Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
OLYMPISKA SPEL OCH<br />
ANDRA OMVÄLVNINGAR<br />
Myndigheterna kunde under andra världskriget avlyssna<br />
60 samtal samtidigt. Efter vad man känner<br />
till gjordes detta inte i Tölö central.<br />
Besöktes underrättelsetjänsten<br />
av ryska spioner?<br />
Under kriget utsattes Helsingfors för två stora attentat <strong>och</strong><br />
det ena var riktat mot Telefonföreningen. Den 28.8.1943<br />
briserade fem bomber i kontorshuset <strong>på</strong> Kaserngatan. Man<br />
fick aldrig veta vem som stod bakom dådet, men man misstänkte<br />
att det var ett försök att förstöra den avlyssning som<br />
utfördes i huset.<br />
Man fortsatte avlyssningen efter kriget enligt den författning<br />
J. K. Paasikivis regering gav den 22.12.1944.<br />
Mellan åren 1945 <strong>och</strong> 1946 gjorde man 357 kopplingar<br />
för avlyssning <strong>och</strong> man installerade avlyssningsapparatur<br />
för dessa nummer. Desssutom kopplade man tio<br />
linjer till statspolisens huvudkvarter <strong>på</strong> Bangatan.<br />
Man motiverade avlyssningen med att man bekämpade<br />
brottslighet, men när statspolisens chef avgått medgav<br />
han att man också avlyssnat för att pejla stämningar.<br />
Telefoncensuren togs ur bruk den 31.12.1946. Kopplings-<br />
<strong>och</strong> avlyssningsapparaturen lämnades ändå kvar där<br />
den var. Telefonföreningen bröt avlyssningskopplingarna<br />
den 3.4.1947, men rykten om telefonavlyssning levde<br />
länge.<br />
En ny distriktscentral Tölö-3<br />
togs i bruk <strong>på</strong> 1950-talet<br />
Hösten 1951 genomförde man igen en del ändringsarbeten<br />
inne i Tölö telefoncentral. Man satte in en ny kopplingssal<br />
ungefär där den nuvarande korskopplingen är.<br />
Enligt Sigurd Johanssons ritningar från den 31.8.1951<br />
(som godkändes den 11.10.1951) förnyades pannrummet.<br />
I källarvåningen mot Oksanengatan satte man in ett kollager<br />
<strong>och</strong> en oljecistern för 4 850 liter. S<strong>på</strong>r från efterkrigstidens<br />
ransonering finns i marginalen, där byggnadstillsyningen<br />
hade tillagt: `Pannorna, uppvärmningsanläggningarna<br />
<strong>och</strong> brännoljan bör vara av sådan kvalitet<br />
som folkförsörjningsministeriet <strong>och</strong> oljeuppvärmningskommittéen<br />
godkänt´.<br />
Man tog fem garage ur bruk från <strong>Runebergsgatan</strong>s flygel.<br />
I deras ställe kom en ny telefoncentral, Tölö-3 eller<br />
Tölös distriktscentral. Då sträckte den sig inte ännu till<br />
rampen till det underjordiska garaget; i utrymmet som<br />
blev emellan fanns plats för ett lagerrum. Dörrarna till<br />
garaget ändrades till fönster, men 30 år senare, 1981 togs<br />
också de bort <strong>och</strong> man murade igen öppningarna.<br />
Jan-Erik Nordström, som började arbeta vid Tölö<br />
central 1948 minns distriktscentralen som installerades<br />
i början av 1950-talet:<br />
”Tölö-3 var i nedre våningen. Den var en koordinatorväljarcentral,<br />
från Ericsson. Den var ämnad bara för genomgångstrafik:<br />
fjärrtrafiken gick genom den, centralen<br />
hade inga abonnenter. Fönstren murades igen så att man<br />
inte skulle kunna komma åt att göra illdåd där”, förklarar<br />
Nordström.<br />
Kari Tallgren tillägger att centralanläggningarna vid<br />
Tölö-3 var av L. M. Ericssons ARF-typ.<br />
”När abonnenten ringde upp från Tölö till de andra<br />
distriktscentralerna, något som kunde ses av nummerseriens<br />
första siffra, leddes samtalet först till Tölö-3:s distriktscentral.<br />
Där valde man med hjälp av en sifferserie, vartåt<br />
Trafikverkets trolleybuss <strong>på</strong> väg mot<br />
Telefoncentralen år 1949, i bakgrunden Tölö kyrka.<br />
(Helsingfors stadsmuseum)<br />
35