Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

26 Det finns farhågor om att den nya lagen blir kommunalförbundens död. Men det är något som Peter Carlstedt, räddningschef vid Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen vänder sig emot. – Vi ser det snarare som en chans att äntligen bredda vår verksamhet, säger han. I stället för att bara åta sig uppdraget utryckande räddningstjänst, ser man möjligheten att ”bygga ut” förbundet med fler uppgifter inom området trygg och säker kommun i samverkan med de kommunala förvaltningarna i medlemskommunerna. Den 1 januari i år gick räddningstjänsterna i Sollefteå, Kramfors och Härnösand samman i ett kommunalförbund som numera heter Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen. Organsiationen består av 170 personer fördelat på tre heltidsstationer och sex deltidsstationer. Bredda verksamheten – Vi är tre små kommuner med ansträngd ekonomi och med ett geografiskt läge som gjort det svårt att rekrytera ledningspersonal. Vi hade möjligheten att välja väg och i slutändan övervägde fördelarna med att gå ihop i ett förbund. En större organisation är mer attraktiv i det avseendet, säger Peter Carlstedt. – Det finns alltid en risk att I höst drar räddningstjänsten i Malmö igång arbetet i den nyetablerade analysoch projektenheten. Syftet är att sammanställa det säkerhetsarbete som redan i dag sker på olika håll i kommunen. – Vi vill klara ut vilka strukturer som redan finns. Ofta tror vi inom räddningstjänsten att det bara är vi som arbetar med säkerhet, men så är det ju inte. Olycksutredningar och olycksförebyggande arbete görs redan inom flera områden som exempelvis inom trafiken, i vården och skolan, säger Per-Erik Ebbeståhl, chef för enheten. Det handlar om att inventera hur säkerhetsarbetet sköts i de olika stadsdelarna i Malmö och inom de olika förvaltningarna. det blir ”vi och dom” vid en förbundsbildning. Men vi ser det inte så utan har tänkt mycket på hur vi ska undvika en sådan utveckling. Vi ser istället en möjlighet att ta oss an den här stora konkreta uppgiften som det innebär att bredda anslaget och arbeta olycksförebyggande med allt från vardagens olyckor till katastrofer. – I vårt fall tror jag det underlättar att de tre kommunerna är jämnstora, med drygt 20 000 Hur utreder tekniska förvaltningen och gatukontoret olyckor? Hur hanteras och följs olyckor inom vård, skola och omsorg upp? Vilka regelsystem, strukturer och vilken politisk styrning finns? – Vi ser arbetet som en omvärdsanalys som syftar till att ta reda på vad som händer utanför brandkåren. Men det är viktigt att detta blir hela kommunens arbete. Risken finns alltid att brandkåren tar för stort ansvar i säkerhetsfrågor, att det blir en ren brandkårsprodukt. Så hade vi inte tänkt det. Intresset varierande Intresset för säkerhetsfrågor är dock ganska skiftande i de olika kommunala verksamheterna. – Jag, som representant för brandkåren, är extremt intres- Tema nya lagen Förbunden och nya lagen: Carlstedt ser hellre möjligheter än problem Lagen skapar ökade möjligheter att bredda verksamheten och arbeta olycksförebyggande med allt från vardagens olyckor till katastrofer, säger räddningschefen Peter Carlstedt. invånare var och att det inte finns någon tydlig ”storebror”. Två stolar och en brygga För att undvika att räddningstjänsten ska hamna vid sidan av övriga förvaltningar har det byggts en organisation som snarare ska förstärka kontaktytorna mellan de tre kommunerna och räddningstjänsten. Bland annat har särskilda områdeschefer utsetts som ingår i respektive kommuns led- serad av dessa frågor men på exempelvis vårdinrättningen är bekymret i första hand att ge patienterna den vård de behöver. Det är en annan verklighet. Ska man nu börja arbeta med säkerhetsfrågor också, är risken att det ses som ytterligare en arbetsuppgift och börda, säger Ebbeståhl. – Därför är det viktigt att vi kan peka på nyttan med detta analysarbete. Målet är att få igång ett kommunövergripande säkerhetsarbete, att nå en total samsyn i de här frågorna och få med politikerna i arbetet. Analys- och projektenheten syftar till att förbereda Malmö för införandet av lagen om skydd mot olyckor och koppla det till krishanteringssystemet. – Svårigheten är hur man värderar och beräknar olika risker. ningsgrupp samt i förbundets ledningsgrupp. Dessa tre personer sitter så att säga på två stolar och ska utgöra en brygga mellan räddningstjänstförbundet och medlemskommunerna. Det kan bli tre olika viljor om hur skyddet mot olyckor ska ordnas i tre olika kommuner? – Ja, det är vi i förbundet som måste anpassa oss. Vi är inställda på att arbeta med handlingsprogram på tre fronter utifrån medlemskommunernas förutsättningar. Vi får helt enkelt göra samma sak tre gånger. – Det blir mycket papper och många beslut, men det får vi ändå på köpet när vi växer och blir större. Som separata ärenden Tanken är att handlingsprogrammen körs som separata ärenden i respektive kommun där fullmäktige får tycka till. Sedan är det förbundsdirektionen som fastställer handlingsprogrammet. Målsättningen är att samordna allt säkerhetsarbete, också avseende beredskap inför större kriser och extraordinära händelser. – Vi har redan knutit kontakter med beredskapsplanerarna i respektive kommun. Jag tror det finns goda förutsättningar för oss att bredda vårt arbete och använda oss av nya metoder i den nya lagens anda. Vi ser hellre möjligheter än problem, säger Peter Carlstedt. KATARINA SELLIUS Malmö börjar med omvärldsanalys Enligt lagen om extraordinära händelser ska vi ta fram en sårbarhetsanalys för stora och påfrestande olyckor. Å andra sidan ska vi enligt lagen om skydd mot olyckor ta fram riskanalyser för vardagsolyckor. Det är två olika områden som kräver olika typer av analyser. Samtidigt som det hänger ihop. Vill inte stressa Arbetet beräknas pågå under hösten och under stora delar av 2004. Några kommunala handlingsprogram är inte aktuella för stunden. – Det här arbetet måste få ta tid och göras grundligt. Vi vill inte stressa fram något halvbra och göra en massa dubbelarbete. KATARINA SELLIUS Sirenen Nr 5 • 2003 Här kan du få veta mer Sirenens tema om den nya lagen ger svar på en del frågor. För dig som vill veta mer, gå in på Räddningsverkets hemsida www.srv.se Klicka till höger på ”Förslag till lag om skydd mot olyckor”. Där kan du bland annat hitta en lista på kontaktpersoner. Dessa kan svara på frågor om lagförslaget och verkets arbete. Varje kontaktperson har ett eget ansvarsområde, som framgår av listan. Propositionen i sin helhet kan laddas ned som PDF på följande adress: http://forsvar.regeringen.se/pro positionermm/propositioner/ Regional information om lagen Under hösten genomförs regionalainformationsseminarier om den kommande lagen om skydd mot olyckor i ett stort antal län. Tidigt ute är bland andra Dalarna, Kronobergs och Kalmar län. Seminarierna ger information och tillfälle till dialog om både lagen om skydd mot olyckor och den nya lagstiftningen om extraordinära händelser i fredstid. Målgrupp är tjänstemän och förtroendevalda i kommuner samt verksamhetsansvariga i övrig offentlig verksamhet och i näringslivet. Seminarierna genomförs av länsstyrelserna med stöd av Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. Mer information om seminarierna finns på www.srv.se Ny serie idéhandböcker Räddningsverket kommer hösten 2003 och våren 2004 att ge ut en serie idéhandböcker med koppling till den kommande lagen om skydd mot olyckor. Böckerna bygger på erfarenheter från framförallt Jönköpings kommun och rön från bland annat verkets forskning om kostnad-nytta. Den första boken i serien heter ”Målstyrning av skydd mot olyckor på lokal nivå – med exempel från Jönköping”. Författare är Sven-Erik Frödin och Fredric Jonsson. I en andra bok skriven av Fredrik Björnberg och Göran Melin behandlas ”Att beställa och utforma räddningsinsatser”. Den tredje boken i serien har arbetsnamnet ”Processen att arbeta med handlingsprogram för skydd mot olyckor”.
En ny vardag för Perra Jönsson Brandmän i vården blev en succé i Sveg Försöket i Sveg i Härjedalen med brandmännen som jobbar inom vården blev succé. Nu väntas projektet bli permanent – och alla är nöjda. Brandmännen delar sin tjänst mellan brandstationen i Sveg och arbete inom äldrevården i kommunen. Sirenen har tidigare berättat om försöket i Härjedalen och när vi nu återkommer är det bara att konstatera att resultatet överträffar alla förväntningar. Sammanlagt nappade sex deltidsbrandmän på uppropet för ett och ett halvt år sedan då något ljushuvud kläckte idén med kombitjänsten. Den 28 februari gick projekttiden ut och nu är det upp till Bengt Åkerström från Högskolan i Östersund att presentera en utvärdering av testet. Men allt talar för att projektet kommer att bli permanent i framtiden. Perra Jönsson var tidigare anställd på Systembolaget i Sveg, men nappade på erbjudandet att delta i den här nya verksamheten. – Alla vill ha en fortsättning och det har verkligen varit roligt att få lära sig något nytt. Visst var jag aningen skeptisk i början, men nu känns allt toppen, säger han. Perra Jönsson delar nu sin tid mellan brandstationen i Sveg och äldreboendet på Senioren och sjukhemmet. – Olyckskorparna pratade mycket om att vi snabbt skulle tröttna på att torka tanterna i rumpan, men så har det absolut inte blivit, säger han. – Jag tror att det behövs män inom vården också och gubbarna tycker det är kul när vi kommer och kan prata om jakt och fiske. – Visst blev det lite si och så ibland när jag skulle rulla upp håret på tanterna och jag var livrädd att jag skulle bryta armarna av dem vid lyft, men det var ingen fara och jag kom in i jobbet ganska snabbt, berättar Perra Jönsson. Manligt nätverk Han gick tillsammans med sina arbetskamrater en tio dagars vårdutbildning, som sedan följdes av ytterligare kunskaper genom ett manligt nätverk. – Det är en kille som jobbar inom vården och han lärde oss massor av saker som vi haft nytta av, till exempel lyftteknik, hur kostkorten fungerar och en så enkel sak som att stoppa in en hörapparat. Harriet Tunell, som ansvarar för verksamheten från kommunens sida är precis lika entusiastisk som alla andra: – Nu väntar vi på ett politiskt beslut och tills dess kör vi på som förut. Alla gillar idén, vårdtagarna, personalen och naturligtvis brandmännen själva som känner stor tillfredställelse i sin nya yrkesroll, säger hon. Många hör av sig Projektet i Sveg har väckt stor uppmärksamhet i hela landet och räddningstjänsten har tappat räkningen på alla studiebesök och förfrågningar som kommit under det senaste året. – Mellan 25 och 30 kommuner som hört av sig, säger räddningschefen Otti Gabert. – Situationen var verkligen besvärlig. Både vi och socialtjänsten hade stora problem. Genom den här konstruktionen fick vi inom räddningstjänsten två heltidsanställda och vården fick en vikariepool med fyra personer. – Jag är lika nöjd som övriga och vi fick på köpet brandmän som är mycket tryggare i sin yrkesroll och har naturligtvis blivit kunnigare när de jobbar mera på brandstationen och på så sätt blir hela kåren bättre, säger Otti Gabert. Efterföljare till Sveg-modellen finns nu på Orust. Strömstad håller på med något liknande och förmodligen startar Norrtälje inom kort. Även Svedala i Skåne har visat stort intresse. Jan Luthman (frilansjournalist) Foto: JAN LUTHMAN Viran Börjesson är en av de 48 seniorerna på äldreboendet och hon gillar Perra Jönsson och hans kamrater från räddningstjänsten. – De är bra och de sköter sig, säger hon. På bilden nedan är det Kristen Larsson som får dagens lunch, makaronipudding. ”Gubbarna tycker att det är kul när vi kommer hit och snackar jakt och fiske med dem”, säger Perra Jönsson.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?