Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

26
Det finns farhågor om att
den nya lagen blir kommunalförbundens
död.
Men det är något som Peter
Carlstedt, räddningschef
vid Räddningstjänsten Höga
Kusten-Ådalen vänder sig
emot.
– Vi ser det snarare som
en chans att äntligen bredda
vår verksamhet, säger han.
I stället för att bara åta sig uppdraget
utryckande räddningstjänst,
ser man möjligheten att
”bygga ut” förbundet med fler
uppgifter inom området trygg
och säker kommun i samverkan
med de kommunala förvaltningarna
i medlemskommunerna.
Den 1 januari i år gick räddningstjänsterna
i Sollefteå,
Kramfors och Härnösand samman
i ett kommunalförbund
som numera heter Räddningstjänsten
Höga Kusten-Ådalen.
Organsiationen består av 170
personer fördelat på tre heltidsstationer
och sex deltidsstationer.
Bredda verksamheten
– Vi är tre små kommuner med
ansträngd ekonomi och med
ett geografiskt läge som gjort
det svårt att rekrytera ledningspersonal.
Vi hade möjligheten
att välja väg och i slutändan
övervägde fördelarna med att
gå ihop i ett förbund. En större
organisation är mer attraktiv i
det avseendet, säger Peter Carlstedt.
– Det finns alltid en risk att
I höst drar räddningstjänsten
i Malmö igång arbetet i
den nyetablerade analysoch
projektenheten. Syftet
är att sammanställa det säkerhetsarbete
som redan i
dag sker på olika håll i kommunen.
– Vi vill klara ut vilka strukturer
som redan finns. Ofta tror vi
inom räddningstjänsten att det
bara är vi som arbetar med säkerhet,
men så är det ju inte.
Olycksutredningar och olycksförebyggande
arbete görs redan
inom flera områden som
exempelvis inom trafiken, i vården
och skolan, säger Per-Erik
Ebbeståhl, chef för enheten.
Det handlar om att inventera
hur säkerhetsarbetet sköts i de
olika stadsdelarna i Malmö och
inom de olika förvaltningarna.
det blir ”vi och dom” vid en förbundsbildning.
Men vi ser det
inte så utan har tänkt mycket på
hur vi ska undvika en sådan utveckling.
Vi ser istället en möjlighet
att ta oss an den här stora
konkreta uppgiften som det innebär
att bredda anslaget och
arbeta olycksförebyggande
med allt från vardagens olyckor
till katastrofer.
– I vårt fall tror jag det underlättar
att de tre kommunerna är
jämnstora, med drygt 20 000
Hur utreder tekniska förvaltningen
och gatukontoret olyckor?
Hur hanteras och följs
olyckor inom vård, skola och
omsorg upp? Vilka regelsystem,
strukturer och vilken politisk
styrning finns?
– Vi ser arbetet som en omvärdsanalys
som syftar till att ta
reda på vad som händer utanför
brandkåren. Men det är viktigt
att detta blir hela kommunens
arbete. Risken finns alltid
att brandkåren tar för stort ansvar
i säkerhetsfrågor, att det
blir en ren brandkårsprodukt.
Så hade vi inte tänkt det.
Intresset varierande
Intresset för säkerhetsfrågor är
dock ganska skiftande i de olika
kommunala verksamheterna.
– Jag, som representant för
brandkåren, är extremt intres-
Tema nya lagen
Förbunden och nya lagen:
Carlstedt ser hellre
möjligheter än problem
Lagen skapar ökade möjligheter att bredda verksamheten och arbeta
olycksförebyggande med allt från vardagens olyckor till katastrofer,
säger räddningschefen Peter Carlstedt.
invånare var och att det inte
finns någon tydlig ”storebror”.
Två stolar och en brygga
För att undvika att räddningstjänsten
ska hamna vid sidan av
övriga förvaltningar har det
byggts en organisation som
snarare ska förstärka kontaktytorna
mellan de tre kommunerna
och räddningstjänsten.
Bland annat har särskilda
områdeschefer utsetts som ingår
i respektive kommuns led-
serad av dessa frågor men på
exempelvis vårdinrättningen är
bekymret i första hand att ge
patienterna den vård de behöver.
Det är en annan verklighet.
Ska man nu börja arbeta med
säkerhetsfrågor också, är risken
att det ses som ytterligare en arbetsuppgift
och börda, säger
Ebbeståhl.
– Därför är det viktigt att vi
kan peka på nyttan med detta
analysarbete. Målet är att få
igång ett kommunövergripande
säkerhetsarbete, att nå en total
samsyn i de här frågorna och
få med politikerna i arbetet.
Analys- och projektenheten
syftar till att förbereda Malmö
för införandet av lagen om
skydd mot olyckor och koppla
det till krishanteringssystemet.
– Svårigheten är hur man värderar
och beräknar olika risker.
ningsgrupp samt i förbundets
ledningsgrupp. Dessa tre personer
sitter så att säga på två stolar
och ska utgöra en brygga
mellan räddningstjänstförbundet
och medlemskommunerna.
Det kan bli tre olika viljor
om hur skyddet mot olyckor
ska ordnas i tre olika kommuner?
– Ja, det är vi i förbundet som
måste anpassa oss. Vi är inställda
på att arbeta med handlingsprogram
på tre fronter utifrån
medlemskommunernas förutsättningar.
Vi får helt enkelt
göra samma sak tre gånger.
– Det blir mycket papper och
många beslut, men det får vi
ändå på köpet när vi växer och
blir större.
Som separata ärenden
Tanken är att handlingsprogrammen
körs som separata
ärenden i respektive kommun
där fullmäktige får tycka till. Sedan
är det förbundsdirektionen
som fastställer handlingsprogrammet.
Målsättningen är att samordna
allt säkerhetsarbete, också
avseende beredskap inför större
kriser och extraordinära händelser.
– Vi har redan knutit kontakter
med beredskapsplanerarna
i respektive kommun. Jag tror
det finns goda förutsättningar
för oss att bredda vårt arbete
och använda oss av nya metoder
i den nya lagens anda. Vi ser
hellre möjligheter än problem,
säger Peter Carlstedt.
KATARINA SELLIUS
Malmö börjar med omvärldsanalys
Enligt lagen om extraordinära
händelser ska vi ta fram en sårbarhetsanalys
för stora och påfrestande
olyckor. Å andra sidan
ska vi enligt lagen om
skydd mot olyckor ta fram riskanalyser
för vardagsolyckor.
Det är två olika områden som
kräver olika typer av analyser.
Samtidigt som det hänger ihop.
Vill inte stressa
Arbetet beräknas pågå under
hösten och under stora delar av
2004. Några kommunala handlingsprogram
är inte aktuella
för stunden.
– Det här arbetet måste få ta tid
och göras grundligt. Vi vill inte
stressa fram något halvbra och
göra en massa dubbelarbete.
KATARINA SELLIUS
Sirenen Nr 5 • 2003
Här kan du få
veta mer
Sirenens tema om den nya lagen
ger svar på en del frågor.
För dig som vill veta mer, gå in
på Räddningsverkets hemsida
www.srv.se
Klicka till höger på ”Förslag
till lag om skydd mot olyckor”.
Där kan du bland annat
hitta en lista på kontaktpersoner.
Dessa kan svara på frågor
om lagförslaget och verkets
arbete. Varje kontaktperson
har ett eget ansvarsområde,
som framgår av listan.
Propositionen i sin helhet
kan laddas ned som PDF på
följande adress:
http://forsvar.regeringen.se/pro
positionermm/propositioner/
Regional
information
om lagen
Under hösten genomförs regionalainformationsseminarier
om den kommande lagen
om skydd mot olyckor i ett
stort antal län.
Tidigt ute är bland andra
Dalarna, Kronobergs och Kalmar
län. Seminarierna ger information
och tillfälle till dialog
om både lagen om skydd
mot olyckor och den nya lagstiftningen
om extraordinära
händelser i fredstid.
Målgrupp är tjänstemän och
förtroendevalda i kommuner
samt verksamhetsansvariga i
övrig offentlig verksamhet
och i näringslivet. Seminarierna
genomförs av länsstyrelserna
med stöd av Räddningsverket
och Krisberedskapsmyndigheten.
Mer information om seminarierna
finns på www.srv.se
Ny serie
idéhandböcker
Räddningsverket kommer
hösten 2003 och våren 2004
att ge ut en serie idéhandböcker
med koppling till den
kommande lagen om skydd
mot olyckor.
Böckerna bygger på erfarenheter
från framförallt Jönköpings
kommun och rön från
bland annat verkets forskning
om kostnad-nytta.
Den första boken i serien
heter ”Målstyrning av skydd
mot olyckor på lokal nivå –
med exempel från Jönköping”.
Författare är Sven-Erik
Frödin och Fredric Jonsson. I
en andra bok skriven av Fredrik
Björnberg och Göran Melin
behandlas ”Att beställa
och utforma räddningsinsatser”.
Den tredje boken i serien
har arbetsnamnet ”Processen
att arbeta med handlingsprogram
för skydd mot olyckor”.