Nr. 4/5 2009 - Borstahusens Segelsällskap

Sommar, sol, Borstahusen, 262 seglare.
Kan det bli bättre? Ja med krog, fest,
massor med BoSSare som jobbar och
är engagerade skriver Peo Ekstrand.
Jag hade glädjen att ansvara för banan
längst bort medan Ola var seglingsledare
på den närmaste. Det betyder
tidigare ut och senare in men vi är ju
dedikerade. Ett imponerande startfält
med en uppsjö av OS-mästare, världsmästare,
europamästare och nationella
mästare. Tur att vi har väldigt duktiga
funktionärer, då behöver man inte vara
orolig som seglingsledare. Intensiva
mätningsdagar förlöper och söndagen
ska innehålla ett Tune-up race. Ett race
med mindre antal båtar. Det blev ett
tiotal så vi får lagt en bana och övat
lite med alla inblandade.
Noterat på Laser Senior EM Noterat på Laser Junior EM
Alla på banan i tid
Måndag = dags för tävling på riktigt.
165 båtar på varje bana – jippie! Solen
skiner, Borstahusen i sitt esse. Alla
ute på banan i tid. Mattias Lantz på
linjebåten, Thobbe på banläggaren,
Nisse P + Per Sjöbom i målbåten, Jan
Kjäll i den andra, banläggare 2 med
Jesper Emond och Simon Holmqvist
och sedan alla andra.
Ja alla är på hugget, men det är ändå
inte lika lätt som det verkar. 165 vita
likadana små jollar alla med 6 siffror i
seglet. Mycket händer under en vecka
med intensiva seglingar. 10 race per
grupp ger 20 race totalt per bana. Det
är många små incidenter som passerar.
Banan spikrakt mot vinden
Något som vi har fått bekräftat flera
gånger är att en startlinje med rätt
längd och rätt (neutral) vinkel mot
vinden gör starterna mycket bättre
och seglarna mycket snällare.
Det var bra seglingar och bra
banor och mycket proffsiga seglare
och coacher. Det är väldigt roligt att
hålla på med seglingar när alla är så
duktiga. Vi har fått mycket beröm från
coacher och seglare så alla ni som var
med, ta åt er av detta :-)
Här nedan följer några saker som
jag tycker var roliga
Snabb målbåt
Efter ett par dagars tävlingar hade vi
en speciell segling där vinden vred och
vi var tvungna att lägga om banan och
målgången. Målgången är alltid det
fortsättning sidan 20
Så har vi då avverkat ännu ett
Nordic Week. Som vanligt otroligt väl
genomfört, tack vare mångas ideella
insats, skriver Ola Lilja. Jag tror
inte att det är många som inser hur
enormt mycket arbete som utförs,
med start nästan ett helt år innan vår
tävlingsvecka.
Årets upplaga var ju lite speciell,
genom att vi hade en och samma
klass tävlande hela veckan. Ja jag vet,
det var dock uppdelat på senior och
junior. Det var första gången som vi
genomförde tävlingarna på två banor
samtidigt. Vilket ställde extra stora
krav på vår organisation.
Nu skulle vi ju helt plötsligt ha dubbelt
av allt!!! Vi jagade funktionärs-
båtar i hela Skåne. Och när inte det
räckte, så "skickade" vi Nisse, Rune
och Kjell till Danmark för att jaga
båtar där oxå. Fast det var lyckosamt!
Vi fick inte bara låna två ribbar, vi fick
bojar till en hel bana, (mer om dessa
senare), ankare, tyngder och radioapparater
på köpet.
Dubbelt upp av allt
Men inte nog med att vi behövde
dubbelt av allt material, vojne, vojne,
det skulle ju vara dubbelt upp av alla
funktionärer oxå. Hjälp!
Normalt har vi ett antal av befattningarna
på vattnet klara redan innan
vi ens bestämt vilka klasser som skall
vara med i nästa års tävlingar. Så icke
detta året.
Efter hur mycket jagande som helst,
4 5
100% focus. Paul Goodison: Olympisk guldmedaljör
2008. Resultat 2009: seger på Kieler Woche. Europamästare
för femte gången i rad, senast i Borstahusen.
Världsmästare i Halifax, Canada ett par veckor senare.
Här omgiven av de som förgäves jagar honom.
Foto: Mats Svensson, www.borstahusbild.se
vi bönade och bad, gammal som ung
tillfrågades, hade vi, i elfte timmen,
nästan funktionärer på alla platser.
Nåja, alla platser är väl överdrivet.
Några dagar körde vi med så lite folk
på vattnet, att vi egentligen inte borde
klarat av det. (Där kommer rutinen
och BoSS andan in och räddar allt).
Edward i blåsväder
På något konstigt sätt så skulle jag ha
ansvar för juniorbanan, och Peo för
seniorbanan. Peo och jag diskuterade
vem som skulle ha vad, och Peo tyckte
att jag kunde välja vilken jag ville,
utom seniorbanan, för den ville han
ha. Nej, så var det inte. Jag retas bara
med dig, Peo.
Däremot var vi inte överens om vil-
fortsättning sidan 21