Phrenicus nummer 3 - Schizofreniförbundet
Phrenicus nummer 3 - Schizofreniförbundet
Phrenicus nummer 3 - Schizofreniförbundet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Phrenicus</strong><br />
intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, schizofreniförbundet<br />
<strong>Phrenicus</strong> nr 3 • 2012 1<br />
Medlemstidning nr 3 - 2012<br />
”Viktigt<br />
med<br />
goda<br />
möten”<br />
Cecilia Brain<br />
Överläkare<br />
Sid 4-5<br />
RAPPORT: Patienter har tänkvärda synpunkter<br />
PERSONPORTRÄTT: Bo-Göran blev lycklig igen<br />
UTBILDNING: Diskriminering ska synliggöras
2 Medlemsbladet<br />
Utgivare<br />
Intresseförbundet för personer<br />
med schizofreni och liknande<br />
psykoser, <strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
Ansvarig utgivare<br />
Per G Torell, förbundsordförande<br />
tel. 0704-82 80 01<br />
Innehåll<br />
Tidningen ska spegla förbundets<br />
själ och skildra situationen för<br />
anhöriga och personer med<br />
psykisk sjukdom. Phren är det<br />
grekiska ordet för själ.<br />
Antal <strong>nummer</strong><br />
<strong>Phrenicus</strong> kommer ut fyra gånger<br />
per år och skickas ut till alla förbundets<br />
medlemmar.<br />
Redaktionskommitté<br />
Sture Andreasson<br />
Kent Blomnell<br />
Ulla Elfving Ekström<br />
Per G Torell<br />
Redaktör<br />
Kristina Kleinert<br />
redaktion@schizofreniforbundet.se<br />
Layout<br />
Kristina Kleinert<br />
Adress<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
Hantverkargatan 3G,<br />
112 21 Stockholm<br />
tel 08-545 559 80<br />
fax 08-545 559 81<br />
office@schizofreniforbundet.se<br />
www.schizofreniforbundet.se<br />
Omslag<br />
Foto: Kristina Kleinert<br />
Upplaga<br />
4000 ex<br />
Manusstopp<br />
Nr 4, 2012<br />
Manusstopp 2012-11-15<br />
Utgivningsdag 2012-12-07<br />
Tryck<br />
Exaktaprinting AB<br />
Villkor<br />
Gästskribenter står själva för sina<br />
åsikter. Redaktionen ansvarar inte<br />
för insänt material och vi redigerar<br />
ibland. Använd max 800 tecken för<br />
insändare. Citera oss gärna - men<br />
glöm inte att namnge källan.<br />
Per G:<br />
Vårt engagemang<br />
är förbundets själ<br />
Välkommen tillbaka från sommaren!<br />
Regn och sol om vartannat.<br />
Kanske lite för mycket regn. Det<br />
må vara hur som helst. Nu har du<br />
igen ett nytt <strong>nummer</strong> av <strong>Phrenicus</strong><br />
i din hand. Tidningen ska spegla<br />
vårt förbunds själ. Hur gör den<br />
det på bästa sätt? Skriv, ring till<br />
redaktör Kristina och berätta.<br />
Den 26 maj hade FPS Skaraborg<br />
20-årsjubiléum. Kent Blomnell<br />
från Förbundsstyrelsen deltog.<br />
Man diskuterade bland mycket<br />
annat anhörigutbildning och hade<br />
en hel del frågor om vårt gemensamma<br />
program ”Prospect”.<br />
Den 25 augusti deltog Ulla<br />
Elfving Ekström, Inger Nilsson<br />
och undertecknad från Förbundsstyrelsen<br />
i 25-årsjubiléum hos<br />
FPS Örebro. Vi fick en skildring<br />
av den stora verksamhet som<br />
den föreningen har. De har stor<br />
kompetens när det gäller boende<br />
för psykiskt funktionshindrade.<br />
De driver ett eget sådant och har<br />
också en anhörigkonsulent.<br />
I dagens tidning ser vi ett<br />
reportage om Bo-Göran Trulsson,<br />
som använder sin konstnärliga<br />
förmåga för att hantera det han har<br />
erfarenhet av.<br />
När vi alla tillsammans möts<br />
och visar vårt engagemang, då<br />
speglar vi förbundets själ. Vi<br />
kan vara mycket stolta över allt<br />
som görs runt om i vårt land. Det<br />
är svårt att gradera vad som är<br />
viktigast på djupet. En stor verksamhet<br />
i en stor förening eller en<br />
varm personlig atmosfär i en liten<br />
förening där man i vänskap stöder<br />
varandra.<br />
Allt behövs och skall inte spelas<br />
ut mot vartannat.<br />
I höst har jag förmånen att<br />
få göra besök hos föreningen i<br />
Västerås i början på oktober och<br />
även träffa anhörigkonsulenter<br />
där och i Nyköping. Jag kommer<br />
också att leda en prospectcirkel<br />
för anhöriga i Malmö-Lund, och<br />
mycket annat.<br />
Samtidigt är det viktigt att<br />
uppmärksamma Psykiatrilagsutredningen,<br />
frågan om Personliga<br />
Ombud och projektet Bättre Vård<br />
Mindre Tvång, med mera.<br />
Lycka till med allt vad ni håller<br />
på med i våra olika föreningar!<br />
Per G Torell<br />
Förbundsordförande
<strong>Phrenicus</strong> nr 3 • 2012 3<br />
Ensidig behandling<br />
Många patienter med schizofreni<br />
anser att medicinering<br />
har en för dominerande<br />
plats i behandlingen. För<br />
att uppnå bra behandlingsresultat<br />
är en fast personlig<br />
relation minst lika viktig,<br />
visar en rapport från Statens<br />
beredning för medicinsk<br />
utvärdering, (SBU).<br />
Det framgår i den del av rapporten<br />
som handlar om patienternas röst<br />
och delaktighet. Lennart Lundin,<br />
psykolog och verksamhetssamordnare<br />
på Psykiatri Psykos vid<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
i Göteborg, är en av dem som för<br />
SBU:s räkning gått ige nom den<br />
forskning som främst handlar om<br />
schizofreni.<br />
- Vi fann 35 forskningsartiklar<br />
som handlade om schizofreni och<br />
patientens delaktighet, och som<br />
fyllde hyggliga kvalitetskrav. De<br />
flesta var kvalitativa studier, säger<br />
Lennart Lundin.<br />
Studierna kommer från olika<br />
länder, främst västerländska, och<br />
innefattar patienter i olika åldrar,<br />
kön och sociala kontexter. Även<br />
om synen på psykiskt sjuka och<br />
psykiatrisk vård kan vara olika<br />
mellan länder så menar författar-<br />
na till SBU:s rapport att samma<br />
mönster i resultaten går igen från<br />
land till land.<br />
Återkommande är en önskan<br />
om värdighet, att bli bättre<br />
lyssnade på och att det ges tid och<br />
intresse för patien ten. Flera av<br />
studierna visar också att personer<br />
med schizofreni både är kvali -<br />
ficerade och har rimliga och tänkvärda<br />
synpunkter på hur vården<br />
ska bedrivas.<br />
- Visst finns det vissa svårigheter<br />
som beror på dessa patienters<br />
ofta annorlunda verklighetsupp-<br />
- Patienterna frågar efter socialt<br />
och psykologiskt stöd, säger psykolog<br />
Lennart Lundin.<br />
fattning, men ge nerellt sett har de<br />
kloka tankar, som är relevanta för<br />
att uppnå förbättringar, säger Lennart<br />
Lundin, och fortsätter:<br />
- Det handlar ofta om en<br />
önskan att uppnå en bättre kommunikation<br />
och en kontinuitet<br />
i relationen till personalen. Det<br />
upplevs som en viktig aspekt<br />
för återhämtningen. Läkemedel<br />
anses av många som otillräckliga.<br />
Generellt sett efterfrågas en mer<br />
holistisk behandling, med insatser<br />
som riktas mot såväl sym tomen<br />
som mot livssituationen, med<br />
socialt och psykologiskt stöd.<br />
Personer med schizofreni<br />
lever i genomsnitt 20 år kortare<br />
än andra och granskningen visar<br />
visserligen att antipsykotiska läkemedel<br />
minskar dödligheten i den<br />
här patientgruppen. Men i rapporten<br />
riktas kritik mot bristen på<br />
bra forskning om långtidsuppföljningar<br />
vid läkemedelsbehandling.<br />
Metoderna som använts i studierna<br />
har ofta varit otillförlitliga<br />
och gamla studier visar i många<br />
fall resultat som går på tvärs mot<br />
resultat i nyare studier.<br />
Text: Peter Örn, frilansjournalist<br />
Foto: Kristina Kleinert<br />
Försök med arbete<br />
Fler kommuner har i år<br />
fått statliga pengar för att<br />
underlätta för personer med<br />
psykisk funktionsnedsättning<br />
att hitta meningsfull<br />
sysselsättning. Det är en<br />
försöksverksamhet som<br />
utgår från individens egna<br />
önskemål och val.<br />
Modellen kallas IPS (Individual<br />
Placement Support) och är<br />
internationellt utvärderad. Den<br />
är evidensbaserad för personer<br />
med schizofreni som står utanför<br />
arbetsmarknaden.<br />
Grundtanken är att hjälpa personer<br />
till ett arbete med lön och<br />
att ge stöd på arbetsplatsen som<br />
är anpassat efter individen. Det<br />
statliga stödet ska stimulera kommunernas<br />
metodutveckling, stöd<br />
till arbetsgivare och precisering<br />
av innehållet i arbetet/sysselsättningen.<br />
För att detta ska bli framgångsrikt<br />
krävs att kommuner,<br />
landsting, Arbetsförmedlingen och<br />
Försäkringskassan samverkar. Det<br />
är också viktigt att ta tillvara brukarorganisationernas<br />
kunskap och<br />
erfarenhet, anser Socialstyrelsen<br />
som fördelar pengarna.<br />
Totalt har regeringen anslagit<br />
35 miljoner kronor per år under<br />
åren 2011-2013. 32 kommuner har<br />
hittills beviljats medel, varav 16 i<br />
år. De nya är: Finspång, Göteborg,<br />
Helsingborg, Jönköping, Karlstad,<br />
Linköping, Malmö, Malå, Nyköping,<br />
Sigtuna, Skellefteå, Sorsele,<br />
Södertälje, Uddevalla, Uppsala<br />
och Örebro.<br />
Förra året fick Gnosjö, Karlskrona,<br />
Lekeberg, Lund, Munkfors,<br />
Mölndal, Sala, Sollefteå, Stockholm,<br />
Svenljunga, Söderhamn och<br />
Värmdö del av det öronmärkta<br />
statsbidraget.<br />
Text: Marianne Hühne von Seth
4 Medlemsbladet<br />
Verksam behandlingsform<br />
Integrerad Psykiatri är en behandlingsmodell som är bevisat bra för de flesta komplexa<br />
psykiska sjukdomar. Kärnan är resursgruppen som stöttar patienten att uppnå sina mål.<br />
Överläkare Cecilia Brain<br />
arbetar enligt Integrerad<br />
Psykiatri inom Nå Ut-teamet<br />
som är en öppenvårdsmottagning<br />
för patienter<br />
som har en psykossjukdom.<br />
Nå Ut-teamet tillhör<br />
Psykiatri Psykos Sahlgrenska<br />
universitetssjukhuset i<br />
Göteborg.<br />
Hon berättar att idén till<br />
den här typen av behandling<br />
kommer från England.<br />
Sverige gick med i den<br />
internationella forskningen<br />
1994, då studien Optimal<br />
Treatment Project, (OTP)<br />
påbörjades i Göteborg<br />
under ledning av docent<br />
Ulf Malm, Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset.<br />
De internationella<br />
femårsresultaten av studien visar<br />
att symtomen minskar med 41<br />
procent, den sociala funktionen<br />
ökar med 39 procent och närståendebördan<br />
minskar med 48 procent.<br />
- Det bästa med metoden är<br />
resursgruppen och det ansvar som<br />
den förvaltar, säger Cecilia Brain<br />
och fortsätter:<br />
- Resursgruppen är det högsta<br />
beslutande organet där patienten<br />
själv är ordförande när hans eller<br />
hennes mål skall formuleras<br />
och genomföras i samråd med<br />
läkaren, case managern och andra<br />
som patienten har bjudit in. Case<br />
managern har en helhetssyn och<br />
ansvarar för att planerad utredning<br />
och behandling genomförs.<br />
Läkaren förutsätts alltid delta<br />
för att resursgruppen skall bli<br />
ett beslutsfattande och effektivt<br />
forum, förklarar hon.<br />
Resursgruppen formulerar en<br />
vårdplan utifrån patientens egna<br />
”Konsten är<br />
att hitta det<br />
friska i varje<br />
individ.”<br />
Cecilia Brain<br />
önskemål. Gruppen består alltid<br />
av patienten själv, case managern<br />
och psykiatrikern. Därutöver<br />
ingår ofta närstående, psykolog,<br />
sjukgymnast, socionom och olika<br />
representanter för t ex kommunen,<br />
försäkringskassan och arbetsförmedlingen.<br />
På så sätt skapas en<br />
samordnad vårdplan med patientens<br />
egna mål i fokus.<br />
Annika Nilsson blev inlagd<br />
på mentalsjukhus första gången<br />
1980. En depression, sju psykoser<br />
och femton år senare erbjöds hon<br />
Integrerad Psykiatri.<br />
- Det blev vändpunkten<br />
för mig, säger Annika. Den<br />
stora skillnaden var att<br />
personalen började lyssna.<br />
De tog mig på allvar.<br />
Tillsammans gjorde vi en<br />
noggrann vårdplan.<br />
När Annika var 17 år<br />
drabbades hon av depression<br />
och ett år senare blev<br />
hon inlagd på mentalsjukhus.<br />
Året var 1980. Hon<br />
kunde avsluta gymnasiet,<br />
naturvetenskaplig linje<br />
med höga betyg. Depressionen<br />
läkte dock inte ut.<br />
- Jag fick en medicin<br />
som gjorde mig stel, rastlös<br />
och trött. Jag svullnade<br />
upp och kände inte igen<br />
mig själv, säger hon.<br />
Läkaren trodde att Annika<br />
skulle bli bättre men det blev hon<br />
inte. Läkarbesöken dåförtiden tog<br />
i snitt fem minuter. Vid ett tillfälle<br />
berättade Annika att hon var så<br />
trött.<br />
- Läkaren svarade mig att man<br />
blir pigg av medicinen - inte trött,<br />
berättar Annika.<br />
Annika tappade förtroendet för<br />
läkaren och minskade medicinen<br />
1988. Då fick hon sin första psykos.<br />
Hon fick overklighetskänslor<br />
och isolerade sig. Annika blev<br />
hämtad av polis och tvångsintagen.<br />
Därefter fick hon sammanlagt<br />
sju psykoser och var mycket sjuk.<br />
Först 1994 blev hon tillfrågad<br />
om hon ville delta i OTP-studien,<br />
som utgjorde basen för det samhällsbaserade<br />
psykiatriska vårdprogram<br />
som sedan utvecklades<br />
till Integrerad Psykiatri. Annika<br />
tackade ja.<br />
Nu fick hon fick lära sig om
<strong>Phrenicus</strong> nr 3 • 2012 5<br />
sjukdomen och fick strategier att<br />
hantera symtomen, förstå tidiga<br />
tecken på psykos och att upprätta<br />
en krisplan. Detta för att kunna<br />
avstyra återfall och att ge en bättre<br />
livskvalitet på sikt. Tillsammans<br />
med resursgruppen formulerade<br />
hon en långsiktig plan.<br />
Idag mår Annika bra. Hon har<br />
sjukersättning men arbetar från<br />
och till, senast med utvärdering<br />
av läkemedel på SBU, Statens<br />
beredning för medicinsk utvärdering.<br />
Hon har fått boendestöd<br />
och kognitiv terapi. Annika har<br />
fortfarande sin resursgrupp och<br />
hon har också en pojkvän som hon<br />
lever med.<br />
Text och foto: Kristina Kleinert<br />
Fotnot: Cecilia Brain har fått ett<br />
stipendium på 100 000 kronor<br />
av <strong>Schizofreniförbundet</strong> för att<br />
ta fram en handbok i Integrerad<br />
Psykiatri.<br />
FAKTA:<br />
Samma metoder och strategier<br />
som utgör Integrerad<br />
psykiatri rekommenderas i<br />
Socialstyrelsens Psykosociala<br />
riktlinjer för personer<br />
med schizofreni och liknade<br />
psykoser.<br />
Psykiatri Psykos, Sahlgrenska<br />
universitetssjukhuset i<br />
Göteborg, har beslutat att<br />
implementera modellen. På<br />
många håll i landet finns<br />
utbildningar i Integrerad<br />
Psykiatri och metoden<br />
används över hela landet i<br />
varierande grad. Karlstad<br />
universitet och Evidens AB<br />
administrerar utbildningar i<br />
Integrerad Psykiatri.<br />
Behandlingsformen är<br />
kostnadsneutral vilket innebär<br />
att den inte är dyrare<br />
än sedvanlig psykiatrisk<br />
öppenvårdsbehandling.<br />
Utbildning ska synliggöra<br />
diskriminering<br />
Hälften av personerna som deltagit i en studie upplever<br />
sig diskriminerade av sin familj. Personer med psykiska<br />
funktionshinder ska nu kunna få utbildning så att de<br />
bättre kan få sin rätt prövad vid fall av diskriminering.<br />
- Få anmäler diskriminering på grund av psykisk ohälsa, säger Vida Paridad,<br />
Diskrimineringsbyrån, här i samspråk med Anki Sandberg, NSPH.<br />
Det är studieförbunden, personliga<br />
ombud, Diskrimineringsombudsmannen,<br />
(DO) och diskrimineringsbyråer<br />
som ska ge stöd och<br />
utbildning på uppdrag av attitydprojektet<br />
Hjärnkoll och nätverket<br />
Nationell samverkan för psykisk<br />
hälsa, (NSPH).<br />
Studien, som gjordes förra året<br />
på uppdrag av Hjärnkoll, kom<br />
fram till att cirka hälften av de tillfrågade<br />
personerna med psykisk<br />
ohälsa upplevde sig diskriminerade<br />
av sin familj och var tredje<br />
av sin partner. Drygt hälften sade<br />
att de blivit diskriminerade inom<br />
den psykiatriska vården.<br />
- Det måste bli ett slut på den<br />
diskriminering som pågår mot<br />
personer med psykisk ohälsa,<br />
anser Anki Sandberg, samordnare<br />
på NSPH.<br />
– Medlemmar berättar att när<br />
de sökt vård för somatiska åkommor<br />
och läkaren sett i journalen<br />
att de har psykiska problem händer<br />
det att man utan närmare undersökning<br />
överförs till psykiatrin.<br />
Fysisk ohälsa tas inte på samma<br />
allvar bland dem som bland andra.<br />
Erfarenheterna från tre års<br />
arbete med att förändra attityder<br />
har lett till att Hjärnkoll kommer<br />
att ha ett tydligare fokus på diskrimineringsfrågor<br />
för att förmå<br />
människor att ändra sitt beteende<br />
gentemot dem med psykisk ohälsa.<br />
Genom det hoppas man också<br />
få igång en diskussion med till exempel<br />
vårdgivare och arbetsgivare<br />
om vad man kan respektive inte<br />
kan göra mot personer som har en<br />
psykisk funktionsnedsättning.<br />
– Det tydligaste beviset på om<br />
Hjärnkolls kampanj varit framgångsrik<br />
är om vi kan påverka<br />
samhället så att personer med psykisk<br />
ohälsa inte upplever sig lika<br />
diskriminerade som tidigare, säger<br />
Rickard Bracken på Hjärnkoll<br />
En projektledare kommer nu att<br />
arbeta tillsammans med Hjärnkoll,<br />
NSPH och studieförbunden<br />
för att ta fram en utbildning för<br />
personer med psykiska funktionsnedsättningar,<br />
i syfte att öka deras<br />
kunskaper om sina rättigheter.<br />
Text och foto: Tommy Engman
6 Medlemsbladet<br />
Bo-Göran Trulsson blev lycklig igen<br />
Han var mitt i karriären och hade en fin familj. Allt slogs sönder när schizofrenin bröt ut och<br />
livet förvandlades till ett inferno. I dag är Bo-Göran Trulsson tillbaka i en värdig tillvaro med<br />
många glädjeämnen, där den egna kreativiteten haft en läkande inverkan.<br />
Bo-Göran Trulsson är 61 år och<br />
bor i Trelleborg. Där tar han emot<br />
på den dagliga verksamheten<br />
Kärnan, som är en fast punkt för<br />
honom och andra med psykiska<br />
funktionshinder.<br />
- Kärnan är jätteviktig för mig.<br />
Här har jag vänner och rutiner. I<br />
dag har jag ett rikt liv och känner<br />
mig privilegierad för att jag kommit<br />
tillbaka så väl och bli lycklig<br />
igen.<br />
Bo-Göran Trulsson har skrivit<br />
om sitt liv i en skrift som heter<br />
just ”Lycklig igen” och som illustreras<br />
av en serie bilder där han<br />
åskådliggör förloppet i en serie<br />
där betraktaren får följa honom på<br />
hans livsresa.<br />
- Syftet med boken och tavlorna<br />
har bland annat varit att dela<br />
med mig av mina upplevelser och<br />
”Ingen märkte<br />
något men en dag<br />
klappade jag ihop,<br />
sprängfylld av tankar.<br />
Jag ville inte ta<br />
tabletter utan gick<br />
i psykoanalys.”<br />
kunna ge andra som är drabbade av<br />
psykisk sjukdom hopp om en förändring,<br />
säger Bo-Göran Trulsson.<br />
Hans liv såg helt annorlunda ut<br />
då sjukdomen bröt ut. Bo-Göran<br />
Trulsson är socionom och han var<br />
på åttiotalet med om att bygga upp<br />
den uppmärksammade förlägg-<br />
Från ett liv i<br />
kaos, sjukdom<br />
och missbruk<br />
kom Bo-Göran<br />
Trulsson<br />
tillbaka till<br />
livet. Hans<br />
konstnärliga<br />
skapande har<br />
fungerat som<br />
en katalysator<br />
och i skriften<br />
”Lycklig igen”<br />
beskriver han<br />
sin livsresa.<br />
ningen för kinesiska båtflyktingar<br />
som kom till Sverige via Vietnam.<br />
Senare blev Bo-Göran chef för<br />
rehabiliteringsavdelningen i en<br />
stiftelse som framgångsrikt sålde<br />
rehabiliteringstjänster till Försäkringskassan.<br />
- Jag var gift med en underbar<br />
kvinna och hade två fina barn. Vi<br />
bodde i villa i Anderslöv och jag<br />
kände mig tillfreds.<br />
Men när Bo-Göran Trulsson<br />
tänker tillbaka minns han att han<br />
fick en förnimmelse av att något<br />
var fel. Det var i mitten av nittiotalet<br />
då det var tufft att vara chef.<br />
I arbetet ingick bland annat att<br />
lägga ner hela avdelningar.<br />
- Det som först var omärkbart<br />
blev mer märkbart. Jag kände<br />
motvilja, drog mig undan, ville<br />
inte svara i telefon. Ingen märkte
<strong>Phrenicus</strong> nr 3 • 2012 7<br />
något men en dag klappade jag ihop, sprängfylld av tankar.<br />
Jag ville inte ta tabletter utan gick i psykoanalys.<br />
Först fick Bo-Göran diagnosen depression, men det<br />
skulle bli värre. Han blev akut sjuk och var så dålig att<br />
han blev inlagd på S:t Lars psykiatriska klinik i Lund.<br />
Han var våldsam och blev tvångsomhändertagen och var<br />
inlagd i tre veckor med tung medicinering mot psykos.<br />
Nu började en lång tid av oförmåga att klara sig själv,<br />
nya läkare, nya mediciner. Bo-Görans fru stöttade honom.<br />
Han kom tillbaka till arbetet, där fungerade ingenting.<br />
I psykoanalysen trodde Bo-Göran att samtalen gick ut i<br />
direktsändning i radio och att han var utsatt för en världskomplott.<br />
Till slut höll inte äktenskapet längre och skilsmässan<br />
var ett faktum. Diagnosen hade nu ändrats till schizoaffektivt<br />
syndrom. De närmaste åren var en ändlös räcka<br />
av dagar med inläggning på sjukhus varvat med svåra<br />
perioder hemma i lägenheten.<br />
- Då började jag dricka kopiöst, flera flaskor om dagen<br />
i kombination med stora mängder tabletter. Jag hade 28<br />
olika sorters tabletter.<br />
Till en början drack Bo-Göran bara på helgerna men<br />
till slut varje dag och han var oförmögen till att ta hand<br />
om sig själv. Ett halvår senare började han röka, hundratals<br />
cigarretter om dagen.<br />
Till slut blev han akut intagen och skickades vidare till<br />
Beroendecentrum vid universitetsjukhuset i Malmö.<br />
- Det blev en vändpunkt. När jag satt i rökrummet med<br />
de andra patienterna kände jag att jag inte kunde fortsätta.<br />
Allt kretsade kring hur man skulle kunna komma runt antabusbehandling<br />
så att man skulle kunna dricka i alla fall.<br />
Dagen efter bad Bo-Göran en tvivlande läkare att få bli<br />
utskriven. Sedan dess har han inte druckit en droppe och<br />
cigarretterna har bytts mot snus. Han minns ingen abstinens<br />
och sakta började konturerna av ett liv ta form.<br />
- Utan min kontaktperson Agneta hade detta inte varit<br />
möjligt. Henne har jag haft sedan början på 2000-talet<br />
och hon är allt för mig. Vi har varit i London tillsammans<br />
och besökt min vuxna dotter, en oförglömlig upplevelse.<br />
- När vi var på Tate-galleriet och jag beundrade<br />
konstverken sa Agneta ”du kan också måla Bo-Göran”.<br />
Jag hade målat lite som tonåring och jag tog upp det igen.<br />
Mina bilder skildrar mitt liv, genom sjukdomstiden och<br />
fram till att ljuset kom tillbaka.<br />
I dag har Bo-Göran också en fin relation till sin förra<br />
fru och de har telefonkontakt varje vecka. Han är förtidspensionär<br />
och är väl medveten om att han för alltid<br />
kommer att vara mycket skör. Med medicinering och en<br />
lugn och strukturerad livsföring kan Bo-Göran känna att<br />
livet har återvänt.<br />
- Jag har ett rikt liv som jag kan hantera och jag är så<br />
tacksam, säger han.<br />
Text och foto: Marianne Hühne von Seth<br />
Fotnot: ”Skriften Lycklig igen” kan beställas genom<br />
Söderslätts bokhandel, www.soderslatts.se<br />
Vill du hjälpa till att fi xa<br />
i trädgården, Vera?<br />
Söker du särskilt boende<br />
eller plats på<br />
ett korttidsboende?<br />
På våra boenden får du ett stöd som är<br />
särskilt anpassat efter dina egna behov<br />
och önskemål om exempelvis utbildning<br />
eller arbete. Det fi nns möjlighet till rehabilitering<br />
där ett mål t ex kan vara att du<br />
skall kunna fl ytta tillbaka hem igen.<br />
Vi kan också hjälpa dig med träning och rehabilitering,<br />
t ex inför att återgå till ett tidigare<br />
boende och arbete. När du bor hos oss<br />
får du möjlighet att samtala så mycket du behöver.<br />
Vi har hög kompetens inom beteendevetenskap<br />
och medicin. Du får självklart göra<br />
saker som du är intresserad av. Vi lagar mat<br />
tillsammans, ser på fi lm, spelar spel, är ute i<br />
skog och vid hav. Du som kan och vill arbeta<br />
får också stöd att göra det.<br />
Om du vill veta mer – kontakta oss på<br />
08-310 330 så lotsar vi dig till rätt person.<br />
Annons<br />
Nej, jag<br />
pluggar.
A120823T1731-13533-SWE-00<br />
Närheten som<br />
halvtidsjobb<br />
– en studie om anhörigas insatser<br />
vid psykossjukdom<br />
Deltagare i studien var 107 personer med schizofreni eller liknande<br />
psykossjukdomar och 118 av deras närmaste anhöriga. Studien, som<br />
genomfördes vid nio psykiatriska öppenvårdsmottagningar, visade att<br />
anhörigas insatser i tid motsvarar en ordinarie halvtidstjänst och kostar<br />
cirka 14 procent av den anhöriges genomsnittliga bruttoinkomst.<br />
Studien är publicerad i International Journal of Social Psychiatry och<br />
kan läsas i sin helhet på http://isp.sagepub.com/content/<br />
early/2012/01/31/0020764011427239.full.pdf+html<br />
Studien möjliggjordes genom stöd från AstraZeneca och är ett exempel<br />
på hur AstraZeneca stöder forskning som bidrar till kunskap om psykossjukdomar.<br />
AstraZeneca AB<br />
AstraZeneca Sverige, 151 85 Södertälje • Tel 08-553 260 00 • www.astrazeneca.se<br />
Posttidning<br />
B<br />
AVSÄNDARE:<br />
<strong>Schizofreniförbundet</strong><br />
Hantverkargatan 3G,<br />
112 21 Stockholm<br />
Annons