Gottsundabornas gemensamma rum - Spacescape

Gottsundabornas 

gemensamma rum 

- sammanfattning av platsobservationer, en enkätundersökning 

och 22 fokusgruppintervjuer 

”Man vill ju helst vara i Gottsunda”. (tjejgäng, La softa ungdomsförening) 

”Den otryggaste platsen, som de flesta, både killar och tjejer undviker 

kvällstid, är Centrum.” (ungdomar, KFUM) 

”Det är fint att bo i skog... men det behövs en mötesplats för alla åldrar i 

centrum.” (kulturföreningen Raffi) 

Underlagsrapport för Gottsunda sociotopkarta November 2006 

Helena Espmark 

Tobias Nordström 

Alexander Ståhle (red.) 

Anna Sääf 

Finns att ladda ner på www.uppsala.se 

Urbana analyser & strategisk design

2 

Innehåll 

Inledning 4 

Bakgrund 4 

Syften 4 

Metodik och begrepp 5 

Medverkande 5 

1. Expertvärdering: Observationerna 6 

Bruksvärden 7 

Årstider och dygnsvistelse 7 

Markvariation och offentlighet 7 

Brister och utvecklingsmöjligheter 7 

Årstider och dygnsvistelse 8 

Markvariation och offentlighet 10 

Brister och utvecklingsmöjligheter 12 

2. Brukarvärdering: Enkätundersökningen 14 

De populäraste platserna 14 

Tillgänglighet 20 

Besöksfrekvens 21 

Upplevda problem 22 

Önskvärda förbättringar 23 

Den egna gården 24 

3. Brukarvärdering: Fokusgruppintervjuerna 25 

Personalgrupper från tio förskolor 26 

Elevråden för låg- och mellanstadium på Bäcklösaskolan 27 

Ungdomar 16-20 år och ledare på La Softa, ungdomsförening 29 

Idrottsskolan 32 

Personal och ungdomar från KFUK-KFUM 33 

Vuxna, medlemmar i Kulturföreningen Raffi 36 

Vuxna boende, medlemmar från Hyresgästföreningen 38 

Äldre Gottsundabor, Gottsundakyrkan och Bozorgan 40 

HSO-medlemmar boende i Gottsunda 41 

4. Syntes och värdebegrepp 42 

Syntes av brukarvärderingen 42 

Begrepp för bruksvärden 46 

5. Kartering 47 

Värdeklasser 48 

Slutsatser och rekommendationer 49 

Rekommendationer för stadsplaneringen 49 

Rekommendationer för parkutvecklingen 51 

Rekommendationer för skötseln 53 

Bilagor 55 

Bilaga 1 - favoritplatser som nämndes i enkätundersökningen 55 

Bilaga 2 - möjligheter till vidare studier 56 

Bilaga 3 - övriga intervjukartor 57 

Gottsundabornas gemensamma rum

Sammanfattning 

Som del i den s.k. Gottsundaprocessen har Fritids- och naturvårdsnämnden tagit initiativ till att noggrant 

undersöka gottsundabornas värderingar och användning av den offentliga utemiljön i Gottsunda. Metoden 

som används kallas sociotopkarta, och innefattar både expertvärderingar, observationer, enkäter och intervjuer. 

Metoden har framgångsrikt använts i både Stockholms och Göteborgs stad som ett kunskapsunderlag för 

stads- och parkplaneringen. 

Enkätundersökningen som genomfördes i Gottsunda centrum 8/12 2005 visar att Gottsundagipen är klart 

populärast för alla åldrar. Därefter kommer Centrum, framför allt för de yngre. Gula stigen och Vårdsätraskogen 

uppskattas mycket av vuxna. Den viktigaste användningen av utemiljön är promenader. Därefter kommer 

ro och grön oas, men även folkliv. Grönområdena är viktiga både för aktivitet, främst för de yngsta, och 

avkoppling, främst för de äldre. Värdena är ofta överlappande, vilket tydligt syns i Gottsundagipens mångfald. 

Drygt 70 % uppger att de besöker ett grönområde varje dag eller någon gång i veckan. Generellt framkommer 

fler kvaliteter med grönområdena än brister. Det största problemet är den upplevda otryggheten. Nästan en 

femtedel svarar att de känner sig otrygga i Gottsundas grönområden. 79 % har förslag till förbättringar, här 

överväger de yngre. Vanligt förekommande förslag är förbättrad belysning, fler bänkar och bord samt bättre 

renhållning. Man vill också ha en mötesplats, eller aktivitetspark utomhus i centrum. Påfallande många 

anser att de har nära till bra grönområden där de bor. Endast en procent anser att de har mycket långt till bra 

grönområden. Vi kan utifrån detta dra slutsatsen att tillgången på gröna områden är mycket god i Gottsunda 

och att här borde finnas utrymme för förtätning. 

Gottsundas utemiljö lider av en viss enformighet. Platser som har ett mer varierat utbud av park, natur och 

hårdgjorda ytor ligger centralt i Gottsunda eller Valsätra, i övrigt är bostadsbebyggelsen omgiven av, eller 

snarare inbäddad i samma sorts naturmark och skog. Detta ger naturligtvis kvaliteten och känslan att bo nära 

”naturen” men det har, med erfarenheten från intervjuerna, inte visat sig vara det som är mest uppskattat. 

Tittar man sedan på var de flesta gottsundabor vistas så är det flest människor i de mest varierade miljöerna, 

vilket bidrar till en större mångfald av upplevelser och aktiviteter. Det är uppenbart att planerarna ville skapa 

ett naturnära boende i Gottsunda, men att de som flyttat in också efterfrågar urbana kvaliteter, som parker, 

mötesplatser och trygga gator. 

Ofta finns en oklarhet i tomtgränser mellan privat och offentlig mark i dessa typer av förortsområden. Diffusa 

offentligheter karaktäriseras av en otydlig gräns mellan hus och grönyta. Ett typiskt exempel är det grönstråk 

strax väster om Centrumparkeringen, där det är oklart vem som äger och förvaltar marken, och vilka rättigheter 

man har som brukare. 

Störst brister har observerats på de mest centrala ytorna: Centrums gågata, Centrums parkering, Promille Hill 

och Bandstolen. Detta har en naturlig förklaring i att de används hårdast och är mest utsatta för störningar. 

Samtidigt kan sägas att denna situation är den mest olyckliga. De miljöer som används mest frekvent och 

av flest människor är de som är i sämst skick. Problemet skulle ju vara mindre om de sämsta miljöerna låg 

i stadsdelens ytterkant och inte ”i vägen” för gottsundabornas vardagsliv. Detta är på ett sätt resultatet av 

felprioriteringar inom parkutvecklingen och parkskötseln. Man må ha förvaltat fina parkmiljöer på andra 

ställen i Gottsunda, Gipen, Valsätraparken, Tallparken, Stenhammarsparken osv., men de ligger perifert i 

relation till var gottsundaborna rör sig varje dag från bostaden till Centrum och busshållplatser. Den främsta, 

mest grundläggande, orsaken är dock stads- och trafikplaneringen. Gottsundas bebyggelse och vägar har getts 

en utformning som på ett dåligt sätt stödjer invånarnas, framförallt de vuxnas, utevistelse till vardags. Här 

finns mycket natur, som visserligen är lätt att förvalta, men som i liten utsträckning svarar på de möjligheter 

till sociala och fysiska aktiviteter som gottsundaborna efterfrågar. De få välbesökta parkerna som idag finns i 

området är ett tydligt bevis på att parkmark är starkt efterfrågat. 

Både intervjuerna och enkätundersökningen visar på behovet av ”urbanare”, mer funktionsblandade och 

varierade, utemiljöer i Gottsunda. För att denna mångfald ska kunna skapas och förvaltas krävs både bebyggelseförtätning, 

trafikintegrering (blandtrafikgator) och parkutveckling, samtidigt. Här är det viktigt att 

kommunen tar initiativet och visar på alternativ som ger gottsundaborna det de själva efterfrågar och inte bara 

lägger till det som andra efterfrågar, dvs. mer bostäder och större Centrum. Många av gottsundaborna skulle 

själva vilja se en tätare stad, livligare gator och ett större Centrum i Gottsunda. Men det är viktigt att visa att 

detta inte heller står i motsättning till en attraktiv och mer innehållsrik offentligt utemiljö och grönstruktur, 

centralt i Gottsunda. Bland annat ett grönt levande torg så som gottsundaborna själva vill ha den. 

3 


4 

Inledning 

Bakgrund 

Gottsunda är till stora delar ett så kallat miljonprogramsområde byggt under 1970talet. 

Här finns flera miljömässiga kvaliteter men stadsdelen har, som många liknande 

områden, en historia med sociala problem och hårt slitage. Genom åren har många olika 

projekt och insatser genomförts men Brottsförebyggande rådet har trots detta sett att 

oron ökat under senare år och att det förebyggande arbetet förlorat i kraft. 

Den samlade erfarenheten från liknande områden nationellt och internationellt visar 

att det krävs mycket långsiktiga och samordnade insatser för att bryta mönster och 

skapa goda utvecklingsspiraler. Insatserna måste dessutom ske i nära samverkan med de 

boende och verksamma i området om framgången ska bli varaktig. 

Mot denna bakgrund initierades Gottsundaprocessen år 2004. Kommunstyrelsen 

beslutade att det skulle tillsättas en särskild samordnare för Gottsunda och att uppdragskontoren 

ska medverka i processen. Samtidigt fick Byggnadsnämnden uppdraget att 

genomföra en planprocess för området. 

Fritids- och naturvårdsnämnden gjorde bedömningen att nämndens första insats måste 

vara att undersöka hur gottsundaborna själva värderar och använder sina utemiljöer. 

Deras syn på området ska sedan ligga till grund för var och hur man väljer att utveckla 

grönområden, kommunikationer, platsbildningar och bebyggelse. Den metod som har 

valts är den s.k. Sociotopmodellen som utvecklats och framgångsrikt använts av Stockholms 

stad och Göteborgs stad för att undersöka människors vardagliga liv i parker, 

naturområden och andra offentliga friytor, både i innerstad och förortsområden. 

Syften 

Projektet inleddes med ett möte där Helena Espmark, verksamhetsområdesansvarig för 

parkfrågor och stadsträdgårdsmästare Karin Åkerblom från Fritids- och naturkontoret, 

planarkitekt Anneli Sundin från Stadsbyggnadskontoret samt konsult Alexander Ståhle 

diskuterade fram syftet med sociotopkartan. 

Under mötet framkom att sociotopkartan ska vara ett kunskapsunderlag för den offentliga 

utemiljön, hur den används och upplevs av gottsundaborna. Den ska stödja och 

utreda de lokala förutsättningarna för de tre grundlägganden skedena i stadsmiljöförvaltningen: 

stadsplaneringen, parkutvecklingen och grönmarksskötseln. 

Stadsplaneringen 

• Förtätningsmöjligheter 

• Oanvända och otrygga platser 

• Platsutformning (belysning/grönska/biltrafik) 

• Trafiksäkerhet, trafikseparering 

• Orienterbarhet 

Parkutvecklingen 

• Användningen av platser 

• Möjligheter till förbättringar av parkutformning 

• Behov, önskemål – saknas platser eller bruksvärden? 

• Sommar- och vinteraktiviteter 

• Rörelsehindrades tillgänglighet till grönområden 

Grönmarksskötseln 

• Städning, slitage 

• Brukarmedverkan 

• Naturmarksskötsel, sly 


Dessa syften belyses i olika utsträckning av sociotopkartearbetet. Fokus ligger på 

gottsundabornas plastspecifika värderingar, vad de tycker är särskilt viktigt med 

den gemensamma utemiljön. 

Metodik och begrepp 

Metodiken för att skapa en sociotopkarta är väl beskriven i flera rapporter från 

Stockholms stadsbyggnadskontor. Den senaste och mest uppdaterade rapporten 

heter Sociotophandboken (Stockholms stadsbyggnadskontor rapport 2002:4). 

Handboken beskriver utförligt sociotopkartemetoden i sex steg: 

1. avgränsning av kulturgeografiskt sammanhang, här de som bor i Gottsunda 

2. friyteidentifiering, avgränsning och namnsättning av friytor och grönytor 

3. expertvärdering, d.v.s. observation och konsultation 

4. brukarvärdering, d.v.s. enkäter, fokusgrupper, intervjuer 

5. syntes och bruksvärdebegrepp formuleras 

6. kartering av värdefulla friytor, gångstråk m.m. i karta och GIS 

Denna metodik kan sägas vara väl beprövad och har använts i bl.a. Stockholms 

och Göteborgs sociotopkarta. 

Mer information finns i handboken. Kontaktpersoner på stadsbyggnadskontoret 

i Stockholm är Katarina Borg och på park- och naturförvaltningen i Göteborg är 

Lars Johansson. För användningen av sociotopkartan i forskningssammanhang, 

se Alexander Ståhles licentiatavhandling ”Mer park i tätare stad” (2005) eller 

kontakta Alexander Ståhle vid Arkitekturskolan KTH i Stockholm. 

Medverkande 

Projektansvarig: Helena Espmark, Fritids- och naturvårdskontoret 

Praktikant, intervjuare och observatör: Anna Sääf, Fritids- och naturkontoret 

Övriga: Karin Åkerblom, stadsträdgårdsmästare, Fritids- och naturkontoret, 

Anneli Sundin, planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret 

Konsult, redaktör: Alexander Ståhle, Spacescape AB 

Konsult, GIS och layout: Tobias Nordström, Spacescape AB 

Konsult, illustratör: Henrik Markhede, Spacescape AB 

Konsult, utredare: Linnea Olofsson, Spacescape AB 

Intervjugrupper 

Personalgrupper på tio förskolor, elevråden på låg- och mellanstadiet i Bäcklösaskolan, 

ett killgäng och ett tjejgäng från ungdomsföreningen La Softa, Sportchef/Ansvarig 

från Idrottsskolan, personal och ungdomar på KFUM fritidsgård, 

boendegrupper från Hyresgästföreningen August Söderman och Bandstolen/Peterson-Berger, 

medlemmar från den armeniska kulturföreningen Raffi, kvinnor från 

iranska föreningen Bozorgan, medlemmar från handikappföreningen HSO och 

äldre från Gottsundakyrkan. 

5 


6 

1. Expertvärdering: Observationerna 

Karteringsarbetet inleddes med en avgränsning av alla offentligt tillgängliga 

utemiljöer (fri- och grönytor) större än 0,1 ha, i och i anslutning till Gottsunda. 

Varje yta har getts ett unikt namn. Om platsen saknar ett offentligt namn, 

vilket är vanligt i dessa typer av förortsområden, har närmaste gata eller fastighet 

använts som platsnamn, i fall inte ett lokalt ”smeknamn” på platsen framkommit 

under intervjuerna. 

Utifrån Sociotophandbokens rekommendationer togs ett observationsprotokoll 

fram för observationerna i Gottsunda. 

Detta protokoll användes för varje unik offentlig friyta och lades sedan in i en 

databas för att systematiskt karteras och analyseras. 

Fig: Observationsprotokoll som användes för observationerna av Gottsundas offentliga utemiljö. 

Observationerna genomfördes: 

1. Feb 20:e (+2 C, mulet, 1 dm snö) 

2. Feb 21:e (+1 C, växlande molnighet, 

snålblåst, 1 dm snö) 

3. Feb 27:e (-5 C, växlande molnighet, 

1 dm snö) 

4. Mar 2:e (-5 C, snöbyar, 2 dm snö) 

5. Mar 6:e (-1 C, sol, blåsigt 4 dm snö) 

6. Mar 7:e (-12 C, sol, 4 dm snö) 

7. Jun 6:e (+20 C, växlande molnighet) 


Karteringen av bruksvärden skedde genom att platsens aktiviteter och spår av 

aktiviteter observerades. En begränsning i observationerna är att de huvudsakligen 

genomfördes under vinterklimat, på grund av projektplaneringsskäl. Det 

ansågs därför viktigt att göra kompletterande observationer under juni. Erfarenheten 

från detta säger ändå att vinterobservationerna var mer användbara än 

man vad man först trodde. Till exempel var det på vintern lättare att se var folk 

hade varit eftersom de lämnat spår i snön. Utifrån spåren är det också lätt att se 

vilken sorts aktivitet som utförts. Platser som används mycket för t.ex. lek på 

vintern används även ofta under de övriga delarna av året. 

Viktigt för observationen och följaktligen också för analysen är observatörens 

inlevelseförmåga, att kunna se platsers potentiella värden. Tillsammans med 

enkäten och de många fokusgruppintervjuerna utgör observationerna ett helt 

tillräckligt underlag för sociotopkarteringen. 

Fig: Exempel på utomhusaktivitter i Gottsunda 

7 


8 

Årstider och dygnsvistelse 

Vid observationen noterades i vilken mån olika platser sannolikt användes olika 

årstider och tider på dygnet, dag- och/eller kvällstid. Det ska betonas att noteringarna 

är bedömningar, som inte korrelerats med någon brukarundersökning. 

En kartering av dessa översiktliga noteringar visar ändå på intressanta mönster 

som på olika sätt bekräftas i enkätundersökningen och fokusgruppintervjuerna. 

Att grönstrukturen är attraktiv och användbar året runt torde vara en rimlig 

målsättning för framtida planering och förvaltning. 

Kartan över årstidsanvändningen visar tydligt på att det i korthet är Centrum, 

Bandstolen, bollplaner, skolgårdar, lekplatser, lekparker, större naturområden 

och viktiga gångstråk som används året runt. Endast vinteranvändning har de 

stora åkermarkerna där man kan åka skidor. 

Årstider 

Karta: Platsers användning under olika årstider 


Kartan över sannolik dygnsanvändning är också tydlig. Platser som sannolikt 

används både dag och kväll är Centrum, Bandstolen, vissa skolgårdar och 

lekparker. Platser som används stora delar av dygnet är således de som dels 

gynnas av sitt läge - att de ligger centralt, dels de som är anlagda för aktivitet. 

Att ha aktiva platser även kvällstid är något som ofta sägs gynna tryggheten, en 

fråga som ofta kommit upp i intervjuerna. 

Dygnstider 

Karta: Platsers användning över dygnet 

9 


10 

Markvariation och offentlighet 

En översiktlig notering gjordes även när det gäller markens variation och 

offentlighet. På kartan över variationen i marktyper syns tydligt det som i många 

intervjuer framkommit som enformigheten i Gottsundas utemiljö. Platser som 

har ett mer varierat utbud av park, natur och hårdgjorda ytor ligger centralt i 

Gottsunda eller i Valsätra, i övrigt är bostadsbebyggelsen omgiven av, eller snarare 

inbäddad i naturmark och skog. Detta ger naturligtvis kvaliteten och känslan att 

bo nära ”naturen” men det har, med erfarenheten från intervjuerna inte visat sig 

vara det som är mest uppskattat. Tittar man sedan på var de flesta Gottsundabor 

vistas så är det flest människor i de mest varierade miljöerna, vilket bidrar till en 

större mångfald av upplevelser och aktiviteter. Det är uppenbart att planerarna 

ville skapa ett naturnära boende i Gottsunda men att de som flyttat in också 

efterfrågar urbana kvaliteter, som parker, mötesplatser och trygga gator. 

Antal marktyper 

Karta: Markvariation, inslag av parkmark, naturmark, och hårdgjord mark 


Den utförda karteringen av offentlighet tar utgångspunkt i upplevelsen av de 

revir och territorier som skapas av utemiljöers relation till omgivande bebyggelse 

och dess verksamheter. Ofta finns en oklarhet i tomtgränser mellan privat och 

offentlig mark i efterkrigstidens förortsområden. De ytor som här karterats 

som diffusa offentligheter karaktäriseras av en otydlig gräns mellan hus och 

grönyta. Ett typiskt exempel är det grönstråk som kallas Bröderna Berwalds 

väg i sociotopkartan. Detta gröna parkstråk omges av byggnader med en del 

buskar och staket. Var den offentliga marken börjar och slutar är mycket oklart. 

Faktum är att den gröna passagen inte alls är kommunägd mark utan fastighetsmark, 

således sköts den inte av kommunen. Ända är det tydligt att det går att 

passera här bland annat för att stråket är en viktig passage in till Centrum. 

Offentlighet 

Karta: Offentlighet, markens karaktär av tydlig offentlighet, diffus offentlighet, eller tydlig tomt. 

11 


12 

Brister och utvecklingsmöjligheter 

Under observationerna noterades brister och utvecklingsmöjligheter i den 

offentliga utemiljön. Dessa var grovt kategoriserade i begreppen tråkig/oattraktiv, 

nedsliten, dåligt skött, dåligt städad, otrygg, trafikfarlig och bullerstörd. 

Även om observationerna kan sägas vara väl översiktliga och få till antalet är 

ändå trenden tydlig i resultatet. Störst brister har de mest centrala ytorna: 

Centrums gågata, Centrums parkering, Promille Hill och Bandstolen. Detta har 

en naturlig förklaring i att de används hårdast och är mest utsatta för störningar. 

Samtidigt kan sägas att denna situation är den mest olyckliga. De miljöer som 

används mest frekvent och av flest människor är de som är i sämst skick. 

Problemet skulle ju vara mindre om de sämsta miljöerna låg i stadsdelens 

ytterkant och inte ”i vägen” för gottsundabornas vardagsliv. 

Detta kan på ett sätt sägas vara resultatet av felprioriteringar inom parkutvecklingen 

och parkskötseln. Man må ha förvaltat fina parkmiljöer på andra ställen i 

Gottsunda, Gipen, Valsätraparken, Tallparken, Stenhammarsparken osv., men 

de ligger perifert i relation till var gottsundaborna rör sig varje dag från bostaden 

till Centrum och busshållplatser. Den främsta, mest grundläggande orsaken är 

dock trafik- och stadsplaneringen. Separeringen av olika trafiksystem, separeringen 

av långa och korta fotgängarrörelser samt separeringen av olika 

funktioner - handel, verksamheter och bostäder - har lett till en dålig utformning 

av de offentliga rummen. En utformning som inte främjar invånarnas 

(framförallt de vuxnas) utevistelse och samvaro till vardags. En utformning som 

ger dålig orienterbarhet och inte blandar olika aktiviteter och rörelser. Här finns 

mycket natur, som visserligen är lätt att förvalta, men som i liten utsträckning 

svarar mot de sociala och fysiska aktiviteter som gottsundaborna efterfrågar. De 

få mycket omtyckta parkerna som idag finns i området är ett tydligt bevis på att 

anlagd parkmark är starkt efterfrågad. 

Både intervjuerna och enkätundersökningen visar på behovet av ”urbanare”, 

mer funktionsblandade och varierade utemiljöer i Gottsunda. För att denna 

mångfald ska kunna skapas och förvaltas krävs både bebyggelseförtätning, 

trafikintegrering (blandtrafikgator) och parkutveckling samtidigt. Här är det 

viktigt att kommunen tar initiativet och visar på alternativ som ger 

gottsundaborna det de själva efterfrågar och inte bara lägger till det som 

andra efterfrågar, dvs. mer bostäder och större Centrum. Även om många av 

gottsundaborna själva skulle vilja se en tätare stad, livligare gator och ett 

större Centrum i Gottsunda är det viktigt att visa att detta inte heller står 

i motsättning till en attraktiv och mer innehållsrik offentligt utemiljö, 

centralt i Gottsunda. Så som gottsundaborna själva vill ha den. 

Karta: Brister i den offentliga utemiljön 


Antal brister 

Karta: Brister i den offentliga utemiljön 

13 


14 

2. Brukarvärdering: 

Enkätundersökningen 

Den 8 december 2005 genomförde förtroendevalda och tjänstemän från Fritids- 

och naturvårdsnämnden en enkätundersökning i intervjuform. 189 gottsundabor 

svarade på frågor om sin favoritplats utomhus i stadsdelen, användningen 

av grönområden, dess problem och förslag till förbättringar. I undersökningen 

deltog 12 personer i åldern 0-12 år (6 %), 31 personer i åldrarna 13-19 år (16 

%), 120 personer var mellan 20 och 64 år (63 %) och 20 var över 65 år (11 %). 

På grund av att underlaget i vissa ålderskategorier är ganska litet kan ett fåtal 

svar få stort genomslag och vara missvisande i statistiken. Resultatet är ändå 

mycket intressant och bekräftas i de genomförda intervjuerna. Till stora delar 

överensstämmer undersökningen med liknande enkäter i andra miljonprogramsområden. 

De populäraste platserna 

Gottsundagipen är det mest populära grönområdet hos de svarande. Av 189 

tillfrågade svarade 73 personer, ca 40 % att Gottsundagipen eller delar av den är 

deras favoritområde utomhus. 11 % uppger Centrum (platser både inom- och 

utomhus) som favoritplats, 6 %, svarar Gula stigen (genom Sunnerstaskogen) 

och lika många Vårdsätraskogen. Många anger specifika plaster (tex. en speciell 

lekplats) eller mer diffusa områden som sin favoritplats. Samtliga favoritplatser 

som framkommit redovisas i bilaga 1. 

Utanför 

stadsdelen 

11% 

Övriga 

19% 

Egna gården 

3% 

Vårdsätraskogen 

6% 

Ingen 

favoritplats 

7% 

Gula stigen 

6% 

Centrum 

11% 

Gottsundagipen 

39% 

Diagram: Gottsundabornas favoritplatser (enkätundersökning 2005-12-08). 



Gottsundagipen som är den vanligast förekommande favoritplatsen hos de 

tillfrågade uppfyller många kvaliteter. Av dem som uppger Gottsundagipen som 

favoritplats använder hälften den för promenader, nästan lika många utnyttjar 

den för bollspel, en ca. tredjedel uppskattar dess rofylldhet, folkliv, gröna oas 

och picknick. 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Promenader 

Bollspel 

Rofylldhet 

Folkliv 

Grön oas 

Picnic 

Naturupplevelse 

motion 

Skidor 

Tystnad 

Utsikt 

Kulturmiljö 

Naturlek 

Lekområde 

Diagram: Gottsundagipens kvaliteter och deras användningsgrad i % (enkätundersökning 2005-12-08). 

Flera tillfrågade anser att det behövs bättre belysning i Gottsundagipen, inte 

bara på cykelvägarna. Det framkommer också flera önskemål om omklädningsrum, 

fler grillplatser, lekplatser och bänkar att sitta på i Gipen. Övriga önskemål 

är ”ta bort biltrafiken från Gipen” och ”belysning av BMX-banan”. 

Odling 

15 


16 


Centrum är favoritplatsen för tolv tillfrågade personer, ytterligare åtta personer 

har uppgett inomhusanläggningar i Centrum som favoritplatser (badhuset, 

biblioteket och tennishallen). Alla som har angett kvaliteter med Centrum 

uppger att de uppskattar folklivet eller att träffa kompisar i Centrum. Även 

drygt hälften av dem som angett en inomhusanläggning i Centrum (biblioteket, 

tennishallen eller badhuset) anger folkliv som en kvalitet. Hälften av dem som 

har Centrum som favoritplats tillhör ålderskategorier under 20 år, de unga är 

alltså överrepresenterade. 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Folkliv 

Evenemang 

Bollspel 

Kulturmiljö 

Rofylldhet 

Diagram: Centrums kvaliteter och deras användningsgrad i % 

(enkätundersökning den 2005-12-08). 

Önskemål finns om att skapa en mötesplats eller aktivitetsplats utomhus i 

Centrum, fler lekredskap utanför Centrumhuset samt bättre ordning och reda. 

Någon föreslår tydligare information i Centrum om grönområden i Gottsunda. 

Gula Stigen/Sunnerstaskogen 

Av dem som har Gula stigen som favoritplats (elva personer) är samtliga vuxna 

och nio av dem använder den för promenader, sju personer vardera för dess 

rofylldhet, som grön oas och för naturupplevelser. Runt hälften uppskattar 

skogskänsla och tystnad samt använder Gula stigen för motion. 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Promenader 

Rofylldhet 

Grön oas 

Naturupplevelser 

Skogskänsla 

Tystnad 

Motionspår 

Diagram: Gula stigens kvaliteter och deras användningsgrad i % 

(enkätundersökning 2005-12-08). 

Önskemål finns om att fylla på flis på Gulas stigen och att den ska hållas efter 

bättre. 

Sola 



Nio personer (samtliga ur vuxenkategorierna) har uppgett Vårdsätraskogen 

som favoritplats. Den används enligt undersökningen främst för promenader, 

tystnad, rofylldhet och naturupplevelser. 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Promenader 


Rofylldhet 

Tystnad 

Skogskänsla 

Grön oas 

Blomsterprakt 

Diagram: Vårdsätraskogens kvaliteter och deras 

användningsgrad i % (enkätundersökning 2005-12-08). 

Bättre belysning föreslås också på stigen genom Vårdsätraskogen. 

Favoritområde för olika åldrar 

Gottsundagipen är fortfarande favoritområdet i samtliga ålderskategorier, med 

en viss övervikt hos tillfrågade i åldrarna 13-20 och 20-64. Centrum (både 

platser inom- och utomhus) är en vanlig favoritplats hos de yngre (upp till 12 

år och 13-19 år). Den egna gården är vanlig bland de allra yngsta och äldsta 

tillfrågade. I kategorin 13-19 år uppger fyra personer (13 %) en favoritplats 

inomhus (badhuset, fritidsgården eller hemma i lägenheten). 

Ingen 

favoritplats 

8% 

Övriga områden 

33% 

Bostadens gård 

17% 


25% 


17% 

Diagram: favoritplats för Gottsundabor upp till 12 år 


Ingen favoritplats 

7% 


31% 


2% 


8% 


39% 

Gula stigen 

7% 


6% 

Diagram: favoritplats för Gottsundabor mellan 20-64 år 



10% 


36% 


19% 

Ingen favoritplats 

5% 


20% 


10% 


45% 

Diagram: favoritplats för Gottsundabor mellan 13-19 år 



25% 


15% 

Gula stigen 

15% 

Diagram: favoritplats för Gottsundabor för 65år och uppåt 


17 


18 

Värden i Gottsundas grönområden 

Nedan redovisas de värden som de tillfrågade uppger att deras favoritplats har 

och som är anledningen till att de vistas där. 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Promenad 

Utsikt 

Rofylldhet 

Lekområde 

Folkliv 

Skidor 

Grön oas 

Naturlek 


Blomprakt 

Picknick 

Kulturmiljö 

Motionsspår 

Lekplatslek 

Bollspel 

Tystnad 

Skogskänsla 

Diagram: Mest populära kvaliteter i favoritplatserna. De populäraste kvaliteterna hos de yngsta är markerade med blå 

respektive grön för de äldsta (enkätundersökning 2005-12-08). 

De tillfrågade använder grönområdena främst för promenader. Det bekräftas 

även av tidigare undersökningar och forskning. Därefter använder de grönområdena 

för att få ro och som grön oas, men även för att finna folkliv. Resultatet 

visar vitt skilda kvaliteter och olika sätt att använda favoritplatser och grönområden, 

från intensiva kvaliteter som folkliv och bollspel till mer uppenbara 

kvaliteter som rofylldhet och tystnad. 

Vatten 

Vattenlek 

Odling 

Sola 

Djurhållning 


Värden för olika åldersgrupper 

Nedan redovisas svaren på kvaliteter i favoritområdet indelat i ålderskategorier. 

Procenttalen i tabellerna baseras på andel svarande per ålderskategori. De populäraste 

kvaliteterna hos de yngsta är markerade med blå respektive grön för de äldsta. 

Tydligt är att de yngre söker mer aktivitet i folkliv, lek och bollspel men att vuxna och 

äldre mer uppskattar grönska, rofylldhet och att promenera. Färgmarkeringarna visar 

att det som är populärt hos de yngre är mindre populärt hos äldre och tvärt om. 

Hos de yngre uppges några få högt skattade kvaliteter på favoritplatsen, medan de 

äldre har uppgett flera kvaliteter. Man skulle kunna säga att de yngre är mer målinriktade. 

Många av de vuxnas och äldres värden är dock snarlika varandra och skulle 

kunna tolkas som olika sidor av samma sak (jämför t.ex. rofylldhet – tystnad, grön oas 

– naturupplevelse – skogskänsla). 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Diagram: Populära kvaliteter i favoritplatserna 

för åldersgruppen upp till 12 år. De populäraste 

kvaliteterna hos de yngsta är markerade med blå 

respektive grön för de äldsta (enkätundersökning 

2005-12-08). 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Folkliv 

Bollspel 

Lekplatslek 

Rofylldhet 

Grön oas 

Diagram: Populära kvaliteter i favoritplatserna för åldersgruppen 20- 64 år. De 

populäraste kvaliteterna hos de yngsta är markerade med blå respektive grön för 

de äldsta (enkätundersökning 2005-12-08). 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Grön oas 

Promenader 

Promenader 

Rofylldhet 

Rofylldhet 

Tystnad 


Skogskänsla 

Motion 

Grön oas 

Picnic 


Tystnad 

Kulturmiljö 

Diagram: Populära kvaliteter i favoritplatserna för åldersgruppen 

65 år och uppåt. De populäraste kvaliteterna hos de yngsta 

är markerade med blå respektive grön för de äldsta (enkätundersökning 

2005-12-08). 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Folkliv 

Bollspel 

Motion 

Promenader 

Picnic 

Diagram: Populära kvaliteter i favoritplatserna 

för åldersgruppen 13-19 år. De populäraste 

kvaliteterna hos de yngsta är markerade med blå 

respektive grön för de äldsta (enkätundersökning 

2005-12-08). 

Sola 

Folkliv 

Skogskänsla 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Folkliv 

-13 13-20 20-64 64- 

Diagram: Favoritkvaliteter – olika åldrar 


bollspel 

folkliv 

grön oas 

promenader 

rofylldhet 

19 


20 

Tillgänglighet 

Påfallande många (83 %) anser att de har nära till bra grönområden där de 

bor. Endast en procent, eller två tillfrågade, anser att de har mycket långt till 

bra grönområden. Vi kan utifrån detta dra slutsatsen att tillgången på gröna 

områden är mycket god i Gottsunda. 

1% 

7% 

9% 

83% 

Nära 

Ganska långt 

Mycket långt 

Inget svar 

Diagram: Upplevd tillgång till grönområden (enkätundersökning 2005-12-08). 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

0-12 år 13-19 år 20-64 år 65 år+ 

Diagram: Upplevd tillgång till grönområden för de olika åldersgrupperna 


I gruppen barn upp till 13 år anser 17 % att de har ganska långt till bra grönområden, 

medan endast 8,5 % i gruppen 20-64-åringar och ingen i gruppen 

över 64 år anser att de har ganska långt eller långt till grönområden där de bor. 

En större andel i de äldre ålderskategorierna anger att de har nära till sitt favoritområde 

än i de yngre. Kanske beror detta på att barn och unga upplever avstånd 

annorlunda än vuxna. 

Nära 

Ganska långt 

Mkt långt 

Ej svarat 


Besöksfrekvens 

De boende använder Gottsundas grönområden ofta. Drygt 70 % uppger att 

de besöker ett grönområde varje dag eller någon gång i veckan. Av dem som 

besöker grönområden varje dag uppger 90 % att de har nära till bra grönområden 

där de bor. Slutsatsen är att om man upplever närhet till grönområden går 

man också oftare dit. 

Ngn gång om 

året 

4% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Aldrig 

Passerar 2% 

3% 

Ngn gång i 

mån 

15% 

Ej svarat 

5% 

Ngn gång i 

veckan 

39% 

Varje dag 

32% 

Diagram: Besöksfrekvens för grönområden (enkätundersökning 2005-12-08) 

67 % av barnen upp till 13 år använder ett grönområde varje dag och nästan 

hälften i kategorin 13-19-åringar. Det får anses vara en relativt hög siffra. 

Gottsundabarnen är ute mycket. 

-13 13-19 20-64 64+ 

Varje dag 

Ngn gng i veckan 

Ngn gng i mån 

Diagram: Besöksfrekvens för grönområden per åldersgrupp (enkätundersökning 2005-12-08). 

21 


22 

Upplevda problem 

Generellt framkommer fler kvaliteter med grönområdena än brister. Det största 

problemet är dock den upplevda otryggheten. Nästan en femtedel svarar att de 

känner sig otrygga i Gottsundas grönområden. Särskilt i kategorin barn upp 

till 13 år är otryggheten ett stort problem. Där svarar en fjärdedel (tre av 12 

tillfrågade) att de känner sig otrygga, i kategorin 65+ år är siffran endast 10 % 

(2 av 20). Tidsbrist är en stor anledning till att man inte använder grönområdena 

mer, vilket uppges av 14 % av de tillfrågade. 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Diagram: Andel av Gottsundabor som upplever otrygghet i grönområden i de olika åldersgrupperna 


Övriga problem är bland annat vädret, dålig skötsel, att man inte vill gå ut 

ensam, att det är mörkt, slöhet och lättja, eller att det är svårt med framkomligheten 

för cykel och rullator. Stora gäng och stökiga ungdomar framkommer 

som ett problem av fem personer, främst i Gottsundagipen. Andra brister som 

uppges är ”vet inte vad som finns”, ”har inte vägarna förbi”, vilket tydligt visar 

hur svårt det kan vara att orientera sig i stadsdelen. 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Problem 

Otryggt 

- 12 år 13-19 år 20-64 år 65+ år Alla 

Tidsbrist 

Vädret 

Ovårdat 

Otillgängligt 

Andra hinder 

Inga hinder 

Diagram: Andel av Gottsundabor som upplever de ovannämnda problemen i grönområdena 



Önskvärda förbättringar 

21 % (39 personer) har inte svarat på frågan om vad som skulle kunna göras för 

att förbättra grönområdena i Gottsunda. Av de övriga 150 svaren är förslag på 

förbättrad belysning, fler bänkar och bord samt bättre renhållning på grönområden 

och i Centrum vanligt förekommande. 15 % anser att det är bra som det är. 

20 % av 65+åringarna tycker att grönområdena är bra som de är jämfört med 

9 % av 20-64-åringarna. 42 % av de yngsta har önskemål om mer redskap eller 

möjligheter för lek. Såldes har de yngsta störst krav på, och eventuellt behov av 

förändring. 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Förbättringar och önskemål 

Belysning 

Bänkar 

Renhållning 

Bord 

Bra som det är 

Övriga önskemål 

Diagram: De vanligaste förslagen på förbättringar och önskemål 


Övriga förslag och önskemål (av 150 personer som svarat): 

Fler/bättre ytor för idrott (11 st, 7 %) 

Fler lekredskap/-platser & mer lekredskap för äldre barn (7 st, 5 %) 

Ökad säkerhet, mer poliser bättre ungdomsgårdar (5 st, 3 %) 

Tydligare info om grönområdena och skyltning så man hittar (2 st) 

Bättre skötsel av grönska och blommor (6 st, 4 %) 

Fler platser för samlingar och evenemang (2 st) 

Vatten och toaletter (4 st, 3 %) 

Bevara det som det är (7 st, 5 %) 

23 


24 

Den egna gården 

Den egna gården används främst för dess lekmöjligheter, grönska och för 

solning. 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Lekområde 

Kvaliteter & problem - egna gården 

Sola 

Grönska 

Picknick 

Rofylldhet 

Lekredskap 

Diagram: Kvaliteter och problem på den egna gården (enkätundersökning den 2005-12-08). 

En tendens är att de som har många kvaliteter på den egna gården även 

uppger många kvaliteter i sitt favoritområde. De som uppger att de har många 

kvaliteter på den egna gården använder övriga grönområden något oftare än 

genomsnittet. 37 % av dem som har många kvaliteter på egna gården besöker 

sitt favoritområde varje dag (jämför med 32 % för genomsnittet), 43 % någon 

gång i veckan (39 %) och 16 % någon gång i månaden (15 %). Detta överensstämmer 

med Patrik Grahn forskning som visar att de som har en bra gård 

också är ute mer i andra grönområden. 

Det man saknar på gården är fler möbler (bänkar, papperskorgar, vindskydd/ 

lusthus), lekredskap och mer att göra på gården (9 personer) fem personer 

tycker att gården är sliten eller stökig. 

Odla 

Tyst 

Andra kvaliteter 

Problem 


3. Brukarvärdering: 

Fokusgruppintervjuerna 

Anna Sääf, landskapsarkitektstudent och praktikant på Fritids- och naturkontoret 

våren 2006, har genomfört 22 st. fokusgruppintervjuer med olika 

brukargrupper i Gottsunda. Urvalet av grupper har gjorts så att olika ålder och 

bakgrund kommer till tals och även olika aktiva föreningar i stadsdelen. Den 

mångfald av intervjuer som genomförts måste ses som anmärkningsvärt hög och 

de utgör följaktligen ett tillräckligt rikt underlag för att göra en sociotopkarta 

över stadsdelen Gottsunda. 

Brukargrupper som intervjuades var: 

• personalgrupper på tio förskolor 

• elevråden på låg- och mellanstadiet i Bäcklösaskolan 

• ett killgäng och ett tjejgäng från ungdomsföreningen La Softa 

• ledare från Idrottsskolan 

• personal och ungdomar på KFUM fritidsgård 

• boendegrupper från Hyresgästföreningen August Söderman 

och Bandstolen/Peterson-Berger 

• medlemmar från den armeniska kulturföreningen Raffi 

• kvinnor från iranska föreningen Bozorgan 

• äldre från Gottsundakyrkan 

Utgångspunkten var att finna gottsundabornas värderingar vad gäller utemiljön. 

Fokus har varit på ”favoritplatser” för att på ett naturligt sätt prata kring det 

man tycker är bra. Därefter har ofta diskussionen kommit in på vad som är 

mindre bra och vad som kan förbättras. 

25 


26 

Personalgrupper från tio förskolor 

Här följer en övergripande sammanfattning av de tio olika intervjuer som 

genomfördes mars-april 2006 med personal från tio förskolor i Gottsunda. 

I stort är alla förskolor positiva till utomhusvistelse. Nästan alla förskolor har 

dock erfarenhet av att många barn inte har vana att vara ute när de kommer till 

dem, att föräldrarna t.o.m. kan vara negativa till utomhusvistelse i allmänhet och 

skogsvistelse i synnerhet. Detta tror personalen beror på kulturella skillnader, att 

de i många fall kommer från en kultur där det faktiskt kan vara farligt att vistas 

i naturen och att man inte har den sociala traditionen av att vara utomhus och 

leka. Flera förskolor ser det just därför som sin uppgift att ta med barnen ut, 

som en del i en integrationsprocess. 

Flera uttrycker att många barn inte rör 

sig eller kommer ut när de är hemma 

och att förskolan därför har ett ansvar 

för att lära dem det. Hur långt de rör 

sig med barnen beror framför allt på 

vilken ålder gruppen har. Men även 

mellan grupper med samma ålder 

varierar promenadlängden kraftigt. 

En del ser det som en fördel att vissa 

av förskolornas favoritplatser ligger 

samlade så att man lätt kommer dit. 

Alla, utom en, tycker dock att vägen 

till platsen och promenaden dit oftast 

är en fördel i sig. 

Upplevelsen av vad som är en säker 

plats är väldigt olika. Ett stort klätternät 

som en av förskolelärarna talar 

om att deras barn älskar tycker en 

annan verkar ”livsfarlig”. Förskolorna 

har exempelvis delvis olika uppfattning 

om nyttan av stora stenar och 

håligheterna som kan bildas mellan 

dem. En del tycker de är jättenyttiga 

för mod- och motorikträning. Andra 

ser dem mest som faroelement som 

man bör undvika. På vintern verkar 

dock de flesta vara överens om att 

just stenområdena är för halkiga och 

därför farliga för att besöka. Gungor 

nämns av två förskolor som redskap 

med problem. De är farliga på vintern 

och de ger en väldigt ensidig form av 

rörelse som kan vara ganska stimulansfattig. 

Naturmarken lyfts fram 

som en kvalitet av alla. Den ger möjlighet att öva såväl fantasi som sociala och 

motoriska färdigheter. Men även naturmarken har nackdelar. 

Sammantaget ligger alla förskolor på en glidande skala mellan jättekul och 

jättefarligt där de flesta kan se båda sidor av en plats eftersom det lagom farliga 

är det mest utvecklande. 


De två ”båtarna”, Skateparken och Stenhammarsparken/Skeppet, är mycket 

populära. som redskap för rollekar verkar de vara svåröverträffade. Fast de flesta 

har också upplevt att Stenhammarsparken kan vara problematisk att gå i p.g.a. 

skräp och till och med upphittade kanyler. Merparten av förskolorna nämner 

BMX-banan som en toppenplats. Men, flera av dem nämner också den motsättning 

som finns med BMX-klubben som inte vill att de ska vara där. Vatten tas upp 

av flera av förskolorna som en kvalitet. Dels nämns närheten till Ekoln, men den 

främsta vattenkontakten ger de små bäckar och strömmar som finns under vår 

och försommar. Två förskolor använder sig även av den bebyggda miljön för att lära 

barnen hur man rör sig i andra typer av sociokulturella sammanhang. Bandstolen ger 

kanske tydligast uttryck för detta. De går ibland till det närliggande villaområdet för 

att visa hyreshusbarnen hur en sådan ser ut och hur man beter sig där. 

Värdeord 

variation, kuperat, stenar, öppet, skog, klättra, utmaning, nära, överblick, avgränsat, 

trafiksäkert, sol, skugga, ”se något annat”, motorisk träning 

Elevråden för låg- och mellanstadium på 

Bäcklösaskolan 

Intervjuerna genomfördes 13/3 2006. Barn 

i lågstadiet hade svårt att läsa kartan. De 

äldre barnen från mellanstadiet hade lättare 

att formulera hur de rörde sig och varför. De 

hade också en större rörelseradie och talade 

om mötesplatser, vilket de yngre inte gjorde på 

samma sätt. Antagligen beror det på att de är 

äldre och därför friare att röra sig som de vill. 

Skolans två pedagogiska ledare var med på var 

sin av intervjuerna och fungerade som ett stöd 

genom att bl.a. peka ut de platser som barnen 

använde lokala namn för. 

Generellt lyfter den yngre gruppen fram platser 

där det finns bra lekredskap, som t.ex. Brittas 

lek medan de äldre barnen är mer intresserade 

av sportplatser och platser där man kan träffas. 

För båda grupperna gäller att Gipen är både 

mötesplats och rörelseområde. De yngre barnen 

går framför allt dit med familjen. Där grillar 

man, sitter i solen eller cyklar runt. De äldre går 

även hit för att spela fotboll. 

Ingen av dem genar genom naturmarkerna på 

väg till eller från skolan. Alla går längs vägarna, 

även om det är längre. Att gå genom skogen 

beskrivs som tråkigt och långt. En pojke svarade på 

frågan om varför han inte valde den kortare vägen 

att ”den kan jag ju inte”. Alla barnen väljer också 

bort gångtunnlar och korsar istället vägarna. Ett 

undatag är tunnlarna norr om Centrumhuset 

där flera passerar på väg till Centrum. 

27 


28 

Centrumgången fungerar som en mötes- och vistelseplats. Här träffar man 

kompisar och passerar på väg till aktiviteter eller bibliotek. Att man väljer vägen 

genom Centrumhuset beror främst på att det är genare och att där är varmt 

under kallare årstider. De hade svårt att formulera vad de tyckte om utemiljön 

kring Centrum. Ett av barnen tyckte att området var tråkigt, att ”där finns 

ingenting”. En annan tyckte man borde ha fler affärer och en bio, men han 

trodde inte man kunde minska parkeringsytan, ”den behövs, det är alltid fullt 

där”. 

Platser för vinterlek väljs framför allt ut för att ”där är det mycket snö”. Båda 

grupperna vet var det plogats upp stora snöhögar och platser där det ligger 

mycket snö pekas ut som platser med kvalitet. Kanske har vinterns osedvanliga 

snörikedom inspirerat till extra mycket snölek, men snö anses av barnen vara en 

stor kvalitet och flera platser går de till just för att där ligger det mycket snö. 

En pojke berättade om sin snöborg han byggt hemma hos en kompis, för där 

fanns det just mycket snö, till skillnad från på skolgården. Han trodde dock inte 

att det skulle hjälpa att skjutsa massa snö till gården – där skulle en borg ändå 

bara bli förstörd. En populär vinterlek är att hoppa från garagetak och liknande 

ner i högar av upplogad snö. Snöbergen fungerar också som en plats att utgå 

från när man skulle ut och leka, vid dem kunde man starta. 

Två av barnen har en koja som hemlig plats. Annars väljer de flesta en plats 

inomhus, gärna på en plats där de egentligen inte fick vara, i ett låst cykelskjul, 

på ett tak, på vinden till Ulleråkers mentalsjukhus (där kan man åka fram och 

tillbaka med rullstolar). Så även om ett av barnen anmärkte att det är dumt att 

fråga om var ”det hemliga stället” ligger, det vill man ju inte tala om för alla 

andra, så verkar det ändå inte som de flesta censurerade sig på grund av risk att 

deras hemliga ställe skulle avslöjas. 

När barnen i lågstadiet svarade på var de lekte på fritiden eller på vägen hem sa 

alla att de går raka vägen hem eller till fritids, att de aldrig stannar till eller tar 

en annan väg eller leker på vägen. 

Värdeord 

Lågstadiet: Grilla, Cykla, Vara med familj, Gunga, Pulka, Leka djur och 

människa, Hemligt ställe, Leka med bollar, klätterställning 

Mellanstadiet: Basket, Bandy, Gömma sig, Hemligt, Träffa kompisar 

Gemensamma: Snöhög/Mycket snö, Tjuv och polis, Leka krig, Kurragömma, 

Fotboll, Cykla, Träffa (kompisar), Koja, Fängelse (där man sätter dem som blir 

hittade i ”tjuv och polis”), Vara ifred 


Ungdomar 16-20 år och ledare på La Softa, 

ungdomsförening 

Intervjuerna genomfördes 14/3 och 21/3 2006. La Softa är en förening som 

organiserar aktiviteter för ungdomar i Gottsunda. La Softa håller på med en 

satsning för att få in fler tjejer i föreningen, men det är fortfarande övervägande 

killar som kommer till lokalen och aktiviteterna. Killarna som deltog i intervjun 

sa att de varken umgicks med tjejer eller visste var de brukade vara, de trodde 

att de antagligen var hemma. Därför blev det intressant att komplettera med en 

intervju med bara tjejer, för att se om det faktiskt är så att de håller till på andra 

ställen, om det finns tjej- och killplatser. 

Gipen som i både enkäter och samtal med gottsundabor under observationspromenaderna 

framhålls som ”the best of Gottsunda” var inte odelat populär. 

Den beskrevs som platt och tråkig. Eftersom det inte finns någon grill där 

tyckte de flesta att det var bättre att åka till Graneberg. Dels var själva grillandet 

som social aktivitet viktig, men elden och röken driver dessutom bort myggen 

som några av deltagarna tyckte var ett problem 

sommartid. 

De platser som valts ut som de mest attraktiva 

kännetecknas framför allt av att de är mötes- och 

idrottsplatser. Platser med bänkar under tak var 

väldigt positivt, särskilt om de låg lite undanskymt. 

Många av de sportplatser som valdes var 

dock trasiga. De sa att de därför inte längre var på 

flera av dem. Mål och mark behöver rustas på de 

flesta. 

Killgänget 

Killarna sa sig inte vara rädda för att gå någonstans, 

de undvek inga platser. Fast de visade på 

fler platser ”som det inte finns någon anledning 

att gå till” eftersom de var kända som tillhåll 

för narkomaner eller alkoholister. De kvinnliga 

fritidsledarna sa alla att det fanns stråk som man 

undvek nattetid och platser där man kände sig 

otrygg. Otryggheten berodde främst på att stråken 

var dåligt belysta, att de upplevdes som mörka. 

Ungdomarna beskrev sitt rörelsemönster som att 

man vandrade från plats till plats. Man möttes 

upp vid vissa bestämda punkter, där man väntar 

in varandra och ser vem som kommer förbi. Därifrån 

drar man vidare mellan olika målpunkter. 

Flera av de platser som togs upp hade försämrats som, eller helt upphört att vara 

mötesplatser. I vissa fall handlade det om att deltagarna själva hade blivit äldre 

och därför valde andra typer av platser, men ofta handlade det om slitage eller att 

det uppstått konflikt med omkringboende. Sportplatser var mycket viktiga för 

dem och därför blev det avgörande för platsens användbarhet om målen var 

trasigaeller markytan behövde målas i. I fyra fall upplevde de intervjuade att de 

blivit avvisade från en av sina platser. Ett av dem berodde på en konflikt med en 

enskild boende. I de andra tre fallen hade en del av de element som var viktiga 

för platsen tagits bort. I skateparken revs de hopp och gupp som några av 

29 


30 

ungdomarna själva byggt och på Bandstolen avlägsnades bänkar och det lusthus 

som de brukade sitta vid. En del av de intervjuade trodde att de var kommunen 

som tagit bort sakerna, men fick höra av de andra att åtminstone vid Bandstolen 

så var det den privata fastighetsägaren som agerat. På frågan om varför de 

trodde att de tagits bort sa de att de nog uppfattades som ganska högljudda. 

Tjejgänget 

Upplevelsen av otrygghet i det offentliga rummet var ytterst påtaglig. Efter att ha 

presenterat sig fick de som första fråga peka ut varsin favoritplats, men bara den 

första tjejen hann berätta det innan samtalet ledde in på frågor om tryggt/otryggt. 

Där killarna pekade ut ett fåtal platser som tillhåll, eller platser man inte hade 

någon anledning att gå till handlade tjejernas berättelser minst lika mycket 

om ett allmänt förhållningssätt. Visst hade de också vissa platser som var 

speciellt dåliga (betydligt fler än killarna) men de ger också uttryck för att det 

mer handlade om ett sätt att bete sig på och röra sig ute som präglade hela 

utomhusvistelsen. Rädslan bestämdes mer av vilken tid på dygnet det var, än 

om det var mörkt. På dagen kände de sig aldrig rädda. De sa att de visserligen 

inte undvek att gå ut på kvällen för att de var rädda men att de ibland sov över 

hos kompisar istället och för att känna sig trygg måste man minst tre. Var de 

flera stycken kunde de gå exempelvis till Gipen även kvällstid, men i fall de var 

ensamma så gick de alltid närmaste vägen. I allmänhet tyckte de att naturmark 

och park är läskigare än gatumiljö. Hur pass mycket otryggheten präglade deras 

utomhusvistelse var olika, de var ofta oeniga om hur farliga olika platser var, 

delvis beroende på om de själva upplevt hotfulla situationer. 

Den största rädslan handlade om risken för 

överfall, men de tog även upp problem som 

trafikfarliga korsningar, där korsningen Hugo 

Alfvéns väg-Musikvägen var ett exempel. Ett 

område som alla undvek på grund av att det 

kändes obehagligt mörkt och tyst var villaområdet 

norr om August Söderman. 

Utomhusvistelsen präglades av promenader 

mellan olika mötesplatser. Oftast hade de 

bestämt innan per telefon eller MSN (Internet) 

var de skulle börja, men vart de sedan drog 

vidare var inte bestämt i förväg. Bra platser att 

hänga på skulle ha sittplatser och gärna ett tak 

att sitta under så att man inte blev blöt om det 

kom en skur. Helst skulle de ligga så att det var 

”lugn och ro”, de vill inte sitta för öppet. Exempel 

på bra platser var lusthus och baksidor på 

skol- och förskolebyggnader. De platser tjejerna 

valde att gå till låg sällan på offentlig mark, eller 

varje fall minst lika ofta inne på privata/halvprivata 

gårdar. De upplevde inte att gårdarna var 

någon enskild fastighets mark, utan att man fick 

vara på alla gårdar. 

När de funderade på vad som skulle göra 

Gottsunda till ett ännu bättre område tyckte 

de att det behövs fler platser för ungdomar. 

Fast efter ett tag ändrade de sig, i var fall delvis, 


eftersom de tycker att det på sätt och vis skulle kunna innebära en försämring, 

”man måste hitta egna ställen”. Ett önskemål som alla var överens om var att man 

måste förbättra belysningen, dels är det alldeles för mörkt längs många av gång- och 

cykelvägarna, dels går lamporna ofta sönder. Förra sommaren var stora delar av 

Gottsundas gatubelysning avstängd i flera dagar utan att någon visste varför. 

Det tog flera dagar innan det ordnandes och de tror att en anledning till att det 

gick så långsamt var att det gällde i just Gottsunda, att de inne i stan inte bryr 

sig då, vilket ju känns mycket olyckligt. 

På vintern gick de sällan ut, då sökte de sig till 

inomhusplatser som la Softa, men på sommaren 

var de ute jämt. På sommaren cyklar de till 

Graneberg, för att bada och träffa kompisar. De tar 

antingen vägen över Gipen och Vårdsätraskogen 

eller genom Östra flöjten och Sunnersta, men 

väljer då att inte använda gångtunneln. Tre platser 

som de nämner som killplatser är Bandstolen, 

Skateparken och Västra Flöjten. På Västra Flöjten 

träffas ofta, enligt tjejgänget, ett gäng killar i 20-års 

åldern som bara ”hänger” eller leker kurragömma. 

En utomhusplats som både killar och tjejer, enligt 

dem, utnyttjar är cirkulationsplatsen vid Stenhammars 

väg. På sommaren träffas de där, i princip 

varje kväll och leker kurragömma. En bra plats att 

träffas på är Centrumhusets nordvästra ingång, 

men Centrum och Centrumgången beskrivs som 

ett ”läskigt” ställe. Bandstolen som var ett populärt 

hänga-ställe för killarna tyckte ingen av tjejerna 

om. Det skulle ”kännas skämmigt” att hänga där. 

Det är för öppet och föräldrarna ser en. ”Det 

skulle inte se bra ut”. 

Alla hyser en stark hemkänsla för sin stadsdel; ”Man 

vill ju helst vara i Gottsunda”. Om man ska flytta ska 

det vara från Uppsala eller in till centrala Uppsala. 

I Gottsunda finns kompisarna, platserna man 

hänger på, och det är billigare än resten av stan. 

Här finns det en kontakt mellan människorna 

och det är bra att husen inte ligger lika tätt som i exempelvis Gränby. Alla hyste 

en stark hemkänsla för just Gottsunda. De upplever att de hade fler kompisar 

från andra stadsdelar när de var yngre. Nu kommer sällan utomstående till 

Gottsunda och själva skulle de aldrig åka till andra stadsdelar för att ”softa” 

Platser i centrala Uppsala som tjejgänget gillar är bland annat Stadsparken och 

bryggan framför Fjellstedska. Renoveringen av August Söderman tycker de 

har varit lyckad och att det har blivit jättefint. En av de största behållningarna 

med upprustningen tycker de är omfärgningen av husen. ”Man behöver färg, 

man blir glad av färg”. Därför skulle de vilja att man målade om fler av husen i 

stadsdelen, inte minst höghusen vid Blomdahl-Peterson-Berger. 

Värdeord: 

Killarna: Basket, Uteservering 

Tjejerna: Kurragömma, Bra belyst, Titta på stjärnorna, Kor (en tjej), Tryggt 

Gemensamma: Grilla, Fotboll, (Förskolegårdar), Lugn och ro, vara ifred, 

Sittplats, Under tak, Affär, Träffa kompisar, Grönt, mysigt, Gå runt, Mötesplats 

31 


32 

Idrottsskolan 

Intervjuer genomfördes 30/3 med Torbjörn Kyller ansvarig för Studenternas IF: 

s barn och ungdomsverksamheten ”Idrottsskolan” i tennishallen i Gottsunda. 

”Idrottsskolan” har framför allt inomhusverksamhet, men använder sommartid 

även utomhusplatser. De bäst utnyttjade planerna är småplanerna, men om 

man vill gynna föreningslivet måste man göra större planer. De ytor han tycker 

är svårast att utnyttja är plana ytor som sällan klipps. De har ett stort behov av 

utökat utrymme och vill gärna få till en hallförlängning. Men de har inga medel 

till investering. Driften anser de däremot att de är bra på, både ekonomiskt och 

socialt. Idrottsskolan är en av stadsdelens viktigaste mötespunkter. Förutom Gipen 

ligger de platser de nyttjar samlade i tennisskolans närmaste omgivning 

Han har inte upplevt att det finns några problemplatser i området. Baksidan av 

Centrum är skräpig och där kan vara en del klotter. Samma sak gäller de ytor 

runt tennishallen som skolan utnyttjar, men dem brukar de vårstäda själva. 

Värdeord 

Äventyrsbana, Fotboll, Plan (fotboll, basket), öppen gräsyta, Basket, Orientering, 

Skog, Nära 


Personal och ungdomar från KFUK-KFUM 

På KFUM:s ungdomsverksamhet i Gottsunda intervjuades två grupper. Intervjuerna 

genomfördes 18/5 med personalen och 19/5 med ungdomarna. 

Både fritidsgården och Fritidsklubben försöker ha minst en aktivitet per dag, 

ex grilla, spela fotboll, baka tårta, biljardturnering. Vilken aktivitet det blir får 

ungdomarna själva vara med och påverka. 

Personalen 

Personalen varken önskar eller hinner vistas 

med barnen i utemiljön i Centrum, det är 

en plats man går till, gör det man ska och 

sedan lämnar. De handlar allt där och går 

till teatern och biblioteket som de tycker är 

jättebra, vilket gör att de ganska ofta är där, 

men då oftast bara med några få ungdomar 

i taget. 

Fritidsklubben och fritidsgården har aktiviteter 

både ute- och inomhus, men från maj 

och framåt är de i princip utomhus hela 

eftermiddagen efter mellanmålet. Undantaget 

är måndagar då de har en stående tid 

inbokad i tennishallen för att spela fotboll. 

Fotboll är överhuvudtaget det allt annat 

överskuggande intresset hos framför allt 

killarna. För att barnen ska vilja gå ut krävs 

det att man har någon slags aktivitet som 

lockar. Det kan exempelvis vara brännboll, 

fotboll, stafett, kurragömma, skattjakt 

eller grilla. Vilket det blir får barnen och 

ungdomarna själva bestämma. En sak som 

de ser som väldigt positiv är att när deras 

barn och ungdomar är ute och leker/sportar 

kommer ofta andra och vill vara med. 

Vintertid upplever personalen att det är 

svårt att få ut ungdomarna. Då måste man 

ha en inomhusaktivitet som lockbete, 

exempelvis att få spela fotboll i tennishallen 

i slutet av promenaden. Under sommaren 

förlägger fritidsklubben sin verksamhet 

till friluftsgården Alnäs. Alnäs tycker de 

erbjuder en typ av plats de inte hittar i 

Gottsunda. De tycker allmänt att Gottsunda har bra med inomhusaktiviteter, 

såsom badet, tennishallen, biblioteket och teatern men när man ska ut så 

föredrar de Alnäs. 

En plats framför andra som tas upp som otrygg är Centrum. Men även hela det 

park-/bostadsområde som ligger mellan Vackra Birgers väg och Altfiolsvägen. 

Där har det skett överfall och de ser helst att deras barn inte rör sig där på 

natten. En av ledarna uttrycker också att det finns ett allmänt nedgånget intryck 

över stadsdelen, att allt känns lite trasigt och slitet. 

33 


34 

Ungdomarna 

Nästan alla de platser som killarna tar upp är på något sätt idrottsinriktade, 

oftast på fotboll. För tjejerna är det inte alls samma sak. Tjejerna har färre 

platser, och inget lika entydigt mål med dem. Det finns en tydlig uppdelning; 

killar spelar fotboll, tjejer hänger. Killar har många platser, tjejer få, killar har 

många önskemål, tjejer få, killar har vissa avgränsade otrygga områden, tjejer en 

allmän otrygghet hela tiden. 

Den otryggaste platsen, som de flesta, både killar och tjejer undviker kvällstid är 

Centrum. Många tar långa omvägar för att slippa den risk för bråk och fylla som 

blir när folk lämnar krogen. Killgruppen är delad angående hur otryggt det är. 

Hälften tycker att det egentligen inte är ett problem, utan att ”man kan gå överallt”, 

andra att en del platser är det bäst att undvika i vart fall nattetid. Några 

av killarna undvek att gå genom naturmarken, även om det innebar en kortare 

sträcka, p.g.a. överfallsrisken. Tjejernas rädsla är mer allmän, inte lika starkt 

kopplad till speciella platser, även om sådana ofta finns (och då ofta på grund av 

att de är mörka). En tjej uttryckte det så drastiskt som ”Man känner sig aldrig 

säker på natten”. En annan tjej pekar ut villaområdena kring Slipstensvägen och 

Flakvägen som upplevs, om inte otrygga, så i vart fall obehagliga, eftersom de är 

så mörka. 

Ett av de problem som tas upp 

oftast är skicket på befintliga 

sportytor, t.ex. att det inte finns nät 

i målen. Ett önskemål på samma 

tema är att man ska sätta upp 

belysning kring fotbollsplanerna, 

åtminstone i Gipen, så att man kan 

spela på kvällen. Centrumgången 

fungerar som en mötesplats, men är 

inget ställe de hänger på. De som 

var med i intervjun sa att det var 

”yngre killar, typ 13 år eller så” som 

hängde där. 

Den plats som nästan alla säger 

är den absolut viktigaste är Gipen 

(Gipens sportpark, södra och 

norra). En grupp killar från Östra 

Gottsunda (Solisten, Kontrabasvägen, 

Flöjten, Dirigenten) påpekar 

att det finns saker att gå till i alla 

delar av Gottsunda-Valsätra, utom 

just Östra. De tycker att man borde 

förlägga ett gym eller ett café eller 

liknande där. Ett förslag som kom 

upp var att lägga en kiosk bredvid 

fotbollsplanen vid Flöjten- västra 

som annars är den plats de tycker är 

finast i Gottsunda (där det både är 

grönt, lugnt och finns sittplatser). 


De tycker att Östra är långt bort från allt, de vill inte gå längre än max 10-15 

min och tycker att buss är dyrt. De sa också att detta kunde vara en anledning till 

exempelvis skadegörelse; ”när folk har tråkigt gör de dumma saker istället”. 

Den allra viktigaste mötesplatsen vintertid (och sommartid en av de absolut 

viktigaste tillsammans med Graneberg och Gipen) är förutom den egna lokalen, 

Idrottsskolan. De vill gärna ha mer aktiviteter där. På somrarna cyklar de till 

Graneberg tre till fyra gånger i veckan för att bada. Flera stycken anmärker att 

det är synd att man ska flytta återvinningscentralen från Centrum, eftersom 

väldigt många använder den. Men, många tycker också att det är toppen med 

Liedl och att ju fler affärer som byggs dess bättre. En nattöppen restaurang 

var ett av de ivrigast framförda förslagen. Flera önskar att man skulle utöka 

motionsmöjligheterna i Gottsunda. Ett större bad, med äventyrsdel, ett bättre 

och större gym och ett friskis och svettis ligger på tio-i-top-önskelistan. 

Värdeord 

Personal: Aktivitet, Grilla, Lek, Prata, Ute, frisk luft 

Ungdomar 13-18 år: Gå runt, Ingen som stör, Kiosk/affär/restaurang 

Gemensamma: fotboll 

35 


36 

Vuxna, medlemmar i Kulturföreningen Raffi 

Kulturföreningen Raffi är en Armenisk förening som anordnar aktiviteter i 

Gottsunda för både barn och vuxna. Intervjun genomfördes 20/5 i Lilla Världshusets 

lokaler. 

För medlemmarna är Gipen den absolut viktigaste utomhusplatsen. ”Vi är mest 

i Gipen och i Centrum”. Gipen är också den plats som de har mest önskemål 

och tankar om möjliga förbättringar. Efter en del följdfrågor kommer ytterligare 

några platser fram, men dessa är platser man inte går till lika ofta. Det är 

främst jogging-/promenadrundor och platser som är bra för barnen som lyfts 

fram. Framförallt nyttjas de ytor som ligger i anslutning till bostaden eller alldeles i 

närheten. På frågor som rör platser i andra delar av stadsdelen blir svaret ”jag bor 

inte där, så jag vet inte”. 

Som i flera andra grupper hade de intervjuade hört var ”de ska bygga”. En av 

dem säger exempelvis ”De har ju planer på att bygga i Gipen.”. Som i alla andra 

grupper är de också väldigt intresserade av vad som ska hända med Centrum. 

Att återvinningsanläggningen ska flytta tycker de är synd, men att de är okej 

så länge den stannar i Gottsunda. Den allmänna åsikten är att Centrum har 

blivit bättre men att det är synd att 

samhällsfunktioner som försäkringskassa 

och bank har försvunnit och att det 

behövs fler butiker. Det optimala vore 

om det fanns så många butiker att man 

inte skulle behöva åka in till stan. En av 

de intervjuade uttrycker det ”Vi är verkligen 

för att utveckla Centrum, det skulle 

verkligen underlätta livet […] Särskilt på 

vintern”. Idag är Centrum inget ställe där 

de uppehåller sig längre än de behöver. 

Man går dit, gör sina ärenden och går 

därifrån. Undantaget är äldre människor 

som de säger använder Centrumgången 

som mötesplats, en plats att träffas på 

eller sitta och ta det lugnt. 

Ett problem som alla håller med om är 

att Centrum inte är en bra plats att gå 

till med barn. Det är ”inte ett sådant där 

ställe där man kan koppla av och lämna 

barnen att leka i lugn och ro medan man 

handlar”. Förutom risken att barnen 

exempelvis ska springa ut i parkeringen är 

det tråkigt för dem, det finns ingenstans 

där de kan leka. Men, på frågan om det 

alltså behövs en lekplats någonstans vid 

Centrum tycker de först inte att det vore 

en bra idé. Dels upplever de att de redan 

har väldigt bra lekmöjligheter på sina 

gårdar och att det därför inte finns ett 

behov av ännu en, dels är inte Centrum 

en sådan plats. I Centrum ska det finnas 

affärer, där ska man handla - det är därför 


man åker dit. Vill man gå och leka med barnen går man någon annanstans. 

Därför tycker de först att det enda som skulle förbättra Centrum vore fler 

butiker. Men när en av de intervjuade påminner om ett exempel i Boländerna, 

där man kan lämna barnen hos personal på en lekplats medan man handlar, 

ändrar sig de flesta. En sådan lekplats vore bra även i Gottsunda. Men det ska 

vara en lekplats med personal och den måste vara inomhus, för det är oftast för 

kallt utomhus. 

För att man ska stanna upp på en plats, för att det ska bli en riktigt bra plats 

behövs underhållning. Det kan antingen vara evenemang, som konserter eller 

liknande, eller vara en plats som Gipen där barnen gillar att leka. På sommaren 

erbjuder de egna gårdarna de bästa möjligheterna till utomhusvistelse, men på 

vintern trodde en av dem att Centrum kanske skulle kunna bli ett ställe dit man 

går för att t.ex. fika, förutsatt att man gör om Centrum. Badhuset tycker de är 

eftersatt och man borde rusta upp det och ordna ett utomhusbad. Grillplatserna 

fungerar som mötesplatser och om det fanns fler tror ett par av de intervjuade 

de skulle använda utemiljön mer. Några stycken finns redan, men de är få och 

inte alltid på de platser där man vill sitta. Eftersom det är brist på anvisade 

platser är det många som grillar överallt. 

En kvalitet med Gottsundas planering är sättet man placerat in husen i naturen 

–”Det är fint att bo mitt i skog”. Men grönytorna kan även ha nackdelar. Platser 

där det finns folk är trygga platser och ”där det är lugnt kan det vara otryggt”. 

Eftersom grönytorna ofta går in i den senare kategorin så kan de kännas otrygga. 

Men ingen av de intervjuade tycker att det finns någon plats som de absolut 

undviker. Delvis tror de att det beror på att de inte är ute och går på nätterna 

och därför inte råkar ut för de problem som kan finnas. De har själva inte råkat 

ut för något, trots att de bott i stadsdelen i många år, men ”man hör ju på radio 

och TV”. 

Ett område som en av de intervjuade tycker kan kännas otryggt är höghusen 

vid Blomdahls väg där hon och flera till upplever att det förekommer mycket 

kriminalitet och ”skumma aktiviteter”. Ett problem med detta område och med 

Centrum, som är den andra potentiellt otrygga platsen som de tar upp, är att 

många ungdomar hänger där. Risken är att ungdomarna halkar in på fel bana. 

Därför tycker de att platser som La Softa och Lilla Världshuset är viktiga och 

borde bli fler. Där kan man fånga upp ungdomarna i tid, få bort dem från de 

farliga platserna och ge dem något vettigt att göra. 

Några av dem är kritiska till höghusområden i allmänhet. De anser att låghus 

alltid är bättre. I höghus är det tätare mellan människorna och eftersom 

”människor är olika” så blir det mer konflikter ju fler grannar som måste samsas 

med varandra. Alla tycker att det är ok om man förtätar Gottsunda –”Att bygga, 

det är det inget fel på”, men nästan alla hade synpunkter på hur man borde 

bygga. Vad som är viktigt att tänka på har de olika tankar om. En uttrycker 

oro för att man ska bygga fler bostäder utan att tänka på dimensioneringen 

av vägarna, att det riskerar bli trafikstockning både inom stadsdelen och på 

Vårdsätravägen in mot stan. Några andra tycker att det är väldigt viktigt att 

man inte bygger fler höghus utan satsar på exempelvis låga kedjehus. Att ta bort 

vissa grönytor kunde vara en bra åtgärd om det leder till att de som blev kvar 

sköts bättre ”Hellre få och välskötta grejer än mycket och dåligt”. 

Värdeord 

Trafiksäkert, Affärer, Grönt, Fotboll, Barn tycker om att leka där, Grilla, Jogga, 

Promenera, Mötesplats 

37 


38 

Vuxna boende, medlemmar från Hyresgästföreningen 

Två intervjuer har gjorts med medlemmar från hyresgästföreningen. Den första 

genomfördes 3/4 med en boende från Bandstolen och en från Peterson Berger. 

Den andra intervjun var med tre personer från den lokala föreningsstyrelsen på 

August Söderman i deras kvarterslokal 10/4. 

De boende rör sig framför allt genom grönytorna på väg till och från arbetet. 

Annars är promenader eller att cykla runt den vanligaste formen av utomhusvistelse. 

Både de som cyklar och de som går har rundor som de tar oftare än andra. 

Kvaliteter som gjorde att de tog dessa rundor var bland annat kvaliteter som fin 

naturmark, praktisk/lätt att komma fram på, möjlighet att titta på bilar, spännande 

växling mellan ro och folkliv och möjlighet att se på intressant arkitektur 

(villaområdet väster om Gipen). 

Grönytorna framhålls av alla som 

Gottsundas stora kvalitet, ”grönområdena 

måste vara kvar! men de 

måste städas”. Flera av de boende har 

favoritplatser utanför Gottsunda. 

De flesta ligger i Hågadalen, där 

naturmarken och ron lockar (”Gipen 

där är det alltid så mycket folk”), 

eller vid Ekoln (”Jag söker mig gärna 

mot vattnet”). Just att det blir för 

mycket folk upplever flera av dem 

kan vara ett problem, exempelvis 

i Gipen och att man därför väljer 

bort sådana platser. I båda grupperna 

kom utflykten upp, att om 

man väl gick ut från den egna 

gården/balkongen/uteplatsen så ville 

man bort en längre bit än Gottsunda 

(t.ex. Hågadalen). När de sitter ute 

väljer de flesta att sitta på sin egen 

uteplats eller balkong. 

Skötsel och planering är viktigt för 

alla i gruppen. Problem som tas upp 

är bland annat att det på flera ställen 

bara finns trottoar på ena sidan 

gatan, att gc-vägarma har trasig 

beläggning, att busshållplatserna 

behöver bytas, stopp i brunnar vilket 

leder till översvämning och vintertid 

halka och dåligt utformade vägar 

som blir trafikfarliga. 


Ingen av de två deltagarna i den första gruppen upplever att de är otrygga i 

Gottsunda, ”inga platser att vara rädd för i Gottsunda – Stan är värre”, ”Jag 

är aldrig rädd för att gå hem från bussen, oavsett tid” och ”Jag väljer gärna 

tunnlarna även på kvällen, Har aldrig sett någonting på 16 år”. De tycker att 

den största ”nackdelen med Gottsunda är mycket klotter och cykelstölder”. 

Däremot finns områden där det är mörkt på kvällen och mycket vegetation 

som behöver gallras och belysning som borde lagas. August Södermans väg 

pekas ut som ett av de områden de kämpat mest för att förändra ”Den är 

jätteläskig, vi väntar bara på en dödsolycka” ”Folk som lämnar barn på skolan 

kör 50-60 km/h”. 

Centrum väcker blandade känslor. Samtidigt som de intervjuade tycker det är 

bra på många sätt så är det en av de platser som pekas ut som mest problemfylld, 

både ur trygghetssynpunkt och för att den är tråkig. ”Centrum är ju bara en 

genomfartsled”, det är inget ställe man stannar på. Båda grupperna tycker 

att Centrum har blivit tryggare och trevligare. Exempel på synpunkter som 

kommer är ”Det är mindre folk som sitter inne i gången och dricker pilsner 

nu när det blev rökförbud” och ”när Bolaget kom hit blev man ju lite orolig, 

men det har faktiskt blivit mindre fylla sedan det öppnade” I båda grupperna 

pekar man istället ut kullarna vid tunnlarna, ”Promille Hill”, vid Centrum 

som den plats där det sitter folk och dricker. ”men där stör de ju ingen” och 

”det är inte de som sitter där som bråkar”. 

Värdeord 

Cykla, Promenera/Promenadstigar, Sitta på balkong/uteplats/gård, Ny 

busshållplats, Barn gillar platsen, Sitta och njuta, Mycket folk, Litet folk, 

Lugn och ro/vara ifred, Pulka, Natur, Skog, Solläge, Vilda blommor, Fåglar, 

Nära till allt, Tryggt 

39 


40 

Äldre Gottsundabor, Gottsundakyrkan och Bozorgan 

Två intervjuer har gjorts med äldre från Gottsunda. Den första gjordes med två 

personer, en man och en kvinna som deltog vid Gottsundakyrkans tisdagskafé. 

Intervjun gjordes 11/4 i kyrkans lokaler, som samlar äldre en gång i veckan för 

att mötas över fika och exempelvis lyssna på föredrag. Den andra gjordes med 

kvinnor från Bozorgan, en förening för äldre iranska kvinnor i Gottsunda. 

Intervjun med Bozorgan utfördes med hjälp av persisktalande tolk i föreningens 

lokaler på Galaxen i Gottsunda. 

Allmänt kan sägas att äldre, naturligt 

nog, inte har en lika enad röst som 

en del av de andra grupperna visat 

upp, eftersom äldre är den beteckning 

som fått stå för medlemmar från alla 

andra grupper när de nått över 65 år. 

Vissa gemensamma nämnare kunde 

dock skönjas. Exempelvis var alla de 

fyras viktigaste aktivitet utomhus att 

promenera. Hur länge de vistades 

ute och vart de gick skiljde sig dock, 

både beroende på hälsa och intresse. 

De två äldre från Gottsundakyrkan 

hade en mycket positivare inställning 

till naturen i stadsdelen än deras två 

iranska ålderskamrater. Värden som 

lyfts fram är exempelvis fina skogspartier, 

vitsippsbackar och vattenspeglar. 

De iranska kvinnorna är kluvna till 

skogens nytta i stadsdelen. För även 

om det är bra att det är lugnt närmast 

bostaden så är naturmarkerna tråkiga, 

det finns ju inga människor, inget 

folkliv i dem. 

Ingen av de intervjuade upplevde att 

det fanns några speciellt otrygga platser 

i stadsdelen. Däremot påpekade de 

två från Tisdagskaféet att det fanns 

problem med både nedskräpning, 

vandalisering och narkotika. De 

känner sig aldrig otrygga i stadsdelens 

gångtunnlar. Tunnlarna är bra och 

säkra trafikmässigt, inte minst för 

barn, men det är ofta halt i dem på 

vintern och deras utformning fungerar 

som en frestelse för att klottra. 

De äldre vid tisdagskaféet ställer sig tveksamma till att förtäta mer i Gottsunda, 

eftersom områdets stora kvalitet är just växlingen mellan öppna och täta grönytor 

och därför behövs alla grönytor. Men samtidigt kan de se det stora behovet 

av mark att bygga bostäder på och att ”man ju måste bygga någonstans”. Den 

intervjuade som bott längst i stadsdelen har redan sett den kraftigt förtätad. Men 

hon tyckte att det framför allt har varit positivt, även om en del fin natur försvunnit. 

Det finns så mycket mer i stadsdelen nu, mer liv. 


Medlemmarna i Bozorgan vill att man anlägger en park i området. De gröna ytor 

som idag finns mellan husen är nämligen skog. En riktig park måste enligt dem, 

förutom att vara grön, vara ordnad och ha många funktioner, såsom lekplats, 

kiosk, fontän, bänkar, bord, blommot och gräs och gärna någon som spelar 

musik. Viktigast av allt är dock att den är full med folk. Bristen på folkliv och 

mötesplatser nämns flera gånger och på frågan om de har några önskemål är just 

behovet av en plats dit man kan gå för att kolla på folk det viktigaste. De äldre 

från Gottsundakyrkan känner också behov av en samlingsplats för stadsdelen, 

en utomhusplats dit man kan gå om man vill se folk. En anledning som de tror 

att den upplevda folkbristen i grönytorna kunde bero på är att på vintern är det 

för kallt för folk att vistas i utomhus och på sommaren åker alla till sjön. 

Ett annat önskemål från Bozorgan som kommer upp är att man borde sätta 

upp fler bänkar vid lekplatserna. Om man är gammal är det lätt att bli ensam 

och därför deppig. Så om ens barn och barnbarn är upptagna med sina egna 

liv är det till stor glädje att kunna slå sig ner vid lekplatserna för att titta på 

andras barn när de leker. Att Centrum ska utvidgas ser de äldre från Bozorgan 

som positivt. Ju mer som finns i Gottsunda, desto mer sällan måste man åka till 

stan. På frågan vad de tycker skulle göra Centrum bättre svarade de musik, både 

inspelad och levande. Ingen av dem tycker att det finns några otrygga platser. 

Den intervjuade som har bott i området i 16 år tycker att eftersom hon aldrig 

hade upplevt någon hotfull situation under sina långa promenader så kan det ju 

inte vara så farligt. Inte heller den andra som begränsar sin utomhusvistelse till 

vägen mellan boendet och Centrum tycker att det finns några otrygga platser. 

De grönområden hon är tvungen att gå igenom på vägen upplever hon som 

obehagligt tysta och tomma, men aldrig otrygga. 

Värdeord: 

Gottsundakyrkans tisdagskafé: Natur, Vilda växter och djur (ex blåsippor, 

myrstackar), Vattenspegling, Barn tycker om att vistas på platsen, Variation 

(mellan skog och öppna ytor), Motion, Frisk luft 

Bozorgan: Folkliv, Se mycket folk, Lekpark, Titta på barn som leker, Musik, 

Fontän, Kiosk, Ordnad park, Underhållning 

HSO-medlemmar boende i Gottsunda 

HSO har två gånger ställt in den planerade intervjun 

med Gottsundabor från deras organisation. Från 

torsdag 18/5 till onsdag 24/5 hängdes istället en karta 

i handikappföreningarnas lokal på St. Johannesgatan 

i centrala Uppsala. Under denna tid ritades platser på 

kartan, ingen skrev dock några förklaringar till varför 

de tyckte som de gjorde. De huvudsakliga svaren 

handlar om rörelsestråk. Två platser har pekats ut, den 

en plats vid stigen genom Oscar Arpis skog, den andra 

en av kolonilotterna i Gipen. 

41 


42 

4. Syntes och värdebegrepp 

Observationerna utgör en första preliminär sociotopkartering, dessa korrigeras 

sedan med hjälp av brukarvärderingarna, både vad gäller sociotopers 

geografiska avgränsning, namn och bruksvärden. Otrygga områden och 

promenadstråk karteras helt utifrån brukarvärderingen. 

Syntes av brukarvärderingen 

Underlaget till brukarvärderingen består av enkätundersökningen 

och de 22 fokusgruppintervjuerna. 

Enkätundersökningen 

Klart populärast för alla åldrar är Gottsundagipen 

(40 %), därefter Centrum vilken är mest för yngre, 

och Gula stigen och Vårdsätraskogen, som uppskattas 

mer av vuxna. Det viktigaste värdet är promenader. 

Enkätundersökningen bekräftar därmed tidigare 

undersökningar och forskning om användning av 

grönområden. Därefter kommer ro och grön oas, 

men även folkliv. Grönområdena är viktiga både för 

aktivitet, främst för de yngsta, och avkoppling, främst 

för de äldre. Värdena är dock i stort sett överlappande, 

vilket så tydligt syns i Gottsundagipens mångfald. 

Påfallande många (83 %) anser att de har nära till 

bra grönområden där de bor. Endast en procent anser 

att de har mycket långt till bra grönområden. Vi kan 

utifrån detta dra slutsatsen att tillgången på gröna 

områden är mycket god i Gottsunda. Följaktligen är 

användningen också frekvent. Drygt 70 % uppger att 

de besöker ett grönområde varje dag eller någon gång 

i veckan. 

Generellt framkommer fler kvaliteter med grönområdena 

än brister. Det största problemet är dock den 

upplevda otryggheten. Nästan en femtedel svarar att 

de känner sig otrygga i Gottsundas grönområden. 79 

% har förslag till förbättringar, här överväger de yngre. 

Vanligt förekommande förslag är förbättrad belysning, 

fler bänkar och bord samt bättre renhållning. Man 

vill också ha mötesplats, eller aktivitetspark utomhus 

i Centrum. Vad gäller gårdsmiljö så bekräftas tidigare 

forskning som visar att ju bättre gård man har ju mer 

är man ute i grönområdena. 

Fokusgruppintervjuerna 

Fokusgruppintervjuerna kan sammanfattas på flera 

olika sätt. Ett enkelt och tydligt sätt är att här räkna 

upp de värdeord som sammanfattar varje intervjugrupp. 

Det är dessa värdebegrepp som sedan används 

för att beskriva olika platsers betydelse. 

Förskolorna: variation, kuperat, stenar, öppet, skog, klättra, 

utmaning, nära, överblick, avgränsat, trafiksäkert, sol, 

skugga, ”se något annat”, motorisk träning 

Låg- och mellanstadiet: Snöhög/Mycket snö, Tjuv och polis, 

Leka krig, Kurragömma, Fotboll, Cykla, Träffa (kompisar), 

Koja, Fängelse (där man sätter dem som blir hittade i ”tjuv 

och polis”), Vara ifred 

Lågstadiet: Grilla, Cykla, Vara med familj, Gunga, Pulka, 

Leka djur och människa, Hemligt ställe, Leka med bollar, 

klätterställning 

Mellanstadiet: Basket, Bandy, Gömma sig, Hemligt, Träffa 

kompisar 

La Softa: Grilla, Fotboll, (Förskolegårdar), Lugn och ro, vara 

ifred, Sittplats, Under tak, Affär, Träffa kompisar, Grönt, 

mysigt, Gå runt, Mötesplats 

Killarna i La Softa: Basket, Uteservering 

Tjejerna i La Softa: Kurragömma, Bra belyst, Titta på 

stjärnorna, Kor (en tjej), Tryggt 

Idrottsskolan: Äventyrsbana, Fotboll, Plan (fotboll, basket), 

öppen gräsyta, Basket, Orientering, Skog, Nära 

KFUK-KFUM: Fotboll 

Personal: Aktivitet, Grilla, Lek, Prata, Ute, frisk luft 

Ungdomar 13-18 år: Gå runt, Ingen som stör, Kiosk/affär/ 

restaurang 

Raffi: Trafiksäkert, Affärer, Grönt, Fotboll, Barn tycker om 

att leka där, Grilla, Jogga, Promenera, Mötesplats 

Hyresgästföreningen: Cykla, Promenera/promenadstigar, Sitta 

på balkong/uteplats/gård, Ny busshållplats, 

Barn gillar platsen, Sitta och njuta, Mycket folk, Litet folk, 

Lugn och ro/vara ifred, Pulka, Natur, Skog, Solläge, Vilda 

blommor, Fåglar, Nära till allt, Tryggt 

Äldre: Träffa bekanta, Röra på sig, Komma ut, Sittplatser, 

Blomning 

Gottsundakyrkans tisdagskafé: Natur, Vilda växter och djur 

(ex blåsippor, myrstackar), Vattenspegling, Barn tycker 

om att vistas på platsen, Variation (mellan skog och öppna 

ytor), Motion, Frisk luft 

Bozorgan: Folkliv, Se mycket folk, Lekpark, Titta på barn 

som leker, Musik, Fontän, Underhållning, Kiosk, Ordnad 

park 


Ett annat sätt att förstå gottsundabornas värderingar är 

att se vilka platser de tycker är bra utanför stadsdelen, 

vilka de åker utflykt till. Dessa är enligt intervjuerna: 

Stadsskogen, Stadsträdgården, Ekoln (Graneberg, 

Skarholmen etc.) och Svandammen. 

I intervjuerna har det också framkommit många 

önskemål om förbättringar. Här är gottsundabornas 

önskelista för framtiden: 

Allmänna önskemål 

Önskemål som har förekommit i olika grupper 

• Mer folkliv 

• Evenemangsplats 

• Mötesplats 

• Blomning 

• Sittplatser 

• Bord 

• Uteservering 

• Vattenspel 

• Grillplatser 

• Bättre orienterbarhet 

• Trygghet 

• Kvällsplats 

• Vinterplats 

• Mindre vandalism 

• Bättre skötsel 

• Lugn och ro 

• Variation 

Önskemål från enstaka grupper 

• Plan med konstgräs 

• Basketplan 

• Aktivitetspark 

• Regnskydd 

• Graffitivägg 

• Äventyrsbana 

• Gym 

• Café 

Dessa önskemål ska läggas till det som framkommit i 

enkätundersökningen. 

Lokala namn 

Det är viktigt att sociotopkartan är lokalt förankrad. 

Därför ska alla platsnamn så långt det är möjligt ha ett 

lokalt namn, om det inte finns ett officiellt namn på 

platsen. 

Namn som har förekommit i olika grupper 

Brittas lek/Brittas lekplats/Brittas lekpark, Kullarna, 

Promille Hill, Pumpen/Torpet/Norrtorp, Båten/ 

Båtparken/Skeppet, Bäcken 

Namn som har förekommit i liknande grupper 

Skateparken, Lejonskogen 

Namn som har förekommit i en enskild grupp 

Spindelparken, Ollebolleskogen, Lilla skogen, Stora 

gården, Lilla gården, OS-parken, Trollets hus, Kaninparken, 

Drakstenen, Drakparken 

43 


44 


45 


46 

Begrepp för bruksvärden 

Utifrån både expert och brukarvärderingar görs här en ytterligare syntes av informationen 

i ett antal bruksvärdesbegrepp. De togs fram genom flera expertdiskussioner och kan 

på ett översiktligt plan sägas sammanfatta det som gottsundaborna tycker är viktigt när 

man planerar och utvecklar ny offentlig utemiljö. 

I vilken mån dessa begrepp är giltiga för Uppsala kommun i övrigt återstår att undersöka. 

Det är dock sannolikt att flera av dessa begrepp är användbara för andra sociotopkarteringar. 

De begrepp som här framkommit är på många sätt lika de som framkommit i 

tidigare karteringsarbeten i t.ex. Stockholm och Göteborg. 

Ba – backåkning - åka pulka eller 

skidor i backe 

Bl – blomprakt – blomrabatter, 

trädgårdsblommor 

Bo – bollsport - lagsport på 

plan, ex fotboll, tennis, basket, 

beachvolley 

Dj – djur - titta på eller umgås 

med tamdjur, hästar, kor grisar 

Ev – evenemang - sportevenemang, 

föreställningar, festivaler, 

demonstrationer 

Fo – folkliv - många människor i 

rörelse, myllrande folkliv 

Gr - Grön oas – Grön lummig 

utemiljö 

Km – kulturmiljö - uppleva 

historia, minnen, nostalgi 

Le – lekområde - leka på lekplats 

eller i park 

Lu - lugn och ro - avskildhet och 

avkoppling 

Mö – mötesplats - viktig 

träffpunkt 

Nl – naturlek - leka i naturen 

Nu – naturupplevelse - vacker 

natur, vilda djur och växter 

Od – odling – trädgårdsbrukande 

i odlingslotter eller koloniområden 

Pi – picknick - sitta i gräset, ha 

picknick, grilla, solbada, sitta och 

hänga 

Pr – promenadområde – vandra, 

ströva, jogga, stavgång, skidor 

Sk – skogskänsla - känslan av 

skog utan slut 

Sä – sällskapslek – sparka boll, 

kubb, skateboard, brännboll, 

boule m.m. 

Ut – utblick - se långt, uppleva 

större landskap och känna rymd 

Va – vatten - titta på och komma 

nära vatten, bad, fiske och båtliv 


5. Kartering 

I sociotopkartan karteras bruksvärden, tillsammans med en klassificering, 

som grundas på dess värde i ett geografiskt perspektiv, sociotopens upptagningsområde. 

Värdeklasser 

1. Bruksvärde för regionen 

2. Bruksvärde för stadsdelen 

3. Bruksvärde för grannskapet 

4. Enstaka bruksvärde 

I sociotopkartan karteras även otrygga områden, vilket innebär platser som 

undviks och upplevs obehagliga, framförallt nattetid, samt promenadstråk, vilket 

innebär gångstråk som används för promenader, strövande och jogging. 

På kartan över antalet bruksvärden, värdetätheten, i varje sociotop, syns tydligt 

att de populäraste platserna ofta är de som har många värden, som t.ex. Gipen. 

Tydligt är också att de gröna stråk som är av mer parkkaraktär ofta har en högre 

värdetäthet, och löper som attraktionsstråk genom bebyggelsen, exempelvis 

Stenhammarsparken och Tallparksstråket. Att dessa parkmiljöer är något dyrare 

att förvalta (än naturmarken) visas här vara värt priset. Slutsatsen är att varierade 

parkmiljöer har mer att erbjuda fler. 

Karta: Värdetätheten, d.v.s. mängden bruksvärden i den 

offentliga utemiljön. 

Karta: Platser som upplevs som otrygga i den 

offentliga utemiljön. 

47 


48 

Gottsunda 

sociotopkarta 

Karta: Gottsunda sociotopkarta. med värdeklassindelning av den offentliga utmeiljön i 

Gottsunda. 


Slutsatser och rekommendationer 

Förvaltandet av kommunens friytor (allmän plats, park- och naturmark) 

kan grovt indelas i tre skeden. Det första är stadsplaneringen. Här struktureras 

och dimensioneras ytorna. Det andra är ”plats”-utvecklingen. Här 

ges friytorna form och gestalt som uppfyller önskvärda syften. Det tredje 

är skötseln, parkskötseln och naturvården. Här vårdas ytorna genom drift 

och underhåll, så att de upprätthåller önskvärda kvaliteter. Sociotopkartan 

har bäring på alla dessa tre skeden, med viss betoning på de två första. 

Sociotopkartan avser vägleda både planering, dimensionering och utformning 

av den offentliga utemiljön, vare sig det är torg, parker och naturområden. 

Rekommendationer för stadsplaneringen 

En inledande rekommendation för stadsplaneringen är att på ett kreativt sätt ta 

till sig dessa brukarundersökningar. Det finns inga självklara svar på hur bruksvärdena 

eller önskemålen ska formges. På ett mycket övergripande plan kan det 

sägas att gottsundaborna vill ha mer av allt, förutom möjligen natur. Dock vill 

de helst inte förlora naturkänslan i bebyggelsen. 

Gottsunda, som nästan alla modernistiska förortsområden i svenska storstäder, 

står nu inför en förtätning, en förtätning som med nödvändighet är fysisk, men 

som också måste vara kvalitativ. När nya hus och gator anläggs måste också 

nya och bättre grön- och friytor skapas. Inte bara därför att fler har att dela på 

mindre utan också för att fler kräver mer. 

I Uppsalas parkprogram från 2002 står det att ”alla Uppsalabor ska efter 7-8 

minuters promenad kunna nå en stadsdelspark eller kvarterspark”. I meter 

motsvarar 7-8 minuter ca. 300 meter för en frisk vuxen. Med kvarterspark 

menas en park på 1-5 ha med möjlighet att ”fika, sola, leka och spela boll”. 

Denna allmänna rekommendation kan ge en grov indikation på om det finns 

bristområden. I Stockholms parkprogram finns en något mer detaljerad rekommendation, 

som utgår från sociotopkartans bruksvärdesbegrepp. 

• Inom 200 m: grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen 

• Inom 500 m: blomprakt, bollspel, folkliv, parklek, picknick 

• Inom 1 km: bad, båtliv, djurhållning, evenemang, fiske, löpträning, odling, 

pulka, ridning, skridsko, skidor, skogskänsla, uteservering, utsikt, vattenkontakt, 

vild natur 

Med utgångspunkt från dessa riktlinjer har Spacescape gjort en konceptskiss på 

hur Gottsunda skulle kunna förtätas, med bibehållande av värdefulla utemiljöer 

och en samtidig utveckling av ny parkmark där det verkligen behövs. 

49 


50 

Urbana analyser & strategisk design 

Spacescape konceptskiss 

060927 


Parkstrukturen i Gottsunda föreslås byggas upp av ett lokalt nät av sammanlänkade 

platser. Detta nät är sedan länkat till de regionala naturstråken Gula 

stigen och Gottsundagipen. Förtätning sker längs vägar och på dåligt utnyttjad 

grönyta. Handeln ges möjlighet att expandera i gatuplan längs stråk ut från 

Centrum, vilket gör att handeln kommer fler gottsundabor till del, samt att 

gottsundaborna själva kan etablera sig vid dessa handelstråk. Många undviker 

idag gångstråken genom naturmark och gångtunnlar. Med konceptskissens nya 

sammanhängande gång- och gatusystem förbättras orienterbarheten mellan 

bostadsområdena, vilket tillsammans med omgivande nya verksamheter kan 

bidra till en ökad trygghet i det offentliga rummet. 

Den stora problematiska frågan om parkeringen, som idag påtagligt stör och 

förstör Gottsundas mest centrala och strategiska offentliga rum vid Centrum, 

kan lösas genom att parkeringen förläggs på Centrumbyggnadens tak samt 

genom parkeringshus. 

Detta är möjligheter, vilka borde ligga i både de boendes, besökarnas och 

handlarnas intressen, för att skapa en attraktiv stadsmiljö. För att komma fram 

till de goda utvecklingsidéerna krävs dock att dialogen hålls levande. En öppen 

planprocess är en kunskapsgenererande process som gynnar alla. 

Rekommendationer för parkutvecklingen 

Utifrån vad gottsundaborna själva efterfrågar i utemiljön är det mycket som 

skulle infrias om det tillskapades ett torg vid Centrum, en riktig mötesplats. 

Många av de efterfrågade kvaliteterna kräver anlagda och öppna plana vistelseytor 

och skulle med det föreslagna läget och gestaltning bli en populär mötesplats 

för gottsundaborna. 

Program för ett torg i Gottsunda Centrum 

– efterfrågade kvaliteter av gottsundaborna: 

• Mötesplats 

• Sitt- och picknickytor i gräs 

• Trappor och sittytor, där man samtidigt har nåt att titta på 

• Bänkar och bord 

• Basketplan/streetbasket 

• Evenemangsplats 

• Läktare som amfiteater 

• Scen 

• Plats för uteserveringar 

• Vattenkonst (ex. markfontäner) 

• Blomrabatter 

• Bouleplan 

• Klätterlek 

• Skatepool/skate-landskap 

• Plats för marknadstånd 

51 


52 

Bild: Visionscollage för Gottsunda torg. 


Bild: Planskiss för Gottsunda torg 

53 


54 

Vid utveckling av ny utemiljö är det oerhört viktigt att sociotopkartan och 

dess undersökningar utgör underlag. Lika viktigt är att landskapsarkitekturen 

utformas i nära dialog med berörda. Det handlar inte om att Gottsundaborna 

själva ska skissa, utan att de ska vara med och tänka och tycka om olika förslag 

och alternativa innehåll. Goda platser skapas med kunskap ur dialog. 

Rekommendationer för skötseln 

De kvaliteter som gottsundaborna efterfrågar är i allmänhet skötselskapande, dvs. 

de innebär en ökad skötsel. Det verkar inte som man är särskilt intresserad av att 

naturmarken ska skötas bättre. Det är snarare mer använd parkmark man vill ha. 

Med en förtätning och ett ökat parkinnehåll skapas dock större kostnader för 

parkskötseln. Dessa kostnader borde ses som ett naturligt led i stadsutvecklingen. 

En uppgradering av den offentliga utemiljön kostar. För att lätta på kostnaderna 

kan man dels utforma utemiljön mer kostnadseffektivt. Ekologisk design och 

smarta bevattningslösningar kan göra den dagliga skötseln enklare. Ett annat sätt 

är att privatisera marken och upprätta t.ex. koloniträdgårdar och odlingslotter. 

Det nya torget skulle kunna delfinansieras av handlarna i Centrum. 


Bilagor 

Bilaga 1 - möjligheteter till vidare 

studier 

Space syntax-analys 

Med en analys av gång- och gatunätets övergripande 

tillgänglighet och orienterbarhet kan stadsstrukturens 

inverkan på rörelsemönster, potential för 

otrygghet och strategiska platser för handel undersökas. 

Analysen kan både bidra med att klargöra det 

befintliga stadsstrukturens effekter och utvärdera 

kommande planförslag utifrån uppsatta mål. 

Analysen utförs med Space syntax-metodik där 

stadsrummen representeras med siktlinjer, vilket gör 

det möjligt att studera närhet och avstånd mellan 

olika stadsrum, så som människor upplever det. 

Space syntax-analyser har nyligen använts i planeringen 

av Slussen, Nationalstadsparken och den nya 

stadsdelen kring Norra Station i Stockholm. 

Park- och naturtillgångsanalys 

I den pågående planeringsprocessen, som kännetecknas 

av dialog med berörda, krävs också fördjupande 

analyser som kan synliggöra helheten, sätta dialogen 

i ett övergripande perspektiv. Vid stadsförtätning 

har ny forskning från KTH i Stockholm visat att 

det först och främst är tillgången på parker och 

natur som är den viktiga stadsplaneringsfrågan. Det 

betyder att det inte räcker med att studera hur stora 

grönområdena är och vilka kvaliteter de har, vilket 

här undersökts med sociotopkartan, utan även hur 

människor kan nå dessa grönområden. 

Ny GIS-teknik gör det möjligt att i detalj mäta 

tillgången från varje enskild adress/fastighet till 

omkringliggande grönområden, med hänsyn tagen 

till olika barriärer. Utgångspunkten för dessa analyser 

är fastslagna riktlinjer i kommunala parkprogram 

och eventuella bruksvärden i sociotopkartan. Detta 

har gjorts i flertalet planprojekt i Stockholms stad; 

t.ex. Örby, och Mariehäll. 

Analyserna avser vara ett kunskapsstöd under 

planprocessen. Nya planalternativ kan kontinuerligt 

prövas med dessa tillgångsanalyser, för att se i vilken 

grad planerna uppfyller kommunens riktlinjer och 

målsättningar. 

Bild: integrationsanalys och otrygga platser och rörelserstråk i Mariehäll 

(Stockholm). 

Bild: Mariehäll Place syntax-analys av tillgång till rofylldhet i Mariehäll 

(Stockholm). 

55 


56 

Bilaga 2 - favoritplatser som nämndes i 

enkätundersökningen 

Alnäs strandpromenad 

Arbetsvägen Gottsunda-Rosendal-Ackis (utanför stadsdelen) 

August Södermans väg 

Bakom OK-macken 

Bandstolen 

Bandstolsvägen 

Blomdahls väg 



Centrum - badhuset 

Centrum - biblioteket 

Centrum och området ner mot Cellovägen 

Centrum - tennishallen 

Egna villatomten 

Ekoln (utanför stadsdelen) 

Fiolbacken 

Fårhagarna mot Ultuna 

Gipen-Gula stigen-Vårdsätra skog 

Gottasundagipen-Hågadalen 


Gottsundagipen - ”stråket” 

Gottsundagipen - bollplanerna 

Gottsundagipen - brynet 

Gottsundagipen - fotbollsplanerna 

Gottsundagipen - gångvägarna där elmoppe kommer fram 

Gottsundagipen - kolonilotten 

Gottsundagipens cykelvägar 

Gottsundagipen - Vårdsätraskogen 

Graneberg - Krogen (utanför stadsdelen) 

Granelid, Lyssne ängar 

Grönområdet bakom bäcklösaskolan 

Gula stigen 

Gula stigen - en bit av den 

Gula stigen - skogen 

Gula stigen, hästhagarna vid Valsätravägen 

Gångstråket söder om Valthornsvägen 

Gångvägarna 

Gångvägen mellan Bandstolsvägen. och Centrum 

Gårdarna på Blomdahls väg 

Hamnen i Skarholmen (utanför stadsdelen) 

Hamnen i Skarholmen 

Hemma i lägenheten 

Hundpromenad Lillskogen-Valsätra 

Hågadalen (utanför stadsdelen) 

Hågadalen, Nåsten (utanför stadsdelen) 

Hökparken-Finkparken 

Kohagarna öster om Hugo Alfvéns väg, mellan Cellovägen och 

Ultuna 

Lekparken vid bostadens tvättstuga 

Lekplatsen mellan Cellovägen och U. B:s väg, gamla hängbron 

Linbanan vid Peterson-Bergers väg 

Lurbo (utanför stadsdelen) 

Mellan Gottsundaskolan och tennishallen 

Musikvägen 

Mälarstranden (utanför stadsdelen) 

Naturen 

Norby (utanför stadsdelen) 

Promenadrunda ner mot Sunnersta 

Runt Bandstolsvägen 

Runt musikvägen 

Skogen 

Skogsdunge vid Valthornsvägen 

Skogsplätten vid lekplatsen 

Skolgården -idrottshallen 

Stadsparken (utanför stadsdelen) 

Steneberg 

Stenhammarsparken 

Stora fritidsgården 

Stranden vid mälaren 

Stranden vid mälaren (utanför stadsdelen) 

Sunnerstagropens omgivningar (utanför stadsdelen) 

Sunnerstaviken vid herrgården (utanför stadsdelen) 

Treklangens skolgård 

Trädgårdsstadens elljusspår 

Ultunagärdet, bakom Malma backe, Gula stigen 

Utetennisplanen 

Valsätraskogen 

Villorna bakom Gipen 

Vårdsätra - ”Pumpen” 

Vårdsätra - vattnet och skogen 


Vårdsätraskogen/Gottsundagipen 

Vårdsätraskogen - skogsslingan 

Vårdsätraviken/på vintern Vårdsätraskogen 

Årike Fyris (utanför stadsdelen) 

Öster om Slädvägen mot Ultuna 


Bilaga 3 - övriga intervjukartor 

Anteckningar från intervjuer med Gottsundas förskolor, 

mars-april 2006 

57 


58 

Anteckningar från intervju HSO-medlemmar 

boende i Gottsunda, 17/5, år 2006 

Anteckningar från intervju med elevråden för låg- och 

mellanstadium på Bäcklösaskolan, 13/3 2006 


59 


60 


Anteckningar från intervju Idrottsskolan 30/3, 

17/5, år 2006 

61 


62 

Anteckningar från intervjun med medlemmar i 

Kulturföreningen Raffi, 20/5-06. 

Anteckningar från intervju med personal ungdomar 

från KFUK-KFUM fritidsgård och fritisklubb 18/5 och 

19/5 2006 


Anteckningar från intervjuerna med ungdomar 16-20 år och 

ledare på La Softa, ungdomsförening, 14/3 och 21/3 2006. 

63 


64 


Anteckningar från intervju med medlemmar från Hyresgästföreningen, 

boende i Gottsunda, 3/4 och 10/4 2006 

Anteckningar från intervju med äldre gottsundabor, 

18/4 och 4/5 2006 

65 


Urbana analyser & strategisk design 

Fritids- och naturkontoret

Gottsundabornas gemensamma rum - Spacescape

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?