Ladda ner "Blixtpatrullen på nya äventyr" (pdf) - Håll Sverige Rent
Ladda ner "Blixtpatrullen på nya äventyr" (pdf) - Håll Sverige Rent
Ladda ner "Blixtpatrullen på nya äventyr" (pdf) - Håll Sverige Rent
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Blixtpatrullen</strong><br />
<strong>på</strong> <strong>nya</strong> äventyr<br />
Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna<br />
piratskatter och sopiga presenter
2<br />
© Stiftelsen <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong><br />
Januari 2012<br />
Författare: Lisa Adelsköld, Stiftelsen <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong><br />
Illustratio<strong>ner</strong>: Patricia Rawecka, Gro Play<br />
Grafisk form: Stiftelsen <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong>
Innehåll<br />
Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />
Det här är <strong>Blixtpatrullen</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />
Skräpplockardagarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5<br />
Grön Flagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5<br />
Så fungerar materialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6<br />
Bilder och flano . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6<br />
Läroplanen för förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6<br />
De nationella miljömålen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6<br />
Konsumtion . Presenterna som blev skräp . . . . . .7<br />
Klimat & e<strong>ner</strong>gi . E<strong>ner</strong>gi i soptunnan . . . . . . . . . .12<br />
Vattenresurser . Syns inte - finns inte? . . . . . . . .18<br />
Närmiljö . Plocka inte upp skräpet! . . . . . . . . . . .24<br />
Livsstil & hälsa . Äta bör man, annars . . .blir man<br />
jättetrött . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30<br />
Kretslopp . Nedbrytning av skatter . . . . . . . . . . . 36<br />
<strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41<br />
3
4<br />
Introduktion<br />
Här kommer <strong>Blixtpatrullen</strong> igen! Till de Nationella Skräpplockardagarna 2011<br />
tog <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong> fram ett pussel med en handledning som innehåller<br />
experiment, lekar och skapande aktiviteter . I centrum står barnen i<br />
<strong>Blixtpatrullen</strong> och deras vardag . Materialet fick stor spridning och användes av<br />
tusentals förskolor under året . En enkät bekräftade det positiva mottagandet och<br />
många ville höra av <strong>Blixtpatrullen</strong> igen, gärna i form av berättelser eller <strong>nya</strong><br />
upptåg . Så, <strong>på</strong> begäran kommer här nytt material om <strong>Blixtpatrullen</strong>!<br />
Materialet innehåller sex berättelser med bilder som<br />
alla tar upp nedskräpning ur olika perspektiv men<br />
även konsumtion, återanvändning, återvinning<br />
och nedbrytning. Berättelserna är tänkta att användas<br />
för att fördjupa och utveckla arbetet med<br />
Skräpplockardagarna men kan självklart användas<br />
även i andra sammanhang. Eftersom många förskolor<br />
använder pusslet och handledningen i sitt arbete med<br />
Grön Flagg har vi gjort en berättelse per Grön Flaggtema.<br />
Läs mer om Grön Flagg <strong>på</strong> sidan 5.<br />
Genom att använda detta material bidrar ni också till<br />
arbetet med de nationella miljömålen. Sist i varje kapitel<br />
har vi därför räknat upp vilka miljömål ni genom att<br />
arbeta med temat och berättelsen kan aktivt bidra till<br />
att uppnå.<br />
Det här är <strong>Blixtpatrullen</strong><br />
Berättelserna i det här materialet handlar om elva barn<br />
som träffas och har roligt tillsammans. De är alla med<br />
i en klubb som heter <strong>Blixtpatrullen</strong>. Tillsammans löser<br />
de svåra problem och hjälper både människor, djur och<br />
växter. Vän<strong>ner</strong>na i <strong>Blixtpatrullen</strong> är ofta ute i naturen<br />
där de bor och hittar <strong>på</strong> en massa roligt.<br />
Vi hoppas att ni <strong>på</strong> er förskola vill följa med <strong>på</strong><br />
<strong>Blixtpatrullen</strong>s äventyr! Vi vill att dessa äventyr blir<br />
era äventyr. Gå med i Blixpatrullen eller starta en helt<br />
egen klubb. Då kan ni tillsammans hjälpa till att lösa<br />
knivigheterna och räta ut frågetecknen i berättelserna.<br />
När hjältarna i <strong>Blixtpatrullen</strong> är ute <strong>på</strong> uppdrag har<br />
de mantlar <strong>på</strong> sig. Kanske kan ni också ha mantlar<br />
eller något annat tecken <strong>på</strong> att ni är ute <strong>på</strong> uppdrag.<br />
Tillverka egna pannband, broscher, medaljer eller<br />
ordensband med blixtar <strong>på</strong>!<br />
<strong>Blixtpatrullen</strong> har även ett hemligt tecken eller en<br />
hälsning som de gör när de sätter igång. De gör en<br />
blixt i luften med fingret. Det tecknet kan ni också<br />
använda för att skapa stämning och sammanhållning<br />
under ert äventyr. Ni kan också använda <strong>Blixtpatrullen</strong>s<br />
egna lockrop som de använder när de ska samlas. Då<br />
gör de ett ”indianrop” och klappar med handen över<br />
munnen. Här presenterar vi barnen i <strong>Blixtpatrullen</strong>:<br />
Kalle gillar att ha det lugnt och skönt. Bäst gillar han<br />
att ligga <strong>på</strong> rygg i gräset och titta upp <strong>på</strong> himlen där<br />
molnen far fram och måsarna flyger.<br />
Benjamin dansar helst fram och sjunger högt för<br />
sig själv när han är ute. Ibland sjunger han för träden<br />
också för det tror han att de tycker om.<br />
Zoe är ofta ute i skogen. Hon vet mycket om djur<br />
eftersom hon har en egen hund som hon har lärt sig<br />
att ta hand om.<br />
Kristoffer älskar att klättra i träd och han är jättebra<br />
<strong>på</strong> det. Han kan klättra i stora träd, i små träd, i tjocka<br />
träd och i ganska smala träd också. Han vet precis vilka<br />
grenar han kan stå <strong>på</strong> för att inte skada trädet eller<br />
ramla <strong>ner</strong>.<br />
Henrik är superbra <strong>på</strong> att smyga tyst och han kan ta<br />
sig fram utan att någon hör honom. Han är också bra<br />
<strong>på</strong> att se s<strong>på</strong>r <strong>på</strong> marken från djur och människor.<br />
Jakob har full koll <strong>på</strong> alla de ställen <strong>Blixtpatrullen</strong><br />
brukar vara <strong>på</strong> för han gillar att rita bilder och kartor.<br />
Dem har han alltid med sig så att han vet var han är.<br />
Hans dröm är att hitta en hemlig skatt.
Mia gillar färger och lukter så hon brukar gå väldigt<br />
långsamt när <strong>Blixtpatrullen</strong> är ute. Hon vill nämligen<br />
stanna hela tiden och titta <strong>på</strong> blommor med vackra<br />
färger och lukta <strong>på</strong> allt hon ser.<br />
Josefin gillar småkryp och hon brukar ta med sig<br />
burkar och förstoringsglas så att hon kan spana <strong>på</strong> alla<br />
små djur hon hittar under stenar och i stubbar.<br />
Siri tycker att det är kul att bygga saker. När hon är<br />
ute gör hon kojor och båtar och dinosaurier av saker<br />
hon hittar i naturen.<br />
Filip är en fena <strong>på</strong> att simma. Bäcken i parken där<br />
<strong>Blixtpatrullen</strong> brukar hålla till är lite för liten för att<br />
bada i, men ibland åker Filip med sina föräldrar till<br />
havet och där simmar han och dyker som en fisk!<br />
Clara är nästan alltid först <strong>på</strong> plats när det händer<br />
något för hon gillar att springa och skutta fram. Hon<br />
älskar att hoppa <strong>på</strong> stenar och balansera <strong>på</strong> stockar.<br />
Mer om <strong>Blixtpatrullen</strong> kan ni läsa i<br />
”<strong>Blixtpatrullen</strong>s äventyr: Lek och lär<br />
om nedskräpning, allemansrätt och<br />
om skräpet som resurs” som finns att<br />
ladda <strong>ner</strong> <strong>på</strong> www .hsr .se/blixtpatrullen .<br />
Skräpplockardagarna<br />
Varje vår utlyser <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong> Nationella<br />
Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till<br />
skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta<br />
i Skräpplockardagarna, stor som liten, men särskilt<br />
viktiga för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att<br />
det gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder.<br />
Vi tror också att det stora kan börja i det lilla – att<br />
det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för den<br />
globala miljön om man förstår vilken <strong>på</strong>verkan man<br />
kan ha <strong>på</strong> den egna närmiljön. Skräpplockardagarna<br />
syftar till att få så många som möjligt att se skräpet<br />
och vilja göra något åt det. Själva plockningen blir<br />
en symbolhandling som <strong>på</strong>min<strong>ner</strong> både oss själva<br />
och andra om att nedskräpning är onödigt och fel.<br />
Det är också viktigt att involvera barnen i ett positivt<br />
förändringsarbete när så mycket idag fokus ligger <strong>på</strong><br />
globala miljöproblem. Genom Skräpplockardagarna<br />
kan de få en känsla av att vara med i något större än<br />
den vardagliga skräpplockning som många förskolor<br />
och skolor är jätteduktiga <strong>på</strong>.<br />
Grön Flagg<br />
Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering anpassad<br />
för förskola och skola. Verktyget är till för att förenkla<br />
arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling.<br />
Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk<br />
handling är grunden. Grön Flagg ingår i det<br />
internationella nätverket EcoSchools. Att arbeta med<br />
Grön Flagg bidrar till att:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
förstärka handlingskompetensen och<br />
framtidstron hos barn, elever och personal<br />
ge struktur och kontinuitet i verksamheten<br />
skapa en tydlig profil till förskolan eller skolan<br />
underlätta att nå mål i styrdokumenten<br />
Inom Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det<br />
finns sex teman att arbeta med: klimat och e<strong>ner</strong>gi,<br />
kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö<br />
och konsumtion. Dessa teman är breda och ska fungera<br />
som inspiration för att hitta roliga mål i miljöarbetet.<br />
När förskolan har valt ett tema skrivs en handlingsplan<br />
med mål, aktiviteter och en plan <strong>på</strong> hur arbetet ska<br />
synliggöras. Målen står för de förändringar och<br />
förbättringar som ni vill sträva efter i verksamheten.<br />
Har förskolan eller skolan stor spridning <strong>på</strong> åldrarna<br />
är det viktigt att målen är sådana att de fungerar för<br />
alla åldrar. Sedan anges minst en aktivitet per mål som<br />
beskriver mer konkret vad som ska göras för att arbeta<br />
mot målen. Dessa aktiviteter kan vara anpassade efter<br />
barnens ålder. Tanken är att alla <strong>på</strong> förskolan ska vara<br />
aktiva.<br />
Det här materialet är anpassat för att användas inom<br />
Grön Flagg. Berättelserna utgår från Grön Flaggs<br />
sex teman och visar <strong>på</strong> hur nedskräpningsfrågan kan<br />
kopplas till många ämnen och frågor. Är ni intresserade<br />
av att gå med i Grön Flagg, passa <strong>på</strong> att göra det innan<br />
ni inleder arbetet med det här materialet. För att läsa<br />
mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla<br />
er, besök <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong>s webbplats www.hsr.se/<br />
gronflagg.<br />
5
6<br />
Så fungerar materialet<br />
I detta material hittar ni korta berättelser om <strong>Blixtpatrullen</strong> som alla tar upp<br />
nedskräpning ur olika synvinklar . De sex berättelserna utgår ifrån temana i<br />
Grön Flagg; konsumtion, kretslopp, klimat och e<strong>ner</strong>gi, vattenresurser, närmiljö<br />
och livsstil och hälsa . Det går naturligtvis att arbeta med materialet även om<br />
man inte är ansluten till Grön Flagg . Det är framtaget för att fördjupa och<br />
utveckla arbetet med de nationella Skräpplockardagarna som infaller <strong>på</strong> våren,<br />
men går att använda året om .<br />
Bilder och flano<br />
Till varje berättelse finns två bilder. Den första visar<br />
inledningen <strong>på</strong> berättelsen och den andra visar en<br />
situation som <strong>Blixtpatrullen</strong> hamnat i och inte förstår,<br />
eller ett knivigt problem som behöver lösas. Tanken<br />
är att barnen <strong>på</strong> er förskola ska vara delaktiga och<br />
fundera <strong>på</strong> vad som händer i berättelserna och om det<br />
kan finnas några lösningar. Det kanske till och med är<br />
läge att rycka ut med er egen blixtpatrull!<br />
Ni kan även välja att använda de flanobilder som finns<br />
till varje berättelse. Flanobilderna till kapitlen <strong>på</strong> tema<br />
konsumtion, vattenresurser och livsstil och hälsa<br />
bygger alla <strong>på</strong> att ni tillsammans visualiserar berättelsen<br />
genom att barnen eller pedagogerna sätter upp bilderna<br />
<strong>på</strong> en tavla samtidigt som ni läser berättelsen. Det gör<br />
barnen mer delaktiga och ni kanske till och med kan<br />
måla egna flanobilder för att fortsätta berättelsen!<br />
Flanobilderna till kapitlen om kretslopp, klimat och<br />
e<strong>ner</strong>gi och närmiljö bygger istället <strong>på</strong> sorteringsövningar<br />
som går ut <strong>på</strong> att sortera skräp till exempel efter vad<br />
som bryts <strong>ner</strong> fortast eller vad som ska hamna i de olika<br />
återvinningsbehållarna.<br />
Ni kan lami<strong>ner</strong>a flanobilderna och klippa ut dem och<br />
sätta dubbelhäftande tejp <strong>på</strong> baksidan och sätta upp<br />
<strong>på</strong> valfri bakgrund. Den finns också dubbelhäftande<br />
magnetband att sätta <strong>på</strong> baksidan så att de kan användas<br />
<strong>på</strong> magnetiska tavlor.<br />
Läroplanen för förskolan<br />
I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98<br />
(reviderad 2010) står det under ”Förskolans uppdrag”:<br />
Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och<br />
naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt<br />
och en positiv framtidstro ska prägla förskolans<br />
verksamhet. Förskolan ska medverka till att barn en<br />
tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur<br />
och miljö och förstår sin delaktighet i naturens<br />
kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att<br />
förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så<br />
att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och<br />
i framtid.<br />
Materialet bygger <strong>på</strong> att barnen <strong>på</strong> ett lustfyllt sätt<br />
kan närma sig vardagliga miljöfrågor och ämnen som<br />
rör samhällsfunktio<strong>ner</strong> tydligt kopplade till miljö och<br />
hållbarhet. Genom att diskutera och skapa utrymme<br />
för barnen att fråga och formulera egna antaganden,<br />
kan ni fånga upp det som upptar barnens tankar och<br />
koppla detta till miljö och livsstilsfrågor. På så sätt blir<br />
barnens erfarenheter integrerade i arbetet och det aktiva<br />
deltagandet ger möjligheter att skapa framtidstro.<br />
De nationella miljömålen<br />
Genom att använda detta material och arbeta med<br />
områden som nedskräpning, konsumtion, resurs–<br />
hushållning, vattenresurser och återvinning bidrar ni<br />
också till arbetet med de nationella miljömålen. De<br />
anger inriktningen för den samhällsomställning som<br />
behöver ske för att lösa våra viktigaste miljöproblem.<br />
Genom och se till att barn och unga blir delaktiga i<br />
miljöarbetet och vara en del av måluppfyllelsen av<br />
<strong>Sverige</strong>s miljömål kan detta arbete skapa handlings–<br />
kompetens och framtidstro.<br />
Under varje kapitel hittar ni de miljömål som ni kan<br />
bidra aktivt till att nå genom att arbeta med temat och<br />
berättelsen.<br />
Mer om miljömålen hittar ni här:<br />
www .miljomal .nu
Konsumtion<br />
Presenterna som blev skräp<br />
Den här berättelsen tar upp frågor som vad en bra present är och hur många<br />
leksaker man egentligen behöver . Berättelsen handlar om ett födelsedagskalas<br />
där presenterna som var så fina från början snabbt går sönder . Kanske var de av<br />
för dålig kvalitet eller kanske behövde barnen tagit bättre vara <strong>på</strong> presenterna .<br />
Och ska de köpa <strong>nya</strong> presenter nu när de gamla gått sönder?<br />
Läs berättelsen för barnen och titta<br />
<strong>på</strong> bilderna . Använd de föreslagna<br />
diskussionsfrågorna för att uppmuntra<br />
barnen att fundera och berätta vad de<br />
vet eller undrar över . Ni kan också<br />
använda flanobilderna och berätta<br />
sagan tillsamman med barnen .<br />
Benjamins skräpiga kalas<br />
Benjamin fyller år och kompisarna i <strong>Blixtpatrullen</strong> är <strong>på</strong> hans kalas i parken bredvid<br />
huset där han bor . Alla barn har med sig en liten födelsedagspresent till Benjamin .<br />
Kalle har med sig en röd och blank vindsnurra, Henrik en liten apa som spelar trumma<br />
när man trycker <strong>på</strong> en knapp . Filips present är ett flygplan som man bygger ihop<br />
själv, Josefin har med sig en liten spindel i plast som ser helt riktig ut, och Siri en<br />
vattenpistol som kan spruta jättelångt . Benjamin blir glad för presenterna och alla <strong>på</strong><br />
kalaset springer runt och leker med dem tillsammans i flera timmar .<br />
När de sätter sig <strong>ner</strong> för att äta tårta ser de plötsligt att det ser skräpigt ut runt omkring<br />
dem . Presentpappret och snörena har blåst iväg och hamnat lite här och där . Flygplanet<br />
har landat i en vattenpöl och blivit blött så att vingarna hänger <strong>ner</strong> som öronen <strong>på</strong><br />
en hund . Vindsnurran har blåst sönder, spindeln har helt plötsligt bara fem ben (hur<br />
många ben har en spindel, förresten?) och ligger <strong>på</strong> marken . Apan trummar inte längre<br />
även om man trycker jättehårt <strong>på</strong> knappen . Det har blivit ett hål i vattenpistolen så nu<br />
sprutar den bara jättekort .<br />
Först var de fina presenter och nu har de bara blivit<br />
skräp! Benjamin är ledsen såklart . Hans kompisar<br />
vill gärna trösta honom . Hur kunde det bli så här?<br />
7
8<br />
Mer om . . .<br />
Förslag <strong>på</strong> mer hållbara presenter:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Ätbara presenter – baka något smarrigt,<br />
till exempel fina muffins eller en<br />
dekorerad limpa .<br />
Ge bort en upplevelsepresent – till<br />
exempel en skattkarta med en nedgrävd<br />
skatt eller ett presentkort <strong>på</strong> en rolig<br />
utflykt .<br />
Skapa något själv av återvunnet<br />
material – kanske en snygg<br />
glitterkula, ett eget bowlingspel eller<br />
en insektsfälla (se instruktio<strong>ner</strong> i<br />
handledningen till ”<strong>Blixtpatrullen</strong>s<br />
äventyr”) .<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Förslag <strong>på</strong> diskussionsfrågor<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Vad tycker ni är en bra present eller en bra leksak?<br />
Hur länge är en leksak rolig att leka med?<br />
När tycker ni att man kan slänga en leksak?<br />
Hur många leksaker behöver man?<br />
Har alla lika många leksaker?<br />
Leker man med samma saker överallt <strong>på</strong> jorden?<br />
Plantera en växt i en fin kruka – kanske<br />
en växt som man kan äta eller varför<br />
inte ett helt träd .<br />
Köp något <strong>på</strong> en loppmarknad eller<br />
second hand-butik .<br />
Ge bort en fin sak du har hemma men<br />
som du inte använder .<br />
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål:<br />
Begränsad klimat<strong>på</strong>verkan, Giftfri miljö .
Konsumtion — Presenterna som blev skräp<br />
9
10<br />
Konsumtion — Presenterna som blev skräp
Konsumtion — Presenterna som blev skräp<br />
11
12<br />
Klimat & e<strong>ner</strong>gi<br />
E<strong>ner</strong>gi i soptunnan<br />
Den här berättelsen handlar om återvinning och om att e<strong>ner</strong>gi och återvinning<br />
faktiskt hör ihop . Genom att bränna upp skräp istället för att återvinna det<br />
förlorar vi en massa e<strong>ner</strong>gi!<br />
Läs berättelsen för barnen och titta <strong>på</strong> bilderna . Använd de föreslagna diskussionsfrågorna<br />
för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar<br />
över . Ni kan också använda flanobilderna och sortera soporna så de hamnar i rätt<br />
återvinningsbehållare eller i papperskorgen . Vill ni som pedagoger ha lite mer information<br />
om e<strong>ner</strong>gi och återvinning så finns det under rubriken Mer om . . .<br />
<strong>Blixtpatrullen</strong> tömmer papperskorgen<br />
Kompisarna i <strong>Blixtpatrullen</strong> är i parken och går <strong>på</strong> småkrypsjakt . De har gjort små<br />
fällor för att fånga småkryp . Småkrypen lägger de i glasburkar för att titta <strong>på</strong> dem lite<br />
närmare . Sedan släpper de ut dem igen så att de får krypa tillbaka <strong>ner</strong> i jorden eller<br />
under en sten . En gång hittade de en ekoxe som är en sorts skalbagge och kan bli större<br />
än en vuxen människas knutna näve!<br />
Plötsligt får de syn <strong>på</strong> en papperskorg som är helt överfull med skräp . Det ligger saker<br />
<strong>på</strong> marken nedanför och saker står staplade ovan<strong>på</strong> papperskorgen .<br />
— Men hallå, hur tänker folk? Man kan väl inte slänga saker i en papperskorg som redan<br />
är full! utbrister Kristoffer .<br />
— Och titta, det de har slängt är ju inte ens skräp, säger Siri .<br />
— Vadå vad menar du? undrar Kalle .<br />
— Jo men kolla, det är ju glasburkar och metallburkar och gamla tidningar . Det ska ju<br />
inte ligga i papperskorgen . Om man gör <strong>nya</strong> tidningar, glasburkar och metallburkar av<br />
de gamla sparar man en massa e<strong>ner</strong>gi! Och så slipper man såga <strong>ner</strong> träd och gräva upp<br />
metall ur jorden också .<br />
Kompisarna i <strong>Blixtpatrullen</strong> bestämmer sig för att rycka ut, de sätter <strong>på</strong> sig sina mantlar<br />
och sätter igång . De tar med metallburkarna, glasburkarna, tidningarna och annat som<br />
de hittar till återvinningsstationen .<br />
– Så där ja, nu har vi gjort planeten en tjänst och sparat en massa<br />
e<strong>ner</strong>gi! säger Siri .<br />
– Men hur går det till egentligen? undrar Kristoffer . Hur sparar<br />
man e<strong>ner</strong>gi när man återvin<strong>ner</strong>?
Förslag <strong>på</strong> diskussionsfrågor<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Vad händer med det som vi lägger i soptunnan?<br />
Vad händer med tidningar, glas och metall när<br />
man lägger dem i återvinningsbehållarna?<br />
Hur tror ni det går till när trä blir till papper?<br />
Vad är e<strong>ner</strong>gi egentligen?<br />
Varför kan det vara bra att spara e<strong>ner</strong>gi?<br />
Det finns fler återvinningsbehållare <strong>på</strong> våra<br />
återvinningsstatio<strong>ner</strong> än de som är med <strong>på</strong> flanoarket,<br />
vilka är det?<br />
Mer om . . .<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Nedsmält stål blir till nytt stål . Insamlade<br />
kapsyler blir till järnvägsräls och armeringsjärn<br />
som bland annat används till broar . Vid<br />
omsmältning av insamlade stålförpackningar<br />
sparas 75 procent av e<strong>ner</strong>gin som behövs för att<br />
framställa stål från järnmalm .<br />
Aluminium smälts ned och gjuts till<br />
aluminiumtackor som används som ny råvara för<br />
till exempelvis motordelar eller <strong>nya</strong> konservburkar .<br />
Metallen kan användas om och om igen och hela 95<br />
procent av e<strong>ner</strong>gin sparas .<br />
Glas går att återvinna hur många gånger som helst<br />
utan att kvaliteten försämras . När återvunnet glas<br />
används som råvara krävs 20 procent mindre e<strong>ner</strong>gi<br />
jämfört med ny råvara .<br />
Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till<br />
sju gånger innan den är utsliten och förbränns .<br />
E<strong>ner</strong>gibesparingen vid användning av returfibrer<br />
(återvinning) är 70 procent jämfört med användning<br />
av ny fiber vid tillverkningen .<br />
Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen,<br />
www .ftiab .se<br />
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål:<br />
Begränsad klimat<strong>på</strong>verkan, Giftfri miljö .<br />
13
14<br />
Klimat & e<strong>ner</strong>gi — E<strong>ner</strong>gi i soptunnan<br />
SCHAMPO<br />
TANDKRÄM<br />
matros
MAT<br />
Klimat & e<strong>ner</strong>gi — E<strong>ner</strong>gi i soptunnan<br />
metro<br />
TANDKRÄM<br />
15
16<br />
GLAS<br />
Klimat & e<strong>ner</strong>gi — E<strong>ner</strong>gi i soptunnan<br />
METALL<br />
PANT<br />
PAPPERS-<br />
KORG<br />
PLAST<br />
MATAVFALL
Mia<br />
JÄ T T EG O D<br />
K R Y D D M I X<br />
Klimat & e<strong>ner</strong>gi — E<strong>ner</strong>gi i soptunnan<br />
Barnmat<br />
TANDKRÄM<br />
Pingvinens<br />
Iste<br />
SC HAMPO<br />
17
18<br />
Vattenresurser<br />
Syns inte — finns inte?<br />
Det här kapitlet berättar om att skräp kan finnas även om det inte syns och<br />
att skräp i våra hav och sjöar gör skada trots att det inte syns ovan ytan .<br />
Berättelsen handlar om när barnen i <strong>Blixtpatrullen</strong> upptäcker skräp i vattnet<br />
och om deras funderingar kring hur det hamnat där .<br />
Läs berättelsen för barnen och titta <strong>på</strong> bilderna . Använd de<br />
föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att<br />
fundera och berätta vad de vet eller undrar över . Ni kan också<br />
använda flanobilderna och berätta sagan tillsammans med barnen .<br />
<strong>Blixtpatrullen</strong> går under ytan<br />
Clara, Filip och Mia i <strong>Blixtpatrullen</strong> har gått <strong>ner</strong> till vattnet för att testa sina <strong>nya</strong><br />
vattenkikare . De har gjort dem själva av konservburkar genom att ta bort botten och<br />
toppen och sätta fast genomskinlig plast över ena öppningen .<br />
Det är en solig dag och vattnet ligger spegelblankt och glänser som silver . De tar av sig<br />
skor och strumpor och springer runt i den varma sanden .<br />
— Åh, vad härligt att känna sanden mellan tårna! ropar Filip .<br />
— Tänk vad rent och fint det är här, säger Mia . Här trivs både människor och djur!<br />
Kompisarna vadar ut i vattnet och börjar spana under ytan med sina vattenkikare . Det<br />
är som att komma till en helt ny värld . Som att åka ut i rymden eller vara inne i ett<br />
dataspel . De ser växter som vajar i strömmarna, och fiskar och småkryp som simmar<br />
omkring .<br />
Men plötsligt upptäcker de en massa andra saker när de vadar runt med sina kikare . Det ligger<br />
skräp överallt <strong>på</strong> botten! Plastskräp och burkar . Det ligger <strong>ner</strong>grävt i sanden, ovan<strong>på</strong> botten<br />
och flyter i vattnet .<br />
— Men, utbrister Mia, jag som först trodde att det var så rent och fint här och så är det<br />
fullt av skräp som inte syns!<br />
Kompisarna börjar fundera . Hur har skräpet hamnat där och hur blir man av med<br />
skräp som inte syns?
Förslag <strong>på</strong> diskussionsfrågor<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Hur tror ni skräp hamnar i vattnet?<br />
Om skräpet inte syns är det inte dåligt då?<br />
Vad tror ni händer med skräp som hamnar i vattnet?<br />
Om man slänger skräp där det är jättedjupt, är det okej?<br />
Vad får man slänga i vattnet? Vad försvin<strong>ner</strong>?<br />
Mer om . . .<br />
Två gånger, 2005 och 2009, har <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong> organiserat undersökningar av skräpet under ytan<br />
vid Slussen i Stockholm . Fem lag med dykare fick då tävla om att få upp skräp från botten under 45<br />
minuter . Tillsammans hann de plocka upp totalt 1 ton skrot per gång!<br />
Det här hittade vi<br />
Vid dyket som gjordes 2005 plockade dykarna upp bland annat det här:<br />
1 TV<br />
18 cyklar<br />
7 kundvagnar<br />
1 parksoffa<br />
5 mobiltelefo<strong>ner</strong><br />
1 skateboard<br />
1 bok<br />
33 burkar<br />
37 bil- och cykeldäck<br />
1 ankare<br />
14 trafikko<strong>ner</strong> .<br />
113 tomglas<br />
1 MP3-spelare<br />
10 fiskedrag<br />
2 bilbatterier<br />
1 hushållsbatteri<br />
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål:<br />
Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö .<br />
19
VATTENRESURSER<br />
20<br />
Vattenresurser — Syns inte, finns inte?
Vattenresurser — Syns inte, finns inte?<br />
BUBBEL<br />
GUM<br />
MAT<br />
21
22<br />
Vattenresurser — Syns inte, finns inte?
MAT<br />
BUBBEL<br />
GUM<br />
Vattenresurser — Syns inte, finns inte?<br />
23
24<br />
Närmiljö<br />
Plocka inte upp skräpet!<br />
Den här berättelsen tar upp frågan om vilka skräpföremål man kan plocka<br />
upp och vilka barnen ska undvika . På så vis kan ni förbereda er inför<br />
skräpplockningen så att det inte händer några olyckor! Berättelsen handlar om<br />
när barnen i <strong>Blixtpatrullen</strong> plockar skräp och ställs inför valet att plocka upp<br />
en krossad glasflaska och en färgburk eller att låta bli .<br />
Läs berättelsen för barnen och titta <strong>på</strong> bilderna . Använd diskussionsfrågorna<br />
för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller<br />
undrar över . Ni kan också använda flanobilderna och sortera dem efter<br />
vad barnen och ni pedagoger tycker är okej att plocka och vad barnen ska<br />
undvika när ni är ute .<br />
<strong>Blixtpatrullen</strong> hittar farligt skräp<br />
Idag är kompisarna i <strong>Blixtpatrullen</strong> vid mataffären i staden där de bor . De har pantat<br />
burkar och flaskor som de har samlat in och fått ihop 30 kronor som de köpt glass för .<br />
— Bra grej det här med att panta, säger Henrik . Man får en glass och samtidigt gör man<br />
något bra för miljön!<br />
— Det är gott att panta! Säger Zoe och slickar <strong>på</strong> sin glass .<br />
På väg hem går de över torget .<br />
— Men vad skräpigt här är, säger Zoe . Vad säger ni, ska <strong>Blixtpatrullen</strong> rycka ut?<br />
— Jaa, säger Jakob, det gör vi! Kompisarna sätter <strong>på</strong> sig sina mantlar och gör<br />
utryckningsropet . (Kommer ni ihåg utryckningsropet? Se sidan 4 .)<br />
De sätter igång och samlar skräp så att mantlarna fladdrar där de far fram . Men efter<br />
ett tag ropar Henrik <strong>på</strong> sina vän<strong>ner</strong> .<br />
— Jag vet inte vad jag ska göra, säger Henrik . Jag har hittat en massa krossat glas med<br />
jättevassa bitar . Tänk om jag skär mig när jag plockar upp det!<br />
— Och jag har hittat en konstig burk som läcker något med en läskig, blå färg, säger<br />
Jakob . Tänk om jag får det <strong>på</strong> fingrarna när jag plockar upp den!<br />
Hmm, funderar kompisarna . Ska man verkligen plocka upp alla sorters skräp? Vad gör<br />
man med sådant som kan vara farligt?
Mer om . . .<br />
Förslag <strong>på</strong> diskussionsfrågor<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Vilket skräp är det okej att plocka upp?<br />
Vilket skräp ska man akta sig för, tror ni?<br />
Nedan ser ni exempel <strong>på</strong> farosymboler som kan vara bra att känna till .<br />
Vad ska man göra med farligt skräp? Ska man bara låta det ligga<br />
kvar?<br />
Kan skräp vara farligt för djur?<br />
Är det samma skräp som är farligt för djur som är farligt för<br />
människor?<br />
Miljöfarlig Hälsofarlig Giftig Frätande Brandfarligt<br />
OBS! Dessa symboler kommer att bytas ut successivt fram till 2015 med liknande rödvita symboler som<br />
är gemensamma för hela EU . Mer information finns <strong>på</strong> www .kemi .se<br />
Källa: Kemikalieinspektionen<br />
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God<br />
bebyggd miljö, Giftfri miljö .<br />
25
NÄRMILJÖ<br />
26<br />
CAFÉ<br />
ORION<br />
Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!<br />
TANDKRÄM
CAFÉ<br />
ORION<br />
Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!<br />
27
28<br />
FÄRG<br />
SPRAY<br />
Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!
Närmiljö — Plocka inte upp skräpet!<br />
P<br />
matros<br />
29
30<br />
Livsstil & hälsa<br />
Äta bör man, annars . . .<br />
blir man jättetrött<br />
Den här berättelsen tar upp varför kroppen behöver e<strong>ner</strong>gi för att fungera och<br />
vad som kan ge oss e<strong>ner</strong>gi att hoppa och skutta och plocka skräp . Berättelsen<br />
handlar om när barnen är ute <strong>på</strong> Skräpplockardagarna men fröken har glömt<br />
mellanmålet . När e<strong>ner</strong>gin i kroppen tar slut händer plötsligt konstiga saker .<br />
Läs berättelsen för barnen och titta <strong>på</strong> bilderna . Använd de föreslagna<br />
diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta<br />
vad de vet eller undrar över . Ni kan också använda flanobilderna och<br />
berätta sagan tillsammans med barnen .<br />
Katastrof i skräpplockningen<br />
Alla hjältarna i <strong>Blixtpatrullen</strong> har mantlarna <strong>på</strong> sig och far runt och plockar skräp i en<br />
park nära sin förskola . De blir förvånade över hur mycket skräp som finns överallt, <strong>på</strong><br />
gatan, <strong>på</strong> marken, i buskarna, ja till och med uppe i träden .<br />
Det är i alla fall väldigt kul att plocka skräp . Siri balanserar <strong>på</strong> ett ben samtidigt som<br />
hon böjer sig <strong>ner</strong> och plockar upp skräpet . Kristoffer försöker nå en plast<strong>på</strong>se som har<br />
hamnat uppe i ett träd . Clara bär sin sop<strong>på</strong>se <strong>på</strong> raka armar ovanför huvudet hur lätt<br />
som helst . Hon kän<strong>ner</strong> sig som Pippi Långstrump som kan bära Lilla Gubben .<br />
Alla <strong>på</strong> förskolan ska vara ute hela eftermiddagen och plocka skräp . De ska äta mellis ute<br />
och sedan plocka ännu mer så att deras park blir den renaste och finaste i hela världen .<br />
Men när det är dags för mellis upptäcks en katastrof . Fröken har glömt bana<strong>ner</strong>na och<br />
smörgåsarna <strong>på</strong> förskolan! Bara vattnet är med men det blir man ju inte mätt <strong>på</strong> .<br />
— Vi stannar ett tag till och plockar, så äter vi mellis <strong>på</strong> förskolan sedan, säger fröken .<br />
Alla plockar vidare, hoppandes och skuttandes . Men snart händer det något konstigt .<br />
Plötsligt kän<strong>ner</strong> sig alla jättetrötta . Sopsäcken som Clara bär ovanför huvudet känns<br />
dubbelt så stor och tung . Siri sätter sig <strong>på</strong> en bänk, för benen känns som om de är gjorda<br />
av slajm och det snurrar i huvudet . Kristoffer lägger sig <strong>ner</strong> en stund i gräset och nästan<br />
med en gång somnar han . Han som inte har sovit middag <strong>på</strong> förskolan <strong>på</strong> flera år!<br />
Vad är det som händer?
Förslag <strong>på</strong> diskussionsfrågor<br />
•<br />
•<br />
Hur känns det i kroppen när man inte har<br />
ätit <strong>på</strong> länge?<br />
Varför behöver vi äta mat?<br />
Mer om . . .<br />
En mackas väg genom kroppen:<br />
1 . Matsmältningen börjar i munnen där tänderna tuggar sönder mackan . Spottet innehåller<br />
enzymer som bearbetar mackan och gör den lättare att svälja <strong>ner</strong> .<br />
2 . Matstrupen är ett långt rör med muskler <strong>på</strong> väggarna som pressar <strong>ner</strong> den söndertuggade mackan<br />
från munnen till magsäcken . Man kan faktiskt svälja mat, fast man står <strong>på</strong> händer!<br />
3 . Magsäcken är som en elastisk säck med starka muskler som knådar mackan under några<br />
timmar . Syror och enzymer blandas i geggan som mackan har blivit .<br />
4 . Sedan åker macksmeten <strong>ner</strong> i tunntarmen . Tarmen är fyra till fem meter lång och dess inre<br />
yta är täckt av tarmludd som tar upp näringen . Det är inte förrän maten har kommit hit som<br />
blodsockret stiger .<br />
5 . När det som en gång var en macka går över i tjocktarmen sugs vatten ut från smeten och tas<br />
tillbaka av kroppen .<br />
6 . Resterna av mackan hamnar i ändtarmen, och där ligger de tills kroppen gör sig av med<br />
innehållet, till exempel i en blöja eller i en toalett .<br />
Källa: FASS<br />
Vad händer i kroppen när vi äter?<br />
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God<br />
bebyggd miljö, Giftfri miljö .<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Tror ni att det spelar någon roll vad det är man<br />
äter? Får man e<strong>ner</strong>gi av all sorts mat?<br />
Vad är ett bra mellis, tycker ni?<br />
31
LIVSSTIL & HÄLSA<br />
32<br />
Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .
Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .<br />
z<br />
zz..<br />
z<br />
33
34<br />
Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .<br />
z<br />
z<br />
z<br />
z ..
Livsstil & hälsa — Äta bör man, annars . . .<br />
35
36<br />
Kretslopp<br />
Nedbrytning av skatter<br />
Det här kapitlet tar upp ämnen som nedbrytning och hur länge skräp som<br />
hamnar <strong>på</strong> marken egentligen stannar kvar om ingen plockar upp det .<br />
Berättelsen handlar om en nedgrävd piratskatt som delvis försvin<strong>ner</strong> eftersom<br />
vissa saker bryts <strong>ner</strong> i jorden och andra inte .<br />
Läs berättelsen för barnen och titta <strong>på</strong> bilderna . Använd de<br />
föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att<br />
fundera och berätta vad de vet eller undrar över . Ni kan också<br />
använda flanobilderna och sortera dem efter hur snabbt ni tror<br />
att de olika sakerna som bilderna föreställer bryts <strong>ner</strong> . Vill ni<br />
som pedagoger ha lite tips så kan ni läsa mer under rubriken Mer<br />
om…<br />
Piratskatten som blev uppäten<br />
En varm och solig dag i somras lekte kompisarna i <strong>Blixtpatrullen</strong> pirater . De byggde<br />
två supersnygga piratskepp av gamla grenar . Zoe, Jakob och Mia som seglade det ena<br />
skeppet grävde <strong>ner</strong> en skatt <strong>på</strong> ett hemligt ställe . Sedan ritade de en skattkarta så att de<br />
andra piraterna skulle kunna hitta skatten . Men precis när de skulle börja kom Jakobs<br />
mamma och bjöd <strong>på</strong> nybakta bullar och saft . Så då glömde de bort hela skattletandet .<br />
Men en blåsig höstdag kom Zoe <strong>på</strong> att de glömt den nedgrävda skatten . De hade till och<br />
med glömt var de gömt den . Tur att de gjort en skattkarta . Jakob och Mia vill också<br />
gärna ha tillbaka sakerna de grävde <strong>ner</strong> . Det var nämligen väldigt fina saker; en vacker<br />
blå glasbit, en ring som Mia fått som säkert var i guld, ett litet rött äpple, en bild från<br />
en tidning <strong>på</strong> fisken Nemo, en pinne som såg ut som en blixt och ett tuggummi som<br />
bara var lite tuggat <strong>på</strong> . Alla grejer grävde de <strong>ner</strong> i en grop i marken .<br />
Nu följer Zoe, Jakob och Mia skattkartan och hittar platsen där de minns att de grävde<br />
<strong>ner</strong> skatten . De gräver och gräver men blir väldigt förvånade när de till slut hittar<br />
skatten . Alla saker finns inte kvar i gropen! Har de andra piraterna hittat skatten<br />
trots att de inte har kartan? Men några saker ligger ju fortfarande kvar, och det vore ju<br />
konstigt att inte ta allt . Vad är det som har hänt? Vilka saker tror ni fanns kvar i gropen<br />
och vilka är borta?
Förslag <strong>på</strong> diskussionsfrågor<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Skräp som hamnat <strong>på</strong> marken kan bli kvar<br />
väldigt länge. Vilken typ av skräp tror ni<br />
stannar kvar längst?<br />
Vad händer med saker som hamnar i jorden?<br />
Vad är jord för någonting tror ni?<br />
Mer om…<br />
Nedbrytningstider för skräp:<br />
Det tar olika lång tid för skräp att brytas <strong>ner</strong> beroende <strong>på</strong><br />
vilken miljö det hamnar i, så nedan är ungefärliga tider .<br />
Glas, bryts inte <strong>ner</strong>!<br />
Plast, 400 år<br />
Aluminium, 300 år<br />
Metallburkar, 100 år<br />
Tuggummi, 25 år<br />
Plast<strong>på</strong>sar, 10–20 år<br />
Plastbestruket papper<br />
(t .ex . engångsmuggar), 5 år<br />
Cigarettfimp, 3 år<br />
Pappkartong, 0,5 år<br />
Bananskal, 3 månader<br />
Tidningspapper, 6 veckor<br />
Apelsinskal, 2–5 veckor<br />
Finns det djur som bor i jorden och vad tror ni<br />
att de äter?<br />
Hur skulle det se ut runt omkring oss om<br />
ingenting blev jord, om alla äppelskrutt,<br />
bananskal, pinnar och löv fanns kvar för evigt?<br />
Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God<br />
bebyggd miljö, Giftfri miljö, Ett rikt växt och djurliv .<br />
•<br />
•<br />
37
38<br />
Kretslopp — Nedbrytning av skatter
Kretslopp — Nedbrytning av skatter<br />
39
40<br />
matros<br />
mjölk<br />
Kretslopp — Nedbrytning av skatter<br />
MAT<br />
P<br />
cider
<strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong><br />
<strong>Sverige</strong> ska bli världens renaste land! Det är <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong>s vision. Alla projekt vi driver<br />
syftar till att göra verklighet av denna vision oavsett om det rör sig om kampanjer som<br />
organiserar skräpplockning, om utbildningar <strong>på</strong> arbetsplatser eller om utmärkelser till olika<br />
typer av verksamheter. Vi arbetar för att minska individens nedskräpning, främja återvinningen<br />
och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Vi vill ge barn och<br />
ungdomar kunskap och handlingskompetens för att kunna verka för ett hållbart samhälle.<br />
Det vill vi åstadkomma genom att uppmuntra och stötta förskolor och skolor att arbeta<br />
konstruktivt och handlingsinriktat med hållbar utveckling. Vår övertygelse är att om vi tidigt i<br />
livet lär oss att bry oss om vår närmiljö, är chansen stor att vi också utvecklar en hållbar livsstil<br />
som är skonsam för miljön.<br />
41
Materialet är delfinansierat av EU:s fond Life+