Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

Hot och möjligheter. En tungt trafikerad E 4 genom tätorterna och paragraf 43-anläggningar som Akzo Nobel är några av riskobjekten i Sundsvall-Timrå. – Räddningstjänsten är självklar som sakkunnig i samråd om planfrågor, stora byggprojekt och riskanalyser, säger räddningschef Peter Löthman. Lagen ger förbundet Sundsvall-Timrå vind i seglen Ökat samarbete i kommunen, rätt använd kompetens och en definierad roll i helheten för skydd mot olyckor. Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund lagt ut kursen mot dessa tre mål. Den nya lagen ger arbetet vind i seglen. – Räddningstjänsten är en självklar medspelare i kommunens säkerhetsarbete, slår räddningschef Peter Löthman fast. ”Vägen till framgång är alltid under ombyggnad” står det på whiteboarden i räddningschefens tjänsterum. Det gäller i allra högsta grad i dessa dagar för Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund, mitt uppe i det förändringsarbete som inleddes när Peter Löthman tog över efter Claes Rudberg i oktober 2000. I linje med nya lagen Med förankring i den politiska femårsplanen, som var det första projekt den nye räddningschefen sjösatte, tas steg för steg mot mål som visar sig ligga helt i linje med nya lagen om skydd mot olyckor: - Från en tyngdpunkt att genomföra räddningsinsatser till att arbeta med alla fem skeden i processen skydd mot olyckor, - från fasta beredskapsstyrkor med fokus på operativ verksamhet till beredskap baserad på kommunernas behov, - från fokus inåt i organisationen till utåtriktad verksamhet genom information, kommunikation och samarbete, - från detalj- till målstyrning.” Det skulle kunna låta mest som fagert tal, men förbundets nya projekt för skolpersonal har redan gett resultat. Peter Löthman berättar om ett brandtillbud dagen före skolavslutningen på Vivsta skola i Timrå. En av de skolor som under våren fått förebyggandeutbildning i ett nytt projekt, och där nu lärarna räddade, larmade och släckte mönstergillt när en hög papper som hamnat på en spis tog eld. – Det är ju precis så det ska fungera. Skolprojektet är en fortsättning på Bamses brandskola riktad mot förskolebarn och årskurserna två och fem i grundskolan, samt ungdomsbrandkåren för sjätteklassare. Barn och ungdomar är prioriterade, räddningstjänsten når 3 500 av dem varje år. Men det händer mer : – Vi utbildar vård- och socialtjänstpersonal i rullande fyraårsperioder, vi är sakkunniga åt stadsbyggnadsnämnden och deltar aktivt i plan- och byggsamråd, och gör risk- och konsekvensanalyser i samarbete med andra förvaltningar. Vi arbetar med trygghetsrådet, en lokal variant av brottsförebyggande råd, och vid större helger Förebyggande och information. Två ben som tillsammans med en utvecklad operativ verksamhet ska bära Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund mot framtiden och målet att bli ”en av de bästa räddningstjänsterna i landet”. och skolavslutningar är styrkan ute på stan och ”finns till”. – Internt har alla heltidsbrandmän och deltidsförmän gått förebyggandekurs. Vi satsar extra på platschefer och förmän i deltidsstyrkorna. Deltidare som har särskilda uppdrag: räddning i svår terräng, uppsamlingsplats vid många skadade och skogsbrandsläckning har en extra utbildningsdag per år för att öva sin knorr. Förvanling är positivt Förbundet Sundsvall-Timrå består av två heltidsstationer i de båda kommunerna och deltidsstyrkorna i Liden, Stöde, Matfors, Söråker, Alnö och Njurunda samt Nobelstyrkan, som hör till Akzo Nobels paragraf 43- anläggning i Stockvik strax söder om Sundsvall. Det är alltså många som ska med på vagnen mot framtiden. Peter Löthman betonar laget bakom alla idéer och mål: – Förändringskraven och förväntningarna på räddningstjänsten i framtiden är i sig positiva, men allt nytt kan kännas jobbigt. Jag brukar säga att det ändå är bättre att förändras än att låta bli. Det sägs att han av förutseende politiker rekryterades med tanke på nya lagen, men det avfärdar han bestämt. Fast bakgrunden verkar skräddarsydd: erfarenhet från kommunal räddningstjänst i Sollentuna/ Upplands Väsby och Sundsvall- Timrå, pedagogiskt arbete i både Rosersberg och Sandö, näringslivsförankring genom Skandia Industri – riskingenjör inom olycksförebyggande. Och därifrån till chefsjobbet i Sundsvall-Timrå. – Erfarenheterna från näringslivet har jag användning av varje dag, säger Peter Löthman som använder ordet ”ägarna” när han talar om kommunstyrelsen och kallar förbundet för ”firman”. – Det är högst medvetet. Vi ska leverera nytta, som vilket företag som helst. Klarare och enklare Han ser den nya lagen som klarare och tydligare än den förra: den öppnar möjligheter att anpassa räddningstjänsten till skiftande behov i olika kommuner. – En enbart reaktiv skadeavhjälpande verksamhet blir för passivt. Det måste vara roligare att vara utryckande brandman när man också kan förmedla sin kunskap på andra sätt till medborgarna, i deras vardag. Men kanske viktigast: det ökar nyttan av skattepengarna. Han har ett sådant citat också på sin whiteboard, av gamle finansminister Möller: ”Varje ineffektivt använd skattekrona är stöld från fattiga”. EVA-LENA LINDBÄCK
Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal utvecklas i ”växthus” Ett växthus i två rum, ett för arbetsledare och ett för specialister, ska förse räddningstjänsterna i Sundsvall och Timrå med framtida chefer. – Vi har dels själva, dels med hjälp av en extern konsult testat cirka 15 heltidsbrandmän. Bland dessa har vi hittat tio som vi tror är bra arbetsledarämnen, berättar Peter Löthman och tillägger att idén är hämtad från räddningstjänsten i Örnsköldsvik. – Alla kan förstås inte bli chefer eller arbetsledare. Men man kanske vill specialisera sig, och alla behöver få utveckla sitt kunnande. De tio ”plantorna” ska under sina tre år i växthuset dels få formell befälskompetens, dels läsa andra kurser i ämnen som arbetsmiljö, arbetsrätt, missbruksproblematik,medarbetarsamtal. Utbildare blir både personal från Sundsvalls och Timrå kommuner samt räddningstjänsten. Mentorer erbjuds dem som vill, det finns också en mentorbank inom kommunen med både kommuninterna och externa mentorer. Dessutom ska deltagarna praktisera på olika avdelningar inom räddningstjänsten. – Alla vi testat har följts upp med personliga utvecklingssamtal. – Även deltidarna ska utvecklas, närmast genom att vi jobbar mer med rekryteringsprocessen inom deltidsorganisationen, både för brandmän och förmän. Jönköping ligger på framkant Medborgarna i centrum för målstyrd satsning Säkerheten i en kommun kan höjas på olika sätt. I Jönköping utgår man från kundbehovet – målet är att hitta den mix av åtgärder som ger mest säkerhet för pengarna. Medborgarnas behov av skydd mot olyckor styr räddningstjänstens arbete. Redan för 15 år sedan började tankarna ta form inom räddningstjänsten i Jönköping. Kan man ordna säkerheten på annat sätt än att bara bygga ny och större brandstation? Finns det alternativa sätt att skydda befolkningen mot olyckor? – De här nya idéerna formades till en modell där ett övergripande mål för trygghet och säkerhet grundar sig på det behov av skydd mot olyckor som finns i kommunen och hos dess invånare. Man kan kalla det kundfokus, säger Fredric Jonsson, brandingenjör i Jönköping, som de senaste åren arbetat med att utveckla detta synsätt. Allt kan inte förebyggas Detta målstyrda och annorlunda arbetssätt har skapat viktiga följdfrågor. Hur ser behovet ut och hur når man målet? Vilken strategi krävs? – Vi tror inte att det går att förebygga bort alla olyckor. Men vårt mål innebär att risknivån ständigt ska minska genom att kombinera skadeavhjälpande och olycksförebyggande arbete, förtydligar han. Vilket också klart framgår av kommunens övergripande säkerhetsstrategi. En strategi som i dag styr räddningstjänstens arbetsuppgifter och vardag. Det planeras alltså ingen ny brandstation i Jönköping, åtminstone inte än. Tittar på hela riskbilden Genom riskanalyser, statistik och enkätundersökningar har man skaffat en hyfsat bra bild av riskerna i Jönköping. – Efterhand har det blivit naturligt att titta på alla typer av olyckor kommuninvånarna kan råka ut för. Inte bara brand. I dag vet vi att endast en fjärdedel av alla olyckor som leder till dödsfall, föranleder räddningsinsats. Det vore oklokt att inte ta till sig hela olycksproblematiken i kommunen. Som till exempel fallolyckor bland äldre, menar Fredric Jonsson. Ganska snart insåg man att Tema nya lagen Foto: ANDREAS CARLSSON Jönköping satsar på kundfokus. Brandingenjör Fredric Jonsson har de senaste åren arbetat med målstyrning med medborgarna i centrum. Därmed ligger Jönköping redan långt framme när det gäller att driva igenom intentionerna med den nya lagen. räddningstjänsten på egen hand inte fixar hela uppgiften att nå målet – ”att ständigt minska risknivån”. – Samarbetet mellan de olika kommunala förvaltningarna är grundläggande och var och en ansvarar för säkerheten mot olyckor inom sitt område. Likaväl som frågor om jämställdhet, miljö och ekonomi är självklara inom varje förvaltning. Konkret skulle det kunna innebära att skol- och barnomsorgsförvaltningen har huvudansvaret för att se till att barnen kommer ut oskadda om det börjar brinna i en skola. Det ger en ny följdfråga: Hur kan kommunens övergripande mål om det trygga och säkra samhället brytas ned i konkreta arbetsuppgifter för räddningstjänsten och andra förvaltningar? – Så långt har vi inte kommit i arbetet ännu. Däremot finns i dag mål, strategier och en verksamhetsidé som styr räddningstjänstens arbete. Exempel på mål På papper anges vilka prestationer som ska utföras för att uppnå det uppsatta säkerhetsmålet. Sådana mål kan exempelvis formuleras: • Räddningstjänsten ska utbilda alla barn i förskolan, årskurs två och fem i brandkunskap, • Räddningstjänsten ska, vid minst 90 procent av trafikolyckorna, påbörja livräddande insats inom 15 minuter och svara för att losstagning av skadade är genomförd efter 45 minuter. På vilket sätt kommer nya lagen att förändra morgondagens räddningstjänst i Jönköping? – Största vinsten är att kommunen ges större frihet att 19 själv välja ambitionsnivå och åtgärder i säkerhetsarbete och räddningstjänst. Den nya lagen tydliggör att man utgår från människan istället för ett papper. KATARINA SELLIUS FOTNOT: Sedan slutet av 80-talet har Jönköpings kommun fått stöd från Räddningsverket som sett kommunen som ett laboratorium för nya idéer. Fredric Jonsson ingår i den arbetsgrupp inom Räddningsverket som för närvarande jobbar med att ta fram idéhandböcker som ska hjälpa kommunerna i deras arbete med att möta den nya lagen. Övergripande mål som antagits av kommunfullmäktige i Jönköping: ”I Jönköpings kommun skall alla människor ha en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Detta skall särskilt gälla skador på människor, miljö och oersättliga värden” Övergripande strategi för säkerhetsarbetet i Jönköpings kommun: ”Säkerhetsarbetet skall i första hand genom olycksförhindrande åtgärder verka för att olyckor förhindras. I andra hand genom skyddsi<strong>nr</strong>iktade åtgärder i förväg begränsa konsekvenserna av olyckor. När olyckor inträffar skall ett snabbt och effektivt ingripande kunna ske för att begränsa konsekvenserna.”
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17: unerna använda den befintliga poli
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?