19.09.2013 Views

Att skriva källförteckning

Att skriva källförteckning

Att skriva källförteckning

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Att</strong> <strong>skriva</strong> <strong>källförteckning</strong><br />

Källorna ordnas alfabetiskt i kategorierna otryckta källor (t.ex. studiebesök,<br />

intervjuer, TV‐program, föreläsningar), tryckta källor (böcker och artiklar)<br />

och elektroniska källor.<br />

Böcker<br />

Författarens Efternamn, Förnamn (tryckår). Titel. Förlagsort: Ev. förlag<br />

• Ex. Hägerdal, Hans (2005). Vietnams historia. Lund: Studentlitteratur<br />

Tidskrifter<br />

Författarens Efternamn, Förnamn (Tryckår). Titel. Tidskrift, (nr), sida eller<br />

sidor<br />

• Ex. Bjurman, Kerstin (2005). Livet i staden lockar allt fler. Södra<br />

Afrika, (8), 5<br />

Dagstidningar<br />

Författarens Efternamn, Förnamn (Tryckår). Titel. Dagstidning, Datum<br />

• Ex. Rothenborg, Ole (2006) Exminister kräver att Jyllands‐Postens<br />

chefsredaktör avgår. Dagens Nyheter, 2006‐02‐09<br />

Elektroniska källor<br />

Internetkällor behandlas så långt det är möjligt på samma sätt som böcker.<br />

Finns det en författare angiven på webbsidan skriver man det, annars anger<br />

man titel eller den organisation/myndighet som ansvarar för sidan. Årtal kan<br />

hämtas från när sidan senast uppdaterades. Sätt också ut eventuellt sökord.<br />

Författare (År). Hemsidans titel. Adressen (om den är lång skriv sökväg)<br />

Sökord:. Hämtad datum<br />

• Ex. Landguiden. URL: http://www.landguiden.se Sökord: Senegal.<br />

Hämtad 2006‐02‐10


Exempel på hur en <strong>källförteckning</strong> kan se ut<br />

Källförteckning<br />

Otryckta källor<br />

Johansson, Carina B., professor, Örebro universitet (2006). Intervju. 2006‐11‐<br />

24<br />

Karlsson, Karl, kommunalråd (2003). Intervju. 2003‐01‐14<br />

Tryckta källor<br />

Böcker<br />

Hägerdal, Hans (2005). Vietnams historia. Lund: Studentlitteratur.<br />

Nationalencyklopedin. Bd. 20. (1996) Höganäs: Bra böcker. Sökord: Vulkan<br />

Nilsson, Per‐Ulf (red.). (2003). De fattigas röst. Stockholm: Bokförlaget Atlas<br />

Tidningar och tidskrifter<br />

Bilkenroth, Carl‐Johan (2006). Neandertal‐DNA har kartlagts. Svenska<br />

Dagbladet, 2006‐11‐16<br />

Veres, Victoria & Forsberg, Birgitta (2001). Mammon och moralen. Veckans<br />

affärer, (26/31), 30, 32.<br />

Elektroniska källor<br />

Alex. (2006). URL: http://www.forflex.se/alex Sökord: Kadefors, Sara.<br />

Hämtad 2006‐10‐10<br />

Nilsson, Annika (2006). En sista utpost för hotade havsdjur. Dagens Nyheter<br />

2006‐05‐07. Hämtad 2006‐11‐20 från ArtikelSök URL:<br />

http://www.btj.se/sb/FrontServlet?jump=asok


Hur anger man källor i löpande text?<br />

Det finns två olika sätt att ange källor i den löpande texten:<br />

Harvardsystemet (författare – årtal) eller Oxfordsystemet (noter). Det idag<br />

vanligast förekommande sättet att referera till en källa är Harvardsystemet<br />

och det är också det system som du skall använda dig av i fortsättningen. Det<br />

kan dock vara bra att känna till de båda systemen.<br />

Genom användandet av Harvardsystemet är det enkelt för läsaren att hitta<br />

från källhänvisningen i den löpande texten till källan i <strong>källförteckning</strong>en. I<br />

den löpande texten skriver man författarens efternamn och årtal samt<br />

eventuell sida inom parentes. Parentesen skrivs i slutet av meningen eller<br />

närmast det i texten som hänvisningen gäller. Observera att meningens<br />

punkt sätts ut efter parentesen!<br />

Använder man istället Oxfordsystemet så sätts en notsiffra i den löpande<br />

texten och i motsvarande not anges källan. På så vis blandas noter som gäller<br />

källhänvisningar med noter som innehåller kommentarer till texten.<br />

Så här kan det se ut i en text där Harvardsystemet används:<br />

Nyare undersökningar i Thailand har visat att barn från fattiga familjer går längre i skolan<br />

om familjen är liten än om den är stor (Vilby 2005, s. 223).<br />

Eller:<br />

Enligt Vilby (2005, s. 223) så visar nyare undersökningar i Thailand att barn från fattiga<br />

familjer går längre i skolan om familjen är liten än om den är stor.<br />

Motsvarande uppgift skulle enligt Oxfordmodellen presenteras såhär:<br />

Nyare undersökningar i Thailand har visat att barn från fattiga familjer går längre i skolan<br />

om familjen är liten än om den är stor 1 .<br />

Längst ner på sidan anger du därefter källhänvisningen.<br />

1 Vilby 2005, s. 223


Om det finns fyra eller fler författare till samma bok, skriv det första namnet<br />

och m.fl. Saknas författare skriv istället titel, eller i förekommande fall<br />

myndighet eller organisation.<br />

Det är vanligt att man istället för att en andra gång <strong>skriva</strong> ut samma källa,<br />

anger att det är samma källa men annan sida genom att <strong>skriva</strong> ibid. följt av<br />

sidnummer. Detta gäller bara om de båda källhänvisningarna följer direkt på<br />

varandra i texten, inte om man haft någon annan källa emellan.<br />

Internetkällor behandlas så långt det är möjligt på samma sätt som böcker.<br />

Finns det en författare angiven på webbsidan skriver man det, annars anger<br />

man titel eller den organisation/myndighet som ansvarar för sidan. Årtal kan<br />

hämtas från när sidan senast uppdaterades. Sätt också ut eventuellt sökord.<br />

Observera att man inte skriver URL (hemsideadressen) i den löpande texten.<br />

Såhär kan det se ut i en text där Harvardsystemet används:<br />

Sara Kadefors är uppvuxen i Landvetter utanför Göteborg. Hon har akademisk bakgrund.<br />

Fadern är civilingenjör, liksom hennes storasyster. (Alex 2002, Kadefors, Sara).<br />

Ett annat exempel kan se ut såhär:<br />

Sydafrika är idag ett av Afrikas rikaste länder mätt i BNP pro capita, men skillnaden<br />

mellan rika och fattiga är dock stor till följd av apartheidregimen. Sydafrika var år 2000<br />

det land som hade näst störst skillnad i inkomst mellan fattiga och rika. Då tjänade 10<br />

procent av befolkningen 48 % av BNP, och 10 procent av den allra fattigaste delen av<br />

befolkningen tjänade mindre än 1 % av BNP (Landguiden, Sydafrika, Sociala<br />

förhållanden).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!