Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

28 Mobil brandvarningsutrustning används för att varna om bränder som räddningstjänsten släckt återtänds. Räddningstjänsten i Umeå har utvecklat en egen utrustning med ambition att öka systemets säkerhet. Konceptet är egentligen inte nytt. Utrustningen består av en väska med en sändare, en antenn och tre-nio trådlösa brandvarnare. – Vi har använt oss av befintlig teknik, men lagt till viktiga funktioner som vi anser har saknats på tidigare modeller i handeln. Vår utrustning bygger på radiotrafik och är ständigt övervakad. Det gör den mer tillförlitlig än andra typer av brandväskor. Systemet är noga testat, säger Anders Lindgren, tekniker vid räddningstjänsten. Sänder en signal Efter en brand lämnar brandmännen väskan i huset, antennen placeras lämpligast i ett fönster och brandvarnarna placeras ut. Skulle branden återantända, larmar brandvarnarna och sänder en signal till motta- garen i väskan, larmet överförs direkt till räddningstjänsten. En datorskärm i sambandscentralen visar väskans placering och räddningstjänsten kan larmas. – Till väskan hör även en personsökare som överlämnas till exempelvis innehavaren eller vaktmästaren för anläggningen som eldhärjats, säger Anders Lindgren. Nyheter Sirenen Nr 5 • 2003 Väskan som larmar när släckt byggnad återantänds Foto: FREDRIK WEINEHALL Håkan Sjöström och Anders Lindgren vid räddningstjänsten i Umeå har utvecklat den mobila brandvarningsutrustningen för att få den mer tillförlitlig. Vad händer om brandplatsen befinner sig i radioskugga? – Det finns möjlighet att ansluta brandvakten till ett befintligt telefonjack för att den vägen överföra larmet. Håkan Sjöström, även han tekniker på räddningstjänsten, betonar att brandvakten ständigt är övervakad. – Systemet kontrolleras med automatik och larmar direkt om batteriet är dåligt eller om något annat har hänt. – Vi vet att vår ”brandvakt” är tillförlitlig. I dag förfogar vi över en väska, vi får se om det räcker eller om vi ska bygga fler. Vill du veta mer? Håkan Sjöström och Anders Lindgren svarar gärna på frågor. Telefon 090-16 22 00. I fokus för stor brandutredarträff: Första brandhärdshundarna Två fyrbenta polisanställda blev huvudfigurer när 125 brandutredare från polis, räddningstjänst och näringslivet samlades två dagar i maj på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) i Linköping för att utbyta erfarenheter. Programmet var variationsrikt med både teori och praktik. Flera myndigheter och organisationer med spetskompetens inom brandutredarnas kunskapsområde presenterade sin verksamhet. Ola Kronqvist, lärare vid polishögskolan i Växjö, gav tips om hur människor ljuger och om hur lögnaren avslöjar sig och Roger Hassel, representant för Interspiro, demonstrerade värmesökning med IR-kameran Fire-flir FF130. Men en stor del av programmet sköttes av SKLs personal som gav prov på sina stora kunskaper att upptäcka olika typer av brandförlopp i föremål som den oinvigde inte ens kan identifiera. Markerar olika vätskor Det största intresset tilldrog sig trots allt två fyrbenta kollegor av rasen Malinois. De heter Malle respektive Xena och är Sveriges första brandhärdshundar. Det innebär att de på en brandplats kan spåra rester av brandfarliga vätskor. En tränad hundnos är faktiskt flera gånger känsligare än till och med SKLs instrument. Brandhärdshundarna är tränade enligt metoder som utvecklats i USA och Holland och förfinats av svenska och finländska hundexperter. De markerar för bensin och andra petroleumprodukter samt för alkoholer typ T-sprit och tändvätska. Deras uppgift är att markera var husse eller matte ska ta spårprover att skicka till SKL för analys. Hundens markering har alltså inget eget bevisvärde, den är bara en hjälp så att proven tas på rätt ställe. Malles förare heter Elisabeth Holm, tiken Xenas med husse Christer Lundqvist ser du på bilden här intill. Båda ekipagen hör hemma vid hundförarpolisen i Västra Götaland. De är placerade i Göteborg men kan utföra uppdrag över nästan hela landet. Konferens om trygg och säker kommun Räddningsverket och Nationella skadeförebyggande programmet anordnar 22- 23 september konferens i Rosersberg på temat ”En säker och trygg kommun”. Konferensen kommer att ge en helhetsbild av konceptet En säker och trygg kommun med praktiska exempel från kommunalt arbete. Den nya lagen om skydd mot olyckor samt den nya utbildningen ”Skydd mot olyckor” kommer också att presenteras. Program och anmälningsblankett finns på verkets hemsida www.srv.se – Vi vänder oss till personer som arbetar i kommun, landsting, inom frivilligrörelsen med flera och som arbetar med utveckling av det lokala säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbetet. Konferensen ska ge inspiration och kunskap för det fortsatta skadeförebyggande arbetet, säger Räddningsverkets Inger Larsson. Idén om En säker och trygg kommun eller ”A Safe Community” lanserades 1989 på svensk initiativ. – Tanken har varit att skapa en modell för det skadeförebyggande arbetet i lokalsamhället och modellen ingår som en viktig del i Räddningsverkets nationella och WHO:s globala skadeförebyggande program, säger Inger Larsson. I Sverige har hittills 14 kommuner utsetts till ”säker och trygg kommun”, Arjeplog, Borås, Falköping, Falun, Katrineholm, Krokom, Lidköping, Ludvika, Mariestad, Motala, Nacka, Skövde, Tidaholm och Uddevalla. För mer information kontakta Inger Larsson, 054-13 53 01. e-post: inger.larsson@srv.se eller Annette Holmberg, telefon 0515-858 16. e-post: annette.holmberg@srv.se Förvaring av fyllos ny uppgift för finska brandmän? Förvaring av berusade. Det kan bli en uppgift för räddningstjänsten i Finland. Inrikesminister Kari Rajamäki sa i en intervju i Turun Sanomat att polisen borde slippa förvaring av överförfriskade personer och att räddningsväsendet skulle kunna sköta denna samhällstjänst i framtiden. Inrikesministeriet i Finland arbetar fram till 2005 med en översyn av polisväsendet.
Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brandmäns fysskador kostar miljonbelopp Två miljoner kronor om året. Det kostar i runda slängar räddningstjänstens fysträning i direkt sjukersättning. Fysträningen orsakar varje år cirka 150 skador och 3 600 sjukskrivningsdagar med rätt till ersättning. I genomsnitt ger arbetsskada vid fysträning 25 sjukdagar. Den totala kostnaden i landet för enbart sjukersättning hamnar runt två miljoner kronor om året. Få skador kostar mycket Hur mycket skadorna från fysträningen kostar i form av vård, medicinering, rehabilitering med mera finns ingen statistik över. Papegojskär ger kombisaxen nya krafter I ett uppmärksammat test för ett par år sedan riktades viss kritik mot klippförmågan hos det kombiverktyg som Räddningsverket försett kommunernas krigsorganisation med. Nu har tillverkaren Nike tagit fram papegojskär som gör att verktyget klarar även nya bilar. I grundutförandet har saxen raka skär som även fungerar som spridare. Ett kombiverktyg är alltid en kompromiss och raka skär kräver en viss klippteknik. – De nya skären är utformade så att de drar materialet mot centrum där kraften är som störst, säger Thomas Dicksved, ingenjör på Nike Hydraulics. De nya skären har testats vid Räddningsverkets skola i Revinge och klarade det tuffaste man kan råka på i dag. – Med de nya skären blir kombiverktyget en jättebra sax. Den klarar B-stolpen på nya Volvo-jeepen som många verktyg hade problem med i vårt test, säger Robert Badics, lärare i Revinge. – Det är ett jättestarkt verktyg. Vi behövde 600 bar för att klipp B-stolpen längst ner på Volvo XC 90 och då fanns 200 bar kvar att ta ut, säger Thomas Dicksved. Enligt Thomas Dicksved är det enkelt att byta skären som kostar omkring 7 000 kronor paret. GUNNO IVANSSON Arbetsmiljöverket har ingen statistik för hur sjukdagarna vid fysskador är fördelade. Men sannolikt drar ett fåtal svåra skador upp snittet. Däremot har Arbetsmiljöverket statistik för alla skador, alltså inte bara fysträning. 2001 hade räddningstjänsten 286 anmälningar, ett snitt på 41 sjukdagar och ett medianvärde på 14 dagar. Från den statistiken kan noteras: Fem anmälningar orsakade över 500 sjukdagar. Räknas de bort sjunker snittet till 32 sjukdagar. 106 av 286 anmälda var sjukskrivna 1-14 dagar. 45 skador orsakade ingen sjukfrånvaro. Arbetsskadeanmälan utan frånvaro räknas med när det gäller tre kategorier: psykiska reaktioner, akut hörselnedsättning och tandskador. PER LARSSON FOTNOT: Enligt Kommunals statistik var lönesnittet för brandmän, inklusive ob-tillägg, 20 000 kronor i månaden år 2002. Med en förenklad uträkning av sjukersättningen har vi räknat 80 procents ersättning från arbetsgivaren de första 13 ersättningsberättigade dagarna, vilket ger 526 kronor per dag. Från dag 14 har man enligt avtal tio procent från arbetsgivaren och 80 procent från Försäkringskassan, vilket innebär 591 kronor per dag. Foto: GUNNO IVANSSON Brandinspektör Bengt Andersson visar kombiverktyget med de nya papegojskären, som gör att det klarar även den nya Volvo-jeepen. Kalender för första åtgärder vid NBCEhändelser Vad gör man som först på plats efter en misstänkt terrorattack? Nu finns utbildning och en åtgärdskalender som vägleder operativ personal på skadeplatsen under insatsens första timmar. Förändrade och nya hotbilder i vårt samhälle innebär att det finns behov av att ställa frågan när man kommer till en skadeplats: kan det här vara något annat än en olycka? För är det en avsiktlig händelse krävs det större försiktighet och andra åtgärder. – I stället för att rusa in kan det vara nödvändigt att backa. Det är också nödvändigt att räddningstjänst- och sjukvårdspersonal och polis förstår varann och har samma kunskap, säger Monica Rhodiner, Räddningsverket. Därför har ett unikt samarbete mellan Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen drivits. Målet är att 35 000 personer som arbetar operativt inom svensk räddningstjänst, polis och sjukvård ska få kunskap om NBCE situationer – det vill säga om nukleära och farliga biologiska, ke- Seminarium om geografiska informationssystem i oktober 29 miska och explosiva ämnen och dess konsekvenser. – Dels handlar det om att kunna identifiera en terrorhandling och avsiktlig användning av farliga ämnen, dels om att vidta rätt förstahandsåtgärder samt veta vilket personligt skydd som kan behövas. – Det är första gången vi har gemensam utbildning för räddningstjänst, polis och sjukvård. Även en gemensam åtgärdskalender har tagits fram. Den är tänkt att vara ett beslutsstöd och en lathund för dem som kommer först till skadeplatsen. Den svenska nyutkomna åtgärdskalendern – som har ett format som lätt ryms i ledningsbefälets ficka – är baserad på den amerikanska ”Emergency Response to Terrorism Job Aid”. FOTNOT: Åtgärdskalender vid NBCE-händelser kostar 55 kr och kan beställas via fax 054-13 56 05 eller e-post: publikationsservice@srv.se. Beställningsnummer: R00- 257/03. Landstingsanställda beställer hos Socialstyrelsen (fax nr 08-779 96 67 och polisanställda hos Rikspolisstyrelsen (fax nr: 08-401 93 01). Räddningsverket och föreningen GI Norden arrangerar 1-2 oktober i Stockholm ett seminarium om Gis-frågor (geografiska informationssystem). GI Norden arbetar för erfarenhetsutbyte inom området. Föreningen och Räddningsverket har tidigare arrangerat seminarier 1996 och 2000. Sedan dess har mycket hänt och därblir blir det ett nytt tillfälle att utbyta erfarenheter. Målet med seminariet är att sprida information och att etablera kontakter mellan personer och organisationer intresserade av Gis inom räddningstjänstesektorerna. I samband med seminariet ordnas utställning och demonstrationer. För mer information, kontakta Räddningsverkets Janet Edwards, telefon 054-13 51 08. e.post: janet.edwards@srv.se. Seminarium i Revinge om jämställdhet i arbetslivet Räddningsverket inbjuder till endagsseminarium i ämnet “Jämställdhet i arbetslivet” på Räddningsverkets skola i Revinge den 30 oktober (9.00-15.30). Seminariet arrangeras av ett samarbetsprojekt mellan räddningstjänst, polis, försvar, sjukvård, skola, brottsofferjour och vänder sig till personal på arbetsplatser med ojämn fördelning mellan kvinnor och män. Dagen inleds av generaldirektör Christina Salomonson. Dessutom deltar bland andra länspolischef Göran Lindberg, fil dr Anders Berggren och artisten Görhan Hellström. Anmälan görs senast 1 oktober till Räddningsverkets skola i Revinge, telefon 046-23 35 00 (uppge ”Konferensanmälan”). Deltagande i seminariet, inklusive lunch, är gratis.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?