Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

24 Sirenen Nr 5 • 2003 Nya lagen och krishanteringssystemet – hur hänger det ihop? – Politikerna måste ta ett Krishanteringssystemet och lagen om skydd mot olyckor. Hänger det ihop? – Politikerna ute i kommunerna kan inte ena dagen sitta och diskutera kriser och nästa dag sätta sig i ett annat möte och prata olyckor. Det måste samordnas på något vis, säger Thord Eriksson, Kommunförbundet. Just nu sker stora förändringar i Sveriges sätt att hantera kriser och olyckor. – Vi ser kommunens interna skydd, ny lagstiftning inom skydd mot olyckor och extraordinära händelser samt ett nytt krishanteringssystem som parallella system som alla är under förändring, säger Thord Eriksson som anser att det löper en röd tråd genom systemen. Thord Eriksson På ett bredare plan En tråd som man ute i kommunerna bör försöka att nysta upp. – Från centralt håll stiftas lagar som är tänkta att vara bra verktyg för att skapa ett säkrare samhälle. Men de har inte tänkt ut hur de olika systemen hänger ihop. Jobbet att göra detta rationellt och få ett samordnat säkerhets- och krishanteringsarbete hamnar på kommunerna. – Det kommunala säkerhetsarbetet bör i framtiden ske på ett betydligt bredare plan och vi ser gärna att kommunerna skaffar sig en helhetssyn och försöker lirka ihop de här systemen till ett. Hur det ska gå till är en nöt att knäcka och det finns inga färdiga lösningar att få från Kommunförbundet. Thord Eriksson vill belysa problemet så här: – Ta en verksamhet på en skola. Först kommer kommunens säkerhetssamordare och vill diskutera försäkringsfrågor. Nästa dag kommer räddningstjänsten och vill kolla brandskydd och olycksförebyggandeåtgärder. Därefter dyker kommunens beredskapssamordnare upp och vill prata om hur kriser ska förebyggas, utan att bry sig om vilka olycksförebyggandeåtgärder som redan vidtagits. Det känns inte särskilt effektivt, eller hur? – Det är svårt att se helheten, men vi anser att den finns där. Om vi inte lyckas se dessa system som en helhet har vi tyvärr skapat ett ineffektivt och mycket resurskrävande system. En koppling är själva målet. – En fungerande verksamhet utan störningar är målet för kommunens interna skydd. Störningar kan vara allt från brist på pengar och sjukskrivningar till inbrott och olyckor. Detsamma gäller kommunens skydd mot olyckor och ansvaret som består i att bedriva räddningstjänst och stödja den enskilde i det olycksförebyggande arbete för att nå ett samhälle utan olyckor. – En satsad krona här går genast tillbaka till det interna skyddet som också stärks. Extraordinära händelser Vid årsskiftet började den nya lagen om extraordinära händelser att gälla. Lagen är en del av ett nytt krishanteringssystem, där landets kommuner och landsting står i centrum. Det innebär att kommunen är skyldig att ha en plan för hur en uppkommen kris ska hanteras. Lagen innebär att många aktörer i kommunen behöver samarbeta vid en kris; räddningstjänst, förvaltningar, politiker, lokala företag och olika organisationer. – Det här är en gråzon som vi inte är så bra på. Det handlar om allvarliga olyckor som påverkar hela samhället och som kräver en tvärsektoriell insats. Hur tar man hand om konsekvenserna och vem gör vad? Men vi anser att den här typen av störningar och allvarliga kriser hänger intimt samman med lagen om skydd mot olyckor. – Det som utlöser krisen är ofta en olycka som kräver räddningstjänstinsats. Och har man satsat bra med pengar på det olycksförebyggande arbetet samt på en effektiv operativ organisation minskar också risken för kriser. Före, under och efter – Också arbetssättet förenar. I skydd mot olyckor ska vi inven- tera risker och förebygga olyckor, bygga en effektiv räddningstjänst och vidta efterföljande åtgärder. Inom krishanteringen gäller samma syn. Vi analyserar de hot vi exponeras för och bygger ett robust samhälle som ska stå emot påfrestningar, vi organiserar en effektiv krishantering och vi återställer efter en kris. Sättet att arbeta på ”tvären” är också en gemensam nämnare. En kris kräver ett tvärsektoriellt arbete och ett samspel mellan flera olika aktörer Den enskildes ansvar det viktigaste, tycker statssekreterare Hjelm Begreppet skydd mot olyckor kan i och för sig tolkas hur brett som helst, men Jonas Hjelm, statssekreterare vid försvarsdepartementet, är mycket tydlig när han hävdar att denna lagstiftning inte gäller hela samhällets arbete med att förebygga olyckor. – Den här lagen omfattar det som ligger inom försvarsdepartementets ansvarsområde, men det finns utvecklingspotential, bland annat genom den verksamhet som bedrivs vid det nationella centrumet för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO, i Karlskoga. – Vi ska inte spänna över hela spektret men bidra till att brygga över mellan olika sektorer och stimulera till utbyte av erfarenheter.Försvarsdepartementet kan inte ensamt bära NCO, varken ekonomiskt eller idémässigt. Jag är optimistisk när det gäller framtida finansiering av NCO, säger statssekreterare Hjelm. Verket kan överklaga Under den tid som räddningstjänstlagen fungerat har det då och då förekommit olika tolkningar om vad som är räddningstjänst eller inte. Den nya lagen kräver samma förutsättningar för att rädd- Tema nya lagen ningstjänst ska föreligga, men innehåller nyheten att staten genom Räddningsverket ska kunna överklaga beslut av till exempel länsrätten. – Allt skadebegränsande arbete kan rimligen inte vara räddningstjänst, tycker Jonas Hjelm. – Det är åtgärderna och resurserna som måste avgöra när det är räddningstjänst, inte den kommunala ekonomin, understryker han. Enligt propositionen föreslås Jonas Hjelm Vart är svensk räddningstjänst på väg? Något givet svar finns inte, mer än att lagen om skydd mot olyckor och det nya krishanteringssystemet ställer krav på att verksamheten breddas. – Kommunen i sin helhet behöver lära sig att se helheten, säger Thord Eriksson. sotningen fortsätta som ett kommunalt ansvar. Så sent som förra våren krävde ett enigt försvarsutskott att sotningsmonopolet skulle försvinna. – Jag tycker vi hittat en medelväg inom sotningen, säger Jonas Hjelm. Regleringen har minskat och vi öppnar för viss ökad konkurrens. Staten har tillsynsansvaret, kommunerna för utförandet och den enskilde för sitt eget brandskydd. Jag tycker vi gått utskottet till mötes och hoppas på positiv reaktion tack vare den ökade flexibiliteten. Tung uppgift för verket Det viktigaste med den nya lagen, som klart anger den enskildes ansvar, är att dessa fysiska och juridiska personer verkligen får information om vad som förväntas av dem. Den enskilde måste, enligt statssekreteraren, göras medveten om vad lagen kräver i fråga om eget ansvar. – Här väntar en tung uppgift för Räddningsverket och kommunerna, slutar Jonas Hjelm. MATS OSCARSSON
Sirenen Nr 5 • 2003 – Området skydd mot olyckor kräver ett samspel mellan olika förvaltningar i det olycksförebyggande arbetet. Vi kan inte ha en mängd nätverk som sysslar med samma saker, det vill Olycksutredningar en nyhet Ett av de helt nya inslagen i lagen om skydd mot olyckor är den olycksundersökning som ska göras när en räddningsinsats är avslutad. Undersökningen ska klarlägga orsakerna till olyckan, olyckans förlopp och hur själva insatsen har genomförts. Regeringen ser denna granskning som en del av den interna kvalitetssäkringen hos kommunerna. Granskningen kan ligga till underlag för att utveckla metoderna för framtida räddningsinsatser och ska också utgöra en grund för kommunerna när de formulerar sina mål för verksamheten. Undersökningarna ska ses också som en del av det material som tillsynsmyndigheterna ska stödja sig på vid bedömningen av om kommunen lever upp till säga hur vi ska få ett säkrare och tryggare samhälle. Vi kan inte ha ett system som innebär att vi ena dagen sitter ner och diskuterar olyckor, nästa dag pratar vi kriser för att tredje dagen dis- de mål som satts upp. Denna nya skyldighet för kommunerna träder ikraft den 1 juli 2004. Dessförinnan ska Räddningsverket komma med så mycket stöd som är möjligt. Upptrimmad insatsrapport – Vi räknar med att vårt metodstöd för dessa olycksundersökningar ska formas i tre etapper, säger Thomas Gell, ansvarig för metodutveckling på detta område. – Det första och lägsta trappsteget är att se över den insatsrapport, som räddningstjänsterna i dag fyller i efter en insats, och komplettera den så att den uppfyller lagens krav, säger Gell. Rapporten måste bli mera fullödig, men ändå inte innebära en alltför snabb ambitionshöjning på kort tid. För att olycksundersökning- Tema nya lagen helhetsgrepp Foto: JOHAN EKLUND kutera olika försäkringslösningar för det interna skyddet, anser Thord Eriksson. Skadar trovärdigheten Ytterligare en röd tråd är synen på själva skadan. – Och här vill jag tro att vi är på väg att ändra vårt synsätt. Tidigare har vi pratat liv och hur mycket det kostar samhället i kronor. I krishanteringssystemet oroar vi oss mer för trovärdigheten eftersom en kris som inte hanteras på rätt sätt, allvarligt kan rubba tron på samhället och demokratin. Detsamma vill han påstå kommer att gälla även för området skydd mot olyckor och det interna skyddet. – En brand på ett ålderdomshem med skadade människor och byggnader skadar trovärdigheten på lång sikt. Vi börjar ställa oss frågor som: ska vi våga lämna våra gamla på kommunala ålderdomshem i framtiden? Ansvarsfördelningen som utgår ifrån ett tydligt underifrånperspektiv är en annan gemensam nämnare. – I lagen om skydd mot olyckor börjar man med att skriva vad den enskilde ska göra och därefter kommer kommunen och staten. I krishanteringssystemet är det kommunernas krishanteringsförmåga utifrån lokala behov som väger tyngst. Därefter kommer länsstyrelsens och regeringens ansvar. KATARINA SELLIUS arna ska bli det verksamma hjälpmedel, som regeringen eftersträvar, ska Räddningsverket i höst genomföra en utbildning i samarbete med KTH. Den är tänkt att utgöra en grund för utveckling av en metodik för mera djupgående undersökningar. Regeringen säger i propositionen att en undersökning inte behöver vara särskilt komplicerad. Dokumentationen och analysen ska stå i proportion till olyckans art. För de flesta olyckor bör en ”upptrimmad” insatsrapport räcka gott och väl. – Men vi anser att kommunerna är betjänta av ytterligare redskap för sitt analysarbete och vi går alltså vidare och utarbetar hjälpmedel också för mera avancerade undersökningar, säger Thomas Gell. Sotningsmonopolet består 25 Det kommunala sotningsmonopolet består, men den enskildes ansvar sätts i förgrunden. Kommunen ska i brandförebyggande syfte ansvara för sotningen, men en fastighetsägare får tillåtelse att själv sota eller låta någon annan utföra arbetet. Det kommunala ansvaret ska garantera att sotning även i fortsättningen kommer att ske i glesbygden. Den politiska motiveringen till förändringen är att den enskilde ska kunna påverka hur sotningen sker. Regeringen hoppas därigenom kunna få in fler aktörer i verksamheten och öka konkurrensen. Sotningen ska omfatta skorsten, tak och de delar av byggnaden som ligger i anslutning. Däremot försvinner dagens krav på rengöring och kontroll av imkanaler i bostadshus. Inga specifika behörighetskrav För den personal, som ska vidta förebyggande åtgärder och göra räddningsinsatser, finns i lagförslaget inga specifika behörighetskrav. Länsstyrelserna och Räddningsverket ska i sin tillsynsverksamhet se till att kommunerna har den kompetens som behövs. Regeringen har eftersträvat ett system som är mera flexibelt än det nuvarande och som kan anpassas till den lokala riskbilden. Variationerna på kompetensen kan alltså komma att öka mellan kommunerna, men brandingenjör Thord Eriksson på Kommunförbundet tror ändå att Räddningsverkets tvååriga utbildning kommer att utgöra rekryteringsbasen för kommunernas framtida arbete med skydd mot olyckor. – Jag tror inte att många kommuner själva startar utbildning. Avgörande blir om de 300 som examineras varje läsår kommer att täcka behovet, säger Thord Eriksson. Brandsyn blir tillsyn En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska lämnas av den som driver verksamhet eller äger en byggnad eller anläggning där risken för brand eller konsekvenserna av en brand bedöms som stor. Denna dokumentation är tänkt som ett av underlagen för den tillsyn som ersätter brandsynen. Enligt övergångsbestämmelserna ska den skriftliga redogörelsen lämnas in till kommunen senast 1 januari 2005. Nuvarande brandsyn gäller fram till dess att detta är gjort. Det betyder att man frångått den tidigare termen brandskyddsdokumentation. – I lagförslaget har det ändrats till redogörelse för brandskyddet. Anledningen är att det krockade med en term i byggnadslagstiftningen, förklarar Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket. Räddningstjänst eller inte? Den frågan har under årens lopp diskuterats främst i ärenden där kommunerna sökt statlig ersättning för omfattande räddningsinsatser. Under perioden 1987 – 2000 betalade Räddningsverket 124 miljoner kronor till kommunerna. I några fall har ersättningens storlek gått till en tvist i förvaltningsdomstol. Kommunerna har överklagat Räddningsverkets beslut och länsrätterna har gått på kommunernas linje – i de flesta fall med en vidare tolkning av räddningstjänstbegreppet än verket gjort. De regler som nu gäller ger inte staten rätt att överklaga. I den nya lagen får staten – genom Räddningsverket – rätt att föra talan mot det beslut en domstol fattat. Genom överprövning kan så småningom ett antal prejudikat ge konkreta svar på frågan om vad som ska betraktas som räddningstjänst. Kommunvis statistik nästa år I januari planerar Räddningsverket att ge ut en skadeatlas för samtliga åldersgrupper med kommunvis statistik som baseras på insatsrapporter och sjukhusvård. – Ett faktaunderlag om skadeutvecklingen som kan användas i kommunernas säkerhetsarbete, säger Thomas Gell, ansvarig för Tvärsäkerhetsprojektet. – Har man ambitionen ute i kommunerna att minska antalet olyckor måste man först och främst veta hur många de är. Det är en uppgift som många kommuner saknar i dag. Man vill se mönster att just här sker det trafikolyckor eller just här sker drunkningsolyckor för att veta var man ska sätta in åtgärder. I dag finns en barnskadeatlas som beskriver utvecklingen för personskador hos barn och ungdomar i samtliga kommuner, län och på riksnivå. I september kommer NCO ut med en äldreskadeatlas där olika typer av skador hos äldre människor redovisas kommunvis.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?