamma sade om fiskluktande händer och kläder <strong>ska</strong>ll vi dra ett<br />

svart streck över. Fast tidningskul var det!<br />

Jag har hört att drygt fyra av tio tar med sig dagstidningen<br />

på toaletten. Som lite äldre pojke bodde jag<br />

några somrar på västkustsön Styrsö. Där i ett magnifikt beläget<br />

torrdass med utsikt över havet fanns stora mängder tidningar<br />

i en lår som fylldes på varje kväll. Morgontidig som jag var kunde<br />

jag läsa allt vad jag orkade i flera timmar innan tidningarna skulle<br />

användas till annat. Där var det tidning till hundra procent på hu<strong>se</strong>t!<br />

Om öar och tidningar kan man berätta mycket. Henning Mankell<br />

har skrivit en hel del i ämnet i sin bok ”Steget efter”. Det är post-

åten med postföraren Westin som skildras under turerna med<br />

tidningar och post i Gryts skärgård. Det går undan och i boken går<br />

åtskilliga personer under <strong>–</strong> dock inte Westin med familj på Fångö.<br />

I en helt annan övärld for jag en gång runt med en postbåt. På<br />

en klippa längst ut mot havet stod en tidningshungrig man och<br />

väntade. Här ingick inte anlöp i postturen, men om jag lovade att<br />

hålla tyst skulle han få sin tidning. Jag teg och i en elegant sväng<br />

for båten nära klippan och tidningen landade i ett lyckat<br />

kast i famnen på den väntande läsaren. Det var tidning<br />

till kast och livs!<br />

En solig vårmorgon satt min fru och jag<br />

vid det fran<strong>ska</strong> frukostbordet på Hotel<br />

L’Oppidum i byn Saint-Bertrand de<br />

Comminges i Pyrenéerna. Mobiltelefonen<br />

fanns på bordet, alla telefonerna var omställda,<br />

även den i vårt hus i Gryt. Plötsligt ringde<br />

handels<strong>mannen</strong> i Gryt och rapporterade att han<br />

lagt undan några lördagstidningar åt mig.<br />

Jättebussigt fast lite långt ifrån. Först trodde<br />

han att jag skojade men <strong>se</strong>dan slutade allt i storskratt.<br />

Snacka om tidning till livs och varm<br />

tidningsomtanke!<br />

En novemberafton i Gävle åt en chefredaktör<br />

och jag middag på stadens hotell. Aftonen blev<br />

<strong>se</strong>n, samtalen ivriga och många och rätt som det<br />

var blev det natt och dags för morgontidningen.<br />

Vi rusade upp till tidningskomplexet och hann<br />

precis fram till de första fuktiga tidning<strong>se</strong>xemplaren<br />

framspottade ur pressarna. Sedan läste<br />

vi, bläddrade, luktade på trycksvärtan och njöt av morgonhimlen.<br />

Och av färsk tidning till livs.<br />

Att höra pressarnas stånkande är som att nedanför lejdarna<br />

ombord på en ångbåt höra maskindundret. Ole Söderström gör en<br />

liknande jämförel<strong>se</strong> i sin bok ”Tidens brunn” om den lilla hundraåriga<br />

provinstidningen<br />

I Halland lyckades jag följa med en tidningsdistribution en natt<br />

på sjuttiotalet. Det var en rejäl långtradare med tidningsbuntar,<br />

Stora ändringar i församlingsindelningen<br />

Församlingsindelningen efter skilsmässan stat <strong>–</strong> kyrka är på<br />

väg att förändras på ett genomgripande sätt. Nästan 300 församlingar<br />

försvinner i och med kommande årsskifte och dagens<br />

församlingsindelning kommer att gå mot allt större enheter<br />

i fortsättningen. Detta kommer givetvis att medföra stora<br />

svårigheter med att bl.a. kunna göra statisti<strong>ska</strong> jämförel<strong>se</strong>r<br />

över tiden.<br />

Församlingar har historiskt <strong>se</strong>tt, jämfört med andra regionala<br />

indelningar, varit en indelningsgrund som genomgått<br />

små förändringar och varit förhållandevis stabila. Ett förhållande<br />

som underlättat jämförel<strong>se</strong>r över tiden och som har<br />

fungeratbra som indelningsgrund för statistik i århundraden.<br />

Församling är dessutom den enda regionala nivå mellan fastighet<br />

och kommun som är allmänt känd och accepterad.<br />

Till följd av den stora förändringen i församlingsindelningen<br />

2002-01-01 så kommer det att i vissa län, som <strong>TS</strong> <strong>se</strong>r det,<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

25<br />

frukt, mjölk, bröd och annat livsmedel. Jag lyfte tidningar uppför<br />

och nedför lastbryggor, hann läsa föga men fick förståel<strong>se</strong> för en<br />

annorlunda och viktig del i tidningslivet. Mellan buntar, backar<br />

och paket fick jag mig mycket till livs.<br />

I Köln satt jag betydligt <strong>se</strong>nare i väntan på ett möte. Under<br />

väntetiden roade jag mig med att läsa igenom ett tiotal ty<strong>ska</strong>, fran<strong>ska</strong><br />

och engel<strong>ska</strong> tidningar. Jag letade efter något nytt, aktuellt,<br />

intressant om Skandinavien. Ingenting fann jag.<br />

Inte en enda nordisk rad. Vilken nyhetsutkant i världen<br />

vi lever i! En gäspning i Europa. Men tidningar<br />

fick jag mig till livs.<br />

Tidning utan frukost är som marmelad<br />

utan skorpor. Bättre att gå till<br />

sängs igen och drömma om morgondagen.<br />

Då kanske det rasslar i brevinkastet<br />

igen! Vanlig dag, tidningsdags, verkligheten,<br />

nyheterna, kommentarerna, debatterna<br />

och <strong>se</strong>rierna. Äntligen tidning till livs. Papperet<br />

mot bordet, frukosten och livet igång.<br />

Handels<strong>mannen</strong> i Gryt hann berätta något<br />

om de lokala nyheterna när vi skrattat färdigt.<br />

De undanlagda tidningarna kunde han säkert<br />

för<strong>se</strong> någon annan fritidsboende med. I den<br />

lilla antika byn i Pyrenéerna fanns ingen tidningskiosk,<br />

så nyheterna från östergöt<strong>ska</strong> skärgården<br />

fick duga till frukosten!<br />

Tidningshämtarna kommer på måndagsmorgnarna<br />

och plockar med sig alla utlästa<br />

pappershögar som ligger i portuppgångarna<br />

ovanför Humlegården. Det går undan så har man glömt att läsa en<br />

artikel i en tidningsbilaga får man skynda sig ner i morgonrocken.<br />

Jag är inte ensam om att leta i högarna på dunkla morgonsidan.<br />

En måndag ögnade vi grannar med tidningshämtaren igenom det<br />

mesta innan vi fann vad vi sökte. Det var tidning till livs på väg<br />

till papperskvarnarnas förnyel<strong>se</strong>!<br />

Framför hemlighu<strong>se</strong>t. Artikelförfattaren<br />

är satt på pottkanten i sin<br />

papperslösa nöd.<br />

Jan Liljegren<br />

göra att delar av eller hela "glesbygder försvinner". För att<br />

förhindra detta och inte försvåra eller omöjliggöra historisk<br />

jämförel<strong>se</strong>, har <strong>TS</strong> därför nu beslutat, efter diskussioner med<br />

SCB som idag tillhandahåller bland annat församlingsuppgifter<br />

till <strong>TS</strong>, att församlingsgrän<strong>se</strong>rna från 2000-01-01<br />

"fry<strong>se</strong>s" och kommer framgent att bibehållas utan ändringar i<br />

församlingsindelningen.<br />

Att <strong>TS</strong> nu "fry<strong>se</strong>r" den församlingsindelning som var 2000-<br />

01-01 kommer inte att få någon påverkan för <strong>TS</strong> beräknade<br />

hushåll per församling, utan kommer även fortsättningsvis<br />

att beräknas och justeras i vanlig ordning med den årligen<br />

uppdaterade befolkningsmängd per församling samt efter den<br />

<strong>se</strong>naste Folk och Bostadsräkning (FoB 90)<br />

<strong>TS</strong> arbetar samtidigt med att finna en ny modell som i framtiden<br />

kan vara ett komplement till den geografi<strong>ska</strong> spridning<br />

per församling/kommun/A-region som vi historiskt och idag<br />

använder.<br />

På <strong>TS</strong> hemsida (ts.<strong>se</strong>) kan du <strong>se</strong> vilka ändringar i församlingsindelningen<br />

som kommer att ske från och med den 1 januari<br />

2002.

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

PS i <strong>TS</strong>-tidningen<br />

Nya medarbetare<br />

Sedan den 24 <strong>se</strong>ptember<br />

arbetar Ulrika<br />

Edlund på <strong>TS</strong><br />

som medierevisor.<br />

Hon kommer, likt<br />

de andra medierevisorerna,<br />

att ha<br />

hand om ett blandat<br />

urval av dagspress<br />

och tidskrifter.<br />

Ulrika kommer närmast från Medströms<br />

Dataförlag, där hon arbetat som<br />

upplageanalytiker <strong>se</strong>dan 1996.<br />

Dessförinnan hade hon samma tjänst<br />

på Expres<strong>se</strong>n i 6 år. När Ulrika som<br />

19-åring skulle välja universitet föll<br />

valet på Uppsala, mycket på grund av<br />

att ”alla andra valde Lund”. I Uppsala<br />

studerade hon på ekonomilinjen med<br />

statistik som inriktning.<br />

Så här beskriver hon sig själv:<br />

<strong>–</strong> När jag inte arbetar upp<strong>ska</strong>ttar jag<br />

lugn och ro. Bästa sättet att få det är<br />

att åka till Gotland med familjen. Att<br />

läsa, sy och försöka få någon slags ordning<br />

i trädgården är inte heller så<br />

dumt.<br />

Sedan 8 augusti arbetar<br />

Sofia Söderlind<br />

på <strong>TS</strong> försäljningsavdelning.<br />

Så<br />

här beskriver Sofia<br />

sig själv:<br />

<strong>–</strong> Under drygt<br />

fyra år arbetade jag<br />

som Re<strong>se</strong>archer<br />

inom Re<strong>se</strong>arch Internationalkoncernen<br />

(f d Sifo). I augusti kom jag till <strong>TS</strong> för<br />

att söka nya utmaningar på försäljningsavdelningen.<br />

Privat tycker jag om att uppleva nya<br />

saker och testa mina grän<strong>se</strong>r. Jag äl<strong>ska</strong>r<br />

att resa, gör minst en långresa om<br />

året, samt några ”korta” i Europa.<br />

Andra intres<strong>se</strong>n är att dyka, paddla<br />

kajak, vara på eller vid sjön, sport i<br />

allmänhet (även om jag numera mest<br />

tittar på…) och att umgås med mina<br />

nära och kära.<br />

Vi ön<strong>ska</strong>r Ulrika och Sofia välkomna<br />

till <strong>TS</strong>.<br />

Det här med språkvård<br />

Det finns en veten<strong>ska</strong>plig undersökning<br />

som hävdar att alla i Sverige<br />

födda 1967 eller <strong>se</strong>nare är så<br />

indoktrinerade av engel<strong>ska</strong>n att de<br />

har svårt att <strong>se</strong> om orden <strong>ska</strong> vara<br />

ihopskrivna eller inte.<br />

Pressbyråns nya reklamkampanj i tunnelbanan:<br />

HUNGRIG? VI HAR SNABB MAT.<br />

Hur mäter man farten på mat? Hekto i<br />

minuten eller kilo i timmen?<br />

*<br />

En affär nära Linnégatan i Göteborg<br />

säljer bland annat oliver och fårost. På<br />

deras skylt kan man läsa den intressanta<br />

upplysningen:<br />

OLIVER FÅR OST<br />

Då <strong>bli</strong>r Oliver säkert glad!<br />

*<br />

I en elaffär i Tyresö kan man köpa en<br />

RAK APPARAT.<br />

Undrar om de har böjda också?<br />

*<br />

På vår nya fina kaffeautomat på kontoret<br />

finns det en fin särskrivning längst<br />

ner i instruktionerna: ”Växel i retur skål”<br />

Skål på er själva!<br />

*<br />

I godiskiosken kan man vid juletid inhandla:<br />

Skum Tomte.<br />

*<br />

En härlig särskrivning, hittad på Domus<br />

i Lund: ”Djupfryst kyckling lever”.<br />

*<br />

”Student plakat, monterad och klar”<br />

Verkar rationellt. Antagligen lämnar<br />

man in sin student på morgonen och<br />

hämtar ut honom eller henne på kvällen,<br />

färdigfestad och klar!<br />

*<br />

Särskrivning <strong>se</strong>dd på skylt utanför en<br />

restaurang: VILT BORD<br />

Gäller att hålla i tallriken...<br />

*<br />

Sett på en skylt på en korvkiosk: ”Vi<br />

tar inte emot 1000 lappar!”<br />

Upp till 999 samer går alltså bra...<br />

*<br />

26<br />

Läst i ett skyltfönster: ”Sten tvättade<br />

Levis jeans!”<br />

Snällt av Sten.<br />

*<br />

En ung civilingenjör skriver om sina<br />

arbetsuppgifter: ”Jag arbetar en hel del<br />

med fel analys.”<br />

Det verkar väl onödigt.<br />

*<br />

Sett på skylt i centrala Lund: Sjuk gymnastik.<br />

Man frågar sig vad de sysslar med på<br />

ett sådant ställe...<br />

*<br />

På ett kondis i Jakobsberg kan man köpa<br />

en både munter och berusad smörgås:<br />

Glad packad räkmacka 35.00 kr.<br />

*<br />

Sett på skylt utanför en djuraffär i<br />

Katrineholm: JÄTTEFINA SMÅDJUR<br />

DVÄRG VÄDUR MARSVIN KANIN<br />

Jag hade lust att gå in och fråga vad<br />

dvärgarna kostade.<br />

*<br />

Hur undviker man att drabbas av musarm?<br />

Aftonbladet IT har svaret:<br />

”Försök att vila under armarna mot bordet.”<br />

Låter invecklat.<br />

*<br />

Sett på reklamtavlan på Ullevi: Mässa<br />

för små företagare.<br />

Barn eller dvärgar?<br />

*<br />

Hos cykelförsäljare: BILLIGA BARN<br />

CYKLAR.<br />

Hur gör andra barn då?<br />

Datorer kan aldrig helt ersätta<br />

människor. De kan möjligen<br />

klara av artificiell intelligens,<br />

men de kommer aldrig att behär<strong>ska</strong> verklig<br />

dumhet lika bra som vi.<br />

S. J. Wilcox<br />

Jag sa till hustrun att en dator trots<br />

all sin kraft och sinnrika konstruktion<br />

i grund och botten är en gan<strong>ska</strong><br />

dum maskin som bara kan förstå två enkla<br />

instruktioner.<br />

”Verkligen”, sa hon. ”Ja, i så fall borde<br />

ni två komma bra överens.”<br />

Mike Knowles

<strong>TS</strong> webbtjänst <strong>–</strong><br />

ny version<br />

Tidningsstatistik lan<strong>se</strong>rade vid årsskiftet<br />

00/01 en databasdriven webbtjänst.<br />

I <strong>TS</strong> webbtjänst kan man bland annat<br />

<strong>ska</strong>pa underlag för medieplanering,<br />

medieanalys och konkurrentbevakning.<br />

Tjänsten består idag av cirka 1000<br />

tryckta medier, samtliga anslutna till <strong>TS</strong>.<br />

Man kan söka t ex annonspri<strong>se</strong>r, <strong>TS</strong>upplaga/<br />

RS-distribution för de <strong>se</strong>naste<br />

tio åren, hushållstäckning på A-region,<br />

kommun- eller församlingsnivå<br />

för de <strong>se</strong>naste fem åren samt tekni<strong>ska</strong><br />

fakta och adres<strong>se</strong>r. Med andra ord är<br />

det samma information i <strong>TS</strong><br />

webbtjänst som idag återfinns i <strong>TS</strong><br />

samtliga pappersba<strong>se</strong>rade informationsprodukter<br />

(Svensk Annonstaxa,<br />

Svensk Reklamtaxa, <strong>TS</strong>-boken, Dagspres<strong>se</strong>ns<br />

Detaljspridning m.fl.).<br />

Presstödsreglerna<br />

anpassas till <strong>TS</strong><br />

Efter att tidigare ha haft mer restriktiva<br />

regler för presstödsupplagan<br />

anpassar Presstödsnämnden sina<br />

rabattregler till de som gäller för <strong>TS</strong>upplaga.<br />

Dagspres<strong>se</strong>n kommer att få<br />

mer presstöd.<br />

Vissa tidningar har anpassat sin<br />

upplagestruktur efter presstödsreglerna<br />

och andra inte. Detta gör<br />

att regeländringens effekter kommer<br />

att variera ute bland tidningarna.<br />

Konkret innebär ändringen att<br />

även exemplar med rabatt mellan 25<br />

<strong>TS</strong> 60 år <strong>–</strong> 2002<br />

Nästa år fyller Tidningsstatistik 60 år.<br />

Det tänker vi fira tillsammans med<br />

våra kunder och kontakter samtidigt<br />

som vi pu<strong>bli</strong>cerar<br />

helårssiffrorna för år<br />

2001. Boka redan nu<br />

in kvällen den 28 februari.<br />

Inbjudan<br />

1942<br />

2002<br />

kommer.<br />

Sven<strong>ska</strong> Annonsörers<br />

Förening (nuvarandeReklamförbundet)<br />

började i<br />

mitten av 20-talet<br />

samla in och värdera<br />

uppgifter om tidningars<br />

upplagor<br />

och spridning.<br />

Ytterligare ett steg tog Institutet för<br />

Marknadsundersökningar (IMU)<br />

inom annonsbyrån Ervaco i början av<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Tanken med <strong>TS</strong> webbtjänst är att<br />

man <strong>ska</strong> kunna hitta både aktuell<br />

information och historik på ett och<br />

samma ställe. Informationen i <strong>TS</strong><br />

webbtjänst uppdateras ständigt.<br />

En ny funktion i webbtjänsten är<br />

att medierna själva kan lägga in information<br />

som rör den egna tidningen.<br />

Tex kan de skriva om en särskild<br />

kampanj, erbjudande eller något<br />

annat som de vill informera om.<br />

Den nya funktionen finns under länken<br />

”Fakta” och heter ”Mediernas<br />

egen information”.<br />

Ring eller maila gärna om du vill<br />

testa <strong>TS</strong> webbtjänst gratis under en<br />

vecka!<br />

Sofia Söderlind,<br />

sofia.soderlind@ts.<strong>se</strong><br />

08-507 424 26<br />

och 50 procent med en varaktighet<br />

upp till 6 månader kommer att<br />

vara presstödsgrundande. Tidigare<br />

var tidsgrän<strong>se</strong>n 3 månader för<br />

presstödet. Dessa redovisningsprinciper<br />

kommer att gälla för<br />

upplagesammanställningarna från<br />

och med 2001-01-01 och framåt.<br />

Den kvarstående skillnaden<br />

mellan <strong>TS</strong>- upplaga och presstödsupplaga<br />

är bedömningen av taltidningarnas<br />

dublettexemplar.<br />

Dessa medräknas ej i presstödsupplagan<br />

och räknas i <strong>TS</strong>-upplagan<br />

som dokumenterade friexemplar.<br />

30-talet, då på uppdrag av tidningarna.<br />

IMU utförde så kallade tidningsstudier,<br />

främst upplage- och<br />

spridningsuppgifter jämte besked om<br />

annonsvolym, i huvudsak ett resultat<br />

av personliga intervjuer på<br />

utgivningsorten.<br />

Dessa tidningsstudier överlät<br />

Ervaco 1942 till Sven<strong>ska</strong> Auktori<strong>se</strong>rade<br />

Annonsbyråers Förening, som<br />

bildade Tidningsstatistik AB.<br />

Tidningsutgivareföreningen gick in<br />

som hälftenägare 1945 och 1952 blev<br />

<strong>TS</strong> en trepartsorganisation med<br />

Sven<strong>ska</strong> Annonsörers Förening som<br />

delägare.<br />

Idag ingår <strong>TS</strong> i Re<strong>se</strong>arch International<br />

(f d Sifo). Minoritetsägare är<br />

Annonsörföreningen och Mediebyråerna<br />

i Sveriges Reklamförbund.<br />

27<br />

Hur viktiga tycker du att de<br />

tecknade <strong>se</strong>rierna är i tidningen?<br />

Läsarna svarar<br />

Stig Johansson, 67,<br />

tandläkare, Järfälla<br />

<strong>Visst</strong> är de viktiga. Nästan<br />

alla <strong>se</strong>rier har en undermening<br />

som väcker intres<strong>se</strong>.<br />

Elisabeth Wallén, 43,<br />

crui<strong>se</strong> consultant,<br />

Tullinge<br />

Jag tycker inte att <strong>se</strong>rier är<br />

särskilt viktiga utan föredrar<br />

att läsa nyheterna.<br />

Carin Egehult, 25,<br />

ekonomiassistent,<br />

Kallhäll<br />

Jag tycker att de är viktiga<br />

eftersom de ger en trevlig<br />

verklighetsflykt vid frukostbordet.<br />

Christer Wallensten,<br />

36, projektledare<br />

inom arkitektur och<br />

design<br />

Jag tycker att de är helt ointressanta<br />

och oviktiga.<br />

Felix Thim, 9, skolpojke,<br />

Trångsund<br />

De är nog inte så viktiga<br />

men de är roliga att läsa.<br />

Helårssiffrorna<br />

för alla<br />

<strong>TS</strong>- och RS-anslutna medier<br />

i <strong>TS</strong>-tidningen den 1 mars 2002

… har du möjlighet att teckna ett<br />

12-månaders abonnemang av <strong>TS</strong>webbtjänst<br />

… få er logotyp i webbtjänsten<br />

med länk till er webbplats<br />

… samt annons i marsnumret av<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 2002 till ett förmånligt<br />

pris<br />

I <strong>TS</strong> Webbtjänst kan du snabbt söka aktuell information<br />

om annonspri<strong>se</strong>r, tekni<strong>ska</strong> fakta, adres<strong>se</strong>r<br />

samt <strong>TS</strong> Upplaga/RS Distribution för de <strong>se</strong>naste tio<br />

åren och hushållstäckning på a-region- kommunoch<br />

församlingsnivå för de <strong>se</strong>naste fem åren.<br />

Webbtjänsten innehåller information om närmare 1<br />

000 <strong>TS</strong>-anslutna tryckta medier i Sverige.<br />

I marsnumret av <strong>TS</strong>-tidningen redovisas alla <strong>TS</strong>anslutna<br />

medier sina upplagor/distribution. En annons<br />

i <strong>TS</strong>-tidningen når ut till de flesta av Sveriges<br />

beslutsfattare inom medie- och reklambranschen.<br />

12 månaders abonnemang<br />

Webbtjänst + logotyp + 1/1-sida färg<br />

<strong>TS</strong>-tidningen mars -02. Pris 19 000 kr<br />

(Ord. pris 25 500 kr)<br />

12 månaders abonnemang<br />

Webbtjänst + logotyp + 1/2-sida färg<br />

<strong>TS</strong>-tidningen mars -02. Pris 15 000 kr<br />

(Ord. pris 20 500 kr)<br />

12 månaders abonnemang<br />

Webbtjänst + logotyp + 1/1-sida s/v<br />

<strong>TS</strong>-tidningen mars -02. Pris 15 000 kr<br />

(Ord. pris 20 500 kr)<br />

<strong>TS</strong>-tidningen 3 december 2001<br />

Just nu ...<br />

12 månaders abonnemang<br />

Webbtjänst + logotyp + 1/2-sida s/v<br />

<strong>TS</strong>-tidningen mars -02. Pris 11 000 kr<br />

(Ord. pris 17 500 kr)<br />

12 månaders abonnemang<br />

Webbtjänst + logotyp. Pris 5 000 kr<br />

(Ord. pris 10 500 kr)<br />

Moms och reklam<strong>ska</strong>tt (för annons) tillkommer. Erbjudandet<br />

om logotyp gäller <strong>TS</strong>-anslutna medier.<br />

Vill du veta mer, kontakta:<br />

Helena Svensson, tel: 08-507 424 27<br />

Sofia Söderlind, tel: 08-507 422 73<br />

Frida Wentzel, tel: 08-507 424 22<br />

Företag ................................................................<br />

...............................................................................<br />

Beställare ............................................................<br />

..............................................................................<br />

Telefon ................................................................<br />

E-post ..................................................................<br />

Ja, jag beställer det ovan förkryssade och vill<br />

<strong>bli</strong> kontaktad angående materialtid för<br />

annon<strong>se</strong>n!<br />

Jag vill testa <strong>TS</strong> webbtjänst gratis en vecka. Maila ett<br />

lö<strong>se</strong>nord!<br />

Låter intressant! Kontakta mig!<br />

Faxa eller e-posta intres<strong>se</strong>anmälan till:<br />

Sofia Söderlind<br />

Faxnummer: 08-507 424 01<br />

E-post sofia.soderlind@ts.<strong>se</strong>

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!