Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TELEFONNÄTET UTVIDGAR<br />
TÖLÖ CENTRAL ’FLYGER’<br />
Det passar riktigt bra att Tölö blir den plats som först<br />
i Finland <strong>och</strong> Norden får en automatcentral. Helvi<br />
Hämäläinen skriver i `En ståndsmässig tragedi ´: ”Lamellhusen<br />
i Tölö (…) är låga, ljusa hus; deras solighet gör<br />
Det Nya Helsingfors till en ljus stad, där det inte finns<br />
parker <strong>och</strong> <strong>på</strong> vars gator man endast sällan ser skuggan<br />
av löv <strong>och</strong> grenar blänka till.”<br />
Hämäläinens moderna Tölö är från 1930-talet, men stenstaden<br />
hade nått dit redan fr.o.m. 1906, då planritningen<br />
för området godkändes.<br />
Grannhuset till Tölö telefoncentral - <strong>Runebergsgatan</strong><br />
41 - stod färdigt redan 1913. Ett annat grannhus i samma<br />
kvarter blev färdigt 1921, alltså vid samma tid som automatcentralen<br />
installerades. Det husets adress blev Oksanengatan<br />
8 - Museigatan 23. Det grannhuset kallades<br />
`Björnhuset´ efter två björnstatyer, som pryder ingången<br />
mot Museigatan.<br />
Mera automatik,<br />
nya abonnenter<br />
Redan innan Tölö automatcentral öppnades undersökte<br />
ledningen för Telefonföreningen möjligheterna att automatisera<br />
hela huvudstaden. På basen av offerterna bestämde<br />
sig sakkunniga <strong>och</strong> föreningens ledning för att köpa apparaturen<br />
från Siemens.<br />
”Eftersom det är samma system som använts i Tölö,<br />
kan det vara en fördel”, löd ordföranden för Telefonföreningens<br />
styrelse, von Schantz´ motivering till valet.<br />
Man rekommenderade däremot ett sådant sätt för automatiseringen<br />
av Högbergsgatan manualcentral att man<br />
småningom skulle byta ledningarna från den gamla manuella<br />
centralen till nybygget intill, som skulle hysa automatcentralen.<br />
För att förverkliga planerna föreslog styrelsen för representantskapet<br />
vid höstmötet 1922 att man skulle beställa<br />
automatisk apparatur för 4 000 telefoner. Representantskapet<br />
ansåg ändå i det här skedet att planerna<br />
var överdimensionerade, så styrelsen skar ner dem med<br />
hälften till 2 000 telefoner, <strong>och</strong> detta förslag godkändes<br />
i januari följande år. Helhetsplanen för automatiseringen<br />
av huvudstaden kunde börja.<br />
I februari 1923 undertecknades ett avtal om en automatisering<br />
av 2 000 nummer mellan Telefonföreningen<br />
<strong>och</strong> Siemens. Samtidigt utlystes en arkitekttävling <strong>och</strong> utgående<br />
från den vinnande ritningen som var gjord av Lars<br />
Sonck, började man bygga ett nytt hus <strong>på</strong> tomten <strong>på</strong> Kaserngatan.<br />
Huset, som hade tre våningar ovan jord <strong>och</strong><br />
en under blev färdigt i februari 1924, ett par månader<br />
efter tidtabellen.<br />
När von Schantz hösten 1923 kom hem från Berlin där<br />
han hade utrett möjligheterna att göra tilläggsbeställningar<br />
föreslog Telefonföreningens styrelse en expansion <strong>på</strong> 2 000<br />
nummer i Centrum <strong>och</strong> 1 000 nummer i Tölö. Ett extra<br />
representantskapsmöte godkände utkastet, <strong>och</strong> så undertecknades<br />
ett avtal med Siemens & Halske om expansion.<br />
För Tölös del kunde de nya numren tas i bruk den 19<br />
juli 1924 <strong>och</strong> i Centrum en vecka senare.<br />
Tölö får en ny flygel<br />
mot Oksanengatan<br />
Det nya systemet visade sig vara ekonomiskt lönsamt <strong>och</strong><br />
tekniskt tillförlitligt. Så man beslöt sig i januari 1926<br />
för att skaffa ytterligare 1 000 nya nummer till Tölö <strong>och</strong><br />
7 000 till Centrum. Beställningen gick till Tyskland <strong>och</strong><br />
expansionen var färdig sommaren 1927.<br />
Ytterligare fler nummer beställdes 1927, 6 000 till<br />
centrum <strong>och</strong> 1 000 till Tölö. De kopplades i juni-augusti<br />
1928.<br />
När Helsingfors centrum var automatiserat, stod områdena<br />
norr om Långa bron <strong>och</strong> Munksnäs i tur. Den omfattande<br />
<strong>och</strong> dyra automatiseringen var slutförd år 1929,<br />
då republikens president Lauri Relander kopplade över<br />
Helsingfors till automatisk samtalsförmedling som en<br />
av de första städerna i världen.<br />
Mittemot Tölö central, genom fönstret <strong>på</strong> Oksanengatan<br />
7, tittade Erkki Vierikko som barn <strong>på</strong> hur Telefoninrättningens<br />
män smälte snön som samlats <strong>på</strong> gatan<br />
<strong>på</strong> vintern. Det stod en stor svart gryta <strong>på</strong> gatan <strong>och</strong> i<br />
den skyfflade man snön.<br />
”Elden flammade under grytan, samtidigt som ångande<br />
vatten rann ur en liten ränna <strong>och</strong> strömmade längs<br />
gatkanten <strong>på</strong> <strong>Runebergsgatan</strong> mot brunnen som fanns i<br />
hörnet.”<br />
Småningom kom spaden i annat bruk. Tredje våningen<br />
i Tölö centralbyggnad hade redan 1923 delats upp i<br />
två våningar med ett trägolv. Ritningarna till de här ändringsarbetena<br />
blev färdiga den 25 juli 1923. Huset måste<br />
ändå ytterligare utvidgas.<br />
Arkitekt Lars Sonck planerade det andra byggnadsskedet:<br />
en flygel mot Oksanengatan. Ritningarna till denna<br />
27
Change language