Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tölö – konstens fristad<br />
Stadsdelen Tölö har med goda skäl kallats för<br />
konstnärernas <strong>och</strong> konstens stadsdel.<br />
Telefoncentralbyggnaden <strong>på</strong> <strong>Runebergsgatan</strong><br />
43 har varit i brännpunkten för många kulturhistoriskt<br />
värdefulla personligheter <strong>och</strong> händelser.<br />
Snett mittemot Tölö centralbyggnad finns<br />
fastigheten <strong>på</strong> Museigatan 40. Författargruppen<br />
Fackelbärarna (Tulenkantajat) <strong>och</strong> redaktionen<br />
för tidningen med samma namn verkade<br />
i tiden i det huset, i Olavi Paavolainens<br />
<strong>och</strong> hans bror Lauris bostad. Olavi Paavolainen<br />
<strong>och</strong> Helvi Hämäläinen har bott där.<br />
Till gruppen Tulenkantajat hörde, förutom<br />
Paavolainen bl.a. Uuno Kailas, Ilmari Pimiä,<br />
Yrjö Jylhä <strong>och</strong> Mika Waltari.<br />
Mika Waltari -<br />
erövraren från Tölö<br />
Den eviga sökaren, författaren Mika Waltari<br />
reste runt världen <strong>på</strong> äventyr. Han härjade ofta<br />
<strong>på</strong> sina resor, men fick också många nya erfarenheter,<br />
nya bekanta <strong>och</strong> grundlig kännedom<br />
om sådant han skrev om.<br />
Han kom tillbaka till Tölö, hembygden, för att<br />
slicka sina sår.<br />
Mika Waltari var en `barfota stadsbo´. Han<br />
föddes den 19.9.1908 i sitt föräldrahem <strong>på</strong><br />
Saariniemigatan, <strong>på</strong> Berghällssidan av Långa<br />
bron. Största delen av sitt liv tillbringade han<br />
ändå i Tölö.<br />
Den första viktiga - <strong>och</strong> ödesdigra adressen<br />
i Tölö var Freesegatan 4. Där fanns den berömda<br />
Minna Grauchers salong. Hon har t.o.m. kallats<br />
Finlands Mata Hari. De två kvinnorna hade<br />
det gemensamt att de intrigerade friskt <strong>och</strong><br />
de sköts, i tron att de var spioner.<br />
I Waltaris version var Graucher inte förföriskt<br />
vacker som den dansande holländaren, tvärtom:<br />
hon var oformligt fet. Men Graucher bjöd alltid<br />
<strong>på</strong> starka drycker, vilket utgjorde en stark<br />
lockelse under förbudstiden. Det var alltså inte<br />
så konstigt att alla de inbjudna unga diktarna<br />
<strong>och</strong> författarna gick dit. Man kunde också vara<br />
säker <strong>på</strong> att få träffa andra konstnärer där.<br />
Ärr i själen<br />
Mika Waltaris goda vän Olavi Paavolainen hade<br />
i tiden besökt Grauchers salong. När Madame<br />
blev alltför kelsjuk, fick Paavolainen nog<br />
<strong>och</strong> försvann för ett tag. Waltari blev följande<br />
62<br />
Mika Waltari hörde till en av de mest kända<br />
konstnärerna i Tölö.<br />
offer. Den svartsjuka <strong>och</strong> bittra Graucher försökte<br />
förhöra honom om Paavolainens väninnor<br />
<strong>och</strong> äventyr. - Paavolainen fick förstås reda <strong>på</strong><br />
vad som hänt <strong>och</strong> vänskapen mellan de två författarna<br />
tog slut.<br />
Ännu mer sved fallet Elina Vaara. Waltari<br />
träffade den unga, förtrollande vackra <strong>och</strong> känsliga<br />
författarinnan <strong>på</strong> Nuoren Voiman Liittos vinterfest<br />
i Borgå. Förtjusningen var ömsesidig.<br />
De unga tu började sällskapa i smyg <strong>och</strong> brevväxlade.<br />
Tyvärr var den sjuttonåriga fröken redan<br />
förlovad med diktaren Lauri Viljanen. Viljanen<br />
fick naturligtvis reda <strong>på</strong> förbindelsen. Av<br />
detta följde en händelsekedja av stora mått: Elina<br />
bröt förlovningen <strong>och</strong> brevväxlingen med<br />
Waltari fortsatte, men till slut återvände Elina<br />
ändå till Viljanen, tog upp förlovningen <strong>på</strong><br />
nytt <strong>och</strong> bad att Mika <strong>och</strong> hon skulle returnera<br />
breven till varandra. De bytte sina brevknippen<br />
i dörrspringan. Den olyckliga Waltari hade<br />
redan innan han träffat Elina lånat en pistol<br />
av sin kusin <strong>och</strong> planerade skjuta sig. Han<br />
vandrade runt Djurgården, satt en halv timme<br />
<strong>på</strong> en parkbänk <strong>och</strong> lämnade sedan tillbaka vapnet<br />
till sin kusin.<br />
Minna Graucher ville förvärrra situationen<br />
ännu mer. När Elina blev gravid, spred Graucher<br />
ett rykte att det var Mika Waltari <strong>och</strong> inte Lauri<br />
Viljanen som var den rätta barnafadern. Det<br />
var den sista spiken i kistan för umgänget mella<br />
de tre.<br />
Många litteraturforskare har hävdat att Minna<br />
Graucher i stor utsträckning <strong>på</strong>verkat hur<br />
Waltari har gestaltat sina kvinnor, som ofta är<br />
sluga, svekfulla <strong>och</strong> grymma. - En del i detta torde<br />
också de många älskarinnor som Waltari<br />
skaffade sig <strong>på</strong> sina resor ha haft.<br />
En värmande härd<br />
Den viktigaste <strong>och</strong> tryggaste adressen var Fjälldalsgatan<br />
31. Där bodde Waltari från år 1931<br />
ända till sin död 1979. Han bodde här tillsammans<br />
med sin hustru Marjatta <strong>och</strong> dotter Satu,<br />
båda kloka <strong>och</strong> toleranta damer.<br />
Marjatta Waltari kände till makens kvinnoaffärer,<br />
men förlät honom. Sin kära <strong>och</strong> trofasta<br />
hustru har blivit avtackad bl.a. i hans bok “Neljä<br />
päivänlaskua”.<br />
Alldeles intill telefoncentralbyggnaden i Tölö<br />
<strong>på</strong> Apollogatans sida finns numera en liten park<br />
uppkallad efter Mika Waltari <strong>och</strong> år 1985 reste<br />
man en minnesstaty gjord av bildhuggaren<br />
Veikko Hirvimäki till Mika Waltari, Kungstanken.<br />
Det fanns i tiden många olika åsikter för<br />
<strong>och</strong> emot minnesmärket, för att det är lite speciellt<br />
utformat.<br />
På andra sidan parken, <strong>på</strong> Södra Hesperiagatan<br />
22, finns Restaurang Elite som ansågs vara<br />
Waltaris stamställe <strong>och</strong> där hade han Marjatta<br />
Waltaris tillåtelse att träffa sina vänner.<br />
Detta funktionalistiskt utformade näringsställe<br />
besöktes också av andra berömda konstnärer.<br />
Till dem hörde bl.a. skådespelaren Tauno<br />
Palo, som också bodde i Tölö. De var bekanta<br />
från tidigare bl.a. för att Waltari skrivit manuskriptet<br />
till den genom tiderna nästmest sedda<br />
filmen Vagabond-valsen, där Palo spelar den<br />
manliga huvudpersonen.<br />
Tauno Palos favoriträtt gräddlöksbiff finns<br />
forfarande <strong>på</strong> restaurangens meny. Waltaris<br />
specialitet finns inte eftersom det ofta var författarens<br />
hustru Marjatta Waltari som beställde<br />
för sin mans räkning.<br />
Ritz var i tiden<br />
Suomi-Filmis stolthet<br />
I samma hus som Elite fanns en av de fyra biografer<br />
som ännu i slutet av 1900-talet omgav<br />
Tölö telefoncentral. Nu finns de inte längre.<br />
Ritz, som hörde till Helsingfors finaste bio-
Change language