Av Mats Runering - Kumla kommun

Upptäck Kumla bibliotek!
HUVUDBIBLIOTEK
Folkets hus, Skolvägen 12. Kumla
Vuxenavd. 2 If. te!. 019-56 81 90
Bamal/d. bli. lel. 019·58 81 89
Utställningshall b....
Öppettider.
MAndag-tOfSdag
Fredag
lördag
Söndag
12-20
12-18
11-14
16-18
BtBLlOTEKETS ÖPPETTIDER t SAMBAND MED HELGER
Fred. 5 nov. kl. 12-17, Alla helgons dag samt söod. 7 nov. stängt. Onsd. 23 dec. 2- 7.
Julafton, juldagen samt annandagen stängt. Torsd. 30 dec. 12-17. Nyårsafton, nyårsdagen
samt sönd. 2 jan_ stängt. Onsd. 5 jan. 12-17. Trettondagen stängt.
Vi erbjuder ett nkt och varierat bokbestånd, kassettböcker, dagstldlllngar, spännande
lIdsknfter och livlig programverksamhet.
BOKMAGAStNET
Trädgårdsgatan 1, tel. 070-37515 39. Öppettid: tisdag 16-18. Utlåruog av aldre böckeroch
tldsknfter samt försäljnIng av Kumlakrukor, håradskartor vykort m.m.
Skoindustrimuseet
KUMLAN
Informationsblad för Kumla kommun
Nästa nummer av Kumlan utkommer i december
Ansvarig utgivare:
Kommunalrådet Dan-Ake Moberg
Redaktion:
Kulturintendent Mats Runering
.n
KUMLA KOMMUNS BOKBUSS
Tel. Bokbussen 070-658 45 52. Beträffande turlistor se sid. 20.
Vilkornrnen till Kurnla bibliotek, där finns kunnig och serviceinriktad personal till Din
tjinst.
Sveavägen 19, Kumla
Öppettider. Måndag-fredag kl. 13-17. Bamhöman uppställd under hösten
FörgruppbesOknng019-588187
Skons Dag lördag 23 oktober kl 13-16
Musikunderhållning, kaffe, pysselhöma, skotillverkning, skoföfsäljning,
tipspromenad
Framtidens barnskor - en utställlllng av barnteckningar från 23 oklober
•
Postadress:
69280 KUMLA
Besöksadress:
Stadshuset, Kumla torg
Telefon:
019/588000 (växel)
\
Kumla satsar stort på kultur och fritid!
Av kommunalrådet DOll-Åke Moberg
Kumla satsar stort på kultur och fritid!
Ett påstående som inte är riktigt sant,
men nästan. I alla fall all döma av det
förslag till budget för år 2000 samt bedömningar
om åren 2001 och 2002 som
lämnals till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige
för beslul. Det mest iögonfallande
är kanske att vi i Kumla
salsar på uppförande av ett nytt bibliotek.
Denna fråga är ingalunda ny. Redan
1978. då det nuvarande biblioteket
"bara" hade 15 år i sina lokaler i Folkets
hus på Skolvägen. kom frågan upp till
behandling och vissa förstudier gjordes
om behovet av och möjligheterna till ett
nytt bibliotek. A v delta blev dock intct.
När frågan åter blev aktuell i millcn av
1980-talet fick vi en infektcrad diskussion
om läget för ett eventucllt nylt bitt.
liotek. Frågan om ett västra och ett östra
centrum. om det kommersiella kontra
det kulturella utbudet. var frågan som
dominerade debatten. Av den utredningsomgången
blev dct nog ändå klart
alt ett eventuellt nytt bibliotek skulle
förläggas i anslutning till Folkets hus och
den befintliga teater-/biograflokalen.
Så befinner vi oss då år 1999 - detta
millenniums sista år - och föreslår au
planerna om ett nytt bibliotek i Kumla
skall förverkligas med byggstart undcr
år 2000. Platsen är strax norr om Folkets
hus - ett verkligt lyft för denna del av
Kumla centrum. Det mest märkliga med
denna satsning är kanske inte att vi satsar
på att bygga ett nytt bibliotek, för det
behövs verkligen. Det märkliga är alt vi
gör det i tider då flertalet av landets
kommuner måste spara och inte har
minsta tanke på extravaganser inom kultur-
och fritidssektorn.
Tittar vi några år framåt i tiden så föreslår
vi oekså en "ansiktslyftning" och
utbyggnad av Kumlahallen med rekreationsbad
m.m. oeh några år senare en ny
bollhall. Stcnhuggerimuseum i YxhultJ
Hällabroltet finns också med i planerna
och utställningen Konst på Hög får väl
anses som redan etablerad.
Nu är del inte så alt vi enbart satsar på
kultur- och frilidsvcricsamhetcr - även
om de är synnerligen viktiga för de som
bor i kommunen och de som väljer att
nyll3 hit. NalUrliglvis förutsätter de som
flylIar hit all det finns god barnomsorg
och bra skolor, liksom att de äldre förväntar
sig att den goda äldrevården skall
finnas där. I huvudsak är det så också.
I Kumla har vi med stor politisk enighet
arbetat med strama ekonomiska ramar
under en stor del av 1990-talet. Nödvändighetcn
an få kontroll på ekonomin var
stor. Både personal och säkert också
många av våra Kumlabor har tyckt alt
besparingsniten under denna tid varit
överdrivet tuff. Resultatet kan vi se idag.
Vi har god kontroll på vår ekonomi och
har råd au satsa på lite andra områden
som egentligen är väldigt viktiga för att
ha en god livskvalite - som exempelvis
ett nytt huvudbibliotek.
Äran av dagens goda situation kan vi
nog inte tillskriva bara ett parti - hur
gärna vi än vill. I de avgörande besluten
om besparingar, försiktighet med kostnader
m.m. har det råH politisk enighet.
Jag tror också alt det i stora drag kommer
att råda politisk enighet i förslaget
till budget för det kommande årtusendets
inledande år.
Vi kommer också att tillsammans med
Kumlas många föreningar se til1 att tusenårsskiftet
firas med aktiviteter och
festligheter på nera platser i Kumla. Det
är med andra ord kultur- och fritidssektorn
som först får visa sig aktiv under
dctta nya millenniums inledning och givetvis
avsluta det gamla. Så vår satsning
inom kultur- och fritidsområdet är nog
alldelcs riktig. D
2 3

Här kan man titta på fåglar i Kumla
Informarioll fr/m Biologi:"k(l Föreningens lOllas Engzell, Åke Teljå, Frank
Tholb'son och Hans W{/ern
Kumla har genom sin placering mill pa närkeslälten alltid dragit till sig fl) uråglar under
vAr och höse ihen om de tidigare slora slättsjöarna numera är torrlagda till stor del.
Intressel för fågelskådning har ända sedan 194O-lalel varit slort i kommunen.
Denna artikel, är B'scdd all ge de kumlaborsom vill komma ut i markerna runt Kumla
rör att tilla pil r glar, en viss ,·ägledning. För att hitta till de beskrhna områdenu är del
lämpligt att anskaffa en kurta ö"er Kumla och sedan är det bara alt la kikaren. fågelboken.
malsäcken och lämpliga kläder och ge sig ut i markerna. Välkommen!
Kvismaren
Kvismaren ärtvå sänkta sjöarsom idag
till stÖrre delen är bevuxna med blad·
vass. Genom reglering hålls ett högre
vattenstånd i Fågelsjön och Rysjön.
Della område når man läll [rån reservatets
hjärta. Öby kulle.
Hammar- och Fiskingemadema erbjuder
öppna vattenspeglar och beta·
de strandängar där det finns mycket
våtmarksfågel.
Kvismaren är en av mellansveriges
viktigaste våtmarker och en strategiskt
belägen rastplats för änder, gäss och
vadare. Sädgäss med inslag av sällsynta
gåsaner finns årligen vår och höst i
området.
Öjamossen
l västra delen av Kumla, inom Hardemo
församling. ligger kommunens
enda kvarvarande högmosse. Mitt i
mossen går en drumlin i nord-sydlig
riktning. Hullingåsen. och på västra sidan
(!gger kommunens enda naturliga
sjö, Algasjön. Under senare år har
Hardcmo hembygdsförening byggt en
spång från vägen till Älgasjön.
En bra utsiktsplats för fågelskådning
är den norra delen av Hullingåsen där
man har utsikt över den nordvästra
delen av mossen.
Fågellivet är det vanliga på en svensk
4
mosse. Vill man höra göken så ar mossen
en av de säkraste platserna i kommunen.
Orrspel har förekommit tidigare
och den lilla Älgasjön besöks av
en del änder.
Säb)'lundsområdet och f.d. l\1osjön
Säbylund norr om Kumla är beläget i
kanten på f.d. Mosjön och har alltid
varit en omtyckt plats för fågelstudier.
Närmast herrgården ligger den engelska
park som anlades i början av 1800talet
och som i synnerhet under våren
utgör ett intressant område. Eftersom
parken innehåller mycket lövskog så
är särskilt sångare vanliga. Parken
övergår sedan i skogsområde.
Kvarntorpshögen med omnejd
Urån Kvamtorpshögen har man en fin
utsikt. Mindre känt är att man kan se
en hel del fågel från högen och dess
omgivningar. Bäst är det under fåglarnas
sträcktider under vår och höst.
Norrlandsfåglar på väg mot sina htickningsområden
brukar stanna till och
rasta. I lövskogen nedanför högen kan
arter som grönsångare. härmsångare,
stenknäck och ortolansparv observe·
ras.
Skarbysjön
l Kumlas västra kanl ligger en gammal
torrlagd sjö, vid namn Skarbysjön. Här
finns fina lövskogsområden runt sjön
som är bra för hackspettar och ugglor,
till exempel gröngöling, mindre hackspett
och kattuggla. Där kan man också
lyssna på nattsångare- främst under
maj och juni månad. Sjön är som en
myrmark bevuxen med stora videsnår.
Kumlaån rrån Nykvarn liII Blacksia
Följ ån från cykelvägen till Sannahed
mot Blacksta genom att använda den
traktorväg som går däremellan.
Sträckan är ur fågelsynpunkt mest intressant
tidiga mornar och sena kvällar
och nätter under maj ochjuni. Då hörs
de nattsjungande sångarna som sitter
längs ån. Lex. gräshoppsångare och
sävsångare. Vid Blacksta finns ofta
någon näktergal.
Den i ornitologiska kretsar oprövade Esso
Engwall spejar ut över Björka lertag pA jakt
efter sina första hundra fåglar.
En 1i8ckcrt eJlemplar knölsvan. Foto Bror A.
Levin.
Björka lerlag
I början av 1900-talet bestod området
av fuktiga slåtter-och betesmarker. År
1969 påbörjades lertäkt för tegeltillverkning.
De färdigbruma områdena
drog snabbt till sig växt- och djurliv.
I anslutning till parkeringen finns en
plattform som är bandikappvänlig.
Från parkeringen kan man gå en gångstig
ltings reservatets östkant. Vid norra
delen av området finns ett vindskydd.
Fågellivet vid lertaget kan beses hela
året. På vattnet ligger ofta gräsänder,
sothöns ocb knipor. Över vassarna
seglar de bruna kärrhökarna under
april-september.
Viaskogen
Viaskogen erbjuder ett varierat fågelliv.
Eftersom ett motionsspår löper genom
skogen är Viaskogen besöksvänlig.
Tidiga morgnar och sena kvällar
sjungs det som bäst. Här bäckar också
duvhök som jagar vid Björka lertag.
D
5

Program rör "yl( huvudbibliolek
Uppförande av ett nytt huvudbibliotek
är en kostsam investering. De politiska
besluten måste följaktligen vila
på ett väl genomarbetat och realistiskt
program. Eli bibliotek ulgör en viktig
byggnad i stadsbilden, det skall ha en
stark identitet just som bibliotek, och
dess funktion och arkitektoniska framtoning
skall hålla för många år [ramöver.
Biblioteket bar en mycket betydelsefull
ställning som kunskaps- och
informationscentrum i ett demokratiskt
samhälle.
Vad innehåller då detta program som
också skall användas som underlag för
arkitekten. om beslut om biblioteksbyggnation
fattas? Inledningsvis finns
en presentation av den nuvarande
verksamheten därefter följer tankar
kring ett framtida bibliotek. en förteckning
över de olika funktioner biblioteket
skall inrymma samt areaberäkning
med 2 500 kvm.
Biblioteksorganisationen består idag
av huvudbibliotek. bokbuss samt uppsökande
verksamhet riktad till äldre
och handikappade sk Boken kommerservice.
Kumla bibliotek genomför
också bibliOleksservice på Kumla-anstalten.
Arbetsplatsbibliotek finns på
Ericsson Radio Systems AB, dessutom
finns bokdeposilioner utplacerade
på diverse institUlioner.
Utlåningen av böcker och andra media
uppgick 1998 till 252 741 lån, dvs
drygt 13 lån/invånare. De senaste åren
har besökssiffran stigit kontinuerligt
och allt nera besökare önskar hjälp
och vägledning med att söka fakta och
information ur böcker och databaser.
Biblioteket har också en livlig program-
och utstlillningsverksamhel. Ett
stort antal studerandegrupper från
både grundskola och vuxenutbildning
besöker biblioteket för bok- & biblio-
6
teksinformation. Nämnas bör också
Bokbollen. en mångfacetterad verksamhet
med gävoböcker till barn i 4
olika åldersgrupper.
Biblioteket har ett rikt och varierat
bestånd av böcker och kassettböcker.
Utländsk litteratur på ett 20-tal olika
språk finns också liksom CD-skivor.
tidningar och tidskrifter.
Del framlida biblioleket
För de flesta människor framstår nog
biblioteket som en plats där man lånar
och läser böcker, dagstidningar och
tidskrifter. Men biblioteket har också
många andra uppgifter. Det är som
nämnts ett centrum för information
och kunskap. en plats dit många studerande
söker sig. en mötesplats för social
samvaro och möten med nya tankar
och ideer. man kan lyssna till föreläsare
och se utställningar.
Biblioteket är en grundpelare i ett
demokratiskt samhälle. ett konkret uttryck
för vår grundlagstiftning om yttrande-
och informationsfrihet. Biblioteket
är en neutral plats dit man kan
söka sig oavsett ålder. social situation.
utbildningsnivå, etnisk eller kulturell
tillhörighet. Alla möts medsamma respekt
och med samma räll till professioneU
hjälp att söka [ram önskade uppgifter.
En biblioteksbyggnad har också betydelse
för stadsmiljön. vilka lankar
och känslor väcker byggnaden? Hur
känns det aU gå till biblioteket, öppna
dörren och stiga in? Det finns idag en
dokumenterad övertygelse om kulturens
betydelse för aU stimulera utveckling
och öka en orts allraktionskraft.
Visst vill vi i Kumla stolta kunna
visa upp vårt nya bibliotek för besökare!
I en av regeringen antagen proposition
betonas hur viktigt det är med
kvalitet i den byggda och formade mil-
•
jön och att bra arkitektur, formgivning
och design är viktigt för en långsiktigt
god och bärkraftig utveckling.
Biblioteken är de mest besökta offentliga
institutionerna. Målet för oss
som arbetar med biblioteket är att försöka
skapa ett bibliotek där besökaren
upplever sig stå i centrum och där en
kompetent och engagerad personal
finns till hands [ör att besökarna skall
komma i kontakt med alla de erfarenheter.
upplevelser och kunskaper som
finns inom bibliotekets väggar. Men
biblioteket skall också vara ett rum för
egna upptäckter, spännande överraskande
möten eller en stundsstilla kontemplation
med egna tankar.
Biblioteksbyggnadcn måste ju också
passa in i omgivningen. vara lätt all
upptäcka och hina i. vara byggt av miljövänliga
material. vara \aeken och
tilltalande med bra ljusinsläpp och
ventilation och givetvis anpassat ä\en
för besökare med handikapp.
B)"ggnation år 2000'!
Den 23 november 1998 fanade Kumla
Välkommen till oss på
Friskvårdscentralen i Kumlal
Privatpersoner, grupper, föreningar eller företag - vi hjälper er att komma
igång med olika friskvårdsaktiviteter.
e Vattengympa e Vänta barn gymnastik
e Ryggympa e Laga barnmat
e Mamma/babygympa e Kost - Viktminskning
e Mat - hälsa - motion e Gruppaktivitet
Dessutom anordnar vi temadagar och föreläsningar om
Motion - Mat - Hälsa - Doping - Barnidrott
Arbetslösa 20% rabatt på avgiften!
fullmäktige beslutet att ett nylI bibliotek
skall byggas i kvarteret Snöskatan.
Det utarbetade biblioteksprogrammel
antogs i sin helhet.
Därefter inbjöds fyra arkitektfirmor.
FFNS Arkitekter AB, White Arkitekter
från Örebro. OF Arkitekter. Göteborg
samt Nyrens Arkitektkontor
AB i Stockholm. att lämna skissförslag
på nytt bibliotek. Den 27 april presenterade
respektive arkitekt sin förslag
för hela arbetsgruppen samt för kommunstyrelsens
ledningsgrupp för fysisk
planering.
Därefter har de först nämnda arbetsgrupperna
diskuterat de olika rörslagen
och även presenterat dem rör olika
intressegrupper. Den 15 juni förelade
arbetsgruppen kommunstyrelsens arbetsgrupp
för fysisk planering förslag
till nyn bibliotek tillsammans med en
ekonomisk kalkyl för de olika skissema.
Om de politiska instanserna under
hösten beslutar om medel till byggande
av nytt bibliotek med byggstart våren
2 000 kan vi alla se fram emot en
invigningsfest våren 2001! O
Anmälan - och förfrågningar:
Tel. 019-58 86 80. Fax: 019-58 86 76. E-mail: fvc.kumla@swipnet.se
9

Festligheter vid millennieskiftet
information från Arbetsgruppen för festligheter vid millennieskiftet
Att få vara med om tusenårsskiftet är
få förunnat. Cirka 40 generationer har
levt sedan förra tusenårsskiftet. De
människor som levde då, under vikingatiden
för tusen är sedan, var dessutom
inte medvetna om sitt millennicskifte.
Du ingår därför i en jämförelsevis
liten krets som har förmånen att medvetet
få uppleva detta märkliga millennieskifte.
Men Du är inte ensam. Runt
om i världen, landet och länet kommer
festligheter all äga rum.
r Kumla kommun har en arbctgrupp
fått i uppdrag att genomföra festligheterna.
Arbetet leds av kultur- och fritidsförvaltningen.
Följande aktörer är
representerade i arbetsgruppen:
• Kultur och frilid
• Tekniska kontoretJStadsarkitektavdelningen
• Centrumorganisationen
• Folkets Hus
• Kumla Samkristna Råd
• Drogfria Luciakommitten
• Väntjänsten
Arbetsgruppen som redan träffats ett
flertal gånger har utarbetat förslag till
ramprogram för nyårsaftonskvällen.
Programmet är främst koncentrerat
till torget men flera programpunkter
äger rum också på andra ställen i kommunen.
Så här ser programmet ut i
skrivande stund, dvs med reservationer
för både ändringar och tillägg:
På Torget
• Glödkorgar tänds på torget och brinner
hela kvällen.
14
• Servering av glögg och pepparkakor.
• Från en speciellt uppbyggd scen på
toget blir det musikunderhållning
• Ett minnesmärke av bestående karaktär
invigs under kvällen. Minnesmärket
blir i form aven offentlig
klocka som placeras på lämpligt ställe
på torget. Klockan avtäcks och
invigs strax före tolvslaget.
• Innan tolvs'laget blir det högtidstal
från scenen.
• Klockklang ljuder över torget vid
tolvslaget.
• Straxefter tolvslaget avfyras ett större
fyrverkeri från Stadshusets tak
Ovrigt
• Kumla Samkristna Råd ser till att
kyrkor hålls öppna under kvällen
och natten. På församlingshemmet
är det öppet hus under hela kvällen.
• Folkets hus har dans m.m. på programmet
samt ljusspel från taket.
• Drogfria Luciakommitlen anordnar
ungdomsaktiviteter.
• Väntjänsten arrangerar allmänna
aktiviteter för de äldre på b1.a.
Kvarngården.
• En vårdkase brinner på Kvarntorpshögens
topp hela kvällen.
Vi hoppas på att vädergudarna står oss
bi och bjuder oss på en gnistrande, vit
vinterkväll med lagom många minusgrader.
Väl mölt på torget denna historiska
kväll. D
Hyvlarverkstaden renoveras...
Av Mats Runering
Under perioden april - september
1999 har de förbipasserande på den
gamla landsvägen genom Yxhu1t kunnat
se och höra intensiv byggverksamhet
från den gamla hyvlarverkstaden
bredvid Värdshuset Trilobiten. Det
var ett femtontal byggnadsarbetare
som vidareutbildade sig med verkstaden
som utbildningsobjekt. Utbildningen
var upphandlad och skedde
under ledning av utbildningsanordnaren
Byggnadshyttan i Örebro län AB i
samarbete med Arbetsförmedlingen
och med Alton Arkitekter AB som
konsult. De praktiska arbetsmomenten
i hyvlarverkstaden hade föregåtls
aven teoridel i samarbete med Kom­
Vux.
Bakgrunden är att Kumla kommun
för två år sedan övertog den gamla
hyvlarverkstaden som då befann sig i
starkt förfall. Tanken bakom förvärvet
och renoveringen är att den gamla
hyvlarverksladen ska bli ett "levande"
stenarbetsmuseum. "Stenhistoriskt"
är byggnaden en av de viktigaste i
Sverige eftersom den var Yxhu1t AB:s
första verkstad och utgångspunkt för
en stor del av den skulpturala fasadstenen
i Sverige.
Renoveringen är planerad och genomförd
i samarbete med Länsstyrelsen
som lämnat bidrag till renoveringen.
En annan viktig samrådpart är Yxhultbygdens
Kultur- och hembygdsförening,
som när byggnaden om något/några
år står klar att ta emot besökande,
kommer att få en mycket aktiv
roll i museet.
Första etappen, som omfattar byggnadens
bärande konstruktion, ytter-
tak, fönster och fasad, är nu i princip
klar. Vissa plåtarbeten återstår i skrivande
stund. Hur det blir med den,
fortsatta renoveringen och anpassningen
till museisyftet beror främst på
vilka medel Kumla kommun kan ställa
till förfogande framöver. Det kommer
att bli ytterligare redovisningar i Kumlan
när nästa etapp genomförs.
Intill dess är det på sin plats att tacka
alla berörda parter som gjort stora insatser
för det fina renoveringsarbetet.
Ett särskilt tack givetvis till byggnadsarbetarna
och deras arbetsledare för
ett mycket väl genomfört arbete, D
Det gick åt många arbetstimmar för all på gammalt
sätt utföra "blixtskarvar", "fingerskarvar"
m.m. På bilden arbetar George Lynch med att
sammanfoga "gammalt" och "nytt".
15

UPPSLAGET
- ett par sidor för konsumenterna
Så får du hälosamt hemma
95 procent av våra liv lever vi inomhus
- i en bra miljö som har blivit sämre på
senare år.
För atl få bäUre luft och säkrare inredning
kan del ibland behövas dyra
ombyggnader. Men ofla räcker det
med enkla. billiga åtgärder.
Bilagan "Hälsosamt hemma" i nya
Råd & Rön reder ut begreppen och ger
praktiska råd om hur man kan få bättre
innemiljö.
1999 är Ulnämnt till "'nnemiljöåret".
Många myndigheter och organisationer
gör extra insatser för alt försöka
Många av oss tillbringarså m)"Ckel som 90-95 procent av d.r tid inomhus. Del ställer krav pä en bra
innemiljö.
lösa det ökade problemet med innemiljön?
Problemen är i dag många:
• Dålig ventilation
• Fukt och mögel
• Inredningsmateriai som avger farliga
kemiska ämnen
• Dålig städning
• Tobaksrökning
• Radon
• Föroreningar utifrån försämrar luften
ytterligare
Men det handlar inte bara om luften.
Bullret i våra hem har ökat. Många är
oroliga för magnetfält. Belysningen är
ofta felaktig.
Dessutom sker de nesta olyckorna
faktiskt i hemmet, oftast beroende på
att man ramlar. Detta kan förhindras
genom en rad enkla ingrepp.
Bilagan "Hälsosamt hemma" ger
fakta och råd på alla dessa områden.
Plus hänvisningar om var man kan få
hjälp. Förutom att den ingår som bilaga
i Råd & Rön finns den hos Kommunens
konsumentvägledning för en
kostnad av 20 kronor inkl. moms.
Råd & Rön 9199
18 19

Gruppkorsband
KONSTRUTAN
Av Mats Runering
Konstnär:
Objekt:
Titel:
Teknik:
Placering:
ÅO
Storlek:
Britt Ignell
Skulptur
Rest
Ek och smide
Norra rondellen (mot
Marieberg)
1998
Längd 560 cm, bredd
180 cm, höjd 254 cm
"Rest" stod på Kvarntorpshögen sommaren 1998 och ingick då i den stora
satsningen Konst på Hög. Britt Ignell var en av de inbjudna konstnärerna och
skapade sitt konstverk utifrån hur hon upplevde Kvarntorpshögen och dess
säregna miljö. Britt Ignell fascinerades av historien bakom högens tillkomst. Det
kan därför vara på sin plats alt citera det avslutande stycket i hennes text i
utställningskatalogen:
Min skulptur på högen vill forma
ett undflyende minne.
En stomme till något nytt
och en rest av något så urtida
att det tillhör oss alla.
"Rest" strävar uppåt samtidigt som konstverket är stadigt förankrat i marken.
Beroende på hur man lägger betoningen när man uttalar "Rest" får det olika
innebörd.
Genom sin placering i rondellen kan konstverket ses av alla som kommer
norrifrån via E20. Många av dessa pendlar till eller från Kumla. Denna rondell är
den första som fått en utsmyckning med ett konstverk. Det är bara att hoppas att
det får efterföljare. Konstverket i rondellen har väckt och kommer att fortsätta att
väcka uppmärksamhet med positiva eller negativa uppfattningar hos trafikanterna.
"Rest" gör sig allra bäst på sommaren när hon får gräva ned fötterna i den
välbekanta röda askan från födelsebygden Kvarntorpshögen. På vintern kurar
hon ihop sig och blir liten...
Britt Ignell är född 1957 och bor i Göteborg där hon också är verksam. Hon gick på KV:s
konstskola 1975--1976, Hovedskous målarskola 1977-1979 och Valands konsthögskola
1979-1984. Britt Ignell finns representerad på bland annat Konstmuseet i Göteborg,
Statens Konstråd, Göteborgs Konstnämnd, Sveriges allmänna konstförening och ett flertal
landsting. Hon har utfört offentliga uppdrag för bland annat Göteborgs Universitet i Haga
1990 och Östrabogymnasiet, Uddevalla, 1996. Britt Ignell hardeltagit i en mängd samlingsutställningar
och även haft många separatutställningar. Britt Ignell erhöll Göteborgs stads
kulturstipendium 1987, Bildkonstnärsfondens arbetsstipendium 1990, 1992 och 1995,
BUS-stipendiet 1994, Adelbertska fonden 1996 och Th & H Mannheimers fond 1997.