Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

12 Skärsläckaren är en unik svensk släckmetod som öppnar en rad möjligheter att förändra metod och taktik vid brandsläckning. Den har väckt stort intresse runt om i världen. Här hemma har det gått lite trögare. Skärsläckaren Sirenen Nr 5 • 2003 –Viktigt att skärsläckaren kommer in i utbildningen Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund vill fortsätta utveckla skärsläckaren. Krister Palmkvist ser gärna en förändring av lansens utformning. Om vattnet kommer in under armen i stället för över axeln skulle det bli lättare att hålla lansen en längre tid. Hindret för ett brett genomslag tycks vara räddningstjänstens fokusering på rökdykning. Dessutom råder delade meningar inom Räddningsverket och vissa anser att man ännu vet för lite om skärsläckarens förmåga. 1996 startade Räddningsverket skärsläckarprojektet. Sju år senare upplevs projektet ha kört fast i myndighetens korridorer. – Det är inte rimligt att genomförandet av en ny metod ska ta tio år, säger Kjell Wahlbeck, chef för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Tillsammans med sin ställföreträdare Ulf Edholm uppvaktade han i våras Räddningsverket för att skärsläckarprojektet inte ska rinna ut i sanden. Först i år erbjöd Räddningsverket kurser i skärsläckaren. Få lärare är utbildade och all utbildning, nationellt och nationellt, sköts av Krister Palmkvist och Ronny Fallberg vid Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. – Vi har förklarat att vi är intresserade av att fortsätta projekt- och metodutveckling av övertrycksventilation och skärsläckaren. Det finns fortfarande mycket att göra men vi vill inte isolera kunskaperna hos oss. Det är nödvändigt att ha med Räddningsverket, Sveriges provnings- och forskningsinstitut (SP) och andra räddningstjänster. Ett släckverktyg Från att inledningsvis ha varit tänkt som en fast monterad håltagare är det nu ett släckverktyg med handburen lans som kan skötas av en person. Försök och praktiska erfarenheter har visat att i kombination med en övertrycksfläkt är det mycket effektiv metod mot bränder i små och medelstora utrymmen. Skärsläckaren tar sig igenom nästan vilka material och väggar som helst. Utifrån kan sedan en fin vattendimma sprutas in som snabbt kyler brandgaserna. Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund i samarbete med SP har på Räddningsverkets uppdrag gjort en rad tester och där känner man att metoden redan borde kommit in i grundutbildningen på Räddningsverkets skolor. – Det är viktigt att nya erfarenheter förs ut i utbildningen och inte stannar i projekt. Det måste finnas en mottagande organisation på skolorna som kan föra kunskaperna vidare, säger Kjell Wahlbeck. Saknar rätta stödet Trots att det är Räddningsverkets eget projekt saknar han och hans kollegor den rätta uppbackning från myndigheten. – Det går i stå inom Räddningsverket. Visst ska man vara skeptisk mot nyheter men viktig kunskap får inte motarbetas av fördomsfulla uppfattningar. Även inom räddningstjänsten märks ett motstånd. – En förklaring är rädslan för att det innebär rationaliseringar, att styrkorna ska minskas och det är olyckligt. Syftet är inte att minska personalen utan skärsläckaren är ett komplement för att öka effektiviteten. Fokusering på rökdykning Men huvudförklaringen till motståndet tycks vara svensk räddningstjänsts fokusering på rökdykning – släckning inifrån. Allt är anpassat för rökdykning med en sammanhållen styrka 1+4 – från Räddningsverkets utbildningar till räddningstjänsternas övningsfält. Nya släckmetoder ses med misstänksamhet. – Med rökdykning har vi egentligen fått en sämre arbetsmiljö. Skärsläckaren ersätter inte rökdykning men medger att vi arbetar på ett annat sätt. Vi behöver inte självklart skicka in folk inledningsvis, säger Krister Palmkvist. Skapar låsningar Kravet att man ska vara 1+4 för att göra ett ingripande skapar låsningar och står inte i samklang med nya lagen anser ställföreträdande räddningschefen Ulf Edholm. – Nya lagen säger att vi ska
Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckaren Kjell Wahlbeck och Ulf Edholm vill ha bättre fart på skärsläckarutvecklingen och att den kommer in i utbildningen. – Att genomförandet av en ny metod ska ta tio år är inte rimligt, säger Kjell Wahlbeck. vara ute bland allmänheten och arbeta förebyggande och då måste vi kunna jobba två och två. Nu är vi beroende av att hela styrkan är samlad. Intresse internationellt Skärsläckarens kapacitet har väckt internationell uppmärksamhet och intresset är stort. Sedan 2,5 år tillbaka har Krister Palmkvist ägnat större delen av sin tjänst åt extern utbildning. Förutom hos en rad räddningstjänster här hemma har han utbildat i England, Tjeckien, Danmark, Norge, Holland, Tyskland, Malaysia och USA. Senaste resan, i början av augusti, gick till Wuppertal söder om Köln. Kjell Wahlbeck betonar att det inte handlar enbart om teknik utan det viktiga är de möjligheter till ny metodik och taktik som skärsläckaren skapar. Runt om i världen finns ett intresse att jobba med mindre Räddningsverkets kunskapssamordnare: –Den är inget universalverktyg Räddningsverkets kunskapssamordnare för området Brand, Håkan Kruse, vill ha fler tester av skärsläckaren. – Skärsläckaren lanseras som ett universalverktyg och det är det inte. Det är ett verktyg bland alla andra som vid vissa tillfällen är oslagbart. Han vill ha fler svar om skärsläckarens förmåga, bland annat resultat från test i större lokaler som ska göras i finska Kuopio under hösten. – Till de som ringer hit och frågar säger jag vänta till vi vet vad den går för och det gör vi efter testen i Kuopio. I vissa situationer är skärsläckaren unik. – På en hyresfastighet med krypvind utan ingångar är den oslagbar. Eller långa korridor där strålen hinner lösas upp i en vattendimma. Tvärtemot erfarenheterna enheter, inte minst i storstäder. Fordonen och rökdykarstyrkorna är stora och tar tid att förflytta. Mindre enheter, så kallade taktiska enheter med två man, övertrycksfläkt och en skärsläckare, testas redan på flera håll i landet. Bland annat i Öckerö, Karlskoga och Nyköping. Södra Älvsborg tycker tiden är mogen för att på bred front lansera ett taktiskt koncept som bygger på små enheter, 1+1 eller 1+2, utrustade med bland annat skärsläckare. Stoppa och stabilisera Uppgiften för dessa taktiska enheter är inte i första hand att fullfölja ett insatsarbete utan att stoppa och stabilisera en pågående utveckling av en olycka tills förstärkningsreurser anländer. – Kalla det Stop-team. Det medger flexibilitet och ger möjlighet att operera med be- från fältet hävdar han att den är mindre lämplig vid mindre bränder. – För små utrymmen, som lägenheter och villor är vi mer tveksamma till skärsläckaren. Där är vi eniga, jag och experter som Stefan Särdqvist, Stefan Svensson, Lasse Bengtsson. Får ingen vattendimma Anledningen är enligt Håkan Kruse att man inte får den vattendimma som påstås. – Strålen är samlad upp till fem meter. I ett litet rum träffar strålen motsatta väggen och rinner ner. Säger någon något annat är det ren okunskap. Detta stämmer inte enligt Krister Palmkvist, som testat skärsläckaren på uppdrag av Räddningsverket. – Det Håkan Kruse säger skulle kunna stämma för ett rum som inte brinner. Strålen börjar succesivt brytas upp så snart gränsade resurser på ett effektivt sätt. Teamets uppgift är inte bara att ingripa vid bränder utan även vid andra typer av insatser. Den taktiska uppgiften är densamma – stoppa, säkra och stabilisera ett pågående olycksförlopp i avvaktan på förstärkning. Skulle rädda deltidskårer Deltidskårer som hotas av ekonomiska skäl eller rekryteringsproblem skulle kunna räddas av Stop-Team. – Jag ser en fara i att allt fler kommuner lägger ner deltidsstyrkor av ekonomiska skäl. Gör om deltidsstyrkorna till 1+2 med skärsläckare som kan göra en snabb första insats i väntan på huvudstyrkan. Det skulle göra det möjligt att behålla räddningstjänsten på många orter där den annars skulle läggas ner. GUNNO IVANSSON den går genom väggen. När strålen med det höga trycket träffar värmen förångas vattnet och det är det som ger den snabba effekten. Att skärsläckaren är effektiv i små utrymmen har visats i tester. – Försöken vi gjorde tillsammans med SP på ett 40 kvadratmeter stort rum sänkte brandgastemeperaturen mycket snabbt. Skärsläckaren ersätter inte konventionell släckning men är effektiv där man annars inte kommer åt. – Skärsläckaren påverkar omedelbart brandutveckling och det betyder oerhört mycket för den fortsatta insatsen. Jämfört med andra utrustningar jag mycket rörligare. Jag kan röra mig, göra nya punkteringen och få ökad effekt, säger Krister Palmkvist. Köpte skärsläckare i stället för sprinkler Sprinkler tilltalade inte Fundia Special Bar AB i Smedjebacken. Företaget valde att satsa på en bil med skärsläckare för 800 000 kronor – som man skänkte till kommunen. Fundia har problem med sina jättelika textila spånfilter som fattar eld. Kostnaderna för driftstopp är enorma och försäkringspremierna har rusat i höjden. – Till slut krävde försäkringsbolaget att vi skulle installera sprinkler och det tyckte inte vi var en bra lösning. Jag hade läst en del om skärsläckaren så vi beslöt testa den, berättar Kenneth Carlsson, säkerhetschef på Fundia och dessutom deltidsförman vid räddningstjänsten i Smedjebacken. Tekniskt byte Testerna utföll till belåtenhet och företaget bestämde sig för att köpa en ”minibil”, samma koncept som testas på Öckerö, Nyköping och Karlskoga. – Vi har gjort ett tekniskt byte med försäkringsbolaget men tyckte det var meningslöst att ställa bilen på företaget. I stället skänkte vi den till kommunen för att den ska utnyttjas bättre. Från och med januari i år erbjuder Räddningsverket kurser för skärsläckaren och den finns med i den nya tvååriga grundutbildningen på alla fyra skolorna. Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck medger att det tog för lång tid att få in skärsläckaren i utbildningssystemet. Ingen blir profet i sitt hemland. Talesättet skulle kunna tillämpas på skärsläckaren och de som arbetar med den. Trots att det är en svensk uppfinning säljer den bättre utomlands. Det tar alltid tid för en ny produkt att slå igenom, men i skärsläckarens fall har det gått trögare i Sverige än i övriga länder. – Intresset ökar över hela världen. Jag är glad att det rör på sig i rätt riktning, säger Lars G Larsson, något luttrad vd för Cold Cut Systems, som tillverkar skärsläckaren. Nu ser det ut som en islossning är på väg. Allt fler svenska kårer visar sitt intresse och 13 Smedjebacken har gjort en rad tester och använder den tillsammans med en högtrycksfläkt. – Vi har sagt att vid livräddning ska det ta högst 2-2,5 minuter att slå ner branden, ventilera ut röken tillräckligt för att kunna se om det finns någon därinne. Tjänar fyra minuter Vid ett test tog det 30 sekunder att ventilera ut en trerumslägenhet. Skärsläckarens effektivitet och fördelen med en liten enhet har redan visat sig i skarpa lägen. – För några veckor sedan hade vi en brand i ett uthus. Den fina vattendimman är effektiv och branden var släckt när huvudstyrkan anlände. Med skärsläckarenheten är vi på plats fyra minuter före huvudstyrkan och det betyder mycket. Fundia har två valsverk i Boxholm och även där görs en satsning som kommer räddningstjänsten till del. – Vår vd Kimmo Väkiparta är framsynt och han har redan lovat Boxholm en skärsläckare, men där sätts den på deras släckbil, säger Kenneth Carlsson. Skärsläckaren i nya utbildningen – Det finns olika syn på skärsläckaren inom Räddningsverket och det kan ha bidragit. En annan förklaring är att många tror att skärsläckaren ska leda till nedskärningar av insatsstyrkorna. Det är inte syftet utan det handlar om att kunna göra bättre insatser. Ökad efterfrågan – även i Sverige Cold Cut Systems (CCS) har beställningar på 15 skärsläckarenheter för leverans. Totalt har det sålts 55 skärsläckare och av dessa har 33 gått till utlandet. CCS levererar också de så kallade taktiska enheter, en Mercedes Sprinter med skärsläckare och avsedd för två man, som testas på flera håll i Sverige. Hittills har sex stycken sålts, två till Karlskoga medan Öckerö, Sörmlandskustens räddningstjänst och Smedjebacken har var sin. En sjunde är under byggnad. Priset varierar beroende på utrustning, men för montering på en basbil cirka 275 000 kronor och monterad i en Mercedes Sprinter strax under 800 000 kronor. forts nästa sida
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?