Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

Mums för brandmän. Jonas Gustafsson hugger in på nyttig frukost numera. Och det blir gärna samma mat på kvällsskiftet, i stället för pizza. Mer grönsaker och färre stekta ägg. Gemensam frukost har blivit nyttigt för både kroppar och trivsel i Norra Älvsborg. – Vet inte om jag gått ner i vikt, men jag mår bättre på mitt arbetspass, säger insatsledare Christer Oscarsson. Brandmännens vikt ökade och kolesterolvärdena blev högre. Det ledde till beslutet att erbjuda kollektiv frukost. – Idén är inte att tvinga någon, men att tillhandahålla något bra, säger styrkeledare Jan- Erik Andersson. För självkostnadspris, 15 kronor för full frukost, kan både skift- och dagpersonal hugga Ägg, fil och smörgås. Christer Oscarsson får en rejäl frukost. in på ett varierat frukostbord. Rena hotellfrukosten – och gott om fräscha grönsaker. – Jag åt inte nyttigt tidigare. Tyckte inte jag såg grönsaker på andra tallrikar heller, säger Christer Oscarsson. – En ”brandmannafrukost” var tekakor, två stekta ägg och falukorv, säger Jan-Erik Andersson. Det sägs att man även klämde hamburgare till frukost? – Det har nog hänt, men det var inte vanligt. Kvällsmål också De brandmän Sirenen träffade högg nu in på fil, kokta ägg och laddade med mycket grönsaker. – Det här är bra. Tidigare kunde vi stå vid spisen allihop och steka två-tre ägg var till frukost, säger Jonas Gustafsson. – Riktig mat på morgonen gör att man står sig till lunch, nu kommer ingen matthet. Vi äter ofta den här maten på kvällen också, säger Christian Andersson. Det är brandmännen som begärt att ha möjlighet till samma utbud på kvällsskiftet. – Förr var det mer, vad ska man säga, restaurangmat… Pizza med andra ord. Är den förbjuden nu? – Nej, skiftpersonalen äter pizza någon gång. Lite nöje måste man få ha, säger Jan-Erik Andersson. Frukostsatsningen startade som ett projekt 2001. Efter ett år gjorde företagshälosvården en undersökning. Det visade sig att kolesterolvärdena sjunkit och viktökningen bromsats. – Men det beror nog inte bara på frukostarna, utan på att vi blivit medvetna och ändrat kostvanor totalt. Det märks i markalådans kassa. Där har omsättningen minskat drastiskt. – Kaffe och choklad på kvällen är nästan borta. Det dricks nästan ingen läsk, men desto mera vatten. Lättare varor Vad personalen får i sig ses nu över kontinuerligt. – En del produkter kan bytas ut mot lättvarianter. Vitt bröd accepteras inte. Vi tittar på vad vi har för drycker i brandbilarna, ännu finns alla varianter från läsk till vatten. Sedan förra sommaren är det gemensamma frukostbordet stadigvarande verksamhet i både Trollhättan och Vänersborg. En brandman på respektive station är ansvarig för inköpen, alla ska hjälpa till att duka upp frukostbordet. Ökad samvaro Frukosten är inte bara bra för magarna, utan även för trivseln. – Tidigare satt dagpersonal och skiftpersonal i två olika matsalar. Nu äter vi tillsammans. Det förebygger konflikter och ökar trivseln på jobbet. Det här är en förmån och god personalvård förutsätter vissa förmåner, säger personalsekreteraren Thomas Löwenäng. Väljer då alla frukostbordet för 15 kronor? – Inte alla, men skiftpersonalen äter nästan mangrant, säger Jan- Erik Andersson. Ambitionen är att även få med räddningstjänstförbundets sju deltidsstationer på temat nyttigare kost. – De får driva det på samma sätt, men det är naturligtvis svårare att få kontinuitet där. Hur mycket har frukostsatsningen kostat för arbetsgivaren? – Vi fick köpa två nya kylskåp för att få plats med maten. Vid Foto: PER LARSSON Maten rockar – men inte fett senaste halvårsräkningen saknades 500-1 000 kronor för att frukosten skulle gå ihop ekonomiskt. Det är småpengar. Arbetsgivaren erbjuder också en frukt om dagen, det kostar cirka 10 000 kronor om året, säger Thomas Löwenäng. Han anser att kostsatsningen måste fortsätta. – Det som inte utvecklas självdör. Vi har breddat sortimentet med kryddor, för att inspirera till att laga mat. Det finns förslag att skicka två personer till viktväktarna enbart för att skaffa kunskap. De kan sedan bli instruktörer i Trollhättan och Vänersborg. PER LARSSON Ju fler kockar, desto trevligare blir det. Jan-Erik Andersson skär upp tomater.
Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstjänstens tillstånd Räddningstjänster i kommunalförbund 1997-2002 År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Kommuner 288 288 289 289 289 289 Räddningstjänster 256 248 243 234 229 225 därav förbund 13 17 19 22 23 25 Kommuner i förbund 45 57 65 77 83 89 Information till kommuninvånare Nyheter Brandvarnare allt viktigare fråga Behovet av brandvarnare i hemmen har blivit en allt viktigare fråga för räddningstjänsterna. 160 av 225 räddningstjänster har informerat om dess betydelse. – En bra början, men riktigt bra är det inte förrän alla gör det. Fler har redovisat planer på hur informationen ska spridas i framtiden och en del har startat under 2003, säger Jan- Erik Gustavsson på Räddningsverkets tillsynsenhet. För sjunde året presenterar Räddningsverket en rapport över tillståndet inom räddningstjänsten. Huruvida räddningstjänsterna informerat om behovet av Upplysning om varning och information vid allvarliga olyckshändelser År Rä.tjänster andel till samtliga som lämnat kommuninv 1997 181 71% 145 1998 205 83% 165 1999 212 87% 179 2000 201 86% 173 2001 204 89% 179 2002 199 88% 183 brandvarnare, redovisas för första gången. 160 av 225 har gjort det. – Räddningsverket har ju i allmänt råd meddelat att det anses skäligt att bostäder är försedda med minst en brandvarnare, säger Jan-Erik Gustavsson. 60 av 225 räddningstjänster följde i sin tillsynsverksamhet 80 procent har enbart deltidare I slutet av 2001 fanns det totalt 18 721 personer anställda i kommunal räddningstjänst. 11 770 av dem var deltidsanställda brandmän och befäl. I drygt hälften (114 ) av landets räddningstjänster baseras all beredskap på deltidsanställd personal. Vid nästan 80 procent (584) av landets brandstationer är det enbart deltidsanställda som rycker ut vid larm. – Det är ingen tvekan om att deltidsbrandmännen är viktiga för yttäckningen av landet, säger Jan-Erik Gustavsson. ■ ■ ■ Sedan 1997 har bemanningen i beredskap dagtid totalt i landet minskat med drygt 100 personer. – Det är inte så mycket, men lokalt kan förändringarna förstås vara stora. ■ ■ ■ Svårigheterna att rekrytera deltidspersonal har varit spörsmål senaste året. 72 procent av räddningstjänsterna säger sig ha problem. Men alla brandstationer var för sig är det 48 procent – 313 av 656 stationer med deltidspersonal – som har problem ■ ■ ■ Allt fler jobbar förebyggande. 1997 fanns motsvarande 510 heltidstjänster med förebyggande uppgifter, 2002 var det 621. ■ ■ ■ På landets 736 brandstationer finns 817 utryckningsstyrkor. 472 av dem (57,8 procent) har en anspänningstid på fem minuter. 149 styrkor (18,3 procent) har en anspänningstid på max 90 sekunder. 375 styrkor (45,9 procent) består av fem personer. ■ ■ ■ Det finns insatsplaner upprättade för 11 768 objekt i landet. Enligt räddningstjänsterna finns det behov av insatsplaner för ytterligare 5 272 objekt. ■ ■ ■ Totalt fanns i landet 546 så kallade paragraf 43-anläggningar. 343 av dem hade utfört riskanalys enligt skyldigheterna. Det finns 310 verksamheter som bör omfattas av Sevesolag- IVPA-larm 1999-2002 År 1999 2000 2001 2002 Räddningstjänster 243 234 229 225 utför IVPA-larm 80 79 73 68 Andel 33% 34% 32% 30% Avtal med sjukvård 57 62 49 56 stiftningen (så kallade Sevesoanläggningar) rapporterar räddningstjänsterna. 176 i den lägre kravnivån och 134 i den högre. Räddningsverket anser att alla verksamheter för vilka Sevesolagen är tillämplig även ska betraktas som paragraf 43-anläggningar. 226 av 310 Sevesoanläggningar finns förtecknade som paragraf 43-anläggningar. Det innebär att 27 procent av landets Sevesoanläggningar inte är förtecknade i kommunal räddningstjänstplan. ■ ■ ■ 214 räddningstjänster har avtal om gränslös samverkan, 167 av dem med samtliga grannkommuner. Förhållandet har i stort sett varit oförändrat de senaste fyra åren. Av de elva kommuner som inte har avtal om gränslös samverkan, anger fem som skäl att det inte ger någon avgörande tidsvinst, fyra att avtal om samverkan är under utredning eller kommer att tecknas under 2003 Ladda ner eller beställ rapporten Kommunal räddningstjänst 2002 – en lägesredovisning kan laddas ner från Räddningsverket hemsida (www.srv.se), det gäller både själva rapporten och statistikbilagan. Rapporten kan också beställas gratis från Räddningsverkets publikationsservice, fax 054- 13 56 05, e-post: publikationsservice@srv.se, postadress: Räddningsverket publikationsservice, L124, 651 80 Karlstad, Best nr: I99-103/03 upp om det fanns brandvarnare i bostäder. I samband med brand kontrollerade 192 räddningstjänster förekomsten av brandvarnare. Det kan också noteras att 88 procent av räddningstjänsterna upplyst sina kommuninvånare om hur varning och information sköts vid allvarliga Personal i beredskap, vardagar dagtid, 1997-2002 År BI BM BfH BmH BfD BmD Övr Totalt 1997 4 134 136 705 673 2 462 18 4 132 1998 4 136 135 704 672 2 439 21 4 111 1999 4 130 134 701 669 2 418 21 4 077 2000 4 127 130 700 665 2 415 26 4 067 2001 4 128 128 701 660 2 402 25 4048 2002 4 125 129 706 658 2 371 25 4 018 BI = brandingenjör, BM = brandmästare, BfH = brandförman heltid, BmH = brandman heltid, BfD = brandförman deltid, BmD = brandman deltid. Rekrytering deltidsanställd brandpersonal 2002 A = Räddningstjänster B = med deltidspersonal C = rekryteringssvårigheter D = Andel Län A B C D E F G Stockholm 16 6 5 83% 15 12 80% Uppsala 6 6 6 100% 22 16 73% Södermanland 8 8 7 88% 19 9 47% Östergötland 13 13 12 92% 31 23 74% Jönköping 12 12 6 50% 39 13 33% Kronoberg 7 7 5 71% 25 10 40% Kalmar 11 11 10 91% 40 21 53% Gotland 1 1 1 100% 7 2 29% Blekinge 2 2 1 50% 14 5 36% Skåne 28 26 17 65% 67 34 51% Halland 5 5 4 80% 20 8 40% Västra Götaland 33 33 21 64% 90 40 44% Värmland 10 10 10 100% 36 18 50% Örebro 4 4 3 75% 19 6 32% Västmanland 9 8 6 75% 18 7 39% Dalarna 12 12 7 58% 34 16 47% Gävleborg 7 7 5 71% 25 10 40% Västernorrland 6 6 4 67% 27 10 37% Jämtland 8 8 6 75% 37 19 51% Västerbotten 15 15 11 73% 45 24 53% Norrbotten 12 12 6 50% 26 10 38% Totalt 225 212 153 72% 656 313 48% Tidsåtgång för förebyggande arbete 1997-2002 (personer per år) År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Förebyggande arbete totalt 510 501 549 581 624 621 därav Brandsyn 308 262 242 251 255 254 Extern utbildning o information * 130 149 inom kommunal verksamhet 121 118 130 130 utom kommunal verksamhet 105 107 127 132 *1997 och 1998 redovisades all utbildning och information gemensamt 11 olyckshändelser. – Men att 26 räddningstjänster ännu inte lämnat sådan upplysning är inte så bra. ”Kommunal räddningstjänst 2002 - en lägesredovisning” visar inga dramatiska förändringar jämfört med förra året. PER LARSSON Brandstationer 1997-2002 År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Brandstationer styrkor 752 746 744 743 740 736 Max 90 sek. ansp. 71 75 73 78 75 77 Över 90 sek. ansp Mer än en styrka, 603 596 596 597 588 588 ansp. 1-10 minuter 78 75 75 68 77 71 E = Brandstationer med deltidspersonal F = rekryteringssvårigheter G = Andel
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?