Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Arbete och arbetslöshet
En jämförelse med ett urval av andra länder 5
som gjorts i en rapport till ESO (Expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi) visar att sjukfrånvaron
i Sverige är avsevärt högre än i exempelvis
Tyskland, Finland, Frankrike, Storbritannien och
Danmark. I Nederländerna och Norge ligger sjukfrånvaron
däremot på ungefär samma nivå som
Sverige. Variationerna över tiden är stark i dessa
tre länder, med låg sjukfrånvaro i lågkonjunktur
och hög i högkonjunktur. I övriga länder som
ingår i jämförelsen är sambandet mellan sjukfrånvaron
och konjunkturutvecklingen relativt svagt.
Den huvudsakliga förklaringen till skillnaderna
är enligt rapporten att försäkringsvillkoren är
gynnsammast i Nederländerna, Sverige och Norge.
Länderna skiljer sig åt vad gäller exempelvis
antalet karensdagar, kompensationsnivån och hur
länge sjukpenning kan utgå. En annan förklarande
faktor är att den tidsperiod man kan vara sjukskriven
utan läkarintyg är längst i Sverige och Nederländerna.
I Nederländerna krävs över huvud taget
inget läkarintyg. Däremot förklarar olikheterna
mellan länderna avseende de förvärvsarbetandes
ålder och könsfördelning enligt ESO-rapporten
endast en mindre del av skillnaderna i sjukfrånvaron.
Enligt ESO-rapporten är det ”…viktigt att påpeka
att Sverige skiljer sig från andra länder genom
att det inte finns någon bestämd tidsgräns då
ersättning för sjukpenningförsäkringen upphör.
Detta är särskilt viktigt att observera i den svenska
debatten, då ovanligt många är sjukskrivna ett till
två år, ibland till och med längre. Detta kan, allt
annat lika, bidra till att sjukfrånvaron är något
högre i Sverige 6
.” (ESO-rapporten, sid 15). – Å
andra sidan skulle vi sannolikt ha fler förtidspensionärer
och arbetslösa än vad som nu framkommer
i statistiken om vi hade en fast tidsgräns för
hur länge sjukpennig kan utgå.
5 Den svenska sjukan – sjukfrånvaro i åtta länder. Rapport
till ESO, DS 2002:49. Jämförelserna grundar sig
på uppgifter från respektive länders arbetskraftsundersökningar.
Därigenom kan man hjälpligt komma förbi
problemet med att regelsystemen varierar starkt mellan
länderna. Men regelverket påverkar naturligtvis beteendet
och färgar därmed av sig på resultaten även i
undersökningar som riktar sig till personer.
6 I en artikel i Svenska Dagbladet 10 oktober 2003
visar Paula Liukkonen, forskare vid Stockholms universitet,
att sjukfrånvaron är högre i Finland än i Sverige
om man rensar bort sjukfall som varat mer än ett år
ur den svenska statistiken. I Finland kan man inte vara
sjukskriven mer än 360 dagar i följd. Därefter väntar
omskolning, förtidspension om arbetsförmågan är helt
borta, eller öppen arbetslöshet.
24
4 Svensk arbetsmarknad i ett
internationellt perspektiv
Arbetskraftsdeltagandet
Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor är högre i
Sverige än i våra största konkurrentländer på
världsmarknaden, medan arbetskraftsdeltagandet
bland svenska män ligger ungefär på genomsnittet.
Skillnaderna mellan länderna är betydligt
större för kvinnorna än för männen, men skillnaderna
för kvinnorna har avtagit över tiden. Bland
männen i de länder som ingår i jämförelsen har
arbetskraftsdeltagandet sjunkit kontinuerligt under
de senaste decennierna medan det stigit brant
bland kvinnorna.
Om man begränsar jämförelsen till åldersgruppen
25-54 år, den ålder där flertalet avslutat sin
utbildning och där pensionsavgångarna ännu inte
satt in, finner man att kvinnorna i de nordiska
länderna ligger väl samlade med ett betydligt
högre arbetskraftsdeltagande än EU i genomsnitt,
USA, Japan, Storbritannien och Tyskland. Den
svenska krisen under 1990-talet innebar dock att
övriga länder närmade sig. Medan arbetskraftsdeltagandet
för svenska kvinnor sjönk markant fortsatte
det att stiga i länderna utanför Norden. För
de övriga nordiska länderna innebar 1990-talet på
det hela taget en viss stagnation av arbetskraftsdeltagandet,
åtminstone i jämförelse med utvecklingen
under 1970- och 1980-talen.
För männen i åldersgruppen 25-54 år är skillnaderna
i arbetskraftsdeltagande mellan länderna
små. Det enda land som skiljer ut sig är Japan,
som under hela perioden 1970-2003 ligger tydligt
över de andra länderna i jämförelsen och där arbetskraftsdeltagandet
dessutom inte sjunkit i
samma grad som i de övriga länderna i jämförelsen.
Nedgången sedan 1990 har varit starkare i
Sverige än i jämförelseländerna, med undantag
för Finland.
Även bland äldre kvinnor (55-64 år) är arbetskraftsdeltagandet
högre i Sverige än i jämförelseländerna.
I denna åldersgrupp är skillnaderna större
mellan de nordiska länderna. Finska och danska
kvinnors deltagande ligger markant lägre än norska
och svenska kvinnors. Även äldre svenska män
deltar i arbetslivet i högre grad än äldre män i
flertalet av jämförelseländerna. Endast japanska
män har ett högre arbetskraftsdeltagande medan
norrmän ligger på samma nivå som svenskar.
Bland unga svenska kvinnor (16-24 år) låg arbetskraftsdeltagandet
internationellt sett högt fram
till 1990-talets kris, som medförde att deltagandet
numera ligger ungefär på genomsnittet. För unga
svenska män innebar krisen på 1990-talet att arbetskraftsdeltagande
sjönk från att tidigare ha
legat något över genomsnittet för jämförelseländerna
till att nu vara bland de lägsta.