HANDBOK FÖR EN TILLGÄNGLIGARE UTEMILJÖ - E-verktyget

HANDBOK FÖR EN
TILLGÄNGLIGARE UTEMILJÖ
Antagen av tekniska nämnden 020619, reviderad februari 2006
TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
Gåsebäcksvägen 4 • 252 27 Helsingborg • Telefon Kundtjänst 042-10 60 60

Förord
För att alla ska kunna ha möjligheter att ta del av vårt samhälle måste den fysiska miljön
utformas på ett sådant sätt att personer med olika förutsättningar ska kunna förflytta sig,
med eller utan fysiska hjälpmedel, på våra gator och torg. Vid utformning av den fysiska
miljön är det många aspekter som ska vägas in; den ska vara trafiksäker, estetiskt tilltalande
och inte förknippad med för höga kostnader. En fysisk miljö måste också vara tillgänglig
och användbar så att alla kan ta del av den. Äldre och personer med funktionshinder ska
inte behöva vara utestängda från den fysiska miljön på grund av att man gjort avkall på
de funktionella värdena. En tillgänglig miljö underlättar för alla inte bara funktionshindrade.
Ramper underlättar både för personer med rullstol och för t ex personer med
barnvagn. Bra belysning och klara möbleringszoner underlättar inte bara för personer
med synskada utan för alla.
Som en bakgrund till arbetet med tillgänglig miljö finns regeringspropositionen ”Från patient
till medborgare”. Denna anger tre olika områden att prioritera; fysisk tillgänglighet,
handikappaspekter ska finnas med i alla samhällssektorer och bemötandefrågorna ska
lyftas upp. I regeringspropositionen säger man också att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas
inom en tio-årsperiod. När det gäller fysisk tillgänglighet har vissa förändringar i PBL
gjorts där man förstärkt och förtydligat en del funktionskrav.
Som en del i projektet ”Ett tillgängligt Helsingborg” ingår framtagandet av en handbok
för en tillgänglig utemiljö. Andra delar i projektet är att ta fram arbetsrutiner som garanterar
att tillgänglighetsaspekterna ingår i prioriteringar. En tredje del är att genomföra vissa
utvärderingar av större projekt.
På marknaden finns mycket litteratur som ger exempel på hur vi bygger tillgängligt för
alla. ”Bygg ikapp handikapp” är en användbar bok. Denna beskriver dock mest företeelser
inomhus och saknar dessutom ibland de viktiga detaljerna som ofta kan vara helt avgörande
för om en person ska kunna ta sig fram eller behöver bli hänvisad till färdtjänsttaxi.
Kärnfastigheter har tagit fram ett tillgänglighetsprogram. Detta är omfattande och belyser
även det främst inomhusåtgärder. För tekniska förvaltningen har det hittills saknats ett
samlat dokument som visar på de bästa lösningarna för att tillgängligheten ska bli så
optimal som möjligt.
Syftet med handboken är att underlätta för alla som ingår i byggprocessen vid ny- och
ombyggnationer på stadens mark. Det gäller beslutsfattare, arkitekter, planerare, projektörer,
byggherrar och utförare. I handboken ingår förutom en inledning, funktionskrav, exempel
på bra lösningar och i vissa fall även exempel på bra produkter och tillverkare.

Vid om- och nybyggnader finns det många avväganden som ska göras. Det är de fysiska
förutsättningarna i miljön, estetiken och ekonomin, men funktionen, tillgängligheten,
måste så långt möjligt kunna fungera för alla, oavsett om man är lång eller kort, barn eller
gammal, funktionshindrad eller fullt frisk. Avsikten med handboken är att, på ett tydligt
sätt, visa på funktionskrav och lösningar som ska användas. För att åstadkomma en
tillgänglig miljö ska undantag från handboken endast göras om det finns starka skäl
därtill.
Tillgänglighetsfrågorna ligger i en utvecklingsfas. Många kommuner arbetar med frågorna.
Därför kommer nya lösningar och nya produkter uppstå på marknaden då efterfrågan på
dessa ökar. Handboken kommer därför att revideras kontinuerligt.
I arbetet med handboken har följande personer och avdelningar ingått:
Arbetsgruppen:
Agneta Hyberg, projektledare, Tekniska förvaltningen
Bo Månsson, tillgänglighetsrådgivare, Tekniska förvaltningen
Thomas Nilsson, projektör, Tekniska förvaltningen
Styrgruppen:
Ann-Mari Andersson (s), Tekniska nämnden,
Anders Lundholm (spi), Tekniska nämnden,
Lorna Finnman (s), Kommunala handikapprådet
Birger Lindahl (m), Kommunala handikapprådet
Jan Blomqvist, förvaltningschef, Tekniska förvaltningen
Bengt Borheim, gatuchef, Tekniska förvaltningen
Karin Sterte, chef för Kärnfastigheter
Piia Lamberth, handikappsekreterare
I referensgruppen har representanter för de olika sektionerna inom gatukontoret, parkkontoret,
Kärnfastigheter och DHS ingått.

Innehållsförteckning
Sid.
Inledning 1
Soffor/Vilstöd 5
Uteserveringar 6
Möbleringszoner 7
Gångpassager 8
Gångpassager, övergångsställen 8
Gångpassager, övriga 9
Gångbanor 10
Torg och öppna platser 12
Korsning gångbana/cykelbana 13
Växter/Vegetation 14
Papperskorgar 15
Busshållplatsutformning 16
Informationsskyltar/Markiser 17
Ledstråk 18
Trappor 19
Offentliga handikapptoaletter 20
Hissar 21
Belysning 22
Handikapparkeringsplatser 23
Referenslitteratur 24

Inledning
060210
Någon gång under vår livsperiod kommer vi alla att vara extra beroende av att miljön
runt omkring oss är utformad på ett tillgängligt sätt. Som barn har man svårt att se över
parkerade bilar, uppfatta var ljud kommer ifrån och kliva i höga trappor. En förälder med
barnvagn är beroende av t ex ramper. När vi blir äldre sätts kroppens funktioner ned. Det
som ofta påverkas först är syn- och hörsel. Ett rörelsehinder kan vara medfött eller ha
uppstått till följd av olycka eller sjukdom. Ett rörelsehinder kan vara livet ut. Men också
under en kortare tid kan man vara mer beroende av t ex att det finns avfasningar i korsningar
och att det finns soffor utplacerade på strategiska platser.
Rörelsehinder
De vanligaste orsakerna till varaktigt rörelsehinder är reumatism. Med
rullstol eller rullator blir rörelsehindret tydligt för omgivningen.
Men många är också rörelsehindrade p g a dolda orsaker som t ex
dåligt hjärta, lungsjukdom, hjärnskada, försämrad balans eller
andra gångsvårigheter.
För dessa personer kan till synes små hinder som ojämn
beläggning och kantstenar utgöra väsentliga hinder. Den
nedsatta rörligheten innebär ofta att det blir svårt att korsa
en gata på rimlig tid eller hinna över vid ett signalreglerat
övergångsställe. Att ta sig uppför en trappa kan medföra
stora svårigheter eller rent av vara omöjligt.
Antalet personer med hjälpmedel som rullstolar och
framförallt rullatorer ökar kontinuerligt. Antalet personer
med rullatorer i Helsingborg uppgick till ca 2000 för ett
par år sedan. Antalet har ökat betydligt de senaste åren
då kommuner och landsting ser mer generöst på dessa
hjälpmedel. Kroppen kan tränas mer. En rullator gör
också att man själv kan bo kvar hemma och klara sig själv när man ska utföra ärenden i
närmiljön. Även rullstolar har ökat i antal då man numera utan undantag får använda
rullstol vid brutet ben vilket var otänkbart för 10 år sedan.
Det finns olika stora rullstolar. Därför ska man alltid dimensionera ytor som t ex hissar så
att även de större modellerna ryms.
Synskador
Nedsatt syn har ca 175 000 svenskar, varav 80 procent är över 65 år. Med nedsatt syn
menas att man trots korrigering av glasögon eller linser har svårigheter att läsa en vanlig
text. Ungefär 13 000 personer är blinda eller har endast små synrester kvar. Övervägande
del av synskadorna beror på åldersförändringar. Men det föds 150 – 200 barn med
synskada varje år.
1

Helt blinda personer eller personer med mycket små synrester får lita till andra 060210 sinnen
som känsel, hörsel och lukt. En miljö med trafikbuller upplevs ofta som extra besvärande.
Med den vita käppen kan orienteringen underlättas. Med hjälp av den kan man både
känna underlaget och höra de olika ljuden som käppen ger ifrån sig vid olika typer av
ytmaterial. Skyltar, stolpar och kanter kan man också upptäcka med hjälp av käppen.
Däremot är det svårt med nedhängande grenar, skyltar eller utskjutande byggnader.
Taktila ledstråk, bra belysning och mycket färgkontraster i miljön underlättar för
synskadade att förflytta sig.
Hörselskador
Ca 200 personer föds varje år med en hörselskada och man räknar med att det finns ca
800 000 personer i Sverige som har problem med hörseln. Många har hörapparater som
kompenserar den nedsatta hörseln. Med en hörapparat kan vissa ljud förstärkas och andra
försvagas. Ljud från trafik trafiksignaler kan vara svåra att uppfatta, därför är det viktigt
att ställa in ljudet vid övergångsställen så att det är möjligt att uppfatta för en person med
hörselnedsättning om trafikbullret är högt. Synen och känseln är sinnen som kompenserar
hörselbortfall. Tydliga skyltar och bra belysning är extra viktigt för personer med hörselnedsättning.
Utvecklingsstörning
Ca 40 000 personer har någon typ av utvecklingsstörning i Sverige. Man skiljer på grav,
måttlig eller lindrig utvecklingsstörning. En grav utvecklingsstörning medför ofta att man
sitter i rullstol och har hjälp av en personlig assistent. Då är det viktigt med t ex extra
utrymme i offentliga toaletter som medger plats för assistans. En person med måttlig eller
lindrig utvecklingsstörning kan ofta med hjälp av assistans eller på egen hand förflytta sig
i miljön. Betydelsefullt för personer med en utvecklingsstörning är just en ”ordnad och
icke-rörig” miljö, där man lätt känner igen sig. Ett övergångsställe är dels en trafiksäker
plats att korsa gatan men också en orienteringspunkt som hjälper till att hitta rätt.
Oförutsedda händelser uppfattas ofta som svåra att hantera. Abstrakt information som
text och siffror kan vara svåra att tyda. Symboler t ex skyltar och färgmarkeringar fungerar
bättre för en person med utvecklingsstörning. En tydligt utformad busshållplats underlättar
för personer med utvecklingsstörning att klara av att resa på egen hand.
Allergier
2,3 miljoner människor är allergiska eller överkänsliga mot något i vår miljö. Det vanligaste
är pollen, avgaser, damm, kemikalier och doftande växter. Besvären kan yttra sig genom
allt ifrån allvarliga astmaanfall till lättare snuva. Vid dagar då gränsvärden överskrids vad
gäller tillåtna luftföroreningar tvingas många allergiker att stanna hemma då gränsvärdena
utgår ifrån vad en frisk person tål.
Genom att undvika material och växter som framkallar allergier vinner man mycket. Bra
ventilation, välvalda material och rätt hanterade material i byggnadskonstruktioner som
inte medför fukt- och mögelskador är viktigt.
2

060210
Förklaringar av särskilda begrepp
Funktionshinder/funktionsnedsättning
Ett samlingsbegrepp för ett stort antal fysiska och intellektuella skador eller sjukdomar.
Funktionshindret kan vara både mindre och större, bestående eller av övergående natur.
Handikapp
Handikapp är inte en egenskap hos en person. Handikappad blir man om miljön är
utformad så att den inte kan användas. Ju tillgängligare och mer användbar en miljö är
desto färre är det som blir handikappade.
Nedsatt orienteringsförmåga
Ett samlingsbegrepp för funktionshinder som medför att man har svårt att hitta i och förstå
den byggda miljön. Personer som ser eller hör dåligt eller är utvecklingsstörda, har annan
typ av hjärnskada som till följd av stroke eller yttre våld kan ha orienteringssvårigheter
Tillgänglighet/användbarhet
I lagstiftningen som t ex i PBL och i Byggnadsverksförordningen används begreppen
tillgängligt och användbart i beskrivningar om hur byggnader och allmänna platser ska
utformas. Det ska vara tillgängligt och användbart för alla. I föreliggande handbok ska
begreppet tillgänglighet alltid kopplas till användbarhet. Det innebär att miljön ska utformas
på ett sådant sätt att alla kan använda den till det den är avsedd för, dvs att förflytta sig i
och vistas i.
3

Styrande dokument för
handbokens användning
060210
Allmänna bestämmelser om byggande finns i Plan- och bygglagen, PBL. Där kan man
läsa i kapitlen 2 och 3 att ”inom områden med sammanhållen bebyggelse skall byggnadsmiljön
utformas med hänsyn till behovet av möjligheter för personer med nedsatt
rörelse- och orienteringsförmåga att använda området”. Detta gäller även för allmänna
platser och andra anläggningar än byggnader. Lagstiftningen har varit vag när det gäller
att beskriva funktionskraven för vad som ska anses som tillgängligt. Avsaknaden av tydliga
bestämmelser och detaljerade krav var en av anledningarna till att föreliggande handbok
en gång i tiden kom till.
Handboken ska följas både vid ny- och ombyggnationer. När det gäller ombyggnationer
och tillgänglighet har ett nytt stycke tillkommit i PBL 17 kap. 21a§, gällande från och
med 1 juli 2001: ”I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på
allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet
och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas
i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.” Boverkets
föreskrifter har antagits och tryckts upp med beteckningen BFS 2003:19, HIN 1. Innehållet
i föreskrifterna och de allmänna råden stämmer väl överens med bestämmelserna i
föreliggande handbok. Föreskrifter och allmänna råd finns fr o m 1 oktober 2004 även
för nybyggnad av allmänna platser och publika lokaler, BFS 2004:15, ALM 1.
Handbokens innehåll motsvarar i stort sätt innehållet även i dessa föreskrifter och allmänna
råd. När det gäller föreskrifter om utformning av lekplatser som inte behandlas i handboken
ska HIN 1 tillämpas vid ombyggnader och ALM 1 vid nybyggnad.
Med anledning av de nya föreskrifterna har tre sidor uppdaterats för att motsvara de krav
som ställs i framförallt ALM 1. Vid nybyggnad gäller följande krav på tillgänglighet:
• Plats för fotgängare att korsa gatan där övergångställe saknas, sid 8:
Nivån mellan gata och kantsten ska helst vara 0 – 2 cm hög. Vid
nybyggnad gäller alltid 0-nivå.
• Gångbana, sid 9: Vid nybyggnad bör gångbanan utformas med 2 m
bredd eller vara 1,80 m bred och ha vändzoner med jämna mellanrum.
Minst 90 cm bredd ska utgöras av hårdgjord, jämn och halkfri yta
• Trappor, sid 18: Vid nybyggnad bör ledstången vara utformad så att
det är möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna.
4

Soffor/Vilstöd
Allmänt
060210
Äldre och funktionshindrade personer är beroende av att det finns platser att vila på.
Soffor är särskilt viktiga att placera på allmänna platser som parker, torg, promenadstråk
och i centrum. I branta backar kan en soffa placeras nedanför och ovanför backen. I
långa och krävande backar kan ett antal soffor placeras även mitt i backen. Likaså bör
det finnas soffor utplacerade i områden där många äldre bor, gångvägar till lasarett, vid
särskilt boende för äldre och funktionshindrade samt vid vårdinrättningar. Att lämna en
jämn och hårdgjord yta bredvid en bänk gör det möjligt för den rullstolsburne att sitta
jämte ledsagaren. Även vid busshållplatser som saknar väderskydd bör en soffa utplaceras.
(ALM 1, 15 §.)
Funktionskrav
• En soffa ska både vara lätt att sätta sig i/resa sig ur och vara bekväm att
sitta i. För att uppfylla detta ska soffan ha både rygg- och armstöd och
sittytans plan skall inte vara bakåtlutande.
• Soffan ska inte ha en tvärslå under själva sittbrädan som gör det svårt att
ta stöd med fötterna när man reser sig.
• Sitthöjd: 45-50 cm
• Sittdjup: 35 – 45 cm
• Armstödet bör placeras 20 cm över sitthöjden. Armstödet ska minst nå
fram till sittytans framkant. Armstödet ska ha en rundad avslutning.
• Lutningen på ryggstödet bör vara mellan 5 – 10 o
• En hårdgjord och plan yta med plats för rullstol bör lämnas intill soffan.
Exempel på produkter som uppfyller
kraven: Malus Säfstaholm, Nifo 7101,
Lessebosoffan
Exempel på bra produkter:
Malus Säftaholm, Nifo 7101 och
Veksö PB 30
Om det inte finns plats för en soffa kan ett
enklare vilstöd ordnas.
Sitthöjden ska då vara enligt skissen
5

Uteserveringar
Allmänt
060210
Uteserveringar ska vara avgränsade så att personer med nedsatt orienterings- och
rörelseförmåga kan gå förbi på trottoaren utan risk att gå på bord och stolar. Gångbanan
måste också ha en bredd som medger att man lätt kan passera uteserveringen. Möbleringen
på uteserveringen bör vara ordnad så att även en rullstolsburen person kan sitta vid
serveringen.
Funktionskrav
• En uteservering är en del av stadsrummet och får endast i undantagsfall
byggas upp. (t ex om gångbanan lutar)
• En avgränsning mot gångbanan ska alltid göras. Avgränsningen ska göras
med räcke eller staket. Måtten på räcket ska vara 90 cm högt med en nedre
tvärslå 0,10 – 0,35 m över mark. Detta för att en synskadad person med
orienteringskäpp ska ha möjlighet att uppmärksamma uteserveringen.
• Uteserveringen ska placeras så att minst 1,5 m gångbana lämnas fritt
mellan gata och serveringen.
För mer information se broschyr ”Uteserveringar, råd och anvisningar vid ansökan om
tillstånd”
En uteservering ska vara väl avgränsad
6

Möbleringszoner
Allmänt
060210
Anledningen till att särskilda möbleringszoner bör skapas är att underlätta för alla och särskilt
för personer med rörelsehinder eller synnedsättning. Med en strukturerad gatumöblering
underlättar man även för andra personer med orienteringssvårigheter som t ex personer
med en utvecklingsstörning. Dessa personer är beroende av ett sammanhang och en
kontinuitet i miljön.
På gågator och breda gångbanor kan särskilda möbleringszoner skapas. Soffor, blomkrukor,
cykelställ, reklamskyltar och papperskorgar, trädplanteringar, mm bör samlas på en del av
gångbanan. Genom att skapa dessa möbleringszoner underlättas framkomligheten för alla
och särskilt för personer med rörelse- eller orienteringssvårigheter. En yta på minst 1,5 m
måste sparas för gångstråk.
Exempel på bra ordnad gatumöblering
7

Gångpassager
Allmänt
060210
En gångpassage kan vara både ett markerat övergångsställe eller ett omarkerat ställe där det
är naturligt för gående att korsa gatan. För att undvika långa omvägar måste det finnas
möjlighet för en person med rörelsehinder eller synskada att korsa en gata vid gångstråk
och vägkorsningar. För personer med funktionshinder är ett övergångsställe och helst ett
ljud/ljusreglerat övergångsställe den säkraste platsen att korsa en gata. Äldre och funktionshindrade
personer behöver längre tid för att korsa en gata och för en synskadad person är
övergångsstället ett riktmärke för orientering och nästan en nödvändighet för att man ska
våga korsa en gata. Kännbar kant ska finnas vid del av passage vid upphöjd gångpassage
för att tydliggöra körbanans gräns. (ALM 1, §§ 7, 8 och 11. HIN 1, §§ 12, 13.)
Övergångsställe
Övergångsstället ska vara utformat så att både rörelsehindrade och synskadade kan använda
det. Försök att minska längden på övergången med hjälp av avsmalnad körbana. Ibland
kan en refug istället anläggas. Refugen ska utformas så att den kan nyttjas av alla. Den bör
vara 2 m bred. Lägg ledstråk och stopplattor i anslutning till övergången vid övergångsställen
som används mycket och vid övergångsställen intill offentliga platser och vårdhem,
vårdcentralen, daglig verksamhet och liknande.
Funktionskrav
(ritning på standard övergångställe med uppgift om mått och plattor finns på Teknet /TFhjälpreda.
Här finns flera ex ljud/ljussignal, gemensam g/c-övergång)
• Ena delen av övergångsstället utformas med en kant, minst 4 cm och en rad med taktil
varningsplatta, kupolplatta, i avvikande kontrastfärg, mellan gångbana och kantsten.
• Resten av övergångsstället ska vara avfasat och belagt med slät, hårdgjord, halkfri yta
för att underlätta för personer med rullstol och rullator.
• Övergångsstället ska vara placerat vinkelrät (90 o ) mot trottoarkanten. Detta är
viktigt eftersom synskadade personer med käpp oftast tar ut riktningen med hjälp
av kanten. Om detta inte går att ordna måste en riktningsangivelse i beläggningen
med taktila plattor läggas. Ett annat alternativ är att sätta upp en pollare med
riktningsangivelse.
• Härgårman-skylten eller stolpen med tryckknapp/ljussignal ska vara placerad mitt
emellan avfasningsdelen och kantdelen av övergångsstället så att man kan nå den
från båda hållen. Skylten får inte skymma
personer som väntar på fri passage.
De taktila plattorna ska avvika i
ljushetskontrast mot omgivande miljö
8

Ljud/ och ljussignal
Nedsänkningen (rampen) placeras
mittför motsvarande nedsänkning
på motsatt sida om körbanan
och så att den inte ligger i direkt
förlängning av gångbanan
060210
Tryckknappslådan, knappsatsen, ska placeras inåt gångbanan för att både rullstolsburna
personer och synsvaga ska kunna nå knappen. Knatterboxens ljud måste överrösta
trafikens buller. På knatterboxen bör en riktningspil och en taktil karta, en karta med
upphöjd relief som visar övergångsställets utseende, vara monterad/infälld. Detta
underlättar för synskadade personer som då genom kartan kan ”läsa av” riktning och
längd på övergången. (ALM 1, §§ 7,8.)
Funktion och placering av tryckknappslådan/knappsatsen
(se även vidare under TEKNET/hjälpreda)
• Höjd i underkant: 0,8 m
• Placering på stolpen: vänd in mot trottoaren,
• Boxen ska vara vänd så att tryckknappen är närmast trottoaren. Den taktila
kartan placeras på högra sidan om tryckknappen.
• På boxen ska en riktningspil finnas.
• Ljudet i boxen ska vara ställt så att det inte överröstas av trafikbuller.
• Grön-gubbe-tid måste vara inställd så att även en person som går lite långsamt
hinner över.
Plats för fotgängare att korsa gatan där
övergångställe saknas
Där övergångsställe saknas och där det är naturligt för fotgängare att korsa en gata bör en
användbar gångpassage anordnas. Det kan gälla både vid vägkorsningar eller på en längre
vägsträcka. En person med rörelsehinder bör kunna korsa gatan utan att behöva gå långa
omvägar för att hitta en nedsänkning. Personer med synnedsättning ska inte ovetande
komma ut på vägbanan vid en vägkorsning. För en upphöjd gångpassage gäller att gränsen
mellan gata och gångbana måste markeras tydligt både i struktur och i ljushetskontrast.
(ALM 1, §§ 7, 8. HIN 1, § 12.)
Funktionskrav
• Nivån mellan gata och kantsten ska vara 0-2 cm. Vid nybyggnad gäller alltid 0-nivå.
• Bredd på nedsänkt del av gångpassagen vid 0-2 cm kant minst 90 cm, ännu
bredare vid väl frekventerade gångstråk
• Lutning ner till kanten så liten som möjligt men max 1:12.
• Vid väl frekventerade gångpassager bör rampen vara i ljushetskontrast i förhållande
till angränsande ytor. Beläggningen ska utgöras av en slät yta; hällar, plattor eller
marksten (ej smågatsten eller löst grus).
9

Gångbana
Allmänt
060210
För personer med rörelsehinder är det viktigt att gångytan är jämn och halkfri. Gångbanan
ska ha en bredd så att det är möjligt för två rullstolar att mötas och lutningen på gångbanan
ska vara minimal. För rullstolsburna är det viktigt att gångbanan inte lutar i sidled då
detta innebär att det blir avsevärt tyngre att köra med en rullstol. Gångbanan måste även
fungera för synskadade. En kantsten är då viktig för en person med ledkäpp. (ALM 1,
§§ 7, 11. HIN 1, § 12.)
Funktionskrav
• Gångbanan ska vid nybyggnad anläggas med minst 2 m bredd eller minst 1,80 m
bredd med mötes- och vändzoner med jämna mellanrum, t ex vid en fastighetsinfart
• Gångbanan bör beläggas med en hårdgjord yta som är slät och halkfri och avskiljas
från gatan med en kantsten. Bäst framkomlighet ger hällar, asfalt och plattor. Om
släta gångytor kombineras med ojämna gångytor, t ex smågatsten eller grus, ska
den släta, hårdgjorda gångytan alltid utgöra minst 0,90 m i bredd och förses med
mötesplatser och vändzoner för att fungera för t ex personer med rullator. (I befintlig
miljö ska minst 90 cm av gångbanan utgöras av en slät, hårdgjord och halkfri yta).
• För plattor av betong eller natursten gäller att man ska undvika avfasade eller
öppna fogar. Detta ger upphov till skakningar för personer med rullator eller
rullstol. I naturområden kan hårt packad stenmjöl/gångbanegrus vara ett
alternativ som beläggningsyta.
• En kantsten med visning 12 cm bör anläggas längs gångbanor vid trafikerade vägar.
• Tvärlutningen bör vara 1:50. För att avrinningen ska fungera är detta ett bra
mått. Lutningen bör inte heller överstiga 1:50 då detta medför svårigheter för en
person som framför en rullstol eller rullator.
• Gång- och cykeltrafiken ska helst vara helt separerad. En avgränsning bör göras
med räcke, kantsten, olika beläggningar eller linje i ljushetskontrast.
• Brunnslock ska läggas i nivå med gångytan för att undvika snubbelrisk.
Området runt brunnslocket bör beläggas med hårdgjord, plan yta.
• Ränndalar för takvatten bör undvikas. Om sådan finns bör den utformas som en
skålformad ränna eller med ett galler i samma nivå som gångbanan. Brunnslock
och ränndalar får inte utformas så att man kan fastna med rullstolens framhjul
• Gångbanan skall ha minst 2, 20 i fri höjd.
Måttabell som visar platsbehovet
10

Ramp
060210
Där det finns trappor bör alternativ för personer med rörelsehinder finnas antingen som
ramp eller om möjligt som hiss vid längre trappor. Ramper skall utformas så att även
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert. (ALM 1,
§§ 7, 9, 11, 15. HIN 1 §§ 12, 16.)
Funktionskrav
• Lutningen bör vara högst 1:20, helst ännu flackare.
• Avåkningsskydd och ledstång ska finnas
• Början och slutet av rampen ska markeras med avvikande
ljushetskontrast
• En ramp ska uppta högst 0,5 m i höjdskillnad. Vid större höjdskillnad blir
rampen längre och måste då delas upp i sektioner med vilplan emellan. Varje
vilplan ska vara minst 2 m långt. Lutningen på vilplanet får vara högst 1:50.
• Rampens fria bredd ska vara minst 1, 50 m
Ramp som visar tillåten lutning och avåkningsskydd
11

Torg och öppna platser
Allmänt
060210
När det gäller torg och öppna platser är det viktigt att tänka på möjligheten för synskadade
personer att orientera sig. Bra belysning och någon typ av ledstråk är nödvändigt.
Torg och öppna platser ska till största delen utgöras av släta ytor som medger förflyttning
för rörelsehindrade personer. Det mest frekventerade stråken över torg och öppna platser
ska beläggas med en slät, hårdgjord och halkfri yta.
Gångstråken bör utformas så att en synskadad person kan hitta hållpunkter i miljön.
Vid nybyggnad gäller att särskilda ledstråk alltid ska finnas på öppna ytor. Ledstråken
kan utgöras av olika typer av kanter, tydliga gränser vid ex olika beläggningar, kontraster
i ljushet, blomsterarrangemang, belysningar. Taktila plattor används där det inte går att
åstadkomma ledstråk på annat sätt. På öppna platser som leder fram till busshållplatser
och övergångställen bör däremot någon typ av taktila plattor användas. (ALM 1, §§ 11,
12. HIN 1 § 13.)
Anpassade soffor, se sid 4, måste finnas intill de mest frekventerade gångstråken och på torgen.
Ledstråk: Se stycket om ledstråk sid. 17
Beläggningar: Se stycket om gångbanor sid. 9
Möbleringszon: se sid. 6
Belysning: se sid. 21
Ledstråk vid busshållplats
12

Korsningar gångbana/cykelbana
Allmänt
060210
Äldre och personer med funktionshinder är särskilt utsatta vid korsningar med cykeltrafik.
Synskadade personer har svårt att orientera sig därför är det viktigt att tydliggöra korsningen.
Hörselskadade är beroende av visuell information därför är det även angeläget för denna
grupp att tydliggöra punkten. För rörelsehindrade personer är det viktigt med avfasningar
och borttagande av eventuella hinder. Den fysiska miljön måste utformas så att man både
lätt kan ta sig över och att alla trafikanter uppmärksammas på korsningspunkten.
Funktion
Där cykel- och gångbanan korsar varandra bör avvikande beläggning, både i struktur
och färg läggas så att särskilt cyklister uppmärksammar korsningspunkten.
Korsningspunkten bör utmärkas med både kontrastfärg och avvikande struktur i beläggningen.
13

Växter/Vegetation
Allmänt
060210
Pollen och vissa växter kan vålla problem för en person med allergi. Den allergiska reaktionen
kan vara så stark att den sätter ner eller omöjliggör förmågan att kommunicera eller
förflytta sig. Offentliga platser och viktiga gångstråk ska därför befrias så långt det är
möjligt från växter som framkallar allergiska reaktioner. Växter ska inte placeras på ett
sådant sätt att de inkräktar på gångstråk och därmed förhindrar framkomligheten. Platser
som är särskilt viktiga att hålla fria från allergiframkallande växter är: daghem, skolor,
vårdinrättningar, busshållplatser och intill parkbänkar.
Funktionskrav (gäller samtlig vegetation)
• Växter ska placeras på ett sådant sätt att nedhängande grenar inte understiger
en höjd av 2,20m på gångytor.
• Skrymmande växter ska placeras så långt från belysningsstolpar att en
färdigvuxen växt inte skymmer belysningen.
• Placering av träd och buskar får inte medföra att miljön känns otrygg.
Vid busshållplatser bör endast lågväxande växter placeras.
• Undvik växter som har rötter som ligger grunt eller t o m över marken intill
gångvägar. Detta kan medföra snubbelrisk. Gäller särskilt poppel och pil.
Växter som är starkt allergiframkallande för personer med överkänslighet och som
bör undvikas vid starkt trafikerade stråk är:
• Björk, sälg, hassel, al
• Starkt doftande växter som syrén, ginst, schersmin, hyacint, spirea, hägg
• Växter från familjen korgblommiga som prästkrage, ringblomma, krysantemum
Bra exempel på träd och växter vid känsliga platser är:
• Barrträd, lind, fruktträd, oxel, rönn, hästkastanj, lärk, bärbuskar, rosor, klematis,
nypon, rhododendron.
• För gräsytor som i första hand planteras som
prydnad bör man välja gräs av fröblandningar
med mycket tuvbildande gräs.
Exempel på växter som planterats
för nära gångbanan.
14

Papperskorgar
Allmänt
060210
Papperskorgar bör finnas på offentliga platser i tillräcklig mängd så att man inte behöver
förflytta sig extra långa sträckor för att kunna slänga sitt skräp. Papperskorgarna bör
placeras på redan befintliga stolpar eller i möbleringszoner för att inte stå i vägen för
gångtrafikanterna. Höjden är viktig så att personer i rullstol och även barn kan nå att
slänga skräpet.
Funktionskrav och placering
• Papperskorgar bör placeras nära soffor, parker, vid gågator, frekventa
gångstråk, torg och busshållplatser.
• Papperskorgar bör inte placeras på stolpe vid övergångsställe eller på
hållplatsstolpe.
• Höjd på papperskorg: inkasthöjden ska var ca 0,8 m över marken så att
rullstolsburna kan nå.
• Papperskorgen bör utformas så att tömning av papperskorgen underlättas.
• Modellen bör anpassas efter platsens karaktär och mängden förväntat skräp.
Exempel på bra modell: Malus 60
15

Busshållplatsutformning
Allmänt
060210
Det är viktigt att alla busshållplatser i en stad utformas på ett likvärdigt sätt. Detta underlättar
för personer med orienteringssvårigheter så att de hittar rätt. På- och avstigandet ska gå
lätt även för synsvaga och rörelsehindrade personer. Väderskyddet bör placeras vid främre
delen av hållplatsen. Information om busshållplatsens namn ska finnas på gaveln till
väderskyddet. Papperskorg ska finnas i hållplatsområdet.
Funktionskrav –
Hållplats med väderskydd
Ritning över hållplats finns under TEKNET, hjälpreda.
• Hållplatstyp: klackhållplats, enkel eller dubbel stopphållplats rekommenderas i
tätort. Medför bra tillgänglighet och trafiksäkerhet.
• Kantstenen bör vara 17 cm hög på en längd av minst 16 m.
• Plattformen bör beläggas med plattor. Närliggande trottoar bör vara plan,
hårdgjord och halkfri
• Ledstråk ska vara av sinus och kupolplatta enligt bild nedan och TEKNET/hjälpreda
• Väderskyddet ska placeras längst fram i hållplatsfickan
• I väderskyddet ska finnas en anpassad bänk med arm- och ryggstöd och belysning
som medger att man kan läsa tidtabellen.
• God allmän belysning krävs.
En rad taktila plattor tredje plattraden från
kantstenen och två rader taktila plattor
från väderskyddet till kantstenen.
Funktionskrav –
Hållplats utan väderskydd
• Hållplatsfickan ska hållas så grund som
möjligt för att underlätta in- och utkörning av bussen.
• Kantstenen bör vara 17 cm hög på en längd av 16 m.
• Plattformen bör beläggas med plattor. Närliggande trottoar bör vara plan,
hårdgjord och halkfri.
• Ledstråk ska vara av sinus- och kupolplatta enligt bild nedan och TEKNET/hjälpreda
• Hållplatsstolpe ska placeras bredvid fronten på bussen
• På hållplats utan väderskydd ska soffa vara placerad. Soffan ska vara anpassad
för rörelsehindrade, se avsnitt om soffa
• Belysning ska finnas så att man kan läsa tidtabellen på hållplatsstolpen.
• En god allmän belysning krävs. Se belysning sid. 21
16

Informationsskyltar/Markiser
Utformning och placering av informationsskyltar
Allmänt
060210
Informationsskyltar ska placeras på ett sådant sätt att de ej står i vägen, men ska ändå
placeras nära gångbanan så att synsvaga kan läsa informationen. Skyltar ska vara lättlästa.
De ska vara tydliga, ha ljushetskontrast och vara lätta att förstå. Informationsskyltar bör
dessutom vara väl belysta. Textstorleken bör vara anpassad efter läsavståndet och ytan bör
inte ge upphov till reflexer. (ALM 1, § 13, HIN 1, § 14.)
Fristående reklamskyltar är fr o m 021216 inte längre tillåtna på allmän platsmark i
Helsingborg.
Markiser/Flaggor/Skyltar
För tillåtelse att sätta upp markis/flagga/skylt på byggnad som inkräktar på gångbanan
krävs bygglov. Den fria höjden måste alltid vara minst 2,2 m (enligt allmänna lokala
ordningsstadgan). Detta gäller hela fastsättningsanordningen. I en brant backe ska den
fria höjden alltid uppgå till minst 2,20 på det lägsta stället. (ALM 1, §§ 12, 13.HIN
För låg markis
17

Kontraster/Ledstråk
060210
Allmänt
Personer med synskada har särskilda svårigheter vid förflyttning i vår miljö. Ljushetskontraster
i miljön underlättar för alla och särskilt för personer med synnedsättning och även för
personer med utvecklingsstörning. Vid stora öppna platser bör någon typ av ledstråk
anläggas för att även gravt synskadade ska kunna orientera sig. För att undvika hinder och
faror vid förflyttning behövs extra varning. Kanter och taktila plattor tydliggör gränserna
var man kan känna sig säker och var man måste vara extra försiktig. (ALM 1, §§ 11, 12.
HIN § 13.)
Funktionskrav
• Vid stora öppna ytor ex torg och längs med välfrekventerade gångstråk bör
ledstråk finnas. I första hand ska naturliga ledståk användas, ex tydliga
avgränsningar mellan olika material (gräs-gångbaneplattor), anter, olika typer
av beläggning som underlättar att ta ut gångriktning och som avviker både i
struktur och ljushet, blomsterarrangemang, etc. Om det inte är möjligt att
anordna tillräckligt bra naturliga ledstråk bör taktila ledstråk anläggas.
• Busshållplatser och övergångställen är platser där både kontraster och taktila
ledstråksplattor ska anläggas.
För övergångsställen och busshållplatser finns särskilda standards för Helsingborg framtagna.
Vid dessa ställen bör taktila plattor i betong i första hand användas. Se respektive stycke
om busshållplatser och övergångsställe.
Exempel på bra taktila plattor är:
Sinusplattan, svart eller vit anger riktning
Kupolplattan, vit eller svart beroende på
omgivande ljushet som anger stopp för
ledstråket, varnar för fara.
Ribbplatta,vit, kan användas där
omgivande beläggning är asfalt.
De taktila plattorna finns både i natursten, metall och betong.
Tillverkare av betongplattorna är bl a S:T ERIKS (fd Swerock) och Skanska.
Exempel på ledstråk med andra material än taktila plattor, och som därmed ger en något
sämre förutsättning för orientering, är där man blandar släta material med annan yta, t ex
tre rader smågatsten mot omgivande slät yta.
18

Trappor
Allmänt
060210
Trappor ska utformas på ett så säkert sätt som möjligt. Räcke, halk- och snubbelfri yta och
kontrastmarkeringar underlättar för alla. En nybyggd trappa ska kompletteras med en
användbar ramp eller hissanordning. ( ALM 1, §§ 7, 9 11, 12, , 15. HIN 1 §§ 13, 16.)
Funktionskrav
• Trappor utomhus bör ha minst tre trappsteg. Antal trappsteg i trappan
eller antal i trappavsats bör ej överstiga 8.
• Fri bredd på trappor bör uppgå till minst 1,5m.
• Längre trappor ska avdelas med vilplan och gärna sittmöjlighet. Vilplanet
ska vara minst 1,3 m långt.
• Trappor bör vara raka
• Trappstegen ska vara av samma höjd och djup i hela trappan
• Trappstegsdjupet bör vara 0,30 m.
• Trappstegshöjden bör vara 0,15 m, för att vara bekväm att gå i.
• Trappor som är högre än 0,5 m ska förses med ledstång på båda sidor och
om trappan är bredare än 2,5 m bör ett mitträcke monteras.
• Ledstången ska vara greppbar hela vägen, även vid infästningarna och nå
minst 0,3 m utanför nedersta och översta trappsteget.
• Trappans översta och nedersta trappsteg och även översta och nedersta i en
avsats, ska kontrastmarkeras över hela trappsteget. Det översta trappstegets
markering kan vara mellan 0,4 – 0,8 m djup.
• Trappan bör belysas, särskilt viktigt i slutet och början av trappan.
Bra exempel
Avvikande färg och ljushet i materialet vid översta och nedersta trappsteget gör att man
slipper underhåll med målning som med tiden ofta slits bort..
Ljushetskontrast är viktig för personer med synnedsättning.
19

Offentliga handikapptoaletter
Allmänt
060210
För att ett centrum ska kunna vara tillgängligt för alla är det av stor betydelse att det finns
tillgång till offentliga toaletter. Toalettutrymmet ska utformas på ett sådant sätt att personer
med rörelse eller orienteringshinder kan nyttja toaletten. Det måste finnas utrymme så
att en rullstolsburen person kan få plats att sätta rullstolen bredvid toalettstolen. Det ska
också finnas plats för eventuell medhjälpande person. Entrén måste vara utan trappsteg
eller kompletteras med ramp och vilplan framför ingången. Vid platser där flera toaletter
finns ska minst en toalett uppfylla de krav som ställs på en handikapptoalett. Se nedan.
(ALM 1 § 6, HIN 1 § 12.)
Funktionskrav
• Mått på toalettutrymmet ska uppgå till minst 2,20 x 2,20 m.
• På vardera sida om toalettstolen ska finnas ett utrymme på 90 cm och
framför toalettstolen ett utrymme på minst 1,50m. Ett utrymme av 30 cm
bakom toalettstolen underlättar för medhjälpare att assistera. Om
toalettstolen flyttas ut 30 cm måste den totala längden på utrymmet
utökas till 2,50 m.
• Larmanordning måste finnas.
• Ingången ska vara i 0-nivå eller tröskel av mjuk gummi. Om en ramp
anläggs för att skapa 0-nivå ska ett vilplan finnas framför ingången.
• Entrédörren måste vara minst 0,90 m i bredd i passagemåttet. Dörren
ska vara försedd med greppvänlig låsfunktion och automatisk
dörröppning/stängning.
För mer detaljerade anvisningar hänvisas till ”Bygg ikapp handikapp”.
Skissen visar viktiga mått som är av stor
betydelse för att alla ska kunna nyttja toaletten.
20

Hissar
Allmänt
060210
För hissar gäller att utrymmet ska vara så pass tilltaget att en person med elrullstol kan
nyttja hissen. Hissen bör vara utrustad så att synskadade personer klarar att åka hiss.
Instrumentpanelen ska vara utrustad så att personer i rullstol och synskadade personer
klarar av att trycka på knapparna.
Funktionskrav
• Minimimåttet på hissen bör vara 1,50m x 1,10m.
• Hissdörr ska vara försedd med automatisk dörröppnare, helst skjutdörr.
• Mått för fri passage när dörren är öppen 0,9 m. Hissdörren bör färgläggas med
kontrasterande färg gentemot omgivande vägg.
• Hissväggen ska förses med ledstång
• Utvändig hissknapp ska placeras 0,8 m över mark
• Manöverpanel inne i hissen: placeras vågrätt på väggen i kontrasterande färg,
utvinklad 45 o från vägg, med stora knappar (ej touch eller tröga knappar), stora
tydliga siffror, siffror i upphöjd relief, avstånd mellan knappar 10 – 15 mm,
entrévåningsknappen ska vara särskild markerad. Manöverpanelen ska vara väl belyst.
• I hissen bör nödtelefon finnas på ca 0,8 m över golv.
• Information om vilket våningsplan man finns på när hissen har stannat, ska finnas.
• Hissen ska stanna i nivå med golvet.
• Belysningen i och utanför hissen ska vara god men bländfri.
• För att hissen ska anses som god utrustad bör en nedfällbar sits finnas.
Manöverknapparna i hissen måste kunna nås av alla
21

Belysning
Allmänt
060210
God belysning är viktigt ur många aspekter. Det kan det vara en nödvändighet för
synskadade. En god allmänbelysning är viktig även för normalt seende i en miljö med
mycket nivåskillnader. Det finns även andra säkerhetsaspekter som måste beaktas vid
belysning. Platser som är särskilt viktiga att belysa är vid övergångsställen, busshållplatser,
trappor och i gång- och cykeltunnlar.
Funktionskrav
• Styrkan på ljuset bör vara minst 3 – 5 lux på gångytor och minst 5 – 10 lux
på angelägna platser.
• Belysningen ska vara bländfri
• Belysningen ska vara driftssäker och slagtålig
En gång- och cykeltunnel ska kännas säker att vistas i.
22

Handikapparkeringsplatser
Allmänt
060210
P-platser för personer med rörelsehinder ska placeras där behov finns, exempelvis vid
vårdcentraler, offentliga lokaler, affärscentrum och apotek. Antalet måste vara dimensionerat
efter det behov som finns.
Funktionskrav
• Antalet handikapplatser måste beräknas utifrån vilken verksamhet som finns i
närområdet. En riktlinje kan vara 5% av det totala antalet platser i en stadsdel.
En del av dessa bör vara extra breda för att medge in- och urstigning med
rullstol från båda sidorna av bilen. (ALM 1, §§ 6, 7, 8, 16. HIN 1 §§ 12, 17.)
• P-platserna ska anordnas på en så plan yta som möjligt, max lutning 1:50.
• P-plats som är placerad vinkelrät mot trottoaren ska vara minst 3,6 m
bred. Ett par p-platser bör vara extra stora, 5 m breda, så att en ramp
från bilen kan fällas ut.
• Vid parkering utmed gata ska längden vara minst 7 m lång.
• Parkeringsfickan bör vara i samma nivå som gatan. En närliggande
avfasning mellan gata och trottoar måste finnas.
• Avståndet mellan p-platsen och målpunkten bör vara högst 25 m.
En rullstolsburen person behöver extra mycket utrymme bredvid bilen
23

Referenslitteratur
Bussar och lugna gatan, Skånetrafiken, 2000
Bygg för alla, Karin Månsson, NHR, 1999
Bygg ikapp handikapp, Handikappinstitutet, 2001
Checklista för tillgänglighet, Vägverket, 1999
Delaktighet för alla, Boverket, 2001
Den öppna staden, Skanska, 2000
Design för alla, Nordiska handikappolitiska rådet, 1998
DHRs lathund för måttkrav, DHR, 1999
Funktionshinder-Handikapp – Miljö, Vägverket, 1999
Gator för alla, Svenska kommunförbundet, 1994
Goda exempel på utformning av busshållplatser med betoning på
funktionshindrades behov och möjligheter, Vägverket 1999
Handikappanpassning av gatumiljön, Trafikkontoret Göteborg
Handikappanpassning av väg- och gatumiljö, Vägverket 1997
Handikappinventering – Hel reskedja, Vägverket 1997
Handicapegnede veje”, Vejdirektoratet, Danmark, 2000
Lugna gatan, Svenska kommunförbundet, 2000
Möblering av gaturummet, Svenska kommunförbundet, 1994
Nödvändigt för somliga och underlättande för andra, KFB 1998
Offentlig miljö – miljö för synskadade, SRF
060210
Program för handikappanpassning i utemiljö – ett sammandrag, Stockholms stad 1987
Smukkere gader, Anders Nyvig A/S
Stenstadens gatumiljö, Stockholms stad gatu- och fastighetskontoret
Stockholm – en stad för alla, Uteprogrammet, Gatu- och fastighetskontoret,
Stockholm, 2001
Tillgänglighet i den offentliga miljön, Boverket, 1996
Tillgänglighet i gatumiljön, Trafikkontoret i Göteborg
Tillgänglighetskontroll av byggda projekt i Göteborg, Vägverket 2000
Tillgänglighetsprogram för stadens lokaler, Kärnfastigheter Helsingborg, 2000
Tillgänglig kollektivtrafik för äldre och för funktionshindrade, KFB, 1996
Tillgänglig stad, examensarbete Åsa Persson, 2001
Uteserveringar, Helsingborg 2000
Utvärdering Dalhem – Stattena 2001, Tekniska förvaltningen, Helsingborg, 2001
24