Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

4 Sju gånger fler dödsbränder Äldreboenden värst drabbade Pensionärer i särskilt boende för äldre är en hög riskgrupp för dödsbränder. Dödsbränderna är 7,5 gånger vanligare där än riksgenomsnittet och tre gånger vanligare än för pensionärer med eget boende. De senaste fyra och ett halvt åren har 483 personer dött i bostadsbränder. 49 av dem bodde i servicehus eller på ålderdomshem. Det motsvarar drygt tio procent av alla döda i bostadsbränder och det är en kraftig överrepresentation. – Skulle en lika stor andel dö i arbetslivet skulle det bli ett väldans liv, säger Björn Albinson, ställföreträdande chef på Räddningsverkets olycksförebyggande enhet. I jämförelsetal per 100 000 invånare ges följande siffror: ■ Hela befolkningen: 1,2 personer döda i bostadsbränder varje år. ■ Över 65 år som har eget boende: 3 personer per år. ■ Över 65 år som har särskilt boende: 9,2 personer varje år. Slarv vid rökning och glömd spis är vanliga brandorsaker. – Med den här typen av data kan man kanske sätta tummen på problemen och komma närmare lösningen, säger Thord Eriksson, brandingenjör på Kommunförbundet. Kommunförbundets siffror säger att många bland de i särskilt boende är mycket gamla, 55 procent är över 85 år. – Få av dem kan evakuera sig själva, säger Per-Olof Nylander på Kommunförbundet. Många i egen bostad Av landets drygt 1,5 miljoner människor över 65 år bor cirka 120 000 i särskilt boende. Ulf Erlandsson, brandutredare på Räddningsverket, anser att det krävs åtgärder för att minska dödsbränderna i äldreboenden: – Automatiskt brandlarm som aktiveras av rökdetektorer och larmar såväl personal som räddningstjänst, borde vara ett minimikrav. – Men det räcker inte. Många är så sjuka eller handikappade att de inte kan förflytta sig. Trots det tillåts de röka och tända levande ljus. För dem borde det finnas enklare sprinkleranläggningar. Hela den 60 meter långa korridoren var rökfylld ner till golvet och det fanns ingen möjlighet att ventilera. Rökdykningen blev komplicerad. Nyheter Sirenen Nr 5 • 2003 Thord Eriksson är inne på samma linje: – Enklare sprinkler som är flyttbar kan ge högre säkerhet till de som är i riskzonen, exempelvis handikappade som röker. Det är möjligt att mer direkta åtgärder kan bli en följd när nya lagen kommer och kommunerna själva ska ta fram handlingsprogram. Räddningsverket har till Boverket framfört åsikten att det vid nybyggnation bör krävas sprinkler. – Men så länge Boverket inte ställer de kraven på nybyggen är det svårt att få in sprinkler i befintliga boenden. Och det är svårt för räddningstjänsten att ställa krav. Det finns emellertid kommuner som på eget initiativ börjat installera sprinkleranläggningar, säger Björn Albinson. Fler dör i bränder Totalt sett har antalet döda i bostadsbränder ökat de senaste åren, trots ökade krav på brandvarnare och mer förebyggande arbete. 1999 dog 83 personer, 2002 var det 123. Räddningsverket har som Patienterna på den brinnande vårdanläggningen satt instängda på sina rum. Räddningstjänsten kom inte åt att få ut dem. Två av patienterna dog, tre fick svåra rökskador. – Vi såg och hörde de instängda patienterna men kunde inte nå dem fort nog. Det var det mest frustrerande uppdrag jag varit på, sa räddningsledaren Christer Bengtsson efteråt. Vårdanläggningen på Sigfridsområdet i Växjö hyser psykiskt sjuka människor. Några av avdelningarna är slutna. Där finns patienter som kan vara farliga för både sig själva och andra. De flesta är dömda till vård enligt kriminalvårdslagen. En kvinnlig patient anlade branden. Hon var tidigare dömd för liknande dåd. ambition att antalet döda under åren 2002-2004 ska minska med tio procent jämfört med snittsiffran för åren 1998-2000. Man ska därmed ner i 83 döda, vilket i dag ser ut som en utopi. – Vi fördjupar oss i statistiken för att hitta någon form av förklaring till varför antalet döda ökar. Vi försöker hitta eventuella mönster som vi inte ser i dag. Men just nu kan jag egentligen inte säga mer än att det är oroväckande, säger Björn Albinson. Inga hypoteser? – Nja, vi vet att det dricks mer sprit. Och statistik säger att de som röker har ökat konsumtionen. Sånt kan bidra. – I England säger man att enda sättet att komma åt problemet är att hitta individerna som är i riskzonen och tala om det för dem. De hittas via socialförvaltningen. Totalt dog 79 personer i bränder under första halvåret 2003. 59 av dem i bostadsbränder, övriga i bilbränder, utomhus, på industri med mera. Till slut något positivt: Försäljningen av brandvarnare ökar markant. Under 2002 im- Det var strax innan klockan fyra en morgon i somras som räddningstjänsten fick automatiskt brandlarm till Sigfridsområdet . Ville inte bli räddad Branden var anlagd i ett rum på en sluten avdelning för kvinnor där tio patienter vårdas av tre skötare. Hela huset är skyddat av automatiskt brandlarm med rökdetektorer i varje rum. När larmet utlöste och personalen skyndade till ville kvin- porterades cirka 1,3 miljoner joniserande brandvarnare, enligt Statens strålskyddsinstituts statistik, jämfört med cirka 650 000 per år under femårsperioden dessförinnan. PER LARSSON Patienter instängda Det mest frustrerande uppdrag jag varit på nan som anlagt branden inte bli räddad. Det blev en del tumult och branden hann utveckla sig. Olyckligtvis förblev dörren mellan brandrummet och korridoren öppen. Rummet övertändes och det gick inte längre att nå fram till dörren för att stänga den. Nu gällde det att få ut alla patienterna. Någon av vårdarna tryckte på överfallslarmet. Det innebar att kollegor från intilliggande avdelningar skyndade till. Enligt polisens utredare gjorde personalen ett fantastiskt jobb och räddade med fara för eget liv ett tiotal av de intagna. – De gjorde en insats långt över vad man kan begära av dem, konstaterade polisen. Fortsatt dramatiskt Tillsammans lyckades personalen få ut elva av de sexton pati-
Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bostadsbränder per 100 000 invånare äldre i särskilt boende 9,2 äldre i eget boende 3,0 hela befolkningen 1,2 enterna ur byggnaden innan röken gjorde det omöjligt att vistas i korridorerna utan tryckluftsapparat. Också brandpersonalens arbete blev dramatiskt. Branden gick snabbt att slå ner. Det tog bara ett par minuter. Men hela den 60 meter långa sjukhuskorridoren på bottenvåningen var totalt rökfylld. Låsta dörrar och okrossbara fönster gjorde att den inte gick att ventilera. Rökdykare Roger Hammargren berättar: – Röken var fruktansvärd. Den gick ända ner till golvet och var så tät att det inte gick att se ljuset från min handlampa även om jag riktade den direkt mot ansiktet. Jag har aldrig varit så desorienterad. Låste in sig Flera av de kvarvarande patienterna hade låst in sig på sina rum. Vårdpersonalen försåg rökdykarna med huvudnycklar. Men det är inte så lätt att hantera en liten nyckel när man hela tiden måste treva sig fram för att hitta. Nyheter Döda i bostadsbränder 1999-2003 Typ av bostad 1999 2000 2001 2002 2003 villa/fristående hus 31 48 58 50 34 flerfamiljshus 33 37 42 56 17 servicehus/äldreboende 15 6 14 95 fritidshus/husvagn 4 7 6 8 3 totalt 83 98 120 123 59 Siffrorna för 2003 är preliminära och för första halvåret. vid brand – två dog Fönstren stod emot hårda slag från en stor pikyxa. Enda sättet att komma in var att lyfta bort hela karmen. – Av värmen hade det ramlat ner en massa akustikplattor som tidigare suttit klistrade i taket i korridoren. Nu låg de i en sörja på det blöta golvet. Om jag hade tappat nyckeln hade det varit omöjligt att hitta den igen, berättar Roger Hammargren. Lyfte hela fönstret Utifrån hindrade de okrossbara rutorna varje angrepp. Inte ens ett hårt slag med den vassa spetsen på en stor pikyxa bet på dem. Däremot kom en av vårdarna på att det gick att slå bort hela fönstret med karm och allt om man använde ett järnrör eller annat tungt tillhygge. Trots allt gick insatsen snabbt. Bara 45 minuter efter den första räddningsstyrkans ankomst var hela byggnaden genomsökt och alla människor Vid dödsbränder i hemmet är köket och sängen vanliga startplatser. Slarv vid rökning och glömd spisplatta är de vanligaste orsakerna. ute. Men två av patienterna var döda och tre hade svåra rökskador. Ytterligare fyra patienter och sju av vårdpersonalen fördes till sjukhus för lättare rökskador. Kraven bör skärpas – Räddningsverket har länge arbetat för att brandskyddskraven ska skärpas på vårdinrättningar av olika slag. På fängelseliknande objekt som i Växjö bör det finnas vattensprinkler i varje rum. Dessutom bör all personal ha grundläggande utbildning i brandskydd och delta i regelbundet återkommande utrymningsövningar, säger Räddningsverkets brandutredare Ulf Erlandsson. Fem man till Liberia 5 Räddningsverket är berett på en insats i Liberia. Det instabila läget i landet har dock gjort att styrkan ännu inte kommit i väg. – Rekrytering och lastning är färdig. Vi väntar på ett transportplan, säger Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning. Räddningsverket fick i mitten av augusti uppdrag av WFP (FN:s livsmedels program) att skicka fem personer till Liberia för att understödja transporten av förnödenheter till befolkningen. En vecka senare hade styrkan ännu inte lämnat Sverige, på grund av osäkerheten i Liberia. – Enligt uppgift är stan full av beväpnade 12-13-åringar. Uppgifter säger också att Monrovia inte haft elektricitet på tio år. 18 augusti bedömde FN säkerhetsläget till en ”fyra”, vilket innebär att man är berett att gå in i landet. Vid Sirenens tryckning väntade Räddningsverket på att WFP skulle landa ett transportplan (Antonov) på Landvetter för direktfärd till Liberias huvudstad Monrovia. WFP:s personal bor i båt vid kaj i Monrovias hamn, där ska även Räddningsverkets personal husera. Uppgiften i Liberia är att utbilda den inhemska personal som ska transportera förnödenheter och att serva deras fordon. Insatschefen Stefan Johansson, Karlstad, och Leif Andersson, Mariestad, stannar i två veckor för utbildningen. Mekanikerna Niclas Sandquist, Södra Sandby, Anders Bjällfalk, Forshaga, och Kenneth Olofsson, Stehag, ska finnas på plats i två månader. – De kommer att jobba i Monrovia, förmodligen i hamnen eller vid flygplatsen. Vi kommer inte att släppa ut vår personal utanför stan, säger Kjell Larsson. Försvarsmakten har skänkt nio lastbilar med släp och verkstadskärror som flygs ner samtidigt med personalen. WFP står för själva insatsen som beräknas kosta 2,1 miljoner kronor plus flygtransport. Brandmän vill sparka cheferna Brandmän och brandförmän i Norrköping kräver förvaltningsledningens avgång. 58 personer står bakom ett brev till kommundirektören där missnöjet yttras. Orsak till missnöjet är löneläget, dålig sommarsemester samt brister i samarbete och information. Utryckningspersonalen har, enligt lokala facket, sämsta löneläget i Sverige.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?