Patientbroschyr Operation SE.qxd - Carlanderska

FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI
Information om dina behandlingsalternativ

INNEHÅLL
INLEDNING
DITT BMI (BODY MASS INDEX) 2
VAD ÄR FETMA? 3
VAD ÄR SJUKLIG FETMA? 5
FÖLJDERNA AV FETMA OCH SJUKLIG FETMA 6
FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI 8
FAKTA OM ICKE-KIRURGISKA BEHANDLINGAR 13
DEN MULTIDISCIPLINÄRA METODEN FÖR VIKTMINSKNING 15
SÅ HÄR FUNGERAR MAG-TARMKANALEN 18
SÅ HÄR KAN MAGSÄCKSKIRURGI MINSKA ÖVERVIKT 20
> Restriktiva ingrepp 20
> Restriktiva och malabsorptiva ingrepp 24
> Malabsorptiva ingrepp 26
DIN NYA LIVSSTIL EFTER OPERATIONEN 32
PRAKTISK INFORMATION 35
> Laparoskopi (titthålskirurgi) kontra öppen kirurgi 35
> Sjukhusvistelsen 36
> Före och efter operationen 37
DET FÖRSTA STEGET PÅ EN VIKTIG RESA 38
> Frågor till kirurgen 39
> Vikten av stöd 40
BILAGA A - RISKER OCH KOMPLIKATIONER VID MAGSÄCKSKIRURGI 41
BILAGA B - ORDLISTA 42
REFERENSER 44

INLEDNING
Om du läser den här broschyren
funderar du sannolikt på
magsäckskirurgi, eller så känner
du någon som gör det. Du
har troligen, flera gånger, försökt
gå ner i vikt genom diet,
träning, läkemedelsbehandling,
psykoterapi eller gruppterapi.
Du kanske har gått ner
i vikt, men sedan har du gått
upp igen. Och nu har du
beslutat dig för att besegra
fetman och återfå din hälsa.
Magsäckskirurgi är en effektiv
behandling för svår fetma,
med utmärkta långsiktiga
resultat. Men när du gör ditt
val måste du ta hänsyn till alla
tänkbara faktorer.
Den här broschyren är den
första i serien ”Ditt nya liv
kan börja idag!” som är uppdelad
i två delar:
> Fakta om magsäckskirurgi
> Din framtid nu
Den här broschyren, ”Fakta
om magsäckskirurgi,” ger dig
en helhetsbild av fördelarna,
nackdelarna och riskerna i
samband med magsäckskirurgi.
Kom ihåg att informationen i
den här broschyren inte är
avsedd att vara en ersättning
för en utbildad läkares åsikter
och råd. Din bästa informationskälla
är en kirurg som
har erfarenhet av magsäckskirurgi
och hans eller hennes
team.

2
LÄR KÄNNA DIG SJÄLV BÄTTRE –
BÖRJA MED DITT BMI (BODY MASS INDEX)
Det första du måste göra är att ta reda på om du är överviktig eller inte och, om
du är det, med hur mycket. Det finns en beprövad metod för att göra detta: BMI
(Body Mass Index), som visar förhållandet mellan en persons kroppsvikt och
längd (vikt/längd 2 ). Räkna ut ditt BMI:
BMI (BODY MASS INDEX)
VIKT
(KG)
65
68
71
74
77
80
83
86
89
92
95
99
102
105
108
111
114
117
120
123
126
129
132
135
138
141
144
147
150
153
156
159
162
165
169
172
175
UNDERVIKT NORMALVIKT ÖVERVIKT FETMA SJUKLIG FETMA
LÄNGD (METER)
1,47 1,52 1,57 1,63 1,68 1,73
30,1
31,5
32,9
34,2
35,6
37,0
38,4
39,8
41,2
42,6
44,0
45,8
47,2
48,6
50,0
51,4
52,8
54,1
55,5
56,9
58,3
59,7
61,1
62,5
63,9
65,3
66,6
68,0
69,4
70,8
72,2
73,6
75,0
76,4
78,2
79,6
81,0
28,1
29,4
30,7
32,0
33,3
34,6
35,9
37,2
38,5
39,8
41,1
42,8
44,1
45,4
46,7
48,0
49,3
50,6
51,9
53,2
54,5
54,8
57,1
58,4
59,7
61,0
62,3
63,6
64,9
66,2
67,5
68,8
70,1
71,4
73,1
74,4
75,7
BMI = (kg/m 2 )
26,4
27,6
28,8
30,0
31,2
32,5
33,7
34,9
36,1
37,3
38,5
40,2
41,4
42,6
43,8
45,0
46,2
47,5
48,7
49,9
51,1
52,3
53,6
54,8
56,0
57,2
58,4
59,6
60,9
62,1
63,3
64,5
65,7
66,9
68,6
69,8
71,0
24,5
25,6
26,7
27,9
29,0
30,1
31,2
32,4
33,5
34,6
35,8
37,3
38,4
39,5
40,6
41,8
42,9
44,0
45,2
46,3
47,4
48,6
49,7
50,8
51,9
53,1
54,2
55,3
56,5
57,6
58,7
59,8
61,0
62,1
63,6
64,7
65,9
23,0
24,1
25,2
26,2
27,3
28,3
29,4
30,5
31,5
32,6
33,7
35,1
36,1
37,2
38,3
39,3
40,4
41,5
42,5
43,6
44,6
45,7
46,8
47,8
48,9
50,0
51,0
52,1
53,1
54,2
55,3
56,3
57,4
58,5
59,9
60,9
62,0
21,7
22,7
23,7
24,7
25,7
26,7
27,7
28,7
29,7
30,7
31,7
33,1
34,1
35,1
36,1
37,1
38,1
39,1
40,1
41,1
42,1
43,1
44,1
45,1
46,1
47,1
48,1
49,1
50,1
51,1
52,1
53,1
54,1
55,1
56,5
57,5
58,5
1,78 1,83 1,88 1,93 1,98
20,5 19,4 18,4 17,5 16,6
21,5 20,3 19,2 18,3 17,3
22,4 21,2 20,1 19,1 18,1
23,4 22,1 20,9 19,9 18,9
24,3 23,0 21,8 20,7 19,6
25,2 23,9 22,6 21,5 20,4
26,2 24,8 23,5 22,3 21,2
27,1 25,7 24,3 23,1 21,9
28,1 26,6 25,2 23,9 22,7
29,0 27,5 26,0 24,7 23,5
30,0 28,4 26,9 25,5 24,2
31,2 29,6 28,0 26,6 25,3
32,2 30,5 28,9 27,4 26,0
33,1 31,4 29,7 28,2 26,8
34,1 32,2 30,6 29,0 27,5
35,0 33,1 31,4 29,8 28,3
36,0 34,0 32,3 30,6 29,1
36,9 34,9 33,1 31,4 29,8
37,9 35,8 34,0 32,2 30,6
38,8 36,7 34,8 33,0 31,4
39,8 37,6 35,6 33,8 32,1
40,7 38,5 36,5 34,6 32,9
41,7 39,4 37,3 35,4 33,7
42,6 40,3 38,2 36,2 34,4
43,6 41,2 39,0 37,0 35,2
44,5 42,1 39,9 37,9 36,0
45,4 43,0 40,7 38,7 36,7
46,4 43,9 41,6 39,5 37,5
47,3 44,8 42,4 40,3 38,3
48,3 45,7 43,3 41,1 39,0
49,2 46,6 44,1 41,9 39,8
50,2 47,5 45,0 42,7 40,6
51,1 48,4 45,8 43,5 41,3
52,1 49,3 46,7 44,3 42,1
53,3 50,5 47,8 45,4 43,1
54,3 51,4 48,7 46,2 43,9
55,2 52,3 49,5 47,0 44,6
Klassificering Övervikt Fetma I Fetma II Fetma III
BMI = 25 – 29,9 = 30 – 34,9 = 35 – 39,9 ≥ 40

VAD ÄR FETMA?
Fetma är en kronisk sjukdom som innebär en ansamling av överskottsfett som
kan skada hälsan. Personer med ett BMI som är 30 eller högre betraktas som
feta. Fetma är följden när storleken på fettcellerna eller andelen fettceller i kroppen
ökar. När en person går upp vikt ökar dessa fettceller först i storlek och
därefter i antal.
Fetma är mer än ett kosmetiskt problem.
Fetma är en sjukdom och ett allvarligt hot mot hälsan. 1
Att vara fet missförstår många som en enkel fråga om självkontroll. Likaledes
förväxlas fetma ofta med att vara överviktig. I kliniska termer är skillnaden
viktig och ofta livshotande. Flera medicinska organisationer, inklusive WHO
(World Health Organization), klassificerar fetma som en sjukdom och ett allvarligt
hot mot hälsan. 2
Fetma är inte bara en enkel fråga om självkontroll. Det är en komplex sjukdom
som omfattar aptitreglering och energimetabolism.
Det sker en alarmerande ökning av övervikt och fetma över hela världen. I
Europa finns idag minst 135 miljoner feta personer och cirka 6 miljoner som
är sjukligt feta. Och sjukdomens utbredning tros fördubblas under de närmaste
20 åren. Ökningstakten varierar mellan olika länder i Europa. England är det
land som har en av de snabbaste ökningarna. Där rapporteras förekomsten av
fetma vara över 20%. 3
3

4
Orsakerna till fetma omfattar:
> Genetiska faktorer
Fetma tenderar att gå i arv, vilket tyder på att det finns en genetisk orsak. Men
familjer delar också kost- och livsstilsvanor som kan bidra till fetma. Att skilja
dessa från genetiska faktorer är inte enkelt. Likväl visar forskningen att genetiska
faktorer svarar för cirka 80% av en persons anlag för att utveckla fetma 4
vilket kan direkt leda till fetma vid flera sjukdomar. Tyvärr så vet vi inte hur
gener gör oss feta eller smala. Vissa gener kan påverka delar av hjärnan som
kontrollerar aptit och känslan av att ha ätit tillräckligt. Andra kan bestämma
hur kroppen sparar eller förbränner kalorier.
> Miljöfaktorer
Miljön har en kraftig påverkan på fetma. Detta inkluderar livsstilsbeteende
såsom vad en person äter och hans eller hennes fysiska aktivitet. Den ökande
utbredningen av övervikt och fetma speglar flera förändringar under de senaste
20 till 30 åren när det gäller matvanor, motion etc. 5 Även om du inte kan
förändra dina genetiska egenskaper, kan du förändra dina matvanor och din
fysiska aktivitet.
> Psykologiska faktorer
Även psykologiska faktorer påverkar matvanorna. Många människor äter som
en reaktion på negativa känslor som leda, nedstämdhet eller ilska. Fetma
betraktas också ofta som en följd av bristande viljestyrka, svaghet eller ett
”livsstilsval” – valet att äta för mycket och motionera för lite. Det är emellertid
mer lämpligt att betrakta fetma som en kronisk sjukdom än ett livsstilsval.
> Fysiska sjukdomar
Vissa sjukdomar kan leda till fetma eller viktökning. Dessa är bland annat
hypothyreoidism, depression, flera syndrom och vissa neurologiska besvär som
kan leda till att man äter för mycket. Även läkemedel som steroider och vissa
antidepressiva medel kan leda till viktökning. En läkare kan berätta om det
finns underliggande medicinska sjukdomar som orsakar viktökning eller gör
det svårt att gå ner i vikt.

VAD ÄR SJUKLIG FETMA?
Sjuklig fetma är en kronisk, livslång, genetiskt relaterad sjukdom. Den definieras
som ett BMI på 40 eller högre. När fetman blir sjuklig innebär övervikten en
livsfara. Sjuklig fetma associeras med ett stort antal tärande och livshotande
sjukdomar som påverkar hälsan och livskvaliteten och samtidigt förkortar
medellivslängden.
När fetman blir sjuklig innebär övervikten en livsfara.
Eftersom fetma är en kronisk sjukdom utvecklas dess symtom (kallade komorbiditeter)
successivt. I dess tidiga stadier kan fetma göra det svårt att gå, ge ryggvärk
och trötthet, hudsjukdomar och andfåddhet. Men obehandlad fetma har en
tendens att försämras. När fetman blir sjuklig kan den leda till livshotande sjukdomar
såsom typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa cancerformer, höga kolesterolvärden
och sömnapné. 6
Studier visar att när sjuklig fetma väl fått fäste, har ansträngningar som kostoch
motionsprogram liten chans att ge någon betydande viktminskning som kan
bibehållas under en längre period. 7
När sjuklig fetma konstaterats är det enda sättet att behandla aktuella symtom
och förhindra debut av nya symtom att uppnå en långvarig viktminskning.
Det enda sättet att förhindra ytterligare utveckling av symtomen är att uppnå en
långvarig viktminskning. Faktum är att så snart man gått upp i vikt igen, så
kommer komorbiditeten tillbaka.
5

6
FÖLJDERNA AV FETMA OCH SJUKLIG FETMA
1. HÄLSORISKER
Fetma är mer än ett kosmetiskt problem, det är en allvarlig hälsorisk. Fetma är
kopplad till en rad kroniska och tärande sjukdomar (kallade komorbiditeter)
såsom typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, vissa typer av cancer,
sömnapné samt rygg- och ledvärk. 7 I takt med att BMI-värdet ökar, ökar även
risken att utveckla komorbiditeter. När fetman blir sjuklig (BMI ≥ 40) kan de
medicinska problemen bli livshotande.
Hälsorisker vid fetma
Typ 2-
diabetes
Sömnapné
Hypertoni
Hjärtsvikt
Gallsten
FETMA
Gastroesofageal
refluxsjukdom
Bearbetad från: IASO – Diabetes and obesity: time to act
Högt
kolesterolvärde
Depression
Infertilitet

2. DÖDLIGHET
Risken att dö i förtid av en rad sjukdomar ökar i takt med att BMI-värdet ökar. 8
Dessutom är risken för för tidig död högre ju längre en person varit fet.
I Europa dör varje år 320 000 människor av orsaker som är direkt kopplade
till fetma. 3
Ökad dödlighetsfrekvens är direkt kopplad till viktökning. För personer vars vikt
är 50% över genomsnittsvikten är risken för en för tidig död dubbelt så stor jämfört
med personer som inte är feta. 7
3. LÄGRE LIVSKVALITET
En tidig död är inte den enda eventuella följden av fetma och sjuklig fetma.
Sociala, psykologiska och ekonomiska effekter är verklighet och kan vara särskilt
förödande. 9 Fetma förknippas med en nedsatt livskvalitet. Fysisk, känslomässig
och social funktion försämras vid fetma. Många feta personer möter ofta fördomar
och diskriminering, de blir deprimerade, intar försvarsställning och kan inte
leva livet fullt ut. 10 Feta personer måste anpassa sig till dagliga problem, från att
hitta kläder som passar och ser bra ut, till att hitta bekväma sätt att resa och bo
på. Dessutom blir vardagsaktiviteterna tröttande och svåra att utföra. Feta personer
möter också ett socialt stigma när de söker arbete och utbildning. De betraktas
vanemässigt som mindre kvalificerade för arbeten, att ha sämre arbetsmoral
samt att ha känslomässiga problem och problem med mellanmänskliga
relationer. 11
7

8
FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI
Fakta: För sjukligt feta personer är magsäckskirurgi den enda dokumenterade
metoden för att minska i vikt och långsiktigt bevara viktminskningen, när
alla andra behandlingar har misslyckats.
BMI
50 TRADITIONELL BEHANDLING
KIRURGISK BEHANDLING
40
30
0 1 2 3 4 5 6 7
År
Viktminskningskurvor för patienter behandlade traditionellt och kirurgiskt (bearbetade från
Martin LF et al. Comparison of the costs associated with medical and surgical treatment of
obesity. Surgery 1995; 118: 599-607).
Studier visar att magsäckskirurgi är det enda sättet för patienter med sjuklig
fetma att få en långsiktig viktminskning och att förhindra debut av nya fetmarelaterade
sjukdomar. 12 En studie med mer än 22 000 patienter visade att de
gick ner i genomsnitt cirka 61,2% av sin övervikt efter magsäckskirurgi. 13 Ickekirugisk
behandling däremot fungerar bara hos 1 av 20 personer med sjuklig
fetma. Färre än 5% av deltagarna i ett icke-kirurgiskt viktminskningsprogram
uppvisar någon betydande viktminskning och bibehåller den långsiktigt. 7

Fakta: Magsäckskirurgi vid sjuklig fetma är förenat med långsiktig viktnedgång
och minskad risk för dödsfall. 14
Även om magsäckskirurgi ofta anses vara riskabel, är risken att förbli sjukligt
fet mycket högre än risken vid operation för många patienter.
Magsäckskirurgi minskar dödlighetsfrekvenserna betydligt och förhindrar
utvecklingen av nya fetmarelaterade hälsotillstånd hos patienter med sjuklig
fetma. Vetenskaplig forskning visar att magsäckskirurgi minskar risken för
dödsfall med 30%. 14
Fakta: Magsäckskirurgi är en säker behandling.
Under det senaste årtiondet har antalet magsäcksoperationer ökat signifikant.
Således har dessa ingrepp blivit säkrare och mer effektiva. 15 I nuläget är dödlighetsfrekvenserna
vid magsäckskirurgi jämförbara med dödsfallen för ett av de
vanligaste kirurgiska ingreppen – borttagande av gallblåsan med titthålsopera-
13, 16
tion.
9

10
Fakta: Magsäckskirurgi leder till att fetmarelaterade medicinska problem
försvinner helt eller förbättras (komorbiditeter). 13
En studie med fler än 22 000 patienter visade att magsäckskirurgi ledde till att
medicinska problem, däribland typ 2-diabetes, höga kolesterolvärden, högt blodtryck
och obstruktiv sömnapné, helt försvann eller förbättrades. 13
Andel opererade som blir fria från eller förbättras beträffande komorbiditeter.
100 %
90 %
80 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0
77%
Diabetes
62%
Hypertoni Sömnapné
Högt kolesterolvärde
Fakta: Magsäckskirurgi gör det möjligt att minska i vikt och behålla viktminskningen
länge.
Efter magsäckskirurgi kan minst två tredjedelar av patienterna bibehålla minst
50% av sin viktminskning i 10 år eller mer. 15
En studie som jämförde långvarig effekt av magsäckskirurgi med icke-kirurgisk
behandling visade att: 17
> efter 2 år hade den totala kroppsvikten minskat med 23% i kirurgigruppen och
ökat med 0,1% i icke-kirurgigruppen.
> efter 10 år hade den totala kroppsvikten minskat med 16% i kirurgigruppen och
ökat med 1,6% i icke-kirurgigruppen.
86%
71%

Viktförändring (%)
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
-30
-35
-40
Kontroll
Gastric
banding
Vertical banded
gastroplasty
Gastric
bypass
-45
0,0 0,5 1,0 2,0 3,0 4,0 6,0 8,0 10,0
Uppföljning antal år
Antal deltagare
Kontroll 627 585 594 587 577 563 542 535 627
Gastric banding 156 150 154 153 149 150 147 144 156
Vertical banded gastroplasty 451 438 438 438 429 417 412 401 451
Gastric bypass 34 34 34 34 33 32 32 29 34
Bild 1. Viktförändringar hos deltagare i SOS-studien under en 10-årsperiod. Alla data avser deltagare som
fullföljde 10 år av studien. Medelviktförändringen för hela gruppen av deltagare som fick kirurgisk behandling
var närmast identisk med den i undergruppen av deltagare som genomgick vertical banded gastroplasty. 17
Fakta: SOS-studien har visat att viktnedgång efter kirurgi är bestående över en
10–15-årsperiod. Viktreducerande kirurgi har även lett till minskad dödlighet. 14
ÄR JAG EN KANDIDAT FÖR MAGSÄCKSKIRURGI?
Endast en kirurg som är specialiserad på magsäckskirurgi kan fastställa om du
är en kandidat för magsäckskirurgi. De allmänna kraven är: 18
> Ditt BMI är 40 eller högre.
> Ditt BMI är 35 eller högre och du har ett eller flera fetmarelaterade hälsoproblem
(t ex typ 2-diabetes, hjärtbesvär, ledbesvär, sömnapné etc).
> Du har tidigare försökt gå ner i vikt med medicinsk övervakning – t ex med
kost, motion, läkemedel – men har inte lyckats bibehålla viktminskningen.
> Du har inga andra sjukdomar som orsakar övervikten (t ex hormonsjukdomar).
> Du är villig att göra ett livslångt åtagande för uppföljning och att följa omfattande
kost- och motionsanvisningar samt medicinska anvisningar.
> Det finns inga medicinska eller psykologiska hinder för narkos eller operation.
> Inget alkohol- eller narkotikamissbruk.
> Rökstopp minst 6 veckor före operationen.
11

12
HUR STOR VIKTMINSKNING KAN JAG FÖRVÄNTA MIG?
Hur mycket du går ner i vikt efter operationen beror på flera faktorer. Dessa
omfattar:
> din ålder
> din vikt före operationen
> din allmänna hälsa
> vilken typ av operation du går igenom
> din förmåga att motionera
> ditt engagemang för att följa kostanvisningar och annan uppföljning
> din egen motivation och samverkan från din familj och dina vänner
En ny studie fastställde att en magsäcksoperation anses som framgångsrik när
den lyckas uppnå och bibehålla minst 50% av viktminskningen utan betydande
biverkningar. 19 Patienterna tappar i genomsnitt 61,2% av sin övervikt efter en
operation. 13 Hur snabbt du når detta beror på de faktorer som angetts ovan.
Detta kommer att klarna vid samtal med din kirurg.
Efter magsäckskirurgi kan patienterna långsiktigt bibehålla 50 till 60%
av sin viktminskning. En genomförd långsiktig studie under 14 år visade
varaktig viktkontroll. 20
Efter operationen minskar de flesta patienterna snabbt i vikt och fortsätter att
göra så 18 till 24 månader efter operationen. 7
Patienter med ett högre initialt BMI har benägenhet att tappa mer i vikt. Men
patienter med ett lägre initialt BMI kan tappa en större procentandel av sin
övervikt och har lättare att närma sig sin idealvikt.
Men det som är ännu viktigare är att du efter operationen kommer att återfå
din hälsa. Och leva livet fullt ut igen. Du kommer att kunna röra dig lättare,
andas lättare, sitta bekvämt och ta bort många av de läkemedel du kanske
måste ta i dag.

FAKTA OM ICKE-KIRURGISKA
BEHANDLINGAR
Fakta: Icke-kirurgiska behandlingar fungerar bara hos 1 av 20 sjukligt feta
personer. 7
De flesta icke-kirurgiska viktminskningsprogram är baserade på en kombination
av kost, läkemedel, beteendeförändring och regelbunden motion. Tyvärr så fungerar
dessa program bara för 1 av 20 personer med sjuklig fetma. Färre än 5%
av deltagarna i icke-kirurgiska viktminskningsprogram visar någon betydande
viktminskning och bibehåller den långsiktigt. 7 De flesta som deltar i dessa program
återfår sin vikt inom ett år 5 och löper allvarliga hälsorisker i samband med
en oavbruten cykel av viktminskning och viktökning.
KOST
Behandlingar mot fetma
Viktförändring (kg)
+5
0
-5
-10
-15
-20
Intervention Månader efter behandling
-12 12 24 36 48 60
Källa: Wadden TA. Ann Intern Med 1993; 119:688-93.
Lågkalorikost
Ändrad kost och beteendeterapi
Lågkalorikost och beteendeterapi
Fakta: Under de kommande fem åren efter behandling kommer majoriteten
av de patienter som kostbehandlats att gå upp ännu mer i vikt än vad de
minskat. 21
En viktminskning på 5 till 10% har visat sig vara till fördel för flera fetmarelaterade
medicinska problem. Därför är kosthållning tillrådligt vid övervikt och
fetma (BMI 25–40 utan komorbiditet) men inte vid sjuklig fetma (BMI ≥ 40).
13

14
MOTION
Fakta: Bland patienter som har gått ner i vikt och inte går upp igen är
motion den gemensamma nämnaren för att bibehålla vikten.
Motion måste åtföljas av kostbehandling för att viktminskning ska uppnås.
Även om viktminskningen av de två behandlingarna tillsammans är ganska blygsam,
är motion en nyckelfaktor för att bibehålla vikten.
LÄKEMEDELSBEHANDLING
Läkemedelsbehandling måste åtföljas av kosthållning, beteendeförändring och
fysisk aktivitet. Läkemedelsbehandling kan övervägas för:
> patienter med ett BMI > 30 utan komorbiditet
> patienter med ett BMI > 27 med komorbiditet. 22
Fakta: Läkemedel ger 6 till 10% viktminskning efter ett år, med stor viktökning
när behandlingen avslutas. 23
I Europa är de två mest ordinerade läkemedlen för viktminskning orlistat
(Xenical ® ) och sibutramin (Reductil ® ). Trots att de har olika verkningsmekanismer,
har de visat påfallande likvärdig effekt. De ger en viktminskning
på 6–10% av den ursprungliga kroppsvikten efter 1 år, med hög viktökning
när behandlingen avslutas. 23

DEN MULTIDISCIPLINÄRA METODEN FÖR
VIKTMINSKNING
Beteendeförändring
Kost
Magsäckskirurgi
Fysisk
aktivitet
Magsäckskirurgi utförs av kirurger, både på privata och offentliga sjukhus
specialiserade på magsäckskirurgi.
Eftersom sjuklig fetma är en komplex sjukdom måste den behandlas ur flera
perspektiv. De flesta enheter för magsäckskirurgi använder en multidisciplinär
metod. Ett team bestående av flera yrkeskategorier som är experter på fetma
och som är lyhörda för de specifika behoven hos patienter med sjuklig fetma:
> utvärderar patienten före operation, bedömer både kirurgiska alternativ
och alternativa behandlingar
> ger utbildning och behandling efter operation
> näringsrådgivning och psykologisk rådgivning
> postoperativt konditionsprogram
> långsiktig uppföljning och stöd som krävs för att bibehålla viktminskningen.
15

16
Exempel på multidisciplinärt team:
> Läkare: invärtesmedicinare, endokrinolog/diabetolog, primärvårdsläkare,
gastroenterolog eller kardiolog
> koordinering av patientvård
> kontroll och behandling av fetmarelaterade medicinska problem
> noggrann läkarundersökning och sjukdomsspecifik testning
> Dietist:
> preoperativ bedömning av kosten
> preoperativ behandling med lågkaloripulver för att minska leverförfettning 24
> preoperativ utbildning angående postoperativ kost- och näringsbehandling
(konsistens, livsmedelsval, portionsstorlek, måltidsordning, proteintillskott,
kosttillskott) samt beteendeförändringar (tugga väl, äta långsamt, separera
mat och dryck)
> uppföljning av kost- och näringsbehandling samt beteendeförändring under
den postoperativa perioden
> Psykolog eller rådgivare:
> preoperativ psykologisk utvärdering med bedömning av realistiska förväntningar
och inblick i de livslånga beteendeförändringar som krävs
> tidig och fortgående postoperativ uppföljning:
> stöd och uppmuntran
> bedömning av emotionellt status
> livsstilsförändringar
> diskutera reaktion på operationen
> Kirurg:
> preoperativ bedömning av patientens motivation och förväntningar
> diskussion av fördelar och risker med de olika typerna av magsäckskirurgi
> val av den operation som är bäst för varje individuell patient
> postoperativ uppföljning av det utförda ingreppet

En narkosläkare med långvarig erfarenhet och intresse av magsäckskirurgi
> preoperativ förberedelse:
> noggrann medicinsk bedömning
> uppnå optimal kontroll av alla fetmarelaterade medicinska sjukdomar
> operationsdagen:
> intervju och undersökning av patienten
> alla magsäcksoperationer utförs under narkos
Det är framför allt din motivation som är nyckeln till framgång.
Magsäckskirurgi kan bara bli framgångsrik om du är engagerad i den resten av
livet och om du ändrar ditt beteende. Operationen är bara ett verktyg, inte en
magisk kur – slutresultatet beror på hur strikt du följer de rekommenderade
anvisningarna när det gäller kost, motion och livsstilsförändringar. Du bör
betrakta operationen som början på en helt ny fas i livet.
17

18
SÅ HÄR FUNGERAR MAG-TARMKANALEN
Det är viktigt att du vet hur mag-tarmkanalen fungerar för att få en bättre förståelse
för magsäckskirurgi. När maten du äter går genom mag-tarmkanalen
förs olika matspjälkningssafter och enzymer in vid specifika stadier och möjliggör
absorption av näringsämnen. Livsmedel som inte absorberas förbereds
därefter för att föras ut ur mag-tarmkanalen.
1. Maten blandas i munnen med saliv och mosas sönder
när du tuggar.
2.
2. Maten går från munnen till magsäcken genom ett
långt muskulärt rör (esofagus eller matstrupen).
4.
3. Buken innehåller alla matspjälkningsorgan.
4. Maten passerar till magsäcken genom en klaff som
5.
6.
förhindrar att maten ”rinner tillbaka” till matstru- 8.
pen efter att den blandats med syra, vilket skulle
3.
kunna leda till skada och smärta.
7.
5. Magsäcken är en säck som sitter högst upp i buken
9.
och som lagrar och smälter maten. I magsäcken
blandas maten med syra, som kroppen producerar
för att underlätta nedbrytningen av proteiner, fetter
10.
och komplexa kolhydrater till små mer absorber- 12. 11.
bara enheter. Magsäcken kan normalt rymma upp
till 1,5 liter mat och/eller vätska.
6. När maten har smält ordentligt går den in i den första delen av tunntarmen
genom en liten rund muskel som kallas pylorus. Matsmältningsvätskor i
form av bukspott och galla tillförs tarminnehållet så att en ytterligare nedbrytning
åstadkoms.
7. I tunntarmen absorberas de flesta näringsämnena. Tunntarmen består av tre
delar: duodenum, jejunum och ileum och är cirka 4,5 till 6 meter lång.
8. Duodenum, eller tolvfingertarmen, är den första delen av tunntarmen.
Här blandas maten med galla som produceras av levern och med matsmältningsvätskor
från bukspottkörteln. Här absorberas mycket järn och kalcium.
9. Jejunum är tunntarmens mittersta del och den ansvarar för matspjälkning.
10. Den sista delen av tunntarmen är ileum, där de fettlösliga vitaminerna A, D,
E och K samt vitamin B12 absorberas.
11. Ileocekalklaffen skiljer tunntarmen från tjocktarmen (colon) för att förhindra
det bakteriefyllda coloninnehållet att rinna tillbaka till tunntarmen.
12. Material som inte spjälkats passerar över till colon, där det förvaras tillfälligt
och koncentreras genom återupptag av salter och vatten. Slutligen töms
avföringen ut.

MÄTTNADSMEKANISMEN
Den mat vi äter innehåller näringsämnen som våra kroppar använder som bränsle.
För att den mat vi äter ska passa våra energibehov har hjärnan flera roller när
det gäller maten. En av dem är mättnad – en känsla av att vara mätt efter en
måltid. Mättnad är en mage-till-hjärna-reflex som påverkas av receptorer i övre
delen av magsäcken. Vi måste därför fylla magsäcken nästan helt innan vi känner
att vi har ätit tillräckligt. När vi har ätit så mycket mat att magsäcken tänjs
ut, signalerar receptorerna mättnad till hjärnans mättnadscentrum – hypothalamus,
som reglerar den varaktighet och frekvens med vilken vi känner att vi vill
äta.
Hos vissa personer är de roller som hjärnan använder för matintag dåligt reglerade.
Om man upprepade gånger äter för mycket kan de glatta muskelfibrerna i
magsäcken förlora sin elasticitet. Då krävs större och större mängder mat för att
ge samma receptorsvar. Detta skulle förklara varför extremt feta personer inte
känner sig nöjda med den mat de äter och kan konsumera mycket stora mängder
mat under en måltid.
Förutom detta finns det även andra faktorer
som kan påverka.
Jag är mätt!
19

20
SÅ HÄR KAN MAGSÄCKSKIRURGI
MINSKA ÖVERVIKT
ÄNDRA ENERGIBALANSEN – NYCKELN TILL VIKTMINSKNING.
Energibalans är förhållandet mellan hur mycket mat som absorberas och hur
mycket energi som kroppen förbrukar.
ENERGIBALANS =
energiintag
energiåtgång
Överskottsenergi i form av fett lagras i kroppen och sparas som reserv tills
den förbränns som energi. När energin som förbrukas under fysisk aktivitet
är högre än energin i maten du äter, används fettreserverna och överskottsfett
förbränns för att möta kroppens behov.
Minskat matintag eller ökad fysisk aktivitet leder således till viktminskning.
MAGSÄCKSKIRURGI MINSKAR ÖVERVIKTEN GENOM ATT :
> minska matintaget >> restriktiva ingrepp
> minska matintaget och göra så att du absorberar mindre av den mat du äter
>> restriktiva och malabsorptiva ingrepp
> minska matintaget till viss del och göra så att du bara absorberar en del av
den mat och näring du äter >> malabsorptiva ingrepp
RESTRIKTIVA INGREPP
> Gastric banding
Så här fungerar det:
Restriktiv magsäckskirurgi leder till att den mängd mat du kan äta vid ett
tillfälle minskar. Ingreppet gör att du känner dig mätt tidigare och längre.
Följaktligen äter du mindre och går ner i vikt.
Vid det här ingreppet placerar kirurgen ett mjukt band med lågt tryck runt den
övre delen av magsäcken och formar den till ett timglas. En smal passage mellan
den lilla övre fickan (ca 30 ml) och resten av magsäcken gör det möjligt för mat
och vätska att passera igenom. När du äter samlas maten snabbt i den lilla övre
fickan och passerar sakta ned till den nedre delen av magsäcken. Det behövs
bara en liten mängd mat för att fylla den lilla magsäcksfickan. Övre delen av
magsäcken signalerar en mättnadskänsla till hjärnan, som om hela magsäcken
vore fylld. Därför känner du dig mätt snabbare och under en längre tid, och du
äter mindre.

Anatomin förändras inte vid operationen. Operationen är således helt reversibel.
Bandet går att avlägsna. Dessutom sker matspjälkning och absorption på helt
vanligt sätt i mag-tarmkanalen.
Patientsamarbete är mycket viktigt vid restriktiva ingrepp. Efter ingreppet måste
du följa de specifika kostanvisningar och beteendeförändringar som ditt multidisciplinära
team ordinerar och anpassa dig till nya matvanor. Om du inte följer
anvisningarna kan du tänja ut magsäcksfickan och/eller den smala öppningen
mellan magsäckens två delar och omintetgöra syftet med operationen.
ENERGIBALANS =
1. Liten magsäcksficka
2. Swedish
Adjustable
Gastric Band
(SAGB)
3. Större del av
magsäcken
4. Ingångsport
1.
energiintag
energiåtgång
2.
3.
4.
Gastric banding
21

22
Bandet är justerbart
Den inre sidan av bandet är uppblåsbar och innehåller en vätska (saltlösning).
Det finns en direkt koppling mellan hur trång eller hur vid öppningen mellan
magsäckens två delar är och hur mycket vikt du kommer att tappa. Passagens
storlek beror på hur mycket vätska som finns i ditt band. Den uppblåsbara
ballongen fylls via en liten ingångsport, som placeras under huden vid operationen
och är ansluten till bandet med en slang.
Bandet är tomt när det placeras runt magsäcken. Efter cirka 4 veckor sker den
första justeringen med vätska. Detta är en del av uppföljningen och sker polikliniskt
och kräver ingen smärtlindring eller bedövning. Det utförs normalt på
kirurgens eller läkarens mottagning eller på röntgenavdelningen om läkaren vill
se hur vätskan når bandet med hjälp av en speciell röntgenundersökning. Då
ombeds du svälja ett ämne (barium) som visar om maten på ett tillfredsställande
sätt kan passera genom passagen. Beroende på hur din viktminskning fortskrider
kommer läkaren och hans eller hennes team att ange när det krävs en justering
av bandet.
Det kan krävas en operation för att ändra eller placera om magbandet och/eller
injektionsporten. Varken bandet eller injektionsporten är avsedda att vara livslånga
implantat.
Swedish Adjustable Gastric Band

Fördelar:
> Eftersom bandet inte förändrar anatomin finns en signifikant fördel:
> Bandet kan enkelt tas bort och magsäckens originalform och struktur återställas.
> Eftersom ingreppet normalt är minimalinvasivt (titthålsoperation) återhämtar
sig patienterna snabbt från operationen och behöver bara stanna kvar en kort
tid på sjukhuset (normalt 48 timmar).
> Volymen på bandet är justerbar, vilket innebär att den takt med vilken magsäcksfickan
töms kan ökas eller minskas enligt patientens situation och behov.
Nackdelar:
> Operationen kan omintetgöras om patienten hela tiden äter eller dricker vätska
med högt kalori- eller fettinnehåll.
> Viktminskningen är lägre och långsammare än vid andra ingrepp. Men andra
typer av magsäckskirurgi förknippas med högre risker och mer komplikationer.
> Postoperativa komplikationer till följd av magsäckens utvidgning eller rörelse
kan inträffa.
Resultat:
> Med gastric banding tappar patienterna i genomsnitt 50–60% av sin övervikt.
Patienterna tappar omkring 30% av sin övervikt inom de första 12 till 18
månaderna efter operationen. Europeiska studier har visat att patienterna
tappade 49, 55 och 57% av sin övervikt tre, fyra respektive fem år efter
operationerna. 25
> Efter magsäckskirurgi kan patienterna bibehålla större delen av sin viktminskning
under 10 år. 17
> Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma (typ
2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk) antingen förbättras
eller försvinner efter operation. 13
23

24
RESTRIKTIVA OCH MALABSORPTIVA INGREPP
> Gastric bypass
Så här fungerar det:
Gastric bypass är en kombination av restriktion och malabsorption.
Detta ingrepp:
> minskar den mängd mat du äter vid en måltid (restriktion)
> gör att du absorberar något mindre av den mat du äter (malabsorption)
> gör att du blir intolerant mot livsmedel du ändå bör undvika
(dvs koncentrerat socker och fett).
Vid en gastric bypass skapar kirurgen en liten magsäcksficka (ca 30 ml).
Den lilla fickan är direkt kopplad till tunntarmens mellersta del (jejunum).
Under måltiden samlas maten snabbt i fickan. Eftersom det bara krävs en liten
mängd mat för att fylla fickan, skickar övre delen av magsäcken tidigt en mättnadssignal
till hjärnan, som om hela magsäcken vore full. Detta är en av de
bidragande faktorerna till att du känner dig mätt snabbare och äter mindre.
Dessutom kommer du att känna dig mindre hungrig eftersom magsäcksfickans
innehåll töms direkt till en del av tunntarmen som skiljer sig från vad som är
normalt.
Eftersom maten går förbi den första delen av tunntarmen (duodenum), absorberar
kroppen mindre näringsämnen och kalorier. Jämfört med normal matspjälkning,
smälts maten i ett senare stadium genom att momentet när maten blandas
med magsafter, galla och pankreassafter fördröjs. Din kirurg kan besluta sig för
att ändra längden på tarmsegmenten för att framkalla en större eller mindre
malabsorption.

1. Matstrupe
2. Magsäck
3. Magsäcksficka
4. Jejunum
ENERGIBALANS =
energiintag
energiåtgång
Gastric bypass
Fördelar:
> En större total viktminskning jämfört med restriktiva ingrepp uppnås.
Nackdelar:
> Eftersom gastric bypass förändrar anatomin och matspjälkningsprocessen är
riskerna för komplikationer och biverkningar större. 7
> Eftersom det sker en malabsorption av näringsämnen, kan mineral- och vitaminbrister
uppkomma.
Resultat:
> Ett år efter operationen har patienterna tappat cirka 77% av sin övervikt. 26
> Vetenskaplig forskning visar att efter 10 till 14 år har patienterna kvar 60%
av sin viktminskning. 20
> Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma (typ
2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk) antingen förbättras
eller försvinner efter operation. 13
> I de flesta fall rapporterar patienterna en tidig mättnadskänsla, kombinerad
med en känsla av tillfredsställelse som minskar önskan att äta.
3.
1.
2.
4.
25

26
MALABSORPTIVA INGREPP
Innebär att man minskar magsäckens storlek och att matspjälkningsprocessen
påtagligt förändras så att du:
> minskar den mängd mat du äter vid en måltid
> absorberar betydligt mindre av den mat du äter.
Vid malabsorptiva ingrepp minskas också storleken på magsäcken, men den
magsäcksficka som skapas är mycket större än vid andra ingrepp. Anatomin i
tunntarmen förändras så att matspjälkningen försenas (galla och pankreassaft
avleds så att de möter den intagna maten närmare mitten och slutet av tunntarmen).
Absorption av näringsämnen och kalorier minskar således i betydligt större
omfattning än vid gastric bypass. Resultatet blir inte bara att du äter mindre,
utan även att du absorberar färre kalorier.
Vart och ett av de malabsorptiva ingreppen skiljer sig åt när det gäller hur och
när matspjälkningssafter kommer i kontakt med maten.

BILIOPANKREATISK AVLEDNING (BILIOPANCREATIC DIVERSION, BPD)
Så här fungerar det:
Vid BPD minskas magsäckens storlek för att skapa både restriktion av matintag
och reduktion av syraproduktion. Tunntarmen delas med en ände fäst vid magsäcksfickan
för att skapa vad som kallas en ”näringsgren”. All mat går igenom
här, men det är inte mycket som absorberas. Gallan och pankreassafterna som
krävs för matspjälkning går genom den ”biliopankreatiska grenen” som är
kopplad till den del av tarmen som ligger nära slutet. Denna förser den del av
tarmen som nu kallas den ”gemensamma grenen” med matspjälkningssafter.
Eftersom maten bara blandas med de biliopankreatiska safter som krävs för
matspjälkning i ett senare skede, malabsorberas fetter och kolhydrater permanent.
Kirurgen kan variera längden på den ”gemensamma grenen” för att reglera
absorptionsmängden av protein, fett och fettlösliga vitaminer.
1. Matstrupe
2. Magsäcksficka
3. Näringsgren
4. Gallgång
ENERGIBALANS =
5. Biliopankreatisk
gren
6. Gemensam gren
energiintag
energiåtgång
5.
4.
1.
6.
2.
3.
Biliopankreatisk avledning
27

28
BILIOPANKREATISK AVLEDNING MED DUODENALOMKOPPLING
(DUODENAL SWITCH)
Så här fungerar det:
Detta ingrepp är en variant av BPD som innebär att en del av magsäcken blir
kvar, med pylorus och början av duodenum vid dess ände. Den första delen av
tunntarmen (duodenum) delas så att pankreassaft och galla passerar förbi. Den
närmaste änden av ”näringsgrenen” fästs därefter vid början av duodenum,
medan den ”gemensamma grenen” skapas på samma sätt som vid BPD.
1. Matstrupe
2. Magsäcksficka
3. Näringsgren
4. Gallgång
ENERGIBALANS =
5. Biliopankreatisk
gren
6. Gemensam gren
energiintag
energiåtgång
5.
6.
4.
1.
3.
2.
Biliopankreatisk avledning med
duodenalomkoppling

Fördelar:
> Malabsorptiva ingrepp leder till större total viktminskning jämfört med rent
restriktiva ingrepp. Men ju mer matspjälkningsprocessen rubbas, desto större
är risken för komplikationer och biverkningar. 7
> Patienterna kan äta något större måltider än vid andra ingrepp.
Nackdelar:
> Mycket stor risk för närings- och vitaminbrister.
> Livslångt vitamintillskott krävs. Om riktlinjerna för kost- och vitamintillskott
inte följs rigoröst kommer minst 25% av patienterna att utveckla mag-tarmproblem
eller näringsbrister som kräver behandling.
> Noggrann livslång kontroll avseende proteinbrist, anemi och skelettsjukdom.
Resultat:
> Studerade patienter har uppnått viktminskning på 74% efter ett år, 78% efter
två år, 81% efter tre år, 84% efter fyra år och 91% efter fem år. 27
> Vetenskaplig forskning visar att patienterna bibehåller större delen av sin viktminskning
under 5 år. 27
> Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma (typ
2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk) antingen förbättras
eller försvinner efter operation. 13
29

30
KOMPLIKATIONER OCH BIVERKNINGAR
Illamående och
kräkningar
Förstoppning
Dilatation av fickan
Bandet glider
Obstruktion av utgång
Erosion av bandet
Läckage vid bandet
Infektion eller
dislokation av port
Mineral- och
vitaminbrister
Diarré
Uppsvälld buk och
illaluktande avföring
eller gas
Ökad risk för
gallstenar
Magsår
Lungemboli eller
andningssvikt
Anastomosläckage
Tarmvred
Justerbar gastric banding Gastric bypass Biliopankreatisk avledning
(med eller utan duodenalomkoppling)
Riskerna i samband med magsäckskirurgi
Precis som vid alla kirurgiska ingrepp finns risker vid magsäckskirurgi.
Patienterna bör tala med sina kirurger för att diskutera vilken typ av ingrepp
som passar bäst. I bilaga A (se sid 41) anges några av de risker och

Beskrivning
Att äta för snabbt eller för mycket, eller att inte tugga ordentligt, kan leda till kräkningar.
Förstoppning är vanligt med tanke på det låga energi- och därmed fiberintaget. Tarmreglerande
medel baserade på korn, säd eller bulkmedel bör inte användas. Tarmreglerande
medel i form av flytande bulkmedel kan användas.
Magsäcksfickan kan utvidgas.
Bandet kan glida bort från avsedd placering
Passagen för mat och vätska kan bli för smal som en följd av att bandet glider eller för
att mat fastnar.
Bandet kan erodera magsäcksväggen.
Problem runt injektionsporten och slangen kan uppkomma.
Direkt efter operationen sker en period av tarmanpassning med återkommande diarré.
Detta tillstånd kan minska med tiden, men kan vara ett permanent och livslångt tillstånd
som försämrar livskvaliteten.
Snabb viktnedgång kan leda till ökad risk för gallstenar och behov av att ta bort
gallblåsan.
Omdirigering av galla, pankreassafter och andra matspjälkningssafter utanför magsäcken
kan leda till tarmirritation och sår.
Ett anastomosläckage kan uppkomma som en följd av delning och sammanfogning av tarmen.
Tarmen kan komma i kläm eller knickas med passagehinder som följd.
komplikationer som kan inträffa efter magsäckskirurgi. Det är viktigt att du
diskuterar de risker som är specifika för en person med dina sjukdomar som
genomgår ditt specifika ingrepp med din kirurg.
31

32
DIN NYA LIVSSTIL EFTER OPERATIONEN
KOST
Även om postoperativa kostanvisningar skiljer sig mellan olika kirurger och
olika typer av ingrepp måste du äta annorlunda, ha en sundare livsstil och engagera
dig för att följa dokumenterade anvisningar för långsiktig framgång. Medan
det till en början kan vara en utmaning kommer det att hjälpa dig att dra maximal
nytta av din operation. Det som är viktigast är att du följer de strikta anvisningar
du får av din dietist, kirurg eller sjuksköterska.
Efter ingreppet kommer du med största sannolikhet först att stå på en flytande
kost, följt av mat med mos-/purékonsistens. Därefter kan du långsamt återgå till
en mer vanlig kost med sunda, magra livsmedel med lågt kaloriinnehåll. Att du
följer kostanvisningarna betyder inte att du inte längre kan njuta av livet.
Du kommer fortfarande att kunna gå ut och äta med familj och vänner. Du
behöver bara lära dig nya matvanor som kommer att hjälpa dig att inte äta för
mycket och få obehagliga biverkningar. Ta tid på dig och fokusera på konversationen
och på att använda dessa tillfällen som möjligheter att slappna av istället
för att fokusera på maten.

MOTION
Efter magsäckskirurgi är det inte bara viktigt att du förändrar dina matvanor,
utan även din fysiska aktivitet. I allmänhet rekommenderas patienterna att
börja motionera i långsam takt. Innan du ökar din fysiska aktivitet är det viktigt
att du rådfrågar din kirurg, som kommer att ge dig ett individuellt motionsprogram
som passar dina individuella behov. När du går ner i vikt blir de fysiska
aktiviteterna successivt lättare.
PREVENTIVMEDEL OCH GRAVIDITET
> Justerbar gastric banding
Graviditet innebär ingen ökad risk jämfört med hos icke-feta personer. Det är
inte tillrådligt att bli gravid omedelbart efter ett ingrepp med justerbar gastric
banding eftersom fostret behöver en bra näringstillförsel. Men om patienten
ändå blir gravid bör all vätska tas bort från bandet. Uppföljningar och kontroller
är nödvändiga.
> Gastric bypass och malabsorptiva ingrepp
Eftersom gastric bypass och malabsorptiva ingrepp ger en förändrad absorption
av flera näringsämnen och snabb viktminskning, bör graviditet undvikas
minst 12 till 18 månader efter ingreppet. Vid användning av p-piller bör även
ytterligare preventivmetoder användas.
Två studier med 111 graviditeter efter gastric bypass visade dock minimala
biverkningar med noggrann medicinsk kontroll och lämpliga vitamin- och
näringstillskott. 15 Folsyratillskott bör även diskuteras.
33

34
STÖDGRUPPER
Stödgrupper kan vara ett utmärkt forum för patienter som genomgått magsäckskirurgi
att diskutera olika personliga frågor och yrkesfrågor. Din kirurg kan
informera dig om stödgrupper som kan hjälpa dig med kort- och långsiktiga
frågor och behov.
REGELBUNDNA KONTROLLER OCH LÅNGSIKTIG UPPFÖLJNING
Det är mycket viktigt att du kontrollerar din hälsa regelbundet efter operationen.
Detta sker polikliniskt. Din kirurg och hans eller hennes team kommer att diskutera
detta med dig och du kommer att få ett individuellt besöksschema. Till en
början görs relativt täta kontroller, men med tiden blir det längre mellan kontrollerna.
När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas en
gång om året.
> Justerbar gastric banding
Under de första 18 månaderna efter operationen kan ditt band successivt
fyllas med vätska. Under denna period kan du behöva gå på täta kontroller.
När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas en gång
om året.
> Gastric bypass och malabsorptiva ingrepp
Första kontrollen sker efter några veckor. Med tiden blir det längre mellan
kontrollerna. När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas
en gång om året.

PRAKTISK INFORMATION
LAPAROSKOPISK KIRURGI (TITTHÅLSKIRURGI) JÄMFÖRT MED ÖPPEN KIRURGI
Laparoskopisk magsäckskirurgi är ett minimalinvasivt ingrepp. Ett par små snitt
görs i bukväggen för att föra in små “rör,” s.k. troakarer, för passage av de
kirurgiska instrument som krävs för operationen. Placeringen, antalet och storleken
på dessa snitt kan variera från kirurg till kirurg. Därefter förs en liten
kamera in i buken, genom vilken kirurgen kan se på en separat monitor. Detta
ger en bättre visualisering och bättre åtkomst till viktiga anatomiska strukturer.
Laparoskopi är mindre invasivt än öppen kirurgi.
Jämfört med öppen kirurgi är fördelarna med laparoskopi: 7
> mindre postoperativ smärta.
> bättre kosmetiska resultat.
> färre sårinfektioner.
> färre ärrbråck.
> snabbare återhämtning och återgång till aktivitetsnivåerna före operationen.
35

36
SJUKHUSVISTELSEN
De flesta patienter stannar 3–4 dagar på sjukhus efter öppen kirurgi och 1–3
dagar efter laparoskopi (cirka 2 dagar efter justerbar gastric banding, cirka 3–5
dagar efter andra ingrepp), men den verkliga längden på din vistelse bestämmer
din kirurg.
Du skrivs ut när:
> du kan svälja tillräckligt med näringsrik flytande kost för att förhindra uttorkning.
> du inte har feber.
> du har adekvat smärtkontroll med läkemedel.
För att förhindra blodproppar kan antiembolistrumpor eller andra kompressionshjälpmedel
användas för benen. Din kirurg kommer att begära att du försöker
stå upp och röra dig så snart som möjligt, normalt inom det första dygnet.
Beroende på ditt medicinska tillstånd kan du bli inlagd på intensivvårdsavdelningen
för noggrann kontroll av hjärta och lungor. Sjukhuset kan besluta att
patienter som använder CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) eller BiPAP
(Bilevel Positive Airway Pressure) för sömnapné ska ta med sig sina maskiner för
att kunna använda dem omedelbart efter operation.

FÖRE OCH EFTER OPERATIONEN
Före operationen
> Du kommer troligen att behandlas med lågkaloripulver 2– 4 veckor före operationen.
Detta för att minska storleken på levern så att kirurgen lättare kommer
åt vid operationen.
> Kvinnor kan behöva sluta med östrogenläkemedel (p-piller eller hormonersättning)
en månad före operationen för att minska operationsrisken.
> Kvällen före operationen kommer läkaren att be dig att inte svälja någonting
via munnen från midnatt och framåt, så att din mage är tom inför operationen.
> Tala om för kirurgen eller någon i hans eller hennes team om du dagligen tar
läkemedel. Tala också om för läkaren om du tar acetylsalicylsyra eller läkemedel
som hämmar blodkoagulation eller antiinflammatoriska läkemedel (för
artrit, artros etc). Detta är viktigt eftersom ett beslut måste fattas om när
exakt du måste sluta (tillfälligt) att ta dessa inför operationen.
> Operationen utförs under narkos som ges av en legitimerad narkosläkare med
omfattande erfarenhet av behandling av patienter med sjuklig fetma.
Efter operationen
> Efter laparoskopi kan du få lite ont i axlarna. Detta beror på att buken blåsts
upp med koldioxid för att skapa ett arbetsutrymme. Det är sällan möjligt att
ta bort all koldioxid i slutet av operationen, men det som blir kvar absorberas
snabbt och är ofarligt för kroppen. Smärtan i axlarna är bara tillfällig och försvinner
snabbt, dvs inom ett par dagar efter operationen.
> Normalt rapporterar patienterna bara begränsad smärta efter operationen,
men vissa patienter kommer att behöva smärtstillande medel. Inga ytterligare
läkemedel krävs efter operationen. Du uppmuntras att återuppta dina normala
aktiviteter successivt när du skrivits ut från sjukhuset. Din läkare och hans
eller hennes team kommer att berätta när du kan återgå till dina normala vardagsaktiviteter
och vilken typ av aktiviteter du bör undvika.
> Som nämnts tidigare måste du hålla dig till en strikt kost efter operationen.
Se broschyren ”Din framtid nu” i samma serie, ”Ditt nya liv börjar idag!”,
och säkerställ att du noggrant följer råden du får av ditt multidisciplinära
team. Operationen kräver en stark disciplin från din sida eftersom du tvingas
att ändra dina matvanor.
> Din förmåga att återgå till samma aktivitetsnivå som före operationen varierar
beroende på ditt fysiska tillstånd, aktivitetens karaktär och vilken typ av magsäckskirurgi
du har genomgått. Många patienter återgår till sina normala aktiviteter
inom sex veckor efter operationen. Patienter som har genomgått minimalinvasiv
laparoskopi kan återgå till sina aktiviteter inom några veckor.
37

38
DET FÖRSTA STEGET PÅ EN VIKTIG RESA
För att förstå riskerna och fördelarna med de olika typerna av magsäckskirurgi
kan det vara till hjälp att prata med personer som redan tagit detta steg, för att
du ska kunna fatta ett beslut som du är nöjd med. Slutligen är din bästa informationskälla
en erfaren kirurg och hans eller hennes team, som vet hur man
hanterar dina specifika behov före, under och efter operationen.
Om du vill ha mer information kan du besöka:
www.weightlosssurgeryinfo.com
www.weightlosssurgery.com.au
www.bospa.org

FRÅGOR TILL DIN KIRURG
Här följer några av de frågor du bör ställa innan du beslutar dig för
kirurgi:
> Vilka olika typer av magsäckskirurgi har du utfört?
> Hur många av varje ingrepp har du utfört?
> Kan ingreppet göras med minimalinvasiv teknik?
> Är jag en kandidat för kirurgi även om jag har ett eller flera hälsotillstånd
kopplade till min fetma?
> Vilket ingrepp är bäst för mig? Varför? Vad finns det för risker?
> Hur länge pågår operationen?
> Hur länge förväntas jag få stanna på sjukhuset?
> Hur lång tid tar det innan jag kan återgå till den aktivitetsnivå jag hade före
operationen?
> Hur kommer mina matvanor att förändras?
> Vilken är den normala viktminskningen och förbättringen av associerade
hälsotillstånd för dina övriga patienter?
> Har du patienter som vill dela med sig av sina erfarenheter, både positiva och
negativa?
> Vad kan du lämna för information för att hjälpa familj och vänner att få en
bättre förståelse för den här operationen?
> Vilken typ av långsiktig eftervård kan du ge mig?
> Vad förväntar du dig av mig om jag väljer att genomgå en operation?
39

40
VIKTEN AV STÖD
Förändringarna av din kost och livsstil efter magsäckskirurgi kan vara livet ut.
Du har en större chans till livslång framgång om du omger dig med människor
som förstår och stöder dina mål. Saker du kan göra:
> Hjälp dina vänner och familj att förstå varför du har valt en kirurgisk viktminskningslösning.
Många människor tror att magsäckskirurgi är en experimentell
fetmabehandling snarare än ett alternativ som har funnits i mer än 40
år. Det är viktigt att de förstår att sjuklig fetma är en sjukdom och att kosthållning
inte fungerar för dig.
> Människor med sjuklig fetma rapporterar ofta att deras make/maka, eller
andra närstående, inte tycks uppmuntra viktminskning. Dessa människor
betraktar din vikt som en del av din identitet. Du måste förstå att detta är en
rädsla för förändring. Diskutera dina skäl för att genomgå magsäckskirurgi.
De behöver få veta att din hälsa står på spel och att du räknar med deras hjälp
under och efter operationen.
> Gå med i stödgrupper nära dig eller besök dem online. Här kan du få hjälp
på kirurgens mottagning. Omge dig med människor som befinner sig i samma
situation. Ställ frågor och få svar i en stödmiljö. Bilda ett nätverk för att dela
erfarenheter. Det är viktigt att veta att du inte är ensam. Det finns kunniga,
vänliga människor som kan stödja och hjälpa dig.

BILAGA A – RISKER OCH KOMPLIKATIONER
VID MAGSÄCKSKIRURGI
Precis som vid alla operationer finns operationskomplikationer, långsiktiga
komplikationer och risker i samband med magsäckskirurgi som du bör diskutera
med din läkare. Rapporterade risker omfattar, men är inte begränsade till:
EVENTUELLA ALLVARLIGA KOMPLIKATIONER:
Kirurgiska
Perforation av buk/tarmar eller läckage som leder till peritonit (bukhinneinflammation)
eller abscess (varhåla). Inre blödning som kräver transfusion.
Svår sårinfektion – öppning av såret – ärrbråck. Mjältskada som
kräver borttagande/annan organskada. Obstruktion av mag- eller tarmtömning
(tarmvred).
Lungor
Pneumoni (lunginflammation) – atelektas (kollaps av lungvävnad) – vätska
i bröstkorgen. Respiratorisk insufficiens (andningssvårigheter) – lungödem
(vätska i lungorna). Trombos (blodpropp) i benen – emboli (blodpropp) i
lungorna.
Kardiovaskulära
Myokardinfarkt (hjärtattack) – kronisk hjärtinsufficiens. Arytmier (oregelbundna
hjärtslag). Stroke (cerebrovaskulär insult, CVA).
Njurar och lever
Akut njursvikt. Leversvikt – hepatit (kan utvecklas till cirros).
Psykosocialt
Anorexia nervosa – bulimi, postoperativ depression – dysfunktionella sociala
problem. Psykos.
Dödsfall
Övriga komplikationer (kan bli allvarliga)
Mindre sår- eller hudinfektion/ärrbildning, deformitet, hängande hud.
Urinvägsinfektion. Allergiska reaktioner mot läkemedel. Kräkningar eller
illamående/oförmåga att äta vissa livsmedel/felaktiga matvanor.
Inflammation i esofagus (esofagit) – syrareflux (halsbränna). Låga nivåer
av natrium, kalium eller blodsocker – lågt blodtryck. Problem med tömning
av magsäcken (smal eller uttänjd). Anemi – metabolisk brist (järn,
vitaminer, mineraler) – tillfälligt håravfall. Förstoppning – diarré – uppsvälldhet
– kramp – illaluktande avföring eller gas. Gallstenar eller gallblåsesjukdom.
Magsäcks- eller tömningssår (peptiskt magsår). Rubbning av märlor – viktökning
– misslyckas med att nå tillfredsställande viktminskning. Penetration
av främmande material (t.ex. band) i magsäcken. Intolerans mot raffinerade
sockerarter (dumping) med illamående, svettningar, svaghet.
Minskad bentäthet.
41

42
BILAGA B – ORDLISTA
Absorption Den process varvid spjälkad mat absorberas i nedre
delen av tunntarmen och passerar ut i blodomloppet.
Adipös Fettrik, hör till fet.
Anastomos Kirurgisk koppling mellan två strukturer.
Anastomos med Övre anslutning mellan magsäck och tunntarm vid en
gastrojejunostomi gastric bypass.
Bariatrisk kirurgi Annat namn för magsäckskirurgi.
BMI (Body Mass Index) Metod för att beräkna graden av övervikt utifrån
kroppsvikt och kroppsyta.
Bråck En svaghet i bukväggen som leder till en synlig utbuktning.
Colon Tjocktarmen, börjar där tunntarmen slutar och slutar i
rektum (ändtarmen).
Dilation Vidgning av en passage eller anastomos.
Dumpingsyndrom Obehaglig känsla av illamående, yrsel, hjärtklappning,
svettning/kallsvettning, matthet/trötthet och diarré förknippas
med intag av söta och ibland även feta livsmedel.
Duodenum De första 30 cm av tunntarmen omedelbart efter magsäcken.
Galla och pankreassafter går in i duodenum via
gångar från levern respektive pankreas.
Fetma Hör till kraftig övervikt eller adipös vävnad.
Gastrisk Hör till magen.
Gastric bypass Operation avsedd att göra en del av magsäcken ickefunktionell
Gastrointestinal Hör till magsäck och tarmar.
Gastroplastik Operation för sjuklig fetma för att forma om magsäcken.
Genetik Hör till ärftliga egenskaper.
Herniering Bråckbildning.
Hypertension Högt blodtryck.
Ileum Ca tre meter lång del av tunntarmen, svarar för absorption
av maten.
Jejunum Ca tre meter lång del av tunntarmen, svarar för spjälkning
av maten.
Kardiovaskulär Hör till hjärta och blodkärl.
Klinisk svår fetma Ett BMI på 40 eller mer, en viktnivå som är livshotande.
Kallas även sjuklig fetma.

Komorbiditet Tärande tillstånd eller sjukdom (såsom artrit, högt blodtryck)
i samband med klinisk svår fetma eller fetmarelaterade
hälsotillstånd.
Kontraindikation Symtom eller situation som indikerar att en behandling
som annars kan rekommenderas är olämplig.
Kriterier Används för att fastställa lämpliga kandidater för operation.
Laparoskopi Metod för visualisering och behandling av intraabdominella
problem med långa fiberoptiska instrument, utan
att göra ett stort snitt.
Matspjälkning Den process där mat bryts ned av magsäcken och den
övre delen av tunntarmen till delar som kan absorberas.
Mortalitet I samband med sjukdom en ökad risk för dödsfall.
Multidisciplinär Team för att utvärdera och behandla klinisk svår fetma.
Inkluderar utvärdering och behandling inom följande
områden: kirurgi, internmedicin, nutrition, psykiatri och
sjukgymnastik.
Obstruktion Avsmalning av en anastomos eller del i mag-tarmkanalen
som fördröjer den normala passagen av mat och
avfallsprodukter.
Psykoterapi Utvärdering och behandling av psykiskt relaterade sjukdomar.
Roux-en-Y
gastric bypass En kirurgisk metod för att återkoppla magsäcken och
övre delen av tunntarmen i en grov Y-form.
Sjukdom En process som skadar hälsan och/eller medellivslängden.
Sjuklig fetma Ett BMI på 40 eller mer, en viktnivå som är livshotande.
Kallas även klinisk svår fetma.
Strikturer Avsmalning av anastomos eller del av tarmen, ofta som
en följd av ärrbildning eller sår.
Terapi Behandling.
Typ 2-diabetes Störning av glukos- och insulinmetabolism.
43

44
REFERENSER
1. http://www.obesity-online.com/ifso/ifso-statement.htm
2. WHO – http://www.who.int/topics/obesity/en/
3. http://www.iotf.org/media/iotfmar17.pdf
4. Kaplan L. Body weight regulation and obesity. J Gastrointest Surg
2003; 7(4):443-51.
5. Lyznicki J et al. Obesity: Assessment and Management in Primary Care.
Am Fam Physician 2001; 63(11):2185-96.
6. Gastrointestinal Surgery for Severe Obesity. NIH Consens Statement Online
1991 Mar 25-27;9(1):1-20.
http://consensus.nih.gov/cons/084/084_statement.htm
7. American Society for Bariatric Surgery. Rationale for the surgical treatment
of morbid obesity. (online) 8 april 1998.
http://www.asbs.org/html/ration.html
8. NSW Childhood Obesity Secretariat, Centre for Health Promotion – NSW
Department of Health, Childhood Obesity NSW Summit Background Paper.
August 28, 2002
http://www.health.nsw.gov.au/obesity/adult/summit/bgpaper_final.pdf
9. ASO (Association for the Study of Obesity)
http://www.aso.org.uk/mlw/nfdefault.asp?menuid=160&header=yes
10. NICE “Guidance on the use of surgery to aid weight reduction for people
with morbid obesity”, Technology Appraisal Guidance n°46, july 2002.
11. Klesges RC et al. The effects of applicant’s health status and qualifications
on simulated hiring decisions. Int J Obes 1990; 14(6):527-35.
12. Martin LF et al. Comparison of the costs associated with medical and
surgical treatment of obesity. Surgery 1995; 118(4):599-607.
13. Buchwald H et al. Bariatric surgery: a systematic review and meta-analysis.
JAMA 2004; 292(14):1724-37.
14. Sjöström L et al. Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese
subjects. N Engl J Med 2007; 357(8):741-52.

15. Presutti R, Gorman R, Swain J. Concise Review for Clinicians. Primary care
perspective on bariatric surgery. Mayo Clin Proc 2004; 79(9):1158-66.
16. Müller BP, Holzinger F, Leepin H, Klaiber C. Laparoscopic cholecystectomy:
Quality of care and benchmarking. Results of a single-institution specialized
in laparoscopy compared with those of a nationwide study in Switzerland.
Surg Endosc 2003; 17(2):300-5.
17. Sjöström L et al. Lifestyle, diabetes, and cardiovascular risk factors in 10
years after bariatric surgery. N Engl J Med 2004; 351(26):2683-93.
18. http://www.obesity-online.com/ifso/ifso-selection.htmz
19. Balsiger BM et al. Prospective evaluation of Roux-en-Y gastric bypass as
primary operation for medically complicated obesity. Mayo Clin Proc 2000;
75(7): 673-80.
20. Pories WJ et al. Who would have thought it? An operation proves to be the
most effective therapy for adult-onset diabetes mellitus. Ann Surg 1995;
222(3):339-52.
21. Wadden TA. Treatment of obesity by moderate and severe caloric restriction.
Results of clinical research trials. Ann Intern Med 1993; 119:688-93.
22. http://www.nhlbi.nih.gov/guidelines/obesity/ob_gdlns.pdf
23. Bray GA. Drug treatment of obesity. Rev Endocr Metab Disord
2001; 2(4):403-18.
24. Colles SL et al. Pre-operative weight loss with a very-low-energy diet:
quantitation of changes in liver and abdominal fat by serial imaging.
Am J Clin Nutr 2006; 84(2):304-11.
25. Steffen R et al. Laparoscopic Swedish adjustable gastric banding: a five-year
prospective study. Obes Surg 2003; 13(3):404-11.
26. Wittgrove AC, Clark GW. Laparoscopic gastric bypass, Roux-en-Y 500
patients: technique and results, with 3-60 month follow-up. Obes Surg
2000; 10(3):233-9.
27. Baltasar A et al. Duodenal switch: an effective therapy for morbid obesity
– intermediate results. Obes Surg 2001; 11(1): 54-8.
45

Kom ihåg att informationen i den här broschyren inte är avsedd att vara en ersättning
för en utbildad läkares åsikter eller råd. Den informationen måste ges av professionell
sjukvårdspersonal till patienter.
För ytterligare information, kontakta din klinik
för magsäckskirurgi:
Denna broschyr är framtagen av:
Adapterad till svenska
förhållanden i samarbete med:
JOHNSON & JOHNSON AB
Staffans väg 2, 191 84 Sollentuna.Telefon 08-626 22 00, Fax 08-626 22 96. www.jnjgateway.com
BE 3 RP SE