Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Flygeln mot Oksanengatan i genomskärning, år 1929.<br />
(Helsingfors byggnadstillsynsverks arkiv)<br />
godkändes den 22.6.1929 av stadens byggnadsövervakning.<br />
Enligt ritningarna skulle flygelns ytterväggar bli 600<br />
mm - det var alltså fråga om kraftiga ytterväggar. Fasaden<br />
följde samma stil som använts i det första byggnadsskedet.<br />
Trapphuset blev nu <strong>på</strong> insidan av flygeln.<br />
Man fick både kontorsurymmen <strong>och</strong> bostäder för anställda<br />
till Oksanengatans flygel. Bostäderna fanns i den<br />
tredje, översta våningen. I bottenvåningen fick man bl.a.<br />
en tvättstuga. Senare ändrades utrymmena så att tvättstugan<br />
blev personalmatsal. Många pensionerade arbetstagare<br />
minns matsalen, som var i bruk t.o.m. år 2001, med<br />
värme.<br />
Det omdebatterade F-systemet<br />
testades i Tölö central<br />
År 1934 blev det aktuellt att utvidga huvudcentralen med<br />
2 000 nummer <strong>och</strong> Tölö central med apparatur för 500<br />
nummer. Dessutom planerade man automatisering av<br />
Kilo, Gröndal, Alberga, centrala Esbo <strong>och</strong> Esbo.<br />
När man undersökte saken kom man fram till att<br />
driftskostnaderna <strong>och</strong> anläggningskostnaderna skulle bli<br />
betydligt lägre med det s.k. F-systemet, jämfört med Asystemet<br />
som man tidigare använt.<br />
Telefonföreningen beslöt byta till F-systemet. Detta ledde<br />
till en märklig konflikt mellan Helsingfors Telefonförening<br />
<strong>och</strong> statsmakten under slutet av 1930-talet.<br />
28<br />
Av hävd gick fjärrsamtal före lokalsamtal, fjärrsamtal<br />
avbröt lokalsamtal. Så länge samtalsförmedlingen sköttes<br />
manuellt, var detta inget större problem. Såväl telefoninrättningens<br />
personal som abonnenterna tyckte det<br />
här var självklart. Situationen blev mer komplicerad i.o.m.<br />
automatiseringen. Endast med tilläggsutrustning <strong>och</strong> stora<br />
kostnader kunde man fortsätta med detta, att fjärrsamtal<br />
gick före lokalsamtal.<br />
I det automatiska F-systemet visste telefonisten inte<br />
om det <strong>på</strong>gick ett fjärr- eller lokalsamtal. Prioriteringen<br />
av fjärrsamtalen försvårades, så Post- <strong>och</strong> telegrafverket<br />
motarbetade reformen. Konflikten behandlades i kommunikationsministeriet.<br />
Före den kunde lösas ingick man<br />
flera tillfälliga avtal.<br />
I slutet av april 1936 kom man bl.a. överens om att<br />
Helsingfors Telefonförening fick ansluta 150 abonnenter<br />
till F-systemet så länge konflikten <strong>på</strong>gick. Detta betraktades<br />
inte som provtid utan det var meningen att föreningen<br />
skulle återställa allt <strong>på</strong> egen bekostnad senare.<br />
I sitt beslut den 14. 7.1936 befullmäktigade statsmakten<br />
föreningen att testa F-systemet i huvudcentralerna<br />
(Centrumstationerna I, II <strong>och</strong> III), i Tölö <strong>och</strong> Berghäll<br />
till den 1.11.1936 - men <strong>på</strong> det villkoret att `ifall det<br />
under provtiden framkommer olägenheter för användarna<br />
<strong>och</strong> statens fjärrsamtalstrafik, så är statsmakten berättigad<br />
att innan provtiden utgått kräva att Helsingfors<br />
Telefonförening återgår till ett system som motsvarar det<br />
tidigare <strong>och</strong> Telefonföreningen är förpliktigad att stå för<br />
de kostnader omflyttningen till F-systemet orsakat, lika<br />
väl som ev. omändringar i olika centraler´.<br />
Det slutgiltiga beskedet som statsrådet gav den<br />
26.1.1937 gav inte tillstånd till övergång till F-systemet<br />
för huvudcentralerna (Centrums centraler I, II <strong>och</strong> III),<br />
Tölö <strong>och</strong> Berghäll. Beslutet ålade Telefonföreningen att<br />
`snarast <strong>och</strong> senast den juni 1937 <strong>på</strong> egen bekostnad avlägsna<br />
F-systemets apparatur från dessa centraler eller ändra<br />
dem så att fjärrsamtalen ostört kan fortsätta så som skett<br />
före den 21 april 1936´.<br />
Bakgrunden till statsmaktens negativa beslut berodde<br />
<strong>på</strong> försvarsmaktens synpunkter. Man bedömde att fienden<br />
lättare kunde avlyssna det öppna F-systemet än det slutna<br />
A-systemet. Försvarsmakten understödde också prioriteringen<br />
av fjärrsamtalen, så att strategiskt viktiga meddelanden<br />
snabbt skulle nå fram.<br />
I Tölö <strong>och</strong> de andra centralerna fick man alla telefoner<br />
tillbakakopplade till A-systemet först den 9.1.1938. Efter<br />
andra världskriget, <strong>på</strong> 1950-talet bytte man till ett<br />
system som <strong>på</strong>minde mycket om F-systemet.<br />
En ny tillbyggnad<br />
till Tölö central<br />
Ett tredje byggnadsskede blev aktuellt för Tölö telefoncentralbyggnad<br />
i slutet av 1930-talet. Man beställde ritningar<br />
av arkitekt Lars Sonck.
Change language