19.09.2013 Views

Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa

Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa

Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Enligt mångas bedömning är Börsen en av Soncks mest<br />

lyckade byggnader. Börshuset har en innergård med glastak,<br />

en `slottsgård´. Innergården kallades i ritningarna Vinterträdgården<br />

<strong>och</strong> till en början inreddes den med rikligt<br />

med grönväxter.<br />

Hypoteksföreningen (1908) <strong>och</strong> Börsen (1911) var betydelsefulla<br />

också <strong>på</strong> det sättet att Sonck använde sig av<br />

variationer <strong>på</strong> de utsmyckningar som fanns <strong>på</strong> dessas fasader<br />

ända till sina stora arbeten in <strong>på</strong> 1930-talet.<br />

Vid sidan av tunga stenbyggnader planerade Sonck också<br />

villor, företrädesvis för konstnärer. Den mest kända<br />

torde vara Villa Ainola, som blev färdig 1904.<br />

Nästa decennium planerade Sonck Villa Baumgartner,<br />

Villa Billnäs <strong>och</strong> Gullranda.<br />

Sonck började planera Villa Baumgartner 1911 <strong>och</strong> den<br />

blev färdigt två år senare. Det var ett strålande enfamiljshus<br />

i Brunnsparken, ursprungligen hette det Villa Stockmann.<br />

Tyvärr rev Brittiska ambassaden huset över en natt<br />

1972.<br />

God anda<br />

<strong>på</strong> Soncks byrå<br />

Man byggde snabbt i början av 1910-talet. Det ekonomiska<br />

uppsvinget hade hållit i sig från 1890-talet <strong>och</strong> man<br />

trodde detta skulle fortsätta i det oändliga.<br />

Framförallt i Helsingfors investerade man stort.<br />

”Sonck var då i fyrtioårsåldern <strong>och</strong> kände alla ledande affärsmän<br />

i sin generation. Alla satt <strong>på</strong> Börsklubben”, berättar<br />

Konstindustriella högskolans biträdande rektor,<br />

Pekka Korvenmaa, som följt Soncks karriär.<br />

Tack vare att Sonck huvudsakligen arbetade i Helsingfors,<br />

fick hans kända byrå hela tiden in flera beställningar.<br />

Versamhetsfältet breddades från kyrkor <strong>och</strong> bostadshus<br />

till bl.a. sjukhus <strong>och</strong> affärspalats.<br />

När arbetsmängden ökade anställde Sonck fler assistenter.<br />

När det var som bäst - <strong>på</strong> 1910-talet - arbetade<br />

det 5-6 assistenter <strong>på</strong> hans arkitektbyrå. Deras antal växlade<br />

med mängden uppdrag <strong>på</strong> byrån.<br />

Vid samma tid befästes praxisen att Sonck gav sin kontorschef<br />

stora fullmakter att sköta löpande ärenden.<br />

Han ritade själv de viktigaste delarna utgående från<br />

ett otal skisser.<br />

Arkitekten Wivi som någongång ritat för Sonck berättar<br />

att han aldrig sett att Sonck skulle ha använt linjal.<br />

Ritarna fick ändra hans skisser från små lappar till de rätta<br />

proportionerna, <strong>och</strong> rita rent dem.<br />

Soncks ritningar - speciellt de senare - har inte alltid<br />

något annat egenhändigt utfört än signaturen.<br />

I sin byrå övervakade Sonck hur arbetena framskred, gav<br />

råd <strong>och</strong> korrigerade assistenternas arbeten. Han var ändå<br />

inte mästrande utan diskuterade gärna olika alternativ.<br />

Sonck skapade en inspirerande <strong>och</strong> fri atmosfär <strong>på</strong> sin<br />

stora byrå. Han var en god förebild, hans arbetskapacitet<br />

var enorm.<br />

Arkitekt Lars Sonck planerade flera telefoncentralen i Helsingfors.<br />

Särskilt i början var samarbetet kamratligt <strong>på</strong> byrån.<br />

På somrarna arbetade man tillsammans <strong>på</strong> Lasses Villa i<br />

Finström <strong>på</strong> Åland.<br />

Sonck slet också<br />

under krigsåren<br />

Trots att första världskriget härjade i Europa (1914-1918)<br />

fortsatte Sonck att arbeta. Också planerna <strong>på</strong> de fastigheter<br />

som var halvfärdiga kunde slutföras.<br />

Under krigsåren blev t.ex. telefoncentralstationerna i<br />

Tölö <strong>och</strong> Berghäll (Sörnäs) färdiga, <strong>och</strong> också Alfred Kordelins<br />

Villa Gullranda. Villan blev färdig 1916 <strong>och</strong> Kordelin<br />

mördades 1917.<br />

Den ensamstående Kordelin testamenterade sina väldiga<br />

tillgångar till allmännyttiga ändamål <strong>och</strong> till en<br />

stiftelse han grundat. På så sätt tillföll Gullranda Finska<br />

staten. Numera är den känd som presidentens officiella<br />

sommarbostad.<br />

År 1917 blev Villa Billnäs i Pojo <strong>och</strong> Brändö strandhotell<br />

samt hotellen <strong>på</strong> Brändö <strong>och</strong> i Norrkulla färdiga.<br />

En del av Soncks arbeten förblev <strong>på</strong> planeringsstadiet.<br />

De mera betydelsefulla av dessa var Borgå nya kyrka, Esplanadkapellets<br />

restaurang i Helsingfors samt utvidgningen<br />

<strong>och</strong> ändringen av stadsplanen för Mariehamns stad.<br />

I början av 1920-talet upplevde byggandet igen en uppgång.<br />

Sonck hängde med i det ekonomiska uppsvinget <strong>och</strong><br />

hans egendom växte.<br />

13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!