Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa

”Det råkade vara så att vi var på väg på jobb med chefen
på lördagen”, minns Tallgren.
”Man hade upptäckt överhörning i Riksdagens telefoner.
Vi höll på att korrigera det felet, i Tölö-3:an. Efter
det gick vi till övre våningen, till kontoret. Då upptäckte
vi att det osade fränt från Tölö-2:an.”
TELEFONCENTRALEN
IN I DIGITALTIDEN
När digitaliseringen började år 1984 hade Tölö central
vuxit så att den omfattade 23 000 telefonnummer.
I praktiken började digitaliseringen för Tölös del den
16.7.1984 när man installerade ett APS-program. Efter
mycket testande av både program och apparatur var den
nya centralen redo att förmedla samtal. De första digitala
anslutningarna kopplades in den 21 november 1984.
Hela digitaliseringsprocessen var färdig för Tölös del ett
år senare, den 29.11.1985.
Mera teknik till
övre våningen
När man gick in för att digitalisera, byggde man ännu centralerna
Tölö-5 ochTölö-6 i hörnet av Runebergsgatan och
Apollogatan, femte våningen.
”Innan de digitala centralerna sattes på plats mätte jag
och Kaj Eklöf hur bra golvet ledde ström”, berättar Tallgren.
”När digitaliseringen var genomförd blev de gamla centralerna
i nedre våningen kalla. Tölö-5:an och Tölö-6:an
ersatte nästan helt Tölö-1:an och Tölö-2:an.”
Den 20 juni 1985 styrdes alla samtal från Tölö som
började med `44´ genom Tölö-6, EWSD-centralen som
kommit från Siemens AG.
De egentliga ”överkasten” började i augusti 1985. Den
14.8.1985 kopplades alla anslutningar som började med
siffrorna 442 till digitaltiden. ”Överkasten” fortsatte i
grupper om tusental tills allt var klart kvällen den 29
november. Då kopplades de två sista grupperna, `41´ och
`440´ till digitalsystemet.
Tills dess hade de telefonnummer som börjat med siffrorna
441 varit kopplade till den ursprungliga Strowgercentralen.
Den hade således tjänat i 63 år, fyra månader
och 25 dagar.
”Sedan när centralverksamheten flyttade till femte våningen,
flyttade chefen och styrelsens utrymmen också dit.
”Sen blev centralen alldeles galen. Den transformator
hade brunnit, som ger centralton till telefonerna. Det gällde
hela Tölö-2:s distrikt - när signalerna från centralen
inte hördes, trodde folk att hela centralen var stum. Man
hade nog kunnat ringa, fast tonen saknades. Vi råkade
vara på plats och fick felet korrigerat.”
Som tur var hittades det en ny transformator i lagret.
Kaj Eklöf och Kari Tallgren mätte hur väl golvet ledde ström
i de utrymmen som skulle användas för digitaltekniken.
Sedermera tog Eklöf initiativet att grunda Telefonmuseet i Tölö.
(Bilder: Telefonmuseet / Erkki Lahtinen)
Chefen och driftsteknikerna hade sina rum där.”
Kari Tallgren arbetade i Tölö central fram till början
av 1990-talet.
Tölö landets största
digitala central
Följande nyhet stod att läsa i Helsingin Sanomat årsskiftet
1984-1985:
DIGITALTEKNIKEN KOM TILL TÖLÖ
TELEFONCENTRAL
Den första automatcentralen blev Finlands första digicentral
Finlands och de nordiska ländernas första automatiska telefoncentral,
den 62-åriga Tölöcentralen blir Helsingfors första
och Finlands största digitalcentral. Den nya centralens officiella
öppningssamtal slogs på fredagen, men Helsingfors Telefonförening
(HTF) tjuvstartade en dryg vecka med att koppla
de första tusen telefonnumren till digitaltiden.
57