Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa

Rakes hus
– en tidig förebild till telefoncentralerna
Den andra stora tegelbyggnaden Sonck planerade
under tidigt 1910-tal, var Centraltryckeriets
byggnad (sedermera känt som Rake Ab:s
hus) i hörnet av Skillnaden och Bulevarden. Det
stod färdigt 1913.
Före det hade Sonck planerat en lagerbyggnad
i hamnen på Skatudden i Helsingfors. Den
första delen blev färdig 1913 och den andra
1928.
Centraltryckeriets hus byggdes ihop med
tryckeriets äldre del, som vette mot Skillnaden,
den del som hade planerats av F. A. Sjöström
och blivit färdig 1883, så att dessa tillsammans
utgjorde en helhet. Till den nya delen kom trycksalar,
till bottenvåningen affärer och till andra
våningen i gaveln en restaurang, och till de
andra delarna i huvudsak bostäder.
Sonck hade den gamla delen som utgångspunkt
när han planerade den nya. Det är en
lösning som går igen både i fasadmaterialet och
den enhetliga taklisten som går över hela fasaden.
De mest vitt skilda planer såg dagens ljus på Soncks
arbetsbord. Vid sidan av fina villor fanns där otaliga
bostads- och affärsfastigheter, samt karaktärsbyggnader på
landsbygden.
Sonck tyckte om att arbeta.
Han blev också allt mera känd. Sin första betydande
utmärkelse fick Lars Sonck så tidigt som 1921, när han
blev utnämnd till professor. Vid utnämningstillfället karakteriserade
professor J. S. Sirén honom såhär: ”Sonck
är den kärnfulla dramatikern i finsk byggnadskonst, den
gråa granitens och den tjärade stockens ojämförlige mästare.”
Depressionen
drev i konkurs
Börskraschen i New York år 1929 kom att bli också Soncks
fall.
”På Fabriksgatan finns en trekantig park, där det står ett
hus i rödtegel. Sonck var med om att `grynda´ det. Sen kom
14
Burspråken på Rake ab:s hus påminner om Tölö telefoncentrals byggnad.
den ekonomiska depressionen och företaget gick i konkurs”,
berättar Korvenmaa.
”Sonck var ingen affärsman eller ekonomiskt geni. När
fiffiga bankdirektörer lämnade gemensamma projekt, lämnades
Sonck att betala. Han blev tvungen att sälja största
delen av sin egendom.”
”Sonck hade ett kontor och en liten bostad på Unionsgatan,
där Glogalleriet nu finns. Han hade också ett
hus på Brändö, en villa - ritad av egen hand och så hade
han en jättelik stockvilla ritad på 1910-talet på Porkala
udd. Sovjetmedborgare rev den och tog den med sig, gud
vet vart. Han hade också en villa på Åland och en stor bostad
på Nylandsgatan i Helsingfors.”
”Nästan allt detta gick förlorat när han gjorde personlig
konkurs 1930. Han fick behålla bara en liten stadslägenhet
i Helsingfors och villan på Åland”, beklagar Korvenmaa.
Efter konkursen var Soncks karriär i praktiken förbi.
”Man ska komma ihåg att när 1930-talets depression
var över någongång 1934-35, var Sonck redan en gam-