Se den här - Accurat Information

Vattnet i vår kommun 

Viktig information 

om dricksvatten- och avlopps- 

hantering i Nynäshamns kommun 

1 

3.Nynäshamn,nytryck,feb-12.indd 1 2012-02-06 10.14

Vatten – en förutsättning 

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och 

arbetet med att förse vår kommun med gott 

och friskt dricksvatten är något som vi på 

VA-avdelningen anstränger oss för varje dag. 

Vi har till 2012 färdigställt vår reservvattenförsörjning 

som räcker i 5-7 dygn. Allt för att 

säkerställa vattendistributionen. 

Förutom att ha en säker vattenförsörjning 

så är det lika viktigt att ta hand om avloppet 

och på det sättet skydda miljön från påverkan. 

Det är idag många sjö- och havsmiljöer 

som är påverkade av näringsrikt avloppsvatten. 

Därför kommer arbetet att förhindra utsläpp 

att utökas i framtiden. Ett arbete som 

inte bara skyddar miljön utan också skyddar 

våra grundvattentäkter. Många omvandlingsområden 

har krav på ett rent och hälsosamt 

dricksvatten och det integreras i det arbetet. 

Vi är bland mycket annat stolta över vår 

uppmärksammade våtmark Alhagen i Nynäshamn 

som jag kan rekommendera ett besök 

på. Våtmarken har någonting att visa under 

årets alla perioder. På senhösten kan ni passa 

på att besöka mynningen och om ni smyger 

försiktigt så har ni chansen att får se en 

havsöring som är på väg upp till våtmarken 

för att leka. Så bra är den vattenkvalitén som 

vi lämnar ifrån oss efter all rening. 

I den här informationsbroschyren får ni 

reda på i stort hur det fungerar i vår kommun. 

Vill ni veta något mer så finns vi här 

för er och svarar gärna på era frågor. 

Med Vänliga Hälsningar 

Alf Olsson 

VA-chef 

2 


Innehållsförteckning 

Vårt viktigaste livsmedel .....................................................................................................................4 

Vad innehåller vattnet .........................................................................................................................4 

Kvalitet och kontroll ...........................................................................................................................7 

Laboratorier ........................................................................................................................................7 

Vattnets väg i naturen .........................................................................................................................8 

Grundvatten och ytvatten .................................................................................................................10 

Radon ...............................................................................................................................................11 

Vattenledningar .................................................................................................................................12 

Vad händer vid torka .........................................................................................................................12 

Vattenbehandlingsutrustningar .........................................................................................................13 

Anläggning av brunn.........................................................................................................................14 

Salt dricksvatten i egna brunnar .......................................................................................................16 

Det kommunala vattnet i Nynäshamns kommun ..............................................................................18 

Ytvatten från Mälaren ......................................................................................................................20 

Vattenproduktion i Nynäshamn .........................................................................................................21 

Vattenförbrukning .............................................................................................................................22 

Kommunens ackrediterade vattenlaboratorium ................................................................................24 

Avloppshantering ..............................................................................................................................25 

Hushållets vatten .............................................................................................................................26 

Ett reningsverks olika delar .............................................................................................................28 

Enskilda avloppsanläggningar ..........................................................................................................30 

Vad gör vi med slammet? .................................................................................................................31 

Våtmark Alhagen ..............................................................................................................................32 

Avloppet – en del i kretsloppet .........................................................................................................36 

Tillbaka till jorden ..............................................................................................................................37 

Vad kan jag hjälpa till med? ..............................................................................................................38 

Kontakta oss gärna...........................................................................................................................40 

3 


Vårt viktigaste livsmedel 

Vatten är en förutsättning för liv. Vi består själva till 

största delen av vatten och vi behöver vatten varje dag 

– friskt, rent vatten. 

Det mesta får vi i oss via maten. Allt vi äter 

innehåller vatten och när vi lagar mat tillsätter vi 

ännu mer, både hemma i köket och i 

livsmedelsfabriken. 

Ungefär hälften av det vatten vi 

konsumerar kommer från vår 

egen kran, resten köper vi 

som juice, läsk, mjölk och fil, 

öl och andra drick färdiga 

produkter. 

Hur mycket vatten vi 

dricker varie rar. Vuxna får 

det mesta av sitt dricksvatten 

i form av kaffe, te och 

måltidsdrycker, medan det 

är välling som gäller för de 

yngsta. I synnerhet för 

barnen är det viktigt att 

vattnet är bra. 

Vattnets kvalitet beror på hur marken och omgivning en 

är beskaffad. Vattnet innehåller i sig naturligt en mängd 

ämnen som ger god smak. Men det innehåller också en 

del ämnen som vi inte vill ha för höga halter av, t ex klor 

och koppar. Vissa människor är känsligare än andra och 

mer beroende av vattnets kvalitet. Små barn har inte 

vuxnas immunitet mot sjukdomar. 

4 

Om vattnet ser konstigt ut eller luktar illa, ska man 

inte använda det, utan genast ringa till kommu nen. 

Om du har egen brunn kan du få råd hos Södertörns 

miljö- och hälsoskyddsförbund (Smohf). 

Vad innehåller vattnet? 

Äldre och sjuka människor kan vara mer känsliga, 

liksom personer med allergier. 

KLOR 

I stora delar av världen är friskt vatten ingen själv klarhet. 

Det livgivande vattnet är ofta förorenat och epidemier 

uppstår lätt. Så har vi haft det här också. 


Ungefär hälften av vårt dricksvatten 

är grundvatten, och det är oftast 

så bra att ingen rening behövs. Då 

grundvattnet inte räcker till, får man 

använda vatten från våra sjöar och 

vattendrag. 

Detta vatten behandlas i vatten- 

verket så att det blir tjänligt som 

dricksvatten. För att inga farliga bakterier 

ska finnas i vattnet, brukar man 

klore ra dricksvattnet innan det skickas 

ut till hushållen. 

METALLER I DRICKSVATTNET 

Om vatten får stå stilla en tid i 

kopparledningar kan man få för- 

höjda halter av koppar i dricksvattnet. 

Man kan se blågröna missfärg- 

ningar på badrumsporslinet och 

vattnet får en besk eller kärv smak. 

Det finns ett misstänkt samband 

mellan höga kopparhalter och diarréer 

hos spädbarn. Var därför noga med 

att låta vattnet rinna ett tag innan du 

använder det. 

Varmvatten kan innehålla mer 

koppar än kallvatten. 

Man ska aldrig använda varmvatten 

eller vatten som stått länge i ledningarna 

till mat eller dryck, särskilt inte 

för att bereda välling eller modersmjölksersättning. 

Tungmetaller, exempelvis kadmium, 

bly och kvicksilver förekommer som 

miljöföroreningar men ytterst sällan i 

våra kommunala dricksvatten. Oftast 

är halterna så låga att de inte går att 

mäta. 

5 

ÖVERKÄNSLIGHET MOT KLOR 

En del människor är överkänsliga mot 

klor i vatten. Det finns ett enkelt sätt 

att bli av med kloret i sitt kranvatten. 

Om man tillsätter askorbinsyra i vattnet 

så avkloreras vattnet omedelbart. 

Askorbinsyra är C-vitamin och finns 

att köpa som pulver på apotek eller i 

livsmedelsaffär. 

Doseringsmängd: I ett glas vatten 

tillsätts några kristaller askorbinsyra 

och i en liter vatten läggs så många 

kristaller att det motsvarar ungefär 

en kubikmillimeter (knivsudd). I ett 

badkar med vatten hälls 1/4 kryddmått 

askorbinsyra. 


FLUOR 

Fluorid, som i dagligt tal kallas fluor, är 

ett ämne som finns naturligt i marken. 

En liten mängd fluorid i dricksvattnet 

anses vara bra för tänderna eftersom det 

motverkar karies. För mycket kan där emot 

ge fläckar på emaljen. 

MIKROORGANISMER 

Överallt i miljön finns mikroorganismer, 

även i vårt dricksvatten. Vanligast 

är bakterier och mikrosvampar. Miljön i 

vattenledningarna är kall och näringsfattig 

och det innebär att de flesta mikroorganismer 

som är farliga för människan 

sällan trivs och tillväxer i ledningsnäten. 

De epidemier som orsakats av dricksvatten 

under senare år, har oftast berott på 

att avloppsvatten eller annat förorenat 

vatten har trängt in i dricks vattennätet 

genom olyckshändelse. 

Varmvattensystem bör hålla hög 

temperatur för att förebygga risk för 

växt av legionellabakterier, minst 

50 grader vid varje tappställe. 

NITRAT 

Det finns enskilda brunnar med mycket 

hög nitrathalt i vattnet och det kan bero på att 

brunnen ligger nära gödslad jordbruksmark. Barn 

är extra känsliga. Använd därför inte vatten med 

hög nitrathalt till beredning av modersmjölkersättning 

och välling till barn under ett års ålder. 

OLIKA VATTENTYPER 

Man säger att vattnet är hårt när det innehåller 

mycket kalcium och magnesium. 

På tvättmedelspaketen står ofta att man måste ta mer 

tvätt medel om man har hårt vatten. Det beror på att tvättmedlet 

löddrar sämre ju hårdare vattnet är. 

Att vattnet är hårt, kan man se på att det bildas avlagringar 

i till exempel kaffebryggare och kastruller. Man kan 

också få kalkfläckar i tvättställ och badkar. 

I mjukt vatten behöver man inte använda så mycket 

tvätt medel, vilket är bättre för miljön. 

6 

Ett vatten med alltför lågt pH, alltså ett surt vatten, kan 

ge korrosionsangrepp på kopparledningar och ett koppar- 

haltigt dricksvatten. 

Järn och mangan är två andra metaller som kan 

finnas i vattnet. De kommer från marken där vattnet tas 

eller från rostangripna ledningar. Dessa ämnen fälls ut om 

vattnet får stå för länge. Då blir vattnet brunt och om man 

tvättar kläder i det kan de bli fläckiga. Det är inte farligt 

med järn eller mangan men man ska inte behöva dricka 

missfärgat vatten. 


Kvalitet och kontroll 

Livsmedelsverket är central myndighet för alla frågor som 

rör dricksvatten och andra livsmedel. Till upp gifterna hör 

att utforma regler och ange mål för dricks vattenhantering 

och kontroll. 

I kommunerna ansvarar i de flesta fall tekniska kontoret 

för produktion och distribution samt kontroll så 

att vattnet är hälsosamt och rent. Det innebär bl a att 

kvalitetskrav och gränsvärden ska uppfyllas och eventuella 

föroreningar av dricksvattnet förebyggas. 

Vattenverken, där vattnet bereds, betraktas som livs- 

medelsanläggningar och det innebär att Södertörns 

miljö- och hälsoskyddsförbund (Smohf) måste godkänna 

anläggningarna. Vattnet kontrolleras både vid intaget till 

vattenverket, under beredningen och hemma hos konsumenten. 

Vi vill att vårt dricksvatten ska vara gott och rent, inte 

lukta eller se grumligt ut, att det ska vara hälso samt och 

lättillgängligt. Allt detta finns också uttryckt i föreskrifter 

Laboratorier 

Dricksvattenlaboratorierna kontrollerar kommunalt 

dricksvatten och vatten från enskilda brunnar. 

Varje laboratorium har en ansvarig undersökare som 

bedömer dricksvattnets tjänlighet med ledning av bl a 

analysresultaten. 

Man undersöker vattnets utseende, lukt och smak, dess 

pH-värde och vilka halter av olika mikroorga nismer och 

ämnen som finns i vattnet. Hur man ska gå till väga står i 

föreskrifter från livs medelsverket. 

Om du har kommunalt vatten och vill veta vad 

dricksvattnet innehåller där du bor, ring kommu nen. 

Telefon nummer finns på sista sidan i broschyren. 

7 

om dricksvatten. Där finns riktvärden för olika bakterier, 

ämnen och tillsatser såväl som smak, lukt och utseende. 

Dricksvatten innehåller naturligt ett stort antal ämnen. De 

flesta finns dock i så låga halter att det inte är meningsfullt 

att analysera dem. 

Om du har egen brunn har du själv ansvaret och får 

kontrollera din vattenkvalitet. Kommunerna kan bistå med 

rådgivning. 

När man analyserat ett vattenprov ger man ett av tre 

omdömen; tjänligt, som betyder att vattnet är bra för 

det ändamål man tänkt sig, tjänligt med anmärk ning och 

otjänligt. Tjänligt med anmärkning är en varningssignal 

– en upplysning om att man måste utreda orsaken till 

förhöjda värden. Otjänligt är olämpligt att dricka. 

Det är många krav som ska uppfyllas för att ett vatten 

ska betraktas som tjänligt, men i Sverige är vi lyckligt 

lottade och de allra flesta i vårt land har tillgång till bra 

dricksvatten. 

Vattenlaboratorier gör fortlöpande analyser av vårt dricksvatten. 


Vattnets väg i naturen 

DIMMA 

Vattnet på jorden tar aldrig slut. Det är en förnybar naturresurs 

som rör sig i ett kretslopp, och det är fråga om 

stora vattenmängder. Varje dag faller 1.150 kubikkilometer 

nederbörd på jordytan och lika mycket avdunstar. 

Av det som hamnar på land sugs det mesta upp av 

marken. Växtligheten förbrukar nästan allt nederbördsvatten 

under den varma årstiden och lämnar tillbaka det 

till atmosfären genom avdunstning. Under vinterhalvåret 

söker sig vattnet nedåt och förenar sig med grundvattnet, 

som fyller markens alla porer och sprickor. 

Vattnet i våra sjöar och vattendrag bildas till större 

delen av utläckande grundvatten. Hur länge grund vattnet 

stannar i marken varierar. Det finns vatten som bara är 

någon dag gammalt när det pumpas upp eller rinner fram 

i en källa, och det finns vatten som blir kvar under jord i 

många år. 

8 

MOLN 

GRUND- 

VATTEN- 

TÄKTER 

Från de fria vattenytorna avdunstar vattnet och bildar 

moln som ger nederbörd, och på så sätt sluts kretsloppet. 

Ibland gör vattnet avvikelser från sin naturliga väg. Det 

är när människan griper in. Vi anlägger vatten täkter och 

leder in vattnet i våra hus och industrier eller använder 

det till exempel för bevattning. Förr eller senare lämnar vi 

tillbaka det till naturen i mer eller mindre gott skick. 

KVALITETSPROBLEM 

Naturen är tålig och mild och försöker läka och rätta 

till, bl a genom att filtrera bort och neutralisera skadliga 

ämnen i vattnet vid transporten i marken. Men marken 

orkar inte hur mycket som helst. Det är anledningen till 

att vi på en del håll har problem med kvaliteten på vårt 

vatten. Saken blir inte bättre av att vatten är ett utmärkt 

lösningsmedel. Visserligen tar det till sig många för oss 

3.Nynäshamn,nytryck,feb-12.indd 8 2012-02-06 10.15 

GRUN 

VATTEN 

NIVÅ

GRUND- 

VATTEN- 

NIVÅ 

GRUNDVATTNET RÖR SIG 

LÅNGSAMT MOT HAVET 

nyttiga salter och mineraler vid sin färd genom marken, 

men det kan också sätta tungmetaller och andra giftiga 

ämnen i rörelse. 

FÖRSURNING 

Utsläpp av försurande ämnen, framför allt svavel- och 

kväveföreningar sker till största delen vid förbränning 

av fossila bränslen i t ex kraftverk, värmepannor och 

bilmotorer. Under 1900-talet har utsläppen ökat i takt med 

den ekonomiska tillväxten fram till för ca ett decennium 

sedan då trenden bröts i flera europeiska länder, däribland 

Sverige. Orsaken är att högsta tillåtna svavelhalt i olja och 

andra fossila bränslen sänkts och att rökgasrening har 

införts. 

Tyvärr har inte nedfallet över vårt land avtagit i samma 

takt som de egna utsläppen. Luftföroreningarna från 

9 

REGN/SNÖ 

REGNVATTEN SIPPRAR 

NER GENOM MARKEN 

andra länder blåser in över våra gränser. I dag är det bara 

10 % av svavelnedfallet som kommer från inhemska 

källor. 

Nedfallet orsakar försurning av marken vilket kan leda 

till att grundvattnets kvalitet och egenskaper påverkas. Ett 

surt vatten kan orsaka förhöjda metallhalter i dricksvattnet 

pga urlakning, antingen från materialet i vattenledningsrör, 

varmvattenberedare och liknande eller från marklagren. 

Ett surt vatten kan också fräta hål på ledningsrör och 

varmvattenberedare med vattenläckage som påföljd. 


ENSKILD 

GRUNDVATTEN- 

FÖRSÖRJNING 

PUMP 

VATTENTORN 

KOMMUNALT LEDNINGSNÄT 

Grundvatten och ytvatten 

Som råvara för vårt dricksvatten vill vi helst använda 

grundvatten, som har många fördelar. Men det kan vara 

svårt att få tag på grundvatten i tillräcklig mängd för t ex 

kommunal vattenförsörjning. Då måste man istället använda 

ytvatten, som visserligen ofta finns i stora kvantiteter 

men som kan behöva en ganska om fattande beredning 

innan det kan distribueras som dricksvatten. 

Det blir också allt svårare att hitta ett bra råvatten, kvalitetskraven 

är hårda och möjligheterna att skydda vattnet 

från påverkan är begränsade när det gäller t ex försurning 

eller nedfall av andra skadliga ämnen. 

Ungefär hälften av allt kommunalt dricksvatten i Sverige 

baseras på ytvatten. 

Grundvattnet har många fördelar. Det har ett 

naturligt skydd mot föroreningar och det håller en låg, 

JORDLAGER 

BERGGRUND 

GRUNDVATTENNIVÅ 

10 

PUMP 

PUMPAR 

INFILTRATIONS- 

DAMM 

INFILTRATION 

”KONSTGJORT” 

GRUNDVATTEN 

jämn temperatur. Kvaliteten är ofta så bra, att man kan 

använda det som det är. 

Tillgången varierar under året. Ibland blir det förändringar 

i klimatet och det påverkar både mängden grundvatten 

och vattnets kvalitet. 

Tillgången på grundvatten kan förstärkas genom konstgjord 

grundvattenbildning. Det går till så att man pumpar 

upp ytvatten från en sjö eller ett vattendrag och låter det 

infiltrera i en grusbädd och sippra vidare ner till grundvattenmagasinet. 

Metoden är utvecklad i Sverige, och vi 

är fortfarande ledande på detta område. Det är främst 

kommuner som utnyttjar metoden för att säkra vatten för 

sin distribution. 


IONS- 

M 

ION 

ORT” 

TTEN 

YTVATTENTÄKT 

Radon 

PUMP- 

STATION 

VATTENVERK 

I kommunalt vatten finns ingen risk för höga radonhalter. 

Kommunen ansvarar för att vattnet är bra. Uppgifter om 

radon i dricksvattnet har oroat många. Det beror mycket 

på att radon varken syns, luktar eller smakar. Radon finns 

naturligt i vissa bergarter och frigörs när vattnet sipprar 

igenom. Av de ca 200.000 egna brunnar som finns i landet 

antas 10–15 % ha högre värden än 500 Bq/l och 10.000 

brunnar högre än 1.000 Bq/l. De områden i Sverige som 

har berggrund av granit med hög uranhalt har mest problem 

med radon i vattnet. 

Risken med radon i vattnet är främst att radongasen 

frigörs när man använder vattnet, t ex när man duschar. 

Senare tids studier visar att riskerna via vattnet är 

mindre än man tidigare ansett. Dock har det visat sig 

att rökare eller den som nyligen slutat röka, löper 

11 

KOMMUNALT LEDNINGSNÄT 

Radon är en naturligt förekommande radioaktiv ädelgas. Den 

uppträder i sönderfallskedjan från uran, vilket förekommer i 

större eller mindre utsträckning i berggrunden. Halveringstiden 

för radon är 3,8 dygn. När radonet sönderfaller utsänds 

energirik strålning som kan skada vävnaden hos människor 

och ge upphov till cancer om man utsätts för stora eller långvariga 

mängder. 

Bq (Becquerel) är ett mått på strålningsaktivitet 

Läs mer på Statens strålskyddsinstituts, SSI, hemsida: 

www.ssi.se (sök rubrik ”Radon och naturlig strålning”). 

ca 25 gånger större risk att drabbas av lungcancer på 

grund av radonexponering än ickerökare. 

Eftersom radonet lagras i kroppen får man bedöma 

hälsorisken i ett tidsperspektiv. Vatten med hög radonhalt 

vid tex sommarstugan, behöver inte ha någon avgörande 

betydelse om man slår ut den totala kontakttiden över 

ett år. 

Bara genom att analysera vattnet får man reda på om 

det innehåller för mycket radon. Ring Södertörns miljö- 

och hälsoskyddsförbund för att få råd och anvisningar. 

Vatten kan användas även om det innehåller mycket höga 

halter av radon. Det vanligaste sättet att ta bort radon är att 

”lufta” vattnet med radonavskiljare. 


Vattenledningar 

Det är länge sedan vattnet leddes i urhuggna sten- och 

träledningar. Dessa uråldriga material ersattes av gjutjärn, 

som sedan kompletterats med rör av stål, cement och 

olika plaster. 

Vattnets kvalitet beror till viss del på vattenledningarna 

och vilket skick de befinner sig i. Fler fak torer spelar också 

in. Ledningarna måste till exempel vara riktigt dimensionerade 

för det antal konsumenter nätet ska betjäna. Är 

nätet för stort, blir vatten omsättningen ojämn och kvaliteten 

sämre. Det kan ställa till problem tex i områden med 

mycket sommarstuge bebyggelse. 

12 

I ledningsnätet bygger man också in vattenreservoarer, 

exempelvis vattentorn. Förutom att fungera som 

vattenmaga sin, är 

de till för att hålla 

ett jämnt tryck i 

ledningarna. 

Till vänster en ny plastledning, 

till höger en gammal 

korrosionsangripen gjutjärnsledning. 

Vad händer vid torka? 

Om hösten börjar grundvattenmagasinen i marken att fyllas 

på genom höstregnen. Så länge det inte är minusgrader 

fortsätter vatten att sippra ner. Vintertid sker det nästan 

ingen påfyllning alls i mellersta och norra Sverige, men 

desto mer kommer vid snösmältningen. 

Sommaren är den årstid då vi tär på våra förråd, och har 

det då varit klent med höstregn och kanske även en mild 

vinter utan snö, står vi där med grundvattenbrist innan 

sommarsäsongen ens har börjat. 

Vid en sådan situation kan grunda brunnar sina eller 

man kan få in sämre vatten i sin brunn. I om råden nära 

kusten eller på öar kan brunnsvattnet bli salt. 

Om man inte kan eller vill förbättra brunnen eller 

anlägga en ny, är det enda man kan göra att dra ned på 

förbrukningen och hoppas att det blir en regnig höst. 

I många kommuner utfärdas bevattningsförbud 

sommartid för att grundvattnet ska räcka till. 


Vattenbehandlingsutrustningar 

FÖR DEN SOM HAR KOMMUNALT VATTEN FINNS I ALLMÄNHET INGEN ANLEDNING ATT BEHANDLA VATTNET I 

HUSHÅLLET. UNDANTAG FINNS, T EX I KOMMUNER MED HÅRT VATTEN. 

Med en vattenbehandlingsutrustning förändrar man ett 

vattens sammansättning. För varje vattentyp som kan 

medföra problem, surt vatten, hårt vatten, vatten med hög 

järnhalt o s v finns speciella utrustningar som fungerar 

med hjälp av olika tekniker. Många har något slags filtermassa, 

där vissa ämnen filtreras bort, eller kan tillföras 

vattnet. Beroende på vilken vattentyp det är, används olika 

utrustningar och filter massor. Dessa kallas ofta lite slarvigt 

med ett gemensamt namn för vattenfilter. 

Att installera en vattenbehandlingsutrustning kan ibland 

vara nödvändigt om man har egen brunn. För den som 

har kommunalt vatten ska vattnet i hushållet inte behöva 

behandlas eftersom kommunen ansvarar för vattenkvalitén. 

Undantag finns. Ett exempel är kommuner med hårt 

vatten, där vattnet kan behöva behandlas för att minska 

kalkbeläggningar i hushålls apparater, kokkärl etc. 

Innan man installerar en utrustning ska man vara medveten 

om bl a följande: 

– alla typer av utrustningar kräver skötsel. Detta innebär 

att man inte kan köpa en utrustning, installera den och 

sedan glömma den. 

– även om vattnets sammansättning förbättras ur en 

synvinkel kan det försämras ur en annan. Det finns större 

eller mindre förutsättningar för tillväxt av mikroorganismer 

i alla vattenbehandlingsutrustningar. Detta innebär 

normalt inga hälsorisker, men det är mycket viktigt att 

filtren sköts enligt leverantörens anvisningar. 

– i nästan alla utrustningar ingår förbrukningsmaterial 

(filtermassa, filterpatron etc), vilket innebär att det 

förutom kostnaden för inköp och installation finns en 

driftskostnad. 

13 

HAR DU PROBLEM MED VATTNET? GÖR SÅ HÄR! 

1. Gör klart för dig själv varför du vill åtgärda ditt vatten. 

Vanliga effekter av vattenproblem är t ex missfärgning 

av tvätt, blågröna eller rödbruna utfällningar på badrumsporslin, 

dålig lukt och smak. 

2. Ta reda på vad problemet beror på. 

– Om du har egen brunn låter du ett laboratorium som är 

godkänt av livsmedelsverket analysera ditt vatten. Analysresultatet 

är nödvändigt för att man ska kunna fastställa 

problemets orsak och välja rätt åtgärd för ditt vatten. Du 

kan också diskutera pro blemen med din kommun. 

– Om du har kommunalt vatten tar du kontakt med 

kommunen eller eventuellt vattenverket som distribuerar 

vattnet. Här kan du få upplysningar om vattnets sammansättning 

och diskutera orsaken till problemen. 

3. Välj lämplig åtgärd. 

Brunnen kan vara orsaken till problemet genom att t ex 

ytligt förorenat vatten läcker in. I sådana fall ska man i 

första hand åtgärda brunnen eller anlägga en ny brunn. 

4. Välj leverantör med omsorg. 

Du kan låta flera leverantörer lämna offert på lämplig 

utrustning. Kontrollera bl a om anbuden avser komplett 

utrustning och nödvändigt installationsarbete samt vilka 

garantier som lämnas. Tänk också på att det måste finnas 

tillgång till förbrukningsmaterial, reservdelar och service. 

Leverantörer återfinns oftast under rubriken ”Vatten- 

behandlingsutrustningar” i telefonkatalogens gula sidor. 


Anläggning av brunn 

Mer än en miljon fast bosatta och ungefär lika många 

fritidsboende är beroende av egen brunn för sin dricksvattenförsörjning. 

För dem är det viktigt att känna till hur 

grundvattnet uppträder i marken och vad det finns för 

förutsättningar att utvinna det. 

I broschyren ”Att anlägga brunn” SGU, Socialstyrelsen*, 

ges mer utförlig information om förutsättningar, 

anläggningar, upphandling, vad man ska tänka på m m 

beträffande brunnar. Broschyren finns hos Miljöenheten, 

Sveriges geologiska undersökning och hos Socialstyrelsen. 

BRUNNSTYPER 

Bergborrning är det vanligaste sättet att anlägga en brunn. 

Det är som regel det säkraste sättet att få bra vatten i 

tillräcklig mängd. 

Den normala metoden är att man borrar genom jordlagret 

och ner en bit i berget. Därefter för man ner ett 

stålrör och gör en tätning med cementbruk mellan berg 

och rör. Sedan fortsätter borrningen ner till vattenförande 

djup. 

På grund av senare tids problem med surt nedfall 

har det utvecklats ytterligare metoder för att täta mot 

förorenat ytvatten. 

Ska man anlägga en brunn i jordlager, finns det tre 

olika brunnstyper att välja bland, beroende på vilken 

sorts jordlager det är fråga om. 

En grävd brunn kräver att det finns vatten på högst 

fem-sex meters djup. Eftersom brunnen är så ytlig, blir 

den känslig för föroreningar. Det är extra viktigt var 

brunnen placeras och att den skyddas väl. 

Rörspetsbrunnen består av ett rör med en perforerad 

spets där vattnet tränger in. Tekniken kan främst användas 

där det vattenförande jordskiktet finns under ett lager lera. 

Filterbrunnen slutligen är en vidareutveckling av rör- 

spetsbrunnen där spetsen/filtret anpassats till det vattenförande 

lagrets egenskaper. 

När man anlitar en brunnsborrare bör man begära 

en redovisning av hans garantier. Sådana berör vanligt- 

14 

vis endast kostnader och kapaciteter. Upprätta alltid ett 

brunnsborrningskontrakt med entreprenören och var 

noga med att förstå innehållet. Vid tveksamheter om detta 

tag kontakt med konsument rådgivaren eller miljöenheten 

i din kommun. 

Man ska alltid begära ett brunnsprotokoll av brunnsborraren. 

Där står uppgifter om hur brunnen är utförd 

och tekniska data om brunnen. Brunns protokollet är en 

värdehandling för fastigheten och är också bra att ha om 

brunnen behöver åtgärdas av någon anledning. Enligt lag 

är brunnsborraren skyldig att sända en sådan rapport till 

Brunnsarkivet, Sveriges geologiska undersökning. 

KVALITETSPROBLEM 

Ibland blir det inte alls som man tänkt sig. Man hoppades 

på välsmakande, friskt vatten från den egna brunnen, men 

ur kranen kommer något helt annat. 

De vanligaste problemen med vattnet i enskilda vattentäkter 

är bakterier, järn, mangan, salt grund vatten, surt 

eller alltför hårt vatten, svavelväte, kväveföreningar eller 

för mycket fluorid. 

En dålig vattenkvalitet kan innebära kostnader för vattenbehandlingsutrustning 

eller andra arbeten. Man bör 

observera att vid nyanläggning av brunn lämnas oftast 

inga garantier beträffande vattnets kvalitet. 

Har man problem med sitt vatten, är det bäst att låta 

analysera det på ett av livsmedelsverket godkänt laboratorium 

för att man om möjligt ska kunna hitta orsaken och 

åtgärda den. Ibland blir man tvungen att anlägga en ny 

brunn. 

SKYDD 

Många problem med dåligt vatten beror på att man gjort 

fel eller slarvat när man anlagt brunnen. Skyddet mot 

ytvatten, ytligt grundvatten, möss och insekter kan ha 

brister. 

Brunnslocket, ledningsanslutningarna och brunnsväggarna 

är brunnens mest sårbara delar och här måste 

*Broschyren ”Att anlägga brunn” kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se 


man vara uppmärksam både när man anlägger brunnen 

och senare. Brunnen ska vara så tät som möjligt ner till 

den nivå där man vill att vattnet ska strömma in. Man 

förebygger problem genom att vara omsorgsfull när man 

bestämmer var brunnen ska ligga. Det bör inte finnas 

föroreningskällor som gödselstackar, soptippar och 

GRÄVD 

BRUNN 

RÖRSPETS- 

BRUNN 

15 

avloppsbrunnar i närheten. Huvud regeln är att alltid 

anlägga brunnen ”uppströms” en sådan föroreningskälla.* 

*Broschyren ”Sköt om dIn brunn” kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se 

BERGBORRAD 

BRUNN 

BESKRIVNING 

BERGBORRAD BRUNN 

Brunnslock 

Foderrör 

Adapter 

Vattenledning 

Cementtätning 

Borrhål 

Vattennivå 


Pump

Salt dricksvatten i egna brunnar 

I Nynäshamns kommun förekommer problem med salt 

brunns vatten. Det beror bland annat på att vi ligger nära 

kusten och i skärgården. Ökad be byg gelse och permanentbosättning 

i dessa områden leder till ökad vattenförbrukning. 

När uttaget av grundvatten över stiger den 

mängd grundvatten som bildas, riskerar vi att brunnar 

drabbas av saltvatteninträngning. Det blir dessutom allt 

svårare att undvika salt grundvatten vid nya brunnsborrningar. 

ÄR SALT DRICKSVATTEN FARLIGT? 

Normalt behöver man inte oroa sig, men personer som 

har ordinerats natriumfattig kost bör vara medvetna om 

att salt brunnsvatten innehåller natrium. Det största problemet 

är dålig smak. 

Riktvärden för olika parameterar anges i Socialstyrelsens 

allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten 

(SOSFS 2003:17). 

För klorid gäller 100 mg/l som gränsvärde för tjänligt 

med anmärkning. Ett salt vatten kan också orsaka korrosionsskador 

på vattenledningar, varmvattenberedare m m. 

RELIKT VATTEN ELLER ÖSTERSJÖVATTEN 

Det finns två sorters salt grundvatten, 

dels östersjövatten som tränger in i 

brunnen och dels gammalt havsvatten 

som har varit instängt i sprickor 

och hålrum i marken i 

flera tusen år. 

A 

16 

Detta kallas relikt vatten och är den vanligaste orsaken till 

salt brunnsvatten, även vid kusten. Relikt havsvatten kan 

finnas överallt inom de landområden som varit täckta av 

hav efter is tiden. 

Om brunnen ligger mer än 300–500 meter från stranden 

kan i regel inte östersjövatten tränga in. 

PLACERING OCH DJUP 

Det kan vara svårt att hitta en bra placering av brunnen 

på en begränsad yta. Därför är det mycket viktigt att den 

som avgör var brunnen ska ligga, har geologiska kunskaper 

och den erfarenhet som krävs för att i möjligaste mån 

undvika salt grundvatten. Man kan säga att en djupare 

brunn lättare påverkas av salt grundvatten. Framförallt 

bör man undvika att borra brunn på uddar och lågpunkter 

i terrängen samt inom 300 m från strandlinjen. Gå gärna 

samman ett flertal fastigheter om en brunn som kan 

placeras på ett ställe där risken för saltvatteninträngning 

och förorening är så 

liten som möjligt. 

SALTVATTEN 

B 

SÖTVATTEN 


SPARA PÅ VATTNET 

En brunnsägare som då och då har problem med salt 

grundvatten kan ibland, genom att förbruka mindre vatten, 

bli av med problemet. Så småningom kan man pröva 

sig fram till den mängd vatten som går att ta ut utan att 

salt vatten kommer in. 

Det är svårt att beräkna hur mycket grundvatten som 

nybildas inom ett område. Därför måste vi vara sparsamma. 

Om vi använder brunnsvattnet i känsliga områden till 

bevattning eller biltvätt, är risken stor att sötvattnet tar slut 

och vi står där utan dricksvatten. 

Grundvattnet är en tillgång som inte följer tomtgränser. 

Om en brunnsägare förbrukar för mycket kan resultatet 

bli att grannens brunn sinar eller får in salt vatten. Tänk 

på att vårt grundvatten är en gemensam tillgång för alla 

som tar vatten från samma område. 

C 

D 

17 

DRICKSVATTNET INOM FRITIDSOMRÅDENA 

Tillgången till grundvatten är begränsad inom våra fritidsområden. 

De branta bergen, materialet i berggrunden och 

det tunna jordtäcket på Södertörn gör att nybildningen av 

grundvatten blir lägre än vad som är normalt för landet i 

övrigt. 

När åretruntboendet i området ökar stiger vattenförbrukningen 

kraftigt. En permanentbebodd fastighet 

förbrukar i genomsnitt 200 kbm vatten per år. Som 

jämförelse kan nämnas att en fritidsfastighet förbrukar ca 

50 kbm. I vissa delar av fritidsområdena tar man ut mer 

grundvatten än vad som nybildas. Inom ett sådant område 

är risken stor att man får en förhöjning av salthalten i 

dricksvattnet. Samtidigt ökar risken för förorening av 

grundvattnet och vattnet i den egna brunnen eftersom 

mängden avloppsvatten också ökar. 

När husägare B pumpar upp för mycket vatten, minskar sötvattenmängden. 

Det kan medföra att saltvattennivån höjs så att grannen 

A får salt vatten i sin brunn. 

Husägare C gör ett måttligare uttag så att sötvattnet räcker till 

grannen D. 


Det kommunala vattnet 

i Nynäshamns kommun 

Vattentornet står som en vacker skulptur och ett landmärke 

i centrala Nynäshamn. 

18 

Från och med 2009 levererar Stockholm Vatten dricksvatten 

till bl. a. tätorterna Nynäshamn och Ösmo. 

Vattnet från grundvattentäkten Gorran håller hög 

kvalitet och god smak. Detta vatten har ett eget vatten- 

distributionssystem inom sorundaområdet som ni kan se 

på kartan här intill. 

Från Stockholm Vatten, Norsborgs vattenverk, 

inköps ca 3 miljoner kubikmeter dricksvatten årligen. 

Ledningsnätet i vår kommun består av 19 mil vattenledningar, 

ett antal tryckstegringsstationer, samt två 

vattentorn och tre lågreservoarer. 

VA-avdelningen har ansvar för att hålla ett bra underhåll 

av vattenledningar med tillhörande anläggningar 

samt att ha en god beredskap. Vid eventuella kortare avbrott 

i vattenproduktionen kan det ändå finnas tillräcklig 

mängd vatten tack vare lågreservoarerna och vattentornen. 

De räcker till ca 24 timmars normalförbrukning. 

Före planerade vattenavstängningar meddelas alltid 

berörda abonnenter. 

Vattentornen och lågreservoarerna behövs också för 

att ha tillgång till vatten vid kortare driftavbrott i samband 

med reparationer och underhåll samt för att hålla 

ett jämnt vattentryck i ledningarna. 

Nynäshamns vattentorn är byggt 1952–53. Markhöjden 

över havet är 46 m. Vattentornets höjd är 26 m. 

Vid längre driftavbrott, upp till en vecka, kan grundvatten 

från Berga vattentäkt utnyttjas som reservvatten. 

Lågreservoaren vid Berga är byggd 2007. 


Vid Gorran ligger två vattentäkter 

i åsen med pumpar som ovan 

jord endast ses som ett par 

trekantiga huvar. 

Dricksvatten från Sunnerby 

Vattenverk (Gorrans vattentäkt). 

19 

Dricksvatten från 

Norsborgs vattenverk. 

Vattenverk 

Avloppsreningsverk 

Vattenledning 

Avloppsledning 

Verksamhetsområde 

Vattenreservoar 


Vattentorn

MÄLAREN Mälaren 

Sil 

Principskiss över Norsborgsverket. 

Norsborgsverket 

STOCKHOLM stocKholM 

NORSBORGS 

norsBorGs 

VATTENVERK 

VattenVerK 

Aluminiumsulfat och 

aktiverad kiselsyra 

FlockningsbassängSedimenteringsbassäng 

Snabbfilter 

Pump 

Principskiss av Norsborgs vattenverk 

Ytvatten från Mälaren 

YTVATTEN YtVatten FRÅN Från MÄLAREN Mälaren 

Norsborgsverket tar sitt råvatten huvudsakligen från 

Mälaren. 

Vattnet får först passera genom ett galler där grövre 

föremål fastnar. Sedan silas det, så att fisk, vattenväxter 

och annat inte följer med vattnet in i verket. 

KEMISK KeMIsK RENING renInG 

Det första reningssteget är en kemisk process. Kemikalier 

tillsätts som reagerar med de föroreningar som finns lösta 

i vattnet och fäller ut dem som små partiklar. Partiklarna 

klumpar ihop sig och bildar flockar. 

Flockarna är tyngre än vattnet och sjunker till sist ner 

till bassängbottnen (sedimenterar). 

FILTRERING 

FIltrerInG 

Därefter får vattnet passera en drygt metertjock sandbädd 

(ett snabbfilter). Där fastnar resterande flockar och fasta 

partiklar. 

200 

Kalktillsats 

Långsamfilter 

Kalk, ammoniumsulfat 

och klor 

BIOLOGISK BIoloGIsK RENING renInG 

Vi tar hjälp av mikroorganismer för att få bort de organiska 

ämnen som ger vattnet ”sjösmak”. Så här går det till: 

Från snabbfiltren leds vattnet ut till långsamfiltren, dvs 

stora sandfyllda bassänger ute i det fria. Filterbädden består 

av ett metertjockt lager sand. På sandkornens yta bildas ett 

skikt av mikroorganismer, som livnär sig på och bryter ner 

de föroreningar som finns kvar i vattnet. Innan vattnet leds 

in i långsamfiltren 

tillsätts kalk för att DRICKSVATTENKVALITET 

drIcKsVattenKValItet 

höja pH-värdet. 

VID VId NORSBORGS norsBorGs VATTENVERK 

VattenVerK 

Parameter Medelvärden 

Färg, mg Pt/l

SUNNERBY 

VATTENVERK 

SUNNERBY 

VATTENVERK 

Vattenproduktion i Nynäshamn 

SUNNERBY VATTENVERK 

Vattenverket i Sunnerby producerar dricksvatten till cirka 

2.700 personer i Sunnerby, Grödby, Ristomta samt Marsta. 

Till skillnad från vattnet från Norsborgs vattenverk är det 

ett grundvatten från en grusås. Läs mera om grund- och ytvatten 

på sid 12. 

Grundvatten pumpas från grusfilterbrunnar i vattentäkten 

Gorran. Råvattnet håller mycket hög kvalitet och den enda behandling 

som krävs är en pH-justering. Vattnet kräver normalt 

ingen desinfektion, men innan vattnet pumpas ut på ledningsnätet 

från vattenverket belyses det av UV-ljus för desinfektion. 

Vattnet virvlar förbi UV-lampan som liknar ett vanligt lysrör. 

Lampan producerar 

DRICKSVATTENKVALITET 

VID SUNNEBY VATTENVERK 

Parameter Medelvärden 

Färg, mg Pt/l

Vattenförbrukning 

Lågvattenreservoaren vid Berga som tillsammans med Nynäshamns 

vattentorn hjälper till att hålla ett jämnt vattentryck i ledningarna. 

MJUKT OCH HÅRT VATTEN 

Vattnets hårdhetsgrad mäts i tyska grader, som 

beteckning °dH. Vattnet sägs vara hårt vid 10 °dH eller 

däröver och mjukt vid 5 °dH eller därunder. Vattnet från 

Norsborgs vattenverk har en hårdhet på ca 4 °dH och är 

mjukt. Vattnet från Sunnerby vattenverk har en hårdhet 

på ca 6 °dH och är medelhårt. Mjukt vatten innebär att 

man inte behöver använda så mycket tvätt- eller diskmedel 

samt att det är skonsammare mot köksmaskiner. Läs mera 

om hårt och mjukt vatten på sidan 6. 

MISSFÄRGAT VATTEN 

Det kan inträffa att vattnet är brunt och/eller grumligt. 

Avlagringar kan lossna från ledningar när vattentrycket 

ändras, t ex vid vattenavstängning. Vattnet är inte farligt 

att dricka, men kontakta Va-avdelningen om det fortfarande 

är grumligt efter en rejäl renspolning. 

LEDNINGSNÄT, SERVICE OCH UNDERHÅLL. 

Ledningsnätet består av 19 mil vattenledningar, 17 mil 

avloppsledningar och 10 mil dagvattenledningar. Kommunala 

vatten- och avloppsledningar finns i 9 verksamhetsområden: 

Nynäshamn, Ösmo, Sorunda, Grödby, Marsta, 

Älby, Ristomta, Lidatorp och Segersäng. Det förekommer 

även anslutningar av fastigheter utanför verksamhets- 

22 

TOALETTSPOLNING 

TEXTILTVÄTT 

DISK 

MAT OCH DRYCK 

PERSONLIG HYGIEN 

ÖVRIGT 

I I I I I I I I I I 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Liter 

Så här använder genomsnittssvensken vattnet en vanlig dag. 

Tänk på att även små vattenläckor kan förorsaka stora kostnader 

(ungefärlig förbrukning m 3 /år) 

Droppande Stril mot- Tunn stråle Toalett 

kran svarande motsvarande som 

en sytråd en synål små- 

(0,3 mm) (0,9 mm) rinner 

15 30 300 700 

områden. I dessa fall skrivs separata avtal med respektive 

fastighetsägare. 

För att va-anläggningarna ska fungera på ett effektivt 

och ekonomiskt sätt behövs ett kontinuerligt underhåll av 

anläggningarna. Vi har välutbildad personal som snabbt 

och effektivt klarar av störningar. För att åtgärda driftstörningar 

finns en beredskapsstyrka inom den tekniska 

enheten som kan rycka ut när som helst på dygnet när det 

blir skador på ledningsnät, avloppsstopp, etc. 

För våra avloppsstationer och tryckstegringsstationer 

finns ett datoriserat övervakningssystem som innebär 

effektivare drift och underhåll. 


VATTENMÄTNING 

Vattenmätning hos abonnenten sker med vattenmätare 

som VA-avdelningen sätter upp och kontrollerar. Mätaren 

skall vara placerad så att den är lättillgänglig för byte 

och avläsning. Mätaren är VA-avdelningens egendom. 

Fastighetsägaren ansvarar för att den inte utsätts för kyla 

eller yttre åverkan och att ventiler och kopplingar har god 

funktion. Mätaren byts och kontrolleras vart tionde år. En 

gång per år sänds ett självavläsningsbrev ut till alla abonnenter 

för avläsning av vattenmätaren. 

BRUKNINGSTAXA FÖR VATTEN OCH AVLOPP 

VA-taxan består av två avgiftsdelar, en fast del, som är 

beroende av fastighetens storlek, och en rörlig del, som 

baserar sig på vattenförbrukningen. Årskostnaden för en 

normalförbrukande villafastighet uppgår 2012 till ca 7 800 

kronor inkl moms. 1 000 liter vatten kostar ca 28 kronor 

(2012). 

Debitering av VA-abonnemang sker normalt tre gånger 

per år. 

Flyttningar och ändrade ägarförhållanden skall anmälas 

till VA-avdelningens kundservice. VA-verksamheten är 

avgiftsfinansierad till 100 %, dvs. inga skattemedel går till 

VA-verksamheten. Inte heller förs några VA-medel över 

till skattefinansierade verksamheter. 

TAXA FÖR ANSLUTNING TILL DET KOMMUNALA 

VA-NÄTET 

För anslutning av en fastighet till det kommunala VA-nätet 

betalas en anläggningsavgift. 

KVALITET 

I Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten är 

kvalitetskraven reglerade. Miljökontoret utövar tillsynen. 

Vi kontrollerar regelbundet kvaliteten på vattnet för att 

säkerställa att det är ett bra vatten som levereras. Under ett 

år tas ca 100 vattenprover som analyseras av ackrediterat 

laboratorium. 

PROVER TAS: 

• Vid vattentäkter 

• När vattnet lämnar vattenverket 

• I ledningsnätet 

Johan Rockhammar jobbar med ledningsnätet. 

23 

Att vattenmätarna är i gott skick är viktigt för att debiteringen 

skall bli korrekt 

VI UNDERSÖKER: 

• Vattnets kemiska sammansättning 

• Om vattnet innehåller bakterier 

• Om vattnet innehåller mikrosvampar. 


Kommunens ackrediterade 

vattenlaboratorie 

Amparo Franquiz jobbar på kommunens ackrediterade laboratorium. 

Ackrediteringen är ett kvalitetssäkringssystem och ett 

absolut måste för att kunna få analysera dricks- recipient*- 

och avloppsvattenprover. Den laboratorieverksamhet som 

bedrivs i Nynäshamn är ackrediterad sedan år 1992. Varje 

år gör tillsynsmyndigheten SWEDAC ett besök på laboratoriet 

för att granska verksamheten. 

Ackreditering innebär att SWEDAC fortlöpande prövar 

att laboratoriet i fråga är kompetent att utföra de provningar, 

analyser, kalibreringar, certifieringar och kontroller 

som det ackrediterats för. 

VA-avdelningen säkerställer kvaliteten på vårt vatten 

genom en omfattande provtagning enligt gällande föreskrifter. 

Från kommunens vatten- och avloppsreningsverk 

analyseras prover varje vecka. Provtagning och analyser 

sker även på ledningsnätet. 

24 

Driftprover kontrolleras 

också kontinuerligt. Detta 

gör det möjligt att bedöma 

effekten av ett visst reningssteg 

och ligger till grund 

för eventuella åtgärder i 

reningsprocessen. 

Vi analyserar: Vatten från 

vattenverk, vatten och slam 

från avloppsreningsverk, 

yt- och grundvatten samt 

recipienter. 

Kontrollen av vattenkvaliteten 

är av två typer, en 

lagstadgad egenkontroll och 

en driftkontroll. Det görs 

både mikrobiologiska och 

fysikalisk- kemiska analyser. 

Salthalt, pH, alkalinitet 

och kalcium är exempel på 

de analyser som utförs på 

dricksvatten. På avloppsvattnet 

undersöks exempelvis fosfor- och kvävehalten, 

suspenderande ämnen och innehållet av syretärande 

ämnen. 

För den lagstadgade egenkontrollen av dricksvatten 

anlitas ett externt laboratorium. 

Analysvärdena på recipient och avloppsvatten 

sammanställs i miljörapporter som skickas till tillsynsmyndigheten, 

i vårt fall Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. 

Miljörapporterna skickas även till Länstyrelsen. 

* Recipient är det vattendrag som tar emot det renade avloppsvatttnet. 

För Nynäshamns avloppsreningsverk är det Norviksfjärden. 


Avloppshantering 

Infarten till reningsverket. 

RENINGSVERKET 

Nynäshamns kommun har 3 avloppsreningsverk, cirka 17 

mil avloppsledning och 57 pumpstationer som svarar för 

att allt avloppsvatten i kommunen avleds och renas innan 

det åter släpps ut i naturen. 

Störst är Nynäshamns avloppsreningsverk som tar emot 

avloppsvattnet från Nynäshamn, Ösmo och Segersäng 

samt slam från kommunens samtliga avloppsreningsverk 

och från de fastigheter som ligger utanför de allmänna 

va-anläggningarna och som har trekammarbrunnar eller 

slutna tankar. 

Lövhagens pumpstation. Foto: Rebecka G. 

Marsta avloppsreningsverk tar emot avloppsvatten från 

Stora Vika och Torps reningsverk tar emot avloppsvatten 

från Sorunda, Grödby och Ristomta. 

På sidorna 32–33 visar vi pricipen för hur reningsverket 

25 

fungerar. Hur man med mekanisk-, biologisk- och kemisk 

rening kan rena vattnet så att vi sedan kan släppa ut det i 

Alhagens våtmarker och att denna naturliga process gör 

det sista för att vattnet ska bli rent igen. 

Jörgen Måhlgren vid försedimenteringsbassängerna. 

Eftersedimenteringsbassänger. 

Bassängerna för den biologiska reningen. 


Hushållets vatten 

Spillvatten Dagvatten 

26 

Vattnet är en naturresurs som vi lånar en kort 

tid. Vi dricker, använder och smutsar ner det, 

men vi måste lämna tillbaka vattnet till natu ren 

så rent som möjligt. Under de närmaste åren 

kommer vi alla att ta ställning till många olika 

frågor som rör vår miljö och vårt sätt att leva, 

bla hur vi bäst tar hand om avlopps vattnet, så att 

vi själva och kommande gene rationer kan dricka 

rent friskt vatten. 

Vi svenskar använder i genomsnitt 80.000 liter 

vatten per år i hushållet, som sedan transporteras 

till kommunens avloppsreningsverk som tar 

hand om föroreningarna. 

SPILLVATTEN 

I familjen och på arbetsplatsen kan vi naturligtvis 

påverka vad som följer med ut i av loppet. 

Det är enkelt att göra små föränd ringar som kan 

betyda oerhört mycket i det långa perspektivet. 

När vi diskar, tvättar och städar kan vi genom 

att välja miljömärkta rengöringsmedel göra 

mycket. Om vi väljer medvetet så kommer vi 

också att se att tillverkarna går oss till mötes och 

tar fram miljövänligare produkter. Dosera rätt. 

Vi använder ofta alldeles för mycket disk- och 

tvättmedel. 

Tänk på att det finns många miljöfarliga 

ämnen även i våra hem, olika hushålls kemikalier 

som vi använder utan att vi tänker på det. 

Lämna in dina kemikalier där de tas om hand på 

rätt sätt. 

I alla kommuner finns det återvinningscentraler, 

miljöstationer och apotek som tar emot. 


DAGVATTEN 

Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och rännstenar. 

Dagvattnet innehåller föroreningar bl a från luften 

och trafiken och måste tas om hand. I städer och tätorter 

leder man ofta ut dagvattnet i särskilda ledningar till närmaste 

vattendrag eller havsvik. 

En av anledningarna till att man har särskilda ledningar 

för dagvatten är att det kan bli över svämning i reningsverket 

om det blir störtregn eller kraftigt oväder. Det kallas 

för bräddning. 

På senare tid har man försökt minska mängden orenat 

dagvatten genom att låta vattnet infiltrera i marken eller 

låta det passera genom våtmarker. 

Dagvattenledning 

Spillvattenledning 

27 

De viktigaste principerna för en långsiktigt hållbar 

dagvattenhantering är: 

• Minska föroreningarna och rena dagvatten 

• Minska och fördröj mängden dagvatten som måste 

avledas 

• Planera för att klara kraftiga regn 

LOD – Lokalt omhändertagande av dagvatten innebär 

att vattnet tas om hand inne på privat mark. Regnvattnet 

kan samlas upp i vattentunnor och användas för bevattning 

eller ledas ut på gräsmattan där det kan infiltrera. 

Genom gräsbeklädda tak minskar mängden dagvatten och 

genom att anlägga stenkistor under mark magasineras och 

fördröjs vattnet. 

Oljeavskiljare 

Till reningsverket 


BILTVÄTT 

Det bästa för miljön är att tvätta bilen vid en anlägg ning 

som renar tvättvattnet och återanvänder det så att vi inte 

får lösningsmedel och oljerester till reningsverket. 

Tvätta inte bilen på gatan! När du tvättar bilen på 

gatan, garageuppfarten eller annan asfalterad mark rinner 

tvättvattnet oftast ner i en dagvattenbrunn och vidare ut i 

bäckar och åar för att slutligen hamna orenat i någon sjö 

eller havet. Tvättvattnet från fordonstvätt kan bland annat 

innehålla lösningsmedel från avfettning, tensider, tungmetaller, 

olje- och asfaltsrester. 

De flesta av dessa ämnen är giftiga eller skadliga för 

fiskar och andra vattenlevande djur och växter. Tvätta istället 

bilen i en automattvätt eller i en ”gör-det-själv-hall”. 

Dessa har utformats för att ta hand om och rena tvätt- 

vattnet. Om du ändå ska tvätta bilen hemma, välj att stå 

på en plan gräs- eller grusyta långt ifrån dagvattenbrunnar, 

diken och vattendrag. Tänk även på att skydda eventuella 

dricksvattenbrunnar. Gräs- eller grusytan kommer att 

fungera som en infiltration där skadliga ämnen kan fastläggas 

och eventuell vegetation kan utnyttja näringsämnen 

för sin tillväxt. 

Tänk på att alltid använda miljöanpassade bilvårdsprodukter 

och att aldrig motortvätta bilen hemma. Motortvätt 

ger ett kraftigt förorenat tvättvatten som behöver tas 

omhand särskilt. Låt därför en särskilt utrustad verkstad 

utföra en eventuell motortvätt. 

Våra större industrier ansvarar själva för sin avloppsrening. 

Mindre industrier med normalt avloppsvatten är 

oftast anslutna till kommunens avloppsnät. Miljökontoren 

i kommunerna ser till att bestämmel serna följs. 

28 

Ett reningsverks 

olika delar 

DEN HÄR PRINCIPSKISSEN VISAR HUR OLIKA 

RENINGSPROCESSER KAN VARA SAMMANLÄNKADE 

OCH HUR DE FUNGERAR. DET HÄR ÄR ETT EXEMPEL. 

RENINGSVERKEN ANPASSAS TILL DE LOKALA 

FÖRUTSÄTTNINGARNA. 

Nynäshamns kommun har 3 avloppsreningsverk, cirka 17 

mil avloppsledning och 57 pumpstationer som svarar för 

att allt avloppsvatten i kommunen avleds och renas innan 

det åter släpps ut i naturen. 

Störst är Nynäshamns avloppsreningsverk som tar emot 

avloppsvattnet från Nynäshamn, Ösmo och Segersäng 

samt slam från kommunens samtliga avloppsreningsverk 

och från de fastigheter som ligger utanför de allmänna 

va-anläggningarna och som har trekammarbrunnar eller 

slutna tankar. 

Avloppsvatten 

in 

Slam till slambehandling. 

Se sid 31. 

Brunnslam Rensgaller 

Rensgaller Sandfång 


Utjämning 

Försed

s 

NYNÄSHAMNS AVLOPPSRENINGSVERK 

1. MEKANISK RENING 

När avloppsvattnet kommer till reningsverket innehåller 

det t ex sand, grus, papper, textilier och plast. Om detta 

kommer vidare i reningsverket är risken stor att pumpar 

sätts igen och man får onödiga driftstörningar. Det första 

som görs är att avskilja större skräp som trasor, papper 

i rensgaller. Därefter passerar avloppsvattnet genom ett 

sandfång, där partiklar som t ex kaffesump och sand 

fastnar. Avloppsvattnet transporteras vidare till en försedimenteringsbassäng. 

Där klumpar mindre partiklar ihop 

sig till så kallade flockar. De är tyngre än vattnet och 

sjunker till botten och bildar sediment (slam). Med hjälp 

av bottenskrapor förs slammet vidare till förtjockning 

och rötning. 

2. BIOLOGISK RENING 

För att få bort organiska substanser, som kolhydrater och 

fett, utnyttjas naturens eget sätt att bryta ner organiskt material. 

Principen är att man använder de mikroorganismer 

som finns naturligt i avloppsvattnet och låter dessa växa 

Utjämningsmagasin 

Försedimentering Biologisk rening (SBR-reaktor) Flockning Eftersedimentering 

Primärslam Överskottsslam 

29 

och föröka sig. För att leva behöver mikroorganismerna 

syre och näring. Mikroorganismerna använder slammet 

som föda. 

Avloppsvattnet förs till en SBR-reaktor (satsvis biologisk 

reaktor) och blandas med brunnslam. Där syresätts 

det genom tillförsel av luft så att mikroorganismer (bakterier) 

kan leva och föröka sig. När mikroorganismer renat 

vattnet upphör omrörningen och slammet får sjunka till 

botten. En del av slammet med dessa mikroorganismer får 

vara kvar för att på nytt rena avloppsvatten och det övriga 

går vidare till rötning (överskottslam). 

Vi måste vara rädda om mikroorganismerna därför är 

det viktigt att du tänker på vad du häller ut i avloppet. Häll 

aldrig ut lösningsmedel eller färgrester, då dör mikroorganismerna 

och reningsprocessen kan upphöra och 

dessutom förstörs slammet. 

3. KEMISK RENING 

Fosfater som göder våra vattendrag finns t ex i avföring 

och i tvättmedel. Genom att tillsätta fällningskemikalier i 

flockningsbassängen bildas kemiska föreningar med fosfaterna 

i avloppsvattnet. Dessa klumpar ihop sig till flockar 

som kan avskiljas genom sedimentering (försedimentering/eftersedimentering). 

Kemslam 

Renat vatten till våtmark 


enskilda avloppsanläggningar 

En stor del av befolkningen i Sverige bor på landsbygden lands bygden 

och är inte anslutna till det kommunala avloppsnätet. avlopps nätet. Det 

kan vara upp till 25 % av innevånarna inne vånarna i vissa kommuner, 

som har enskilda avloppslösningar. avlopps lösningar. I dessa ingår slam- 

brunnar som töms regelbundet. regel bundet. Slammet körs som regel 

till närmaste reningsverk renings verk och blandas med avloppet från 

städerna som är mer förorenat. 

slaMaVsKIljare SLAMAVSKILJARE och OCH InFIltratIon 

INFILTRATION 

En slamavskiljare – t ex trekammarbrunn – i enskild anlägg- 

anläggning ning fungerar fungerar så att avloppsvattnets så att avloppsvattnets tyngre tyngre partiklar partiklar sjunker 

sjunker till botten, till botten, medan lätta medan partiklar lätta partiklar flyter upp flyter till upp ytan. till Det ytan. spill- 

Det vatten spillvatten som lämnar som slamavskiljaren lämnar slamavskiljaren är fritt från är fritt fasta från partiklar fasta 

partiklar men är fortfarande men är fortfarande kraftigt föro kraftigt renat. förorenat. Det är så Det gott är som så gott 

som undantagslöst förbjudet förbjudet att släppa att släppa ut ett ut sådant ett sådant vatten vatten utan 

utan att först att först rena rena det. det. 

Avloppsledning 

Slambrunn, 

s k trekammarbrunn 

SRV Kommunen ansvarar ansvarar för att för slamavskiljare att slamavskiljare töms töms regelbundet. regel- 

Slammet bundet. Slammet körs till körs Nynäshamns till det lokala reningsverk. reningsverket. 

30 

Slamavskiljare 

Avloppsvatten 

Spridningslager 

Markbäddslager 

Dräneringsskikt 

MARKBÄDD 

Slam Slam 

Slamavskilt 

avloppsvatten 

Dräneringsledning 

Dräneringsledning 

Naturvårdsverket rekommenderar kommunerna att ställa funktionskrav 

på avloppsanläggningar och ställa högre reningskrav i känsliga miljöer, 

till exempel kustområden. Särskild hänsyn måste tas till att dricksvattenbrunnar 

i närheten inte förorenas. Använd miljövänliga tvätt- och 

diskmedel för att minska utsläppen och undvik att installera vatten- 

toalett där det är möjligt. Tag kontakt med Södertörns miljö- och 

hälsoskyddsförbund om de lokala bestämmelserna. 

www.naturvardsverket.se ”Nya allmänna råd –Enskilda avlopp” Faktablad 8147. ”Små 

avloppsanläggningar –Hushållsspillvatten från högst 5 hushåll”. www.avloppsguiden.se. 

Se informationsbroschyr www.smohf.se. 


Vad gör vi med slammet? 

Olika typer av slam tas ut beroende om det kommer från 

försedimentering, biosteget och eftersedimenteringen. 

Förtjockning: Slammet som bildas vid den kemiska 

och biologiska reningen innehåller mycket vatten. För att 

minska volymen förtjockas slammet i stora bassänger. 

Vatteninnehållet minskas genom att vatten rinner över en 

kant och slammet stannar kvar i bassängen. 

Rötning: I rötkammare bryts organiskt material ner i en 

syrefri miljö. Under processen bildas biogas som utnyttjas 

för uppvärmning av lokalerna på reningsverket. 

Slamavvattning: Genom centrifugering avvattnas slammet 

för att bilda en mer lätthanterlig slutprodukt. Färg och 

konsistens blir då ungefär som jord. 

Efter mellanlagring på en slamplatta kan det näringsrika 

slammet användas som jordförbättringsmedel inom 

jordbruket. 

Provtagning och analys av slammet görs regelbundet 

och redovisas till myndigheterna. Halten av tungmetaller 

och andra skadliga ämnen får inte överskrida fastställda 

gränsvärden om slammet ska användas som jordförbättringsmedel 

eller gödselmedel. 

Idag uppfyller vårt slam väl kraven för att få användas 

som jordförbättringsmedel. Allt vårt slam återförs till jordbruket. 

På så sätt har vi slutit det naturliga kretsloppet. 

Slam från reningsverk 

Slamförtjockare 

Rötning 

Biogas 

31 

BRUNNSLAM 

I anslutning till reningsverket i Nynäshamns finns också 

en mottagningsstation för brunnslam. Till den kommer 

slam från kommunens samtliga avloppsreningsverk och 

från alla de fastigheter som ligger utanför de allmänna 

va-anläggningarna och har trekammarbrunnar eller slutna 

tankar. Slammet passerar först ett rensgaller innan det förs 

vidare till ett utjämningsmagasin. Därefter pumpas det in i 

den biologiska reningen. 

Slammet faller vid avvattningen ner i stora containers för att sedan fraktas 

till mellanlagring. 

Slamsilo Slamavvattning 

Mellanlager 

Till jordbruket 


Våtmark Alhagen 

Våtmark Alhagen anlades under år 1997 och togs under 

våren 1998 successivt i drift. Nynäshamns avloppsreningsverk 

saknade då det biologiska steg som ofta används för 

att åstadkomma kvävereduktion. Därför valde man att 

komplettera reningsverkets mekaniska och kemiska rening 

med en våtmark, där naturliga processer omvandlar det 

gödande kvävet i avloppsvattnet till harmlöst luftkväve. 

Sedan dess har Nynäshamns reningsverk kompletterats 

med ett biologiskt steg, en sk SBR-anläggning, där 

Parkering 

Rastplats 

Endast för 

reningsverkets 

personal 

Mörkare blått 

vatten är 

”dagvatten” 

Ljusare blått 

vatten är 

vatten från 

reningsverket. 

32 

avloppsvattnet behandlas satsvis med aktivslam metoden. 

Med den biologiska behandlingen i reningsverket har inkommande 

avloppsvatten till våtmarken en bättre kvalitet 

än tidigare. Detta gör att det vatten som lämnar våtmarken 

numera är ännu renare. 

INTE BARA RENINGSANLÄGGNING 

Våtmarken är inte bara en reningsanläggning. Den skapar 

också en spännande miljö anpassad till omgivande natur 

och kulturlandskap. En målsättning i våtmarksprojektet 

var att anpassa anläggningen till den omgivande miljön 

och att skapa en variation i landskapsrummet och en 

mångfald av naturtyper. 

En andra målsättning med projektet var att skapa ett 

attraktivt rekreationsområde och en viktig biotop, i synnerhet 

för våtmarkslevande växter och djur. De naturliga 

våtmarksbiotoperna har i hög grad försvunnit genom 

den ökande uppodlingen av våtmarker under det senaste 

århundradet. 

En tredje målsättning var att öka medvetenheten om 

miljöfrågor hos allmänheten. För att åstadkomma detta 

har samarbete upprättats mellan kommunen, skolor och 

frivilligorganisationer etc. 

För att på ett pedagogiskt sätt låta allmänheten ta del av 

avloppsrening, och det rika växt- och djurliv som finns i 

anslutning till våtmarken finns det sex kilometer gång- 

vägar inom området. Längs gångvägarna finns informativa 

informationsskyltar som berättar om olika delar av 

våtmarken, beskriver reningsprocesser, och visar vilka 

växter och djur som förekommer i våtmarken. I anslutning 

till infartsparkeringen för våtmarken finns information 

om anläggningen och ett rastskydd där naturskolan, 

naturskyddsföreningen, ornitologer och studiegrupper kan 

samlas för olika typer av verksamhet som har anknytning 

till våtmarken. Ett fågeltorn har byggts med utsikt över 

Starrträsks rika fågelliv. 

SÅ HÄR FUNGERAR VÅTMARKSSYSTEMET 

Alhagen är en långsträckt dalgång som mynnar i Östersjön. 

Området är ca 35 hektar stort och bestod tidigare 

av övergiven åkermark, kärr och mosse. Våtmarken har 


anlagts som en serie grunda dammar, där vattnet stegvis 

via luckförsedda rännor leds mot utloppet i Norviken. 

Det renade men fortfarande kväverika vattnet från reningsverket 

pumpas till klarningsbassängerna i våtmarkens 

inloppsområde. Därifrån leds vattnet sedan växelvis vidare 

till dammarna i östra och västra inloppet, som sträcker sig 

utmed dalgångens sidor. Efter passage genom Inloppsdammen 

och Stordammen översilar vattnet det två hektar 

stora Skålpussefallet, innan det via Skålpussen leds ut till 

Krokån och den nedre våtmarken. 

Till våtmarksområdet kommer också en del dagvatten 

från stadens hårdgjorda ytor. Detta leds i ett separat 

system via Dagvattenkanalen och Norviksbäcken till 

våtmarkens nedre del där det sammanförs med det renade 

avloppsvattnet. Det vatten som rinner genom Krokån, via 

Starrträsk och Vassträsk och slutligen passerar den slingrande 

Näckrosån innan den finner sin väg ut till Östersjön, 

är alltså både renat avloppsvatten och dagvatten från 

hårdgjorda ytor och omgivande mark. 

I våtmarkens dammar minskar bakterier vattnets kvävemängd 

genom att i olika steg omvandla växtnäringskvävet 

till vanligt luftkväve. Den övre våtmarken har framförallt 

utformats för att gynna de bakterier som utför det första 

steget i omvandlingen, nitrifrikationen. Denna process är 

syrekrävande och gynnas av att dammarna omväxlande 

fylls och töms. I den nedre våtmarken hålls vattennivåerna 

mer permanenta, vilket leder till sämre syretillgång. Här 

trivs de bakterier som utför kväveomvandlingens andra 

steg, denitrifikationen. 

Det näringsrika vattnet ger en kraftig växtlighet, 

vilket gynnar reningsprocessen. Vassväxterna fungerar 

som påväxtyta för de bakterier som sköter nitrifikationen. 

Bakterierna gynnas också av det syre som undervattensvegetationen 

producerar genom sin fotosyntes. Döda 

växtdelar utgör en viktig energikälla för denitrifierande 

bakterier som lever på att bryta ner organiskt material. 

Många växtarter har utvecklats ur jordens slumrande 

fröbank och från den befintliga vegetationen. Andra 

särskilt önskvärda arter har tillförts våtmarken genom 

en omfattande plantering och sådd. För att gynna den 

växtlighet och de processer som eftersträvas underhålls 

våtmarkens ytor genom bl a slåtter. Skötselåtgärder som 

dessa gynnar också det rika fågellivet. 

Avloppsvatten som passerat det kommunala avloppsreningsverket 

innehåller fortfarande en del smittämnen. 

33 

Sista delen av Alhagens våtmark: Vattnet är nu klart och rent när det porlar 

ut i Norviksfjärden. 

Därför har den övre delen av våtmarken, inloppsdelen, 

delats in i ”Hygienzon 1 och 2”. Klarningsbassängerna 

som är de första bassängerna i våtmarksområdet är 

”Hygienzon 1” och har avskärmats med staket. I ”Hygienzon 

2 ” kan vattnet innehålla högre halter av smittämnen 

än vad som är normalt i vatten där människor och djur 

vistas. De vägar som leder genom detta område är avsedda 

att användas av kommunens personal i den dagliga skötseln 

av våtmarken. Du som besöker våtmarken ombeds 

respektera dessa avskärmningar. 


Våtmarken, en rik naturupplevelse med en mångfald av fåglar och växter. 

Ett par vandrare som tar paus där Nynäshamns dagvatten mynnar ut i 

avrinningen till Skålpussen. 

34 

ETT VACKERT UTFLYKTSMÅL 

I Alhagen möts våtmarkens vattenspeglar och friska 

vegetation av dramatiskt branta bergssidor och rika 

skogsmiljöer. Redan innan våtmarken anlades fanns här 

en mångfald av biotoper, livsmiljöer, som hyste en rad 

mindre vanliga djur och växter. En grundläggande ambition 

i våtmarksprojektet har varit att anpassa anläggningen 

till den omgivande miljön och att skapa en variation i 

landskapsrum och en mångfald av naturtyper. Hur väl vi 

lyckats är upp till Dig som besökare att avgöra. 

För att du som besökare på nära håll skall kunna studera 

det rika växt- och djurlivet finns det totalt sex kilometer 

gångvägar genom anläggningen. Från Pagodvägen får du 

en fin utsikt över den nedre våtmarken. Vill du komma 

närmare vattnet kan du välja att ta dig längs med de vallar 

som skiljer våtmarkens dammar åt.Våtmarkens rika miljöer 

lockar mängder med änder, vadare och småfåglar. Under 


Lars-Erik Söderström rensar bäcken från alltför växtkraftiga näckrosrötter 

och vass. 

våren rastar stora vadarflockar i det grunda område som 

kallas Starrträsk. Här söker också simänder som gräsand, 

kricka och skedand föda. Har du tur kan du få se en brun 

kärrhök segla över området. 

I de lite djupare delarna av Stordammen och Skålpussen 

trivs dykänder, framförallt knipan med sin karaktäristiska 

vita kindfläck. 

På öarna kan du få se drillsnäppor som lyfter med ett 

gällt drillande och flyger sick-sackandes fram och tillbaka 

över dammarna. I de blöta alkärren i Vassträsk häckar 

stjärtmes. Här finns också den ovanliga mindre hackspetten. 

Liksom många andra fåglar gynnas den av stående 

död ved, där den söker efter skalbaggslarver och andra 

insekter. För att hjälpa hackspetten har vi låtit de stora 

lövträd som överdämts av våtmarken stå kvar. 

Fakta i korthet 

Nynäshamns avloppsreningsverk är dimensionerat för 

20 000 personekvivalenter, vilket motsvarar ca 26 000 

personer. 

Anläggningen tar emot avloppsvatten från tätortena 

Nynäshamn, Ösmo och Segersäng. I dag är drygt 

17 000 personer anslutna. 

Våtmark Alhagen utgör det sista steget i reningen av det 

kommunala avloppsvattnet innan det släpps ut i Östersjön. 

35 

Ett gammalt torp i våtmarkens omgivning. 

I nuläget pumpas ca 5 000 m3 renat avloppsvatten till 

våtmarken per dygn. Innan vattnet släpps ut i den del av 

våtmarken som gjorts tillgänglig för besökare passerar 

det två klarningsbassänger samt tre stora dammar, inom 

det område som på kartan kallas hygienzon 1 och 2. Det 

vatten som lämnar detta område innehåller låga halter av 

smittämnen. 

Våtmarken har en vattentäckt yta på ca 32 hektar och tar 

bort ca 1 ton kväve per hektar och år. Uppehållstiden i 

våtmarken är ca 7dygn. 


Avloppet – en del i kretsloppet 

I mitten av 1800-talet började man bygga vattenverk och 

vattenledningssystem i Sverige och vid slutet av 1860-talet 

fick vi också en successiv utbyggnad av avloppsnätet. 

Industrialiseringen hade börjat och städernas snabba 

tillväxt ökade de sanitära problemen med latrinhantering, 

smutsvatten på gatorna och avloppsdiken. 

I början ledde man ut avloppsvattnet direkt i sjöar och 

vattendrag utan rening. Snart fick man problem därför 

att vattendragen blev så förorenade att man inte kunde ta 

dricksvatten i närheten av utsläppen. Det dröjde till 1930talet 

innan vi började rena avloppsvattnet. Numera har vi 

mycket effektiva reningsverk. 

Avloppet ingår i vattnets kretslopp, som är en mycket viktig del av 

jordens alla kretslopp. Vatten är ett lösningsmedel och transporterar 

med sig både nyttiga och onyttiga ämnen. På illustrationen ovan ser 

vi den totala bilden av hur viktig den del av kretsloppet är, som vi 

beskriver här. Avloppsverket renar avloppsvattnet så att det kan gå 

tillbaka ut i sjöar och vattendrag, för att användas på nytt. 

36 

Utvecklingen går framåt och inom en snar framtid 

kommer vi att ha kväverening vid alla reningsverk med 

fler än 10.000 personer anslutna, som är belägna efter 

kusten från Norge till Skåne och från Skåne upp till och 

med Stockholms skärgård. Detta är en av de viktigaste 

frågorna just nu och syftar till att förbättra havsmiljön i 

Östersjön och Kattegatt. 

Den teknik att rena avloppsvatten som vi beskriver i 

broschyren, är den vanligaste i Sverige. Det finns också 

andra metoder som tydligare utgår från marks och växters 

förutsättningar att både rena avloppsvattnet och tillgodogöra 

sig dess närings ämnen. 

Det som blir kvar när avloppsvattnet är renat kallas för slam. I vissa 

kommuner rötas slammet i rötkammare. Det bildas då biogas 

(metangas) som kan användas både som drivmedel och till uppvärmning. 

Därefter kan slammet återföras till marken som jordförbättringsmedel, 

gödning av energigrödor eller grönytor för att på så sätt sluta 

kretsloppet. 


Tillbaka till jorden 

Att återanvända avloppsvattnets innehåll av närings ämnen 

och organiskt material i jordbruket har en lång tradition i 

många kulturer och är ett naturligt sätt att sluta kretsloppet. 

Det är också nödvändigt att tillföra mullbildande 

organiskt material, för att jordbruksmarken ska behålla sin 

produktivitet på lång sikt. 

Av den anledningen är det också viktigt att komma 

tillrätta med de problem som finns idag med miljöfarliga 

ämnen och tungmetaller i slammet. 

Här kommer vi som producerar avloppsvatten in i 

bilden. Allt som vi häller ut i avloppet, som inte reningsverket 

kan ta hand om, kommer ut i naturen. Om slammet 

innehåller för höga halter av tungmetaller och 

oönskade ämnen kan det inte användas i jordbruket 

som jordförbättringsmedel. Slammet sänds 

då vidare för deponi. Vi kan göra en stor insats 

för att få bättre avloppsvatten genom att 

undvika att släppa ut miljöfarliga kemikalier 

i avloppen. 

Vi måste minska vår depone ring för 

framtiden och istället arbeta för att få ett 

bra slam som kan användas till jordförbättring. 

37 

Detta överensstämmer med de åtgärder som både politiker 

och Naturvårdsverket föreslår för att i längden få ett 

användbart slam som kan ingå i kretsloppet mellan stad 

och land. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket 

arbetar också med att begränsa användningen av hälso- 

och miljöfarliga kemikalier i hela samhället. 

ETT NYTT SÄTT ATT TA TILLVARA AVFALL 

Ett nytt system för att återcirkulera giftfritt organiskt avfall från bl a livsmedelsindustrier, slakterier, bagerier och restauranger håller på att utvecklas vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet. Avfallet bryts ner av bakterier, sk rötning, och då utvinner man biogas som kan användas som fordonsbränsle i bussar. 

Kvar blir rent slam med högt näringsinnehåll och goda jordförbättringsegenskaper. 


Vad kan du och jag hjälpa till med? 

Ett reningsverk är en mycket stor investering och innebär 

kostnader för oss alla. Det finns många skäl till att fundera 

över på vilket sätt vi kan hjälpa till att få en bättre miljö 

och samtidigt spara pengar. 

Det är viktigt att se sambandet mellan vad vi häller ut i 

avloppet och vad vi får tillbaka som förorenat slam eller 

förgiftat vatten i vattendragen. 

38 

SPARA PENGAR OCKSÅ 

Det finns mycket som inte är direkt miljöfarligt som 

vi ändå vill få bort från reningsverken. Bindor, tamponger 

och bomullstops t ex. Bindor stoppar upp, tamponger 

som har snören trasslar in sig och bomulls tops flyter förbi 

grovreningen och ställer till stora problem i ventiler och 

pumpar. Alla stopp i maskine riet kostar stora summor och 

förorsakar i värsta fall onödiga utsläpp av orenat avloppsvatten 

till våra sjöar och vattendrag. 

VI VILL BLI BÄST PÅ ATT VÅRDA MILJÖ- 

OCH NATURTILLGÅNGAR 

För att bli det måste vi börja med oss själva. Debatten 

handlar mycket om källsortering av sopor just nu, vi håller 

på att tänka om när det gäller allt från tvätt medel till hur 

våra varor är förpackade. Det är egent ligen precis samma 

sak med avloppet. Allt beror på vad vi häller ut och spolar 

ner. 

I många andra länder finns ett stort intresse för vårt arbete 

med att förbättra och återställa miljön. Vi har lyckats 

bra med flera olika projekt och visar på det sättet vägen 

för andra. De flesta länder har ju tyvärr samma problem. 

De senaste decennierna har redan visat att vi blir mer 

och mer medvetna och engagerade i miljöfrågor och det 

är ju bara början. 

DET TRODDE NI INTE 

På reningsverken har vi problem med konstiga saker som 

kommer dit. Strumpor, trosor, bh, stövlar, sköldpaddor, 

fiskar, kattsand ... 

Det finns många miljöfarliga vätskor som inte bryts 

ner i avloppsverket och som förstör den biologiska 

reningsprocessen. Ämnena följer sedan med ut i sjöar och 

vattendrag eller finns kvar i slammet. Allt som man inte 

ska spola ner i avloppet lämnas till stationer som tar emot 

miljöfarligt avfall i kommunen. 

SKRÄPHINK 

Har man skaffat en liten skräphink som står i badrummet så är det mycket 

enklare att komma ihåg vad som inte ska kastas i avloppet. 


? 

MÅNGA PRODUKTER SKAPAR PROBLEM I AVLOPPSVERKEN. 

HÄR VISAR VI NÅGRA EXEMPEL. 

Bomullstoppar fastnar lätt och bomullstussar med aceton, nagellackborttagningsvätskor, 

eller dyl är skadligt för den biologiska processen. 

Alla former av bindor och trosskydd bildar anhopningar som måste 

rensas bort. Tamponger trasslar ihop sig till stora härvor. Skyddspapper 

och plastfolier kan inte lösa sig i vattnet. 

39 

Underkläder och strumpor kan fastna i pumparna. Det kan resultera i att 

hela reningsprocessen avstannar under reparationen. Kondomer löses 

inte upp i avloppsverket. Kattsand ska hällas i soporna, inte i toaletten. 

Mediciner innehåller många farliga ämnen och ska lämnas tillbaka till 

apoteket. Föremål som gem, hårnålar och snörstumpar kan lätt fastna i 

pumpar och motorer. Visste du att fimpar innehåller kadmium? Det är ett 

ämne som ingen vill ha i slammet som sprids. 


Kontakta oss gärna 

I NYNÄSHAMNS KOMMUN ANSVARAR 

VA-AVDELNINGEN FÖR DRICKSVATTEN- 

FÖRSÖRJNINGEN OCH AVLOPPSHANTERINGEN. 

Om det gäller kommunal vattenförsörjning och avloppshantering, 

kontakta 

Tel. 08-520 680 00, Kommunens växel 

Tel 08-520 689 90, Kundservice 

Tel. 08-520 682 92, vattenläckor och avlopsstopp, 

ledningsnät 

Tel. 08-520 684 80, information Våtmark Alhagen och 

reningsverk 

Besöksadress: Stadshusplatsen 1 

Postadress: 149 81 Nynäshamn 

Mer information finns också på hemsidan: 

www.nynashamn.se 

Vid störningar på kommunens va-nät 

utom arbetstid: 

Jourtelefon: 08-520 117 45 

INFORMATIONEN ÄR UTGIVEN AV 

Mångfaldigande av innehållet i denna broschyr, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 dec 1960 förbjudet utan medgivande av 

produktionsföretaget. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. 

Copyright ACCURAT KOMMUNIKATION HB 2012 

Broschyren är tryckt på miljövänligt papper, 

Idé, layout och produktion: Accurat Kommunikation, Uppsala, www.accurat.se 

Kontakt: Caj Söderberg, 0705-70 60 05, info@accurat.se 

Omslagsfoto: DP-Bild. Foto sid 2: Gösta Rising. Övriga foton: Studio CarlJohan. 

40 

Om det gäller enskild vattenförsörjning eller avloppshantering, 

kontakta Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 

(Smohf) 

Tel. 08-606 93 00 

Mer information finns också på hemsidan: 

www.smohf.se 

NYNÄSHAMNS KOMMUN 

Ett Informationskoncept som produceras av Accurat i Uppsala sedan 1989 

och som utvecklats i samverkan med Livsmedelsverket, SGU och Naturvårdsverket. Sedan starten 

har mer än 80 kommunanpassade upplagor producerats till hushåll i hela landet.

Se den här - Accurat Information

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?