Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa

FÖRORD
IFrämre Tölö i Helsingfors, i kvarter 443, på tomt nr 43 dök det år 1915 upp en smal och egendomlig
byggnad i rödtegel. Den bar Lars Soncks signatur..
Huset uppfördes av det dåvarande Helsingin Puhelin/Helsingfors Telefon. Byggnaden hade tre adresser:
Runebergsgatan 43, Oksanengatan 10 och Apollogatan 20. Ett par år tidigare hade granntomten
fått kvarterets första hus, på Runebergsgatan 41.
Ursprungligen var det meningen att huset skulle inrymma Tölös manuella telefoncentral. Första
världskriget kom att förändra saken: huset på Runebergsgatan 43 blev Finlands och hela Nordens
första automatiska telefoncentral år 1922. Centralen invigdes den första juli det året.
Redan tre dagar senare hade 115 tölöbor kopplats till automatcentralen. Huset som ursprungligen
byggts som ett fyravåningshus fick en femte våning ett år senare. En automatcentral behövde inte ha
lika höga våningar som en manuell central, så man fick nya utrymmen genom att bygga nya mellanbottnar.
Huset byggdes ut i två skeden, så att telefonföreningen fick mera utrymmen till centralerna och
till bostäder till en del av sina anställda.
Flygeln mot Oksanengatan blev färdig 1929. Då blev det runda trapphuset på insidan av nybygget.
Nybyggets övre våningar blev bostäder. I början fanns där bl.a. en tvättstuga, men senare byggdes
utrymmen om till telefonföreningens personalmatsal. Denna var i användning ända fram till
början av 2000-talet.
En flygel mot Runebergsgatan byggdes år 1938. Då utvidgades huset till brandmuren mot Runebergsgatan
41. Det här tillbygget var Lars Sonck tydligen förberedd på redan när han planerade det
första byggnadsskedet, för väggen mot tillbyggnadsdelen hade inga fönster.
Nu, nästan hundra år senare är Tölö telefoncentral en historiskt värdefull och fredad byggnad -
men samtidigt är det ett funktionellt och sanerat affärs- och bostadshus, som fyller moderna krav.
Ägaren har bytts, numera ägs huset till 70% av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och till 30%
av Elisa Abp.
Husets telefontekniska historia finns bevarad i Telefonmuseet i andra våningen och Tölös telefoncentral
som finns i bottenvången i den del som vetter mot Runebergsgatan. I och med den tekniska
utvecklingen ryms den central, omfattande 23 000 abonnenter, som tidigare funnits i flera våningar,
i ett enda rum. I samband med detta finns också en GSM-mobiltelefoncentral. Dess två antenner
syns på husets tak.
Men innan man hunnit så långt, hade det hunnit hända mycket i - och med huset.
Vi vill tacka alla som berättade om huset för oss. Vi riktar ett särskilt tack till disponent Peter Estlander
och chefredaktören för Suomen Kiinteistölehti, Asko Sirkiä.
Merja Kihl Ari Mononen
5