Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Tabell 8.7. Korrelationer mellan de 4 aspekterna på passiv aggression
Avvisande av Dolda emo- Avvisande av Allmän social
auktoriteter tioner socialt stöd dysfunktion
Avvisande av auktoriteter
1,00 0,07 0,33** 0,41**
Dolda emotioner 0,07 1,00 0,06 0,15**
Avvisande av socialt
stöd
0,33** 0,06 1,00 0,37**
Allmän social dysfunktion
0,41** 0,15** 0,37** 1,00
Eftersom de fyra faktorerna var ganska starkt korrelerade finns stöd för en endimensionell
skala. För att skapa en ny endimensionell skala gjordes därför en uppgiftsanalys på data från
Finspång. Tio uppgifter valdes ut, av dem var tre från den ursprungliga skalan medan sju tillhörde
den utökade samlingen av uppgifter för mätning av passiv aggression. De tio uppgifterna
mäter allmän social dysfunktion och avvisande av auktoriteter. Dessa uppgifter korsvaliderades
på stickprovet från hela landet. Värdet på α blev 0.84 (korsvaliderat värde). Det har med
andra ord lyckats väl att konstruera en kort och reliabel skala för mätning av passiv aggression.
Denna skala kommer att användas i det följande. Skalan kommer att i den vända formen
att kallas för samarbetsvilja.
Fördelningen av värden i skalan var positivt sned, med ett fåtal höga värden, vilket var att
förvänta. Extremvärdena är speciellt intressanta. De 44 som utgjorde de 11 procent som hade
de högsta värdena i passiv aggression utgjordes till största delen av män: 29 män mot 15
kvinnor. Skillnaden mellan könen var signifikant: χ 2 (1) = 3,832, p=0.05.
Demografiska faktorer
Jagstyrka, efter korrektion för taktiksvar, undersöktes i relation till ålder, utbildningsnivå och
kön. Ålder hade inget samband med jagstyrka. Detsamma gällde utbildning och kön. Se Tabell
8. 8, Bilaga 2.
I 4 av de 11 analyserna var könsskillnaden signifikant, men skillnaderna var små, högst omkring
0,2 SD-enheter. Kvinnorna hade större social förmåga. Männen hade högre emotionell
stabilitet och uthållighet samt lägre samarbetsvilja. I tabell 8. 9, Bilaga 2, återfinns medelvärdena
för de olika åldersgrupperna.
I fyra fall var skillnaderna mellan åldersgrupper signifikanta, men ålder förklarade i dessa fall
inte mera än 5 % av variansen. Det fanns möjligen en effekt av ålder som påvisade större
”problem” för den yngsta och den äldsta gruppen än för övriga. I tabell 8.10, Bilaga 2, återges
resultatet av en motsvarande analys för de olika utbildningsgrupperna.
96