Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Teknik och berättelser på Runebergsgatan, pdf - Elisa
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Enligt mångas bedömning är Börsen en av Soncks mest<br />
lyckade byggnader. Börshuset har en innergård med glastak,<br />
en `slottsgård´. Innergården kallades i ritningarna Vinterträdgården<br />
<strong>och</strong> till en början inreddes den med rikligt<br />
med grönväxter.<br />
Hypoteksföreningen (1908) <strong>och</strong> Börsen (1911) var betydelsefulla<br />
också <strong>på</strong> det sättet att Sonck använde sig av<br />
variationer <strong>på</strong> de utsmyckningar som fanns <strong>på</strong> dessas fasader<br />
ända till sina stora arbeten in <strong>på</strong> 1930-talet.<br />
Vid sidan av tunga stenbyggnader planerade Sonck också<br />
villor, företrädesvis för konstnärer. Den mest kända<br />
torde vara Villa Ainola, som blev färdig 1904.<br />
Nästa decennium planerade Sonck Villa Baumgartner,<br />
Villa Billnäs <strong>och</strong> Gullranda.<br />
Sonck började planera Villa Baumgartner 1911 <strong>och</strong> den<br />
blev färdigt två år senare. Det var ett strålande enfamiljshus<br />
i Brunnsparken, ursprungligen hette det Villa Stockmann.<br />
Tyvärr rev Brittiska ambassaden huset över en natt<br />
1972.<br />
God anda<br />
<strong>på</strong> Soncks byrå<br />
Man byggde snabbt i början av 1910-talet. Det ekonomiska<br />
uppsvinget hade hållit i sig från 1890-talet <strong>och</strong> man<br />
trodde detta skulle fortsätta i det oändliga.<br />
Framförallt i Helsingfors investerade man stort.<br />
”Sonck var då i fyrtioårsåldern <strong>och</strong> kände alla ledande affärsmän<br />
i sin generation. Alla satt <strong>på</strong> Börsklubben”, berättar<br />
Konstindustriella högskolans biträdande rektor,<br />
Pekka Korvenmaa, som följt Soncks karriär.<br />
Tack vare att Sonck huvudsakligen arbetade i Helsingfors,<br />
fick hans kända byrå hela tiden in flera beställningar.<br />
Versamhetsfältet breddades från kyrkor <strong>och</strong> bostadshus<br />
till bl.a. sjukhus <strong>och</strong> affärspalats.<br />
När arbetsmängden ökade anställde Sonck fler assistenter.<br />
När det var som bäst - <strong>på</strong> 1910-talet - arbetade<br />
det 5-6 assistenter <strong>på</strong> hans arkitektbyrå. Deras antal växlade<br />
med mängden uppdrag <strong>på</strong> byrån.<br />
Vid samma tid befästes praxisen att Sonck gav sin kontorschef<br />
stora fullmakter att sköta löpande ärenden.<br />
Han ritade själv de viktigaste delarna utgående från<br />
ett otal skisser.<br />
Arkitekten Wivi som någongång ritat för Sonck berättar<br />
att han aldrig sett att Sonck skulle ha använt linjal.<br />
Ritarna fick ändra hans skisser från små lappar till de rätta<br />
proportionerna, <strong>och</strong> rita rent dem.<br />
Soncks ritningar - speciellt de senare - har inte alltid<br />
något annat egenhändigt utfört än signaturen.<br />
I sin byrå övervakade Sonck hur arbetena framskred, gav<br />
råd <strong>och</strong> korrigerade assistenternas arbeten. Han var ändå<br />
inte mästrande utan diskuterade gärna olika alternativ.<br />
Sonck skapade en inspirerande <strong>och</strong> fri atmosfär <strong>på</strong> sin<br />
stora byrå. Han var en god förebild, hans arbetskapacitet<br />
var enorm.<br />
Arkitekt Lars Sonck planerade flera telefoncentralen i Helsingfors.<br />
Särskilt i början var samarbetet kamratligt <strong>på</strong> byrån.<br />
På somrarna arbetade man tillsammans <strong>på</strong> Lasses Villa i<br />
Finström <strong>på</strong> Åland.<br />
Sonck slet också<br />
under krigsåren<br />
Trots att första världskriget härjade i Europa (1914-1918)<br />
fortsatte Sonck att arbeta. Också planerna <strong>på</strong> de fastigheter<br />
som var halvfärdiga kunde slutföras.<br />
Under krigsåren blev t.ex. telefoncentralstationerna i<br />
Tölö <strong>och</strong> Berghäll (Sörnäs) färdiga, <strong>och</strong> också Alfred Kordelins<br />
Villa Gullranda. Villan blev färdig 1916 <strong>och</strong> Kordelin<br />
mördades 1917.<br />
Den ensamstående Kordelin testamenterade sina väldiga<br />
tillgångar till allmännyttiga ändamål <strong>och</strong> till en<br />
stiftelse han grundat. På så sätt tillföll Gullranda Finska<br />
staten. Numera är den känd som presidentens officiella<br />
sommarbostad.<br />
År 1917 blev Villa Billnäs i Pojo <strong>och</strong> Brändö strandhotell<br />
samt hotellen <strong>på</strong> Brändö <strong>och</strong> i Norrkulla färdiga.<br />
En del av Soncks arbeten förblev <strong>på</strong> planeringsstadiet.<br />
De mera betydelsefulla av dessa var Borgå nya kyrka, Esplanadkapellets<br />
restaurang i Helsingfors samt utvidgningen<br />
<strong>och</strong> ändringen av stadsplanen för Mariehamns stad.<br />
I början av 1920-talet upplevde byggandet igen en uppgång.<br />
Sonck hängde med i det ekonomiska uppsvinget <strong>och</strong><br />
hans egendom växte.<br />
13