LKAB förbättrar förrådsservicen - Idhammar AB

Innehåll:
LKAB förbättrar förrådsservicen
Sida 2–3
Inspirerande TPM-möte
Insikt genom utsikt –
Kurs med grupparbeten
Vi på Idhammar
Kompetensanalys
Idhammar 2002
Kursinformation
Smarta smålänningar går samman
Sida 8
Våren är på väg!
Nyheter från Idhammargruppen
drift
Sida 2–3
Sida 4
Sida 5
Sida 6
Sida 6
Sida 7
LKAB förbättrar
förrådsservicen
LKABs förrådsverksamhet har en omsättning på ca 400 miljoner
kronor per år, och kraven på rationell hantering och precision är höga.
Förrådet i Malmberget har en mycket väl fungerande servicegrad,
men förrådet i Kiruna har inte fullt ut levt upp till de ökande kraven på
tillgänglighet och har därför sett ett behov av förbättringar.
Som ett led i detta har man gjort en stor genomgång av förrådet, och
infört ett helt nytt flöde för att hantera inkommande och utgående
artiklar. Förändringen är genomförd i varmförrådet, och kallförrådet
står näst på tur.
Tidigare såg förrådet ut som det ofta gör
på många företag: trångt, mörkt, stökigt, en
dålig arbetsmiljö som bland annat resulterat
i revirtänkande bland personalen. Under
2001 beslöt ledningen att inleda ett effektiviseringsarbete
i förrådet. En förrådsutredning
genomfördes av en utomstående
konsult, Tage Bengtsson från Idhammar.
Utredningen visade att det grundläggande
var att få en smidigare hantering samt ordning
och reda i förrådslokalen. En annan
viktig punkt var att minska förrådsvärdet
och antalet artiklar. Planerings- och utvecklingsarbetet
av det nya förrådet har till större
delen gjorts av personalen själva.
Det första steget var att bygga ett gemensamt
lunch-/rastrum. Det sågs som nödvändigt
för att öka sammanhållningen. Därefter
genomfördes en rad förändringar för att förbättra
ergonomi och effektivitet i lokalerna.
Tidigare var förrådet indelat i två plan,
Citat
Bernhard Rova
”När jag kom hit för tre år sedan var det
som Fort Knox, otillgängligt och instängt.
Det har blivit en enorm förändring.”
Nummer 7
mars 2003
Sam Lidman och Bernhard Rova i det förnyade förrådet.
vilket innebar mycket bärande upp och ner
för smala trappor. Mellantaket revs, och
hyllorna kunde byggas på höjden. Det var
en utmaning i sig att utveckla ett nytt,
modernt, förråd inom väggarna för det
gamla.
Läs mer om förrådssatsningen
på LKAB i Kiruna på sida 2–3
1

Förrådsförbättring/TPM-möte
Logiskt flöde
En viktig fråga var att skapa ett så
logiskt och smidigt flöde som möjligt
genom förrådet; att minimera antalet
lyft, förenkla uppackningen och att förkorta
transportsträckorna.
Godset kommer in i ena änden, och
redan när det lastas av bilarna startar
sorteringen. Det som ska in i kallförrådet
körs dit, övriga artiklar tas in i varmförrådet.
Pallarna ställs på ett rullband som också
fungerar som arbetsbord. Bandet lutar
något så att pallarna kan skjutas framåt
med handkraft, men det lutar inte mer
än att det går arbeta med truck.
Vid rullbandet kontrolleras godset mot
packsedlarna och registreras i datorn.
Efter detta skall artiklarna sorteras in
på rätt plats i förrådet. Alla eventuella
avvikelser, till exempel om artikeln är
skadad eller om någonting saknas, ska
Tydliga skyltar talar om vilken hylla lådan är på väg till.
2
LKAB förbättrar förrådsservicen
Inspirerande TPM-möte
Sedan lång tid tillbaka har vi på
Idhammar arbetat med utbildning
och med konsultstöd vid
införandet av TPU/TPM.
Några kunder har kommit mycket
långt med sitt TPU/TPM-arbete medan
andra har stött på svårigheter. Gemensamt
för alla är att det finns många
frågeställningar som behöver belysas.
Kundernas åsikter och idéer är viktiga
för oss, eftersom vi därigenom kan
förbättra våra tjänster.
Därför anordnades ett möte den 17–18
oktober 2002, där 20 förväntansfulla
lösas innan det kommer in i själva förrådet.
På så sätt behålls kontrollen och
differenserna minskar.
På andra sidan rummet finns ett annat
rullband, med lådor. Den som sorterar
in artiklarna väljer en gul skylt vars
nummer överensstämmer med rätt hyllplacering.
Han sätter även en blå skylt
med motsvarande nummer på sidan
av lådan. När lådan fyllts med de artiklar
som ska in på den aktuella hyllan
plockas den gula skylten bort och lådan
förs vidare med rullbandet in i nästa
rum, där nästa person tar över.
Tydlig märkning
för säkring av kvalitet
Eftersom lådorna är märkta med rätt
hyllnummer, och inte innehåller några
artiklar som ska till andra hyllor så går
det lätt att sortera in var sak på sin
plats.
En annan finess är att
emballagen avlägsnas
innan artiklarna
läggs på hyllorna.
Kartongerna används
sedan för att packa de
artiklar som beställts
ut ur förrådet. På så
vis städas onödigt
skräp undan, och
innehållet på hyllorna
blir lättare att
överblicka.
Mats Eliasson, SSAB Tunnplåt
Det nya arbetssättet
gör att alla kan fokusera
på sin uppgift.
och diskussionsvilliga
deltagare
från 12 företag
inom olika branscher
deltog.
Bland deltagarna
fanns bl a produktionschefer,
underhållschefer
och TPM-projektledare,
vilket
bådade gott för
en bred och
mångfacetterad
diskussion.
FAKTA
LKAB
Forts från sidan 1 Grundades 1890.
Bryter och förädlar järnmalm.
Omsättning 2002: 5 186 miljoner kronor
Antal anställda: ca 3 000,
varav ca 1 600 i Kiruna
Det blir inte så mycket spring fram och
tillbaka och ingenting faller mellan stolarna
för att alla trodde att någon annan
gjorde det som skulle göras. Man tillämpar
också arbetsrotation, så att personalen
får olika arbetsuppgifter olika dagar.
Ordning och reda är grunden
Allt baseras på ordning och reda. Prioritet
ett är att få upp allting från golvet.
Det underlättar städningen och skapar
en psykologisk spärr mot att ställa ifrån
sig saker där det råkar finnas en tom yta.
Att förrådet är välstädat och bra organiserat
ökar trivseln bland personalen.
Det välorganiserade förrådet gör det
också lättare för nykomlingar att lära sig
rutinerna.
Förrådsgruppen tar ofta in personer som
ska rehabiliteras. Ofta omfattar detta
endast en kort period, det måste därför
gå snabbt att komma in i arbetet – annars
blir verksamheten lidande.
Eftersom syftet med mötet är att lära
av varandra och att diskutera fördelar,
förutsättningar och fallgropar vid arbetet
med TPM utformades inget detaljprogram
med givna hållpunkter. Istället
bad vi att få förslag till ämnesområden
från deltagarna.
Det resulterade i följande diskussionspunkter:
mätetal för TPM, att tillämpa
5 S, Operatörsunderhåll och TPM-arbets-
och förbättringsgrupper.
Varje ämne introducerades kortfattat
och åtföljdes av grupparbeten och diskussioner
som inriktades på: Så här har

Utgående gods ställs vid den port som har den aktuella adressen. Utanför, på andra
sidan lastgången, finns motsvarande uppställningsplatser för gods från kallförrådet.
Genom ordning och reda samt tydlig
märkning av alla artiklar blir det lättare
att hitta det man letar efter. Märkning
sker både med färgkoder och artikelnummer.
Arbetsmiljö i fokus
Obehöriga släpps inte in i förrådet utan
ledsagare. Det är dels för att förhindra
att det blir oordning om någon tar en
sak och sedan lägger tillbaka den på fel
plats. Men framför allt är det för att förhindra
olyckor, till exempel att någon
blir påkörd av en truck.
Arbetet kan underlättas genom enkla förändringar.
För att underlätta vid inventeringar
töms oljor och liknande över från
sina fat till graderade tankar. Därmed
slipper personalen gissa sig till hur
mycket som finns kvar.
Citat
Sam Lidman
”Människan är lat av naturen, därför gäller
det att göra allting så enkelt och tydligt som
möjligt.”
Olov Martinson, Martinsons Trä, Bygdsiljum, Håkan Leu, SSAB Tunnplåt, Borlänge,
Jens Axén, VCE, Eskilstuna, Jan Tenås, Husqvarna AB, Brastad
vi gjort, Vilka förutsättningar måste uppfyllas?
Vilka fallgropar kan man råka ut
för? Vilket resultat kan man uppnå?
Här framkom många idéer och syn-
Batterierna till truckarna behöver
regelbundet fyllas på med destillerat
vatten för att inte skadas. Hittills
har det varit lite si och så med
det, men snart ska det bli ändring.
Genom att dra slangar och kopplingar
till varje truckplats blir det
enkelt att få in rutinen att fylla på
batteriet.
Bättre samordning ger
högre servicegrad mot kund
Det ska bli bättre samordning
mellan förråden på LKABs olika
enheter. Bland annat ska samma
LK-nummer, det vill säga interna artikelnummer,
användas.
LKAB strävar också efter att minska
antalet artiklar i förrådet, men eftersom
maskinerna, och därmed reservdelarna,
är så specialiserade måste förrådet vara
omfattande.
Leveranstiderna på vissa reservdelar är
mycket långa, upp till sex månader
är inte ovanligt. Detta bidrar givetvis
till omfattningen. Genom att samordna
inköp, och ha god kontakt med leverantörerna
kan man ändå hålla förråden
nere. En av leverantörerna har till exempel
lager i Luleå, 35 mil bort. Det innebär
att LKAB kan ha ett fåtal artiklar
i förrådet, säkerhetsreserven kan finnas
hos leverantören.
Det viktigaste är ofta att veta hur lång
tid det tar att få en reservdel, sedan kan
man planera efter det.
Inköpsservice för varor
utanför förrådssortimentet
LKAB har infört en ny funktion, Inköpsservice.
Avsikten är att kunna hjälpa
punkter som både vi och
deltagarna kunde ta med
hem och tillämpa i den
egna verksamheten. Ett
mycket uppskattat inslag
i mötet var när några av
deltagarna presenterade
hur de har infört TPM
i sina respektive företag
och vilket resultat som
uppnåtts.
Även kvällen mellan
mötesdagarna användes
för utbildning. Här fick
deltagarna lära sig hur man blandar
de mest exotiska drinkar. Naturligtvis
ingick en provsmakning vilket ytterligare
höjde diskussionsvilligheten.
Förrådsförbättring/TPM-möte
kunderna även med de varor som inte
finns på hyllan i förrådet. Kunderna
beskriver vad de vill ha, sedan letar
Inköpsservice upp den leverantör som
har de bästa villkoren och gör beställningen.
En av fördelarna är att via
Inköpsservice kunna styra avropen till
färre leverantörer, färre varianter, standardiserade,
godkända produkter
Citat
Lars Åke Bergström
”Genom samordning och planering, till
exempel planerad förrådshållning i samarbete
med leverantörerna, kan vi minska
behovet av att ha ett stort antal artiklar i
lagret och kan ändå tillgodose ökande
krav på tillgänglighet från kunderna.”
Det är viktigt att förrådet håller en hög
servicegrad, dels för att produktionen
inte ska hindras av att exempelvis reservdelar
saknas, dels för att avdelningarna
ska vända sig till förrådet istället för att
göra egna inköp. Med hög servicegrad
minskar vi de egna inköpen i verksamheten
genom olika kanaler, och kan på
detta sätt styra delar av inköpen med
fokus på kostnaderna för LKAB.
De förändringar LKAB i Kiruna klarat
att genomföra på en kort tid är imponerande.
Ännu återstår många åtgärder innan allt
är klart, inte minst i kallförrådet, men
personalen på förrådet har redan visat
att stora förändringar är möjliga.
Eva Andersson
idrift@idhammar.se
Nästa möte är planerat att genomföras
i maj 2003 och ett av de deltagande företagen
står som värd. Vill du veta mer
om Idhammars TPM-möten? Ring, faxa
eller maila till Jürgen Steffens.
Jürgen Steffens
jurgen@idhammar.se
3

Kurs med studiebesök
4
Insikt genom utsikt –
Kurs med studiebesök
Kennet Lindström och Anders Sjögren från Metsä Tissue går kursen
Att leda och utveckla underhållet. Här berättar de om sina intryck
från kursen och de grupparbeten och studiebesök som hör till.
Vad tycker ni om kursen?
Anders: –Den är väldigt givande. Allt
går inte att överföra till det dagliga arbetet,
men det mesta går att använda direkt.
Det är ett stort plus att möta deltagare
från andra företag. Det blir bra diskussioner
om hur man löst olika delar i
underhållet. Även om företagen är olika
så visar det sig att principen för underhåll
är densamma.
Kennet: –Kursupplägget är bra. Fyradagarspasset
blev lite kompakt, med
mycket information att mata in. Underhållsfolk
är ju vana att röra på sig hela
dagarna, så jag kan tänka mig att det var
fler än jag som hade myror i benen.
Anders: –Ja, vissa lektioner var jobbiga,
andra var desto mer intressanta. Vad som
känns mest relevant beror på situationen
på det företag man kommer ifrån. Men
det är bra att få en inblick i alla frågor.
Vad får ni ut av kursen?
Anders: –Att man får in ”tänket”, hur
man arbetar för att motivera medarbetarna
när det gäller underhåll. Vi
arbetar med ständiga förbättringar, integrerat
underhåll och operatörsunderhåll.
Många av kursledarna har jobbat som
underhållsledare, så de vet vad de pratar
om, och vilka problem man ställs inför.
De kan komma med konkreta exempel.
Kursmaterialet är bra och omfattande,
det kan man plocka många godbitar ur.
Skulle vilja ändra någonting?
Kennet: –Nej, inte innehållsmässigt, det
som varit uppe har varit intressant och
bra. Möjligen skulle man kunna sprida
kursen geografiskt. Bortsett från grupparbetena
så är alla sammankomster i
Södertälje, trots att kursdeltagarna finns
spridda över hela landet. Men det ska
förstås fungera för föreläsarna också.
Vad tycker ni om grupparbetena?
Anders: –Kennet och jag är väldigt
nöjda. Vi fick samarbeta med ett par
FAKTA
Grupparbeten
De grupparbeten som genomförs går ut på
att man skall lära sig att göra en underhållsanalys,
en auditering, för att kunna förändra
och utveckla den egna verksamheten.
kurskompisar från LKAB, en verksamhet
som var helt ny för våra ögon. Deras
processer är helt annorlunda från det
vi jobbar med. Men, precis som under
kursen upptäcker man att skillnaderna
egentligen inte är så stora. Det handlar
ofta om att man har prioriterat olika
frågor, det är bra att kunna se hur andra
har löst underhållsfrågorna i praktiken.
Grupparbetena förstärker detta att man
går på kursen även när man är hemma.
Kennet: –Grupparbetena var väldigt
roliga. Man kommer kurskamraterna
inpå livet, dessutom kommer man in i
deras arbete. De problem som finns på
den egna arbetsplatsen finns även på
andra, oavsett industri, men man kan ha
tacklat dem på olika sätt.
Berätta mer om grupparbetena
Anders: –När vi blev indelade för grupparbeten
så skämtade Kennet och jag om
att vi säkert skulle bli hopparade med
killarna från Kiruna, och så blev det!
Visst är det långt mellan Kiruna och
Mariestad, men allt praktiskt löser sig.
Kennet: –De besökte oss först. De var
nere två dagar vilket egentligen var lite
för kort tid för att hinna med allt, framför
allt att diskutera
och reflektera. Det
blir mest att man
visar ”så här är det”,
mer tid skulle kunna
läggas på att prata
om varför, och hur
det skulle kunna
vara. De fick gå
igenom bruket, och
göra intervjuer för
auditeringen. De ha
hade inte varit på något bruk innan, och
ytligt sett skiljer det sig mycket mellan
deras verksamhet och vår. Den 7–9 januari
var det dags för oss att besöka dem.
Anders: –Vi tog tåg och flyg upp till
Kiruna, där vi blev mötta på flygplatsen.
Vi fick hoppa i skoteroveraller, sen fick
vi åka hundspann från flygplatsen – det
var en upplevelse.
–Vi gjorde studiebesök i gruvan. Eftersom
vi hade våra gruppkamrater med
som guider fick vi gå långt in och se
mycket. De berättade om det vi såg, och
vi fick en god inblick.
Förberedelser för hundspannsfärd
–Vi fick äta på restaurangen nere i
gruvan, och på kvällen var det tid för
bastubad med tillhörande nedkylning i
snön. När vi var i Kiruna var det sex
eller sju minusgrader, veckan innan hade
det varit –36°. Klockan halv två varje
natt spränger de i gruvan, då kunde vi
känna hur hotellet skakade.
Slig rullas till kulor i rulltrummor.
–Den andra dagen hade våra gruppkamrater
bokat in möten för oss med operatörer
och underhållsfolk. På kvällen
var det mycket hysch-hysch. Sedan blev
vi inslängda i en bil och fick åka till
ishotellet i Jukkasjärvi. Därefter var vi
inbjudna till bolagshotellet för att träffa
övriga chefer över en god middag.
Kennet: –Det var bra att få träffa folk
från alla nivåer, från chefer till folk på
golvet. De har ofta olika infallsvinklar,
som det är nyttigt att ta del av. Det var
ett väldigt givande besök. Det främsta
intrycket var att det är så stort. Det är
mycket mer än stort! Dels på så sätt
att det sysselsätter många människor
på orten, men framför allt rent fysiskt.
Innan vi kom upp till LKAB tyckte vi
nog att vårt pappersbruk,
och de maskiner vi har
där är rätt stora. Men i
jämförelse så är det ju
bara små pluttar.
Dag tre besökte vi gruvan
igen, och gjorde några
fler intervjuer. På eftermiddagen
bar det hemåt
igen.
Anders: –Det var ett otroligt
fint upplägg på hela
besöket. Tyvärr visade det sig vara lite
ont om tid för oss också, trots att vi var
uppe tre dagar. Ett generellt råd till alla
som ska göra sådana här grupparbeten
och besöka varandras företag är att ta till
ordentligt med tid.
En annan sak som vi vill poängtera är att
den här kursen passar personal på olika
nivåer, inte bara underhållsledare. Det är
ju fler som berörs av de här frågorna,
och som behöver ha inblick i vad det
handlar om, till exempel produktionsledare
och övriga chefer.
Eva Andersson
idrift@idhammar.se

Ny på jobbet
Till våra kunder,
Marcus Christiansson är ny konsult på
Idhammar. Han har varit i gång sedan
januari, så några av er har redan hunnit
träffa honom. För er som inte har det
kommer här en kort presentation.
Marcus är 31 år, bor i Hässleholm i
Skåne och ägnar fritiden åt innebandy.
Vad ska du göra på Idhammar?
Jag ska arbeta för att öka förståelsen
mellan människa och maskin i förändringsarbete.
Jag hoppas på att fungera som en katalysator
vid förändringsarbeten, främst i
personalrelaterade frågor. Tyvärr finns
ofta en klyfta mellan ledningsgrupper
och övrig personal, och jag vill bygga
broar däremellan. Det gäller att få alla
att förstå varför den förändring man
jobbar med är viktig.
Inledningsvis vill vi tacka alla våra kunder, trogna så väl som nytillkomna,
för det gångna året. Nu har vi hunnit en bit in på 2003, ett år med många
nya projekt och utbildningar.
Vi på försäljningsavdelningen på Idhammar AB vill gärna berätta om vårt
arbete och vad vi kan hjälpa till med.
Du kan vända dig hit om det mesta inom vår verksamhet, exempelvis:
• frågor som rör vår konsultverksamhet,
• information om kurserna i vår katalog,
• kursanmälan för dig eller någon av dina medarbetare,
• rådgivning när det gäller öppna eller företagsinterna kurser,
• undersöka möjligheten att genomföra en kurs på den ort du önskar,
• utbildningsplan för hela företaget samt rådgivning om
kompetensutvecklingen i ditt företag,
• kostnadsförslag för alla typer av utbildningar,
• idéer om kurser som ännu inte finns i vårt utbud.
Har du övriga frågor hjälper vi gärna till med dem också. För frågor som
vi själva inte kan besvara vägleder vi dig till den som är mest kompetent
inom området.
Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete under 2003.
Mycket vänliga hälsningar
Elisabet Nordqvist Wargclou 08–556 477 63
Maria Ohlson 08–556 477 64
Ewa Nilsson 08–556 477 66
Ingela Engman 08–710 48 00
Rent praktiskt kommer jag ofta att
fungera som projektledare. Jag kommer
att göra nulägesanalyser,
titta på frågor som
rör arbetsmönster och
genomföra förbättringsarbeten.
Var har du jobbat
tidigare?
Innan jag började på
Idhammar arbetade jag
som produktionschef på Ekodoor i ett
år. Dessförinnan arbetade jag med
underhållsutveckling på Korsnäs i fem
år. Bland annat använde jag mig av
förbättringsgrupper, TPU/TPM, arbetsmönster
och mekaniskt ansvar. Jag hade
personalansvar både på Korsnäs och på
Ekodoor.
Ewa
Vi på Idhammar
Elisabet
Maria
Vad har du för utbildning?
Jag är högskoleingenjör, närmare
bestämt driftingenjör med inriktning på
kraft och värme. Jag har även läst 20
poäng ekonomi. Sedan läste jag Östasienkunskap,
med inriktning på seder
och bruk, eftersom jag skulle ha åkt
dit. Men så kom krisen i Asien och jag
fick ändra mina planer. Slutligen har jag
även studerat pappersmasseteknik och
psykologi.
Vad har du för mål i ditt arbete?
Jag är intresserad av samspelet mellan
teknik, ekonomi och människor. För
mig är personalens välbefinnande är det
viktigaste. Du ska ha roligt på jobbet,
varje dag ska man ha ett guldkorn med
sig hem.
Eva Andersson
idrift@idhammar.se
5

Kompetensanalys
6
Kompetensanalys – för att
trygga företagets framtid
Svenska företag har kommit långt beträffande att platta till sina
organisationer. Ansvar och befogenheter flyttas längre och längre
ner i företaget, vilket är bra under förutsättning att den som får
det ”nya” ansvaret har kompetens att klara sina uppgifter. Tyvärr
pekar de höga ohälsotalen på att organisationsförändringen, i vissa
fall, gått för fort.
Nya arbetssätt kräver andra kompetenser,
inte bara på utförandesidan utan också
i ledarrollen. En förutseende arbetsgivare
ser till att ha rätt kompetens på rätt
plats.
Vi på Idhammar har verkat inom svensk
industri under de senaste 30 åren och
sett de stora, ibland omvälvande, förändringar
som skett i den industriella produktionsmiljön.
Förändringar, där nya
företag klarat av att etablera sig, men
där många gamla företag inte förmått att
anpassa sig till den nya miljön och den
nya tidens krav.
Du har säkert hört det förut, och du har
kanske sagt det själv, men det tål att
upprepas: Medarbetarnas kompetens är
helt avgörande för ditt företags möjlighet
att lyckas.
Användningsområden
Egentligen är det bara den egna fantasin
som begränsar vad kompetensanalys
kan användas till, men de vanligaste
områdena är:
• att kartlägga medarbetarnas nuvarande
kompetens
• att analysera behovet av framtida
behövda kompetenser
• att skapa underlag för medarbetarsamtal
och upprätta personliga
kompetensutvecklingsplaner
• att analysera företagets totala
utbildningsbehov
• att matcha befattnings- och rollkrav
mot de kompetenser som redan finns i
företaget
• att skapa kravprofiler vid
nyrekrytering
• att kartlägga kompetensförluster vid
nedskärning, omorganisation och
pensionsavgångar
• att tydliggöra företagets övergripande
mål och beskriva de kompetenser som
behövs för att nå målet
Kompetensinventering och analys
Om du instämmer i ovanstående så ställ
dig frågan om ni arbetar med kompe-
tens- och kompetensutvecklingsfrågor ur
ett långsiktigt och strategiskt perspektiv.
Om du finner att svaret är ja så kan du
sluta att läsa här.
Om du skulle vilja ta ett strategiskt grepp
på dina kompetensutvecklingsfrågor så
kan vi erbjuda ett koncept som vi kallar
för ”Idhammar Competence Management©”
. Det innefattar i korthet följande
steg:
• Kompetenskravsanalys på 3–5 års sikt
• Kompetensutvärdering
• Gap-analys
• Utvecklingsstrategi
Kompetenskravsanalysen görs tillsammans
med er i företaget i form av nulägesauditering
och Workshops. Analysen
sker i fyra nivåer:
Lägsta nivån innebär att personen behöver
ständig handledning. På nivå 2 klarar
sig personen i stort sett själv. Den 3:e
nivån innebär att personen är helt självgående.
Den högsta nivån är att personen
är specialist och kan lära andra.
När inventeringen är klar kan kompetensanalyser
göras på såväl person- som
avdelnings- och företagsnivå. Ett produktionsteam
på 10 personer kanske tillsammans
har all kompetens som behövs
men är en nyckelperson borta påverkas
hela gruppens arbete. Genom att analysera
behövda kompetenser mot befintliga
kan ”gapet” åtgärdas genom riktad
kompetensförsörjning/utbildning.
Utvärdering av befintlig kompetens och
Gap-analys sker med hjälp av systemet
LCube som är utvecklat av vår partner
med samma namn.
Utvecklingsstrategin tas fram utifrån
Gap-analysen och anpassas till övergripande
strategier och policy i företaget.
Intresserad? Kontakta mig på Idhammar
AB så kan jag berätta mer.
Tel 08-710 48 00 eller e-post
Erik Seger
erik.seger@idhammar.se
Idhammar
2002
År 2002 var ett bra år för Idhammar,
trots det rådande konjunkturläget.
Under året påbörjades och genomfördes
ett antal mycket intressanta konsult- och
utbildningsuppdrag. Bland dessa skall
speciellt nämnas ett omfattande utbildningsprojekt
på SSAB Borlänge.
Bland konsultprojekten kan vi nämna
förstudier och kravspecifikationer för
nya underhålls-, förråds- och inköps–
system på Holmens fabriker i Braviken
och Iggesund. Vidare har vi genomfört
ett mycket intressant projekt på Eka
Chemicals i nära samarbete med Vattenfall
Service Syd. Mer om detta kommer
i senare nummer av i drift.
Under året har vi förstärkt vår organisation
genom att anställa ytterligare konsulter,
bland annat genom vårt förvärv
av TPD AB i Oxelösund. Detta förvärv
känns idag som en rejäl vitamininjektion
för oss. Thomas Ålund som var VD
på TPD har ett förflutet som ansvarig för
de öppna kurserna på ”gamla” Idhammar,
en roll som han åter kommer att
axla hos oss.
Förvärvet av TPD innebar också att vi
fick en ”filial” i Malaysia där TPD har
haft ett dotterbolag. I skrivande stund
har vi två konsulter där, som slutför ett
RCM-projekt.
Under 2003 kommer vi att satsa på
att fortsätta vår tillväxt inom utbildnings-
och konsultområdet. En ordentlig
satsning kommer att göras på vårt
koncept ”Competence Management”, vi
satsar även på mer produktionsinriktade
utbildnins- och konsultuppdrag.
Vi hoppas kunna fortsätta att utveckla
de goda och förtroendefulla relationer vi
har med våra kunder, även under 2003.
Per Möller
per@idhammar.se

Förvarar ni
reservdelarna på rätt sätt?
Hittar ni dem när de behövs?
Våra förrådskurser hjälper er
att spara pengar och tid.
AKTUELLA KURSER VÅREN 2003
307:10
406:33
601:21
316:01
401:26
404:13
304:11
418:10
303:09
603:03
403:32
113:05
402:19
817:08
109:10
417:14
102:82
309:29
401:27
Systematisering och utveckling av FU
Elunderhåll för mekaniker
Rutiner och hantering i förrådet
Kompetensanalys
Tribologi och smörjteknik, del 1
FU och inspektionsteknik, del 2
Beredning och planering av underhållsarbeten
Elkunskap, steg 2
Logik och metodik i felsökning
Material- och komponentkännedom i förrådet
FU och inspektionsteknik, del 1
Att arbeta med RCM
Tribologi och smörjteknik, del 2
Samordningsansvar för arbetsmiljön - avtalsjuridik
Att starta och leda TPU/TPM
Elkunskap, steg 1
TPU/TPM i praktiken – Produktionsanpassat underhåll
ProduktivitetsSpelet
Tribologi och smörjteknik, del 1
Vad, var, varför och
hur mycket ska det smörjas?
Smörjteknik del 1
ger svaren!
Studera på egen hand?
Beställ Idhammars
praktiska handbok
Underhållsteknik
författad av Jürgen Steffens
och Per Möller. Ring på
08-710 48 00 eller besök
oss på www.idhammar.se
Effektivt FU-arbete
Alla som arbetar med FU måste veta när, var, hur och vad som skall göras.
De ska använda de rätta hjälpmedlen och kunna utföra FU-arbetet på effektivt sätt.
I kursen Systematisering och utveckling av FU går vi igenom FUarbetets
delar från faktainsamling, systematisering och genomförande till uppföljning.
Fullbokad!!!
Elkunderhåll för mekaniker
Nästa kurstillfälle:
Borlänge, 10–12 september
19–20 mars
19–21 mars
26–28 mars
2–3 april
2–4 april
2–4 april
7–9 april
9–11 april
10–11 april
6–7 maj
7–9 maj
14–16 maj
14–16 maj
14–16 maj
15–16 maj
21–23 maj
22–23 maj
3–4 juni
3–5 juni
Södertälje
Jönköping
Södertälje
Södertälje
Umeå
Södertälje
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Södertälje
Södertälje
Södertälje
Göteborg
Göteborg
Södertälje
Gävle
Sandviken
Göteborg
Göteborg
Vill du bli en riktig
smörjspecialist?
Gå Smörjteknik
del 2!
Anders Norgren
Thomas Ålund
Tage Bengtsson
Erik Seger
Richard Wolffelt
Bo Wikström
Tage Bengtsson
Magnus Lord
Tage Bengtsson
H-E Emanuelsson
Bo Wikström
Frida Jonforsen
Richard Wolffelt
Benny Halldin
Jürgen Steffens
Magnus Lord
Jürgen Steffens
Ingvar Strandberg
Richard Wolffelt
Med reservation för eventuella ändringar
Utbildningsinformation
Mer information
om våra kurser
hittar du på:
www.idhammar.se
FU – det mest intressanta underhållsarbetet….?
Många tycker inte det. De anser att det är mer glamouröst att rycka ut och
reparera maskiner än att ”gå omkring och kolla” så att felen inte uppstår.
Vi påstår att FU är ett mycket kvalificerat arbete och FU-teknikern ska bl a:
· ha fullt grepp om produktionsutrustningen
· se till att alla aktivt deltar i FU-arbetet
· samarbeta med produktionspersonalen och
ta tillvara/överföra kunskaper
Mer om detta berättar vi i kursen
FU och inspektionsteknik, del 1 och 2
Personal som arbetar med förebyggande underhåll
Mekaniker, drifttekniker, operatörer, arbetsledare
All personal som arbetar med förrådsverksamhet
All personal med ansvar för att säkerställa företagets kompetensbehov
Smörjare, mekaniker, operatörer, arbetsledare
Mek. inspektörer, FU-tekniker, arbetsledare, UH-ingenjörer
All personal som planerar och utför underhållsarbete
Underhållsledare, mekaniker, operatörer
Underhållsledare, arbetsledare, reparatörer, operatörer
Förrådspersonal, inköpspersonal, driftpersonal
Mekaniker, mek. inspektörer, UH-operatörer, arbetsledare
Underhållsledare, tekniker
Smörjare, smörjtekniker, arbetsledare
Chefer, projektledare, arbetsledare, arbetsmiljösamordnare
Personal som ska starta och/eller leda TPU/TPM
Underhållsledare, mekaniker, operatörer
Personal på alla nivåer inom produktion och underhåll
Personal på alla nivåer inom produktion och underhåll
Smörjare, mekaniker, operatörer, arbetsledare
Hur lång tid tar det?
Det är en fråga som underhållspersonalen
ofta får när en reparation, ett planerat
stopp eller ett ändringsarbete skall utföras.
För att kunna ge ett korrekt svar måste
underhållsarbeten beredas, planeras
och koordineras.
I kursen Beredning och planering
av underhållsarbeten lär vi ut hur
man gör.
Vill du få regelbunden
kursinformation?
Skicka din e-postadress till:
nyutskick@idhammar.se
7

Avsändare:
Idhammar AB
Box 70
127 22 SKÄRHOLMEN
Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd.
Smarta smålänningar kursar på hemmaplan
Ibland är det svårt för företag att skicka iväg medarbetare
till en avlägsen kursort flera dagar. En lösning kan vara
att samarbeta med närliggande företag och kontakta
Idhammar för att få en anpassad utbildning på plats.
Så gjorde några företagare i Småland med kursen i
förebyggande underhåll för elektriker.
Kursen har tidigare genomförts hos AB Gustaf Kähr i
Nybro och nu fanns även intresse från ITT Flygt AB i
Emmaboda.
De två företagen har redan ett visst samarbete, och snart
föddes idén till ett nytt kurstillfälle, denna gång gemensamt.
Och varför inte bjuda in andra företag i regionen?
Sagt och gjort, ITT Flygt bokade kurslokal och inbjudan
sändes ut till ett antal företag. Djungeltelegrafen gjorde
nog också sitt till, för kursen blev snart fulltecknad.
Miljövänlig är rätta ordet för denna kurs, främst på grund
av den förkortade resvägen för deltagarna.
Dessutom genomförs kursen på Emmaboda miljöstation,
vilket givetvis kan väcka frågetecken – utbildning på en
sopstation? Förklaringen är att Emmaboda startade ett
kommunalt projekt 1992.
Syftet är att arbeta för ett hållbarare samhälle genom
återvinning av kommuninvånarnas grovsopor.
Information
Stina Macklin
q Jag vill ha mer info om följande kurs: ________________________________________________________
q Jag vill bli kontaktad om följande: ___________________________________________________________
q Jag vill få e-postutskick på följande adress: ____________________________________________________
Förnamn ___________________________________ Efternamn ____________________________________
Företag ____________________________________ Företagets adress _______________________________
Postnr & ort_________________________________ Telefon (vxl) __________________________________
Avdelning __________________________________ Befattning ____________________________________
Telefon (dir) ________________________________ Fax (dir)______________________________________
E-post _____________________________________ Mobil ________________________________________
B
Projektet har därefter utökats med flera verksamhetsgrenar,
t ex second hand-butik, olika typer av verkstäder samt
försäljning av byggnadsmaterial.
Man har även låtit inreda konferenslokaler i miljöstationen.
Inredningen är till stor del sponsrad av ITT Flygt, men även
andra företag har bidragit.
Lokalerna är elsanerade och ekologiskt uppbyggda och
uppvärmning sker med kakelugnar/fjärrvärme. Det finns en
koldioxid- och temperaturmätare i den större lokalen och
där gäller att koldioxidhalten bör vara under 1300 ppm. Är
halten över är det dags att ta en paus!
Konferensdeltagarna får också lära sig att sortera sitt avfall
på rätt sätt – papper i returpapperslådan och snuset i
kompostburken!
En kurs som genomförs på nära håll spar både tid och
resekostnader. Deltagarna får också chans att
lära känna närliggande företag, vilket kan skapa
samverkan även inom andra områden.
En del säger att smålänningar är snåla men
undertecknad, vars far förresten kom från
Småland, tycker nog snarare att smålänningar är
smarta!
i drift
nr 7 – mars 2003
Ansvarig utgivare:
Jürgen Steffens
Redaktör: Stina Macklin
Layout och textredigering:
Eva Andersson
Vill du kontakta oss på
i drift-redaktionen?
Ring till 08-710 48 00
eller skicka e-post till:
idrift@idhammar.se
Idhammar AB - Box 70 - 127 22 SKÄRHOLMEN - Tel 08-710 48 00 - Fax 08-710 48 02 - www.idhammar.se