Läs hela reseberättelsen här - KABE Husbilsklubb

Redan här var det trångt men det blev strax mycket värre. Staden heter Zumaia
Sedan bar det av upp i bergen på hisnande krokiga vägar med en fullständigt fantastisk utsikt
både mot havet och mot bergen. Vår navigerande Astrid ledde oss till en camping med den
nyss beskrivna utsikten: Itxaspe heter det och de uttalas Itsaspe. Vi beslöt genast att stanna
där i två dygn. Efter lunch laddade Linda och Ewa en gemensam tvättmaskin.
Tvätten hängdes upp på ett sträck mellan de närbelägna träden men på grund av ett
omfattande nattligt regn var den lika blöt om inte blötare nästa morgon.
Torsdag 30 september. Husbilen såg ut som ett torkrum när vi skulle åka vidare. Avfärden
blev lite försenad på grund av underlagets blöta halka – vi stod på gräs – och det fick bli plan
B som gällde för att vi skulle komma loss.
Vi fortsatte västerut på riksväg 634 och kunde åter konstatera att Baskien är bedövande
vackert. Vägen går ibland rätt nära Biscayabukten och man befinner sig mellan ett blånande
hav och mäktiga men gröna bergsformationer. Stundtals bryts bergens grönska av berg i
dagen men det ser inte alls ut som granit. Det verkar skört och är ljusare till färgen.
I Santander körde vi in och handlade och styrde sedan vidare mot staden Llanes. Vi hade
blivit rekommenderade en camping strax öster om Llanes (13). Infarten var precis intill
kilometersten 292 och det stämde precis. Campingen skulle vara väldigt speciell, bl a har den
en terrängbil som ställer besökande husvagnar på plats på grund av områdets rätt
15