Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

8. Studie 5 och 6
Syfte och uppläggning
Dessa studier gjordes för att utöka underlaget för begreppsvalidering av testet. Det gällde
främst mätningen av arbetsmotivation och arbetsrelaterade attityder (resultatorientering, inställning
till organisatoriska förändringar och arbetsvilja), men också personlighetsdimensionerna
social förmåga, positiv grundhållning, emotionell intelligens och passiv aggression. Den
sistnämnda dimensionen ägnas speciellt uppmärksamhet.
De kriteriedimensioner som togs fram ur publicerad forskning i valideringssyfte för dessa
studier var:
• Resultatorientering valideras mot ett mått på prestationsmotivation [206; 207]. Rays
mått på prestationsmotivation är inriktat på prestation i jobbet och passar därför bra för
mina syften. Den version som används här omfattar 20 testuppgifter och är den senaste
som Ray tagit fram i sitt omfattande arbete med frågan. Ray har gjort en stor genomgång
av olika mått på denna variabel och hans mått bygger på omfattande erfarenheter
i forskningen om prestationsmotivation.
• Förändringsvilja valideras mot ett mått på inställningen till förändringar av arbetsorganisationen
[95] 39 .
• Social förmåga och emotionell intelligens valideras mot UCLA:s ensamhetsskala
[224]
• Positiv grundattityd valideras mot intensitet i emotionella upplevelser inom arbetet,
bygger på affektskalor av Tsai, Knutson och Fung [291]
• Arbetsvilja valideras mot arbetstillfredsställelse enligt Arbetslivsinstitutets (ALI) standardmätning
av denna dimension.
Mätning av prestationsmotivation har en lång och snårig historia. Både projektiva test och
självrapportskalor har prövats under många år. Rays skala är väl förankrad i forskningen på
området. Inställningen till förändringar inom en organisation är en ofta diskuterad variabel
som anses vara mycket viktig inom arbetslivet. Trots det var det svårt att hitta publicerade och
utprovade mätinstrument som kunde användas för att begreppsvalidera testets mått på förändringsvilja.
Här använder jag mig av ganska nyligen publicerad metodik [95]. Higgins skalor
[97] har fått en viss uppmärksamhet inom teoretiskt orienterad socialpsykologisk forskning
och togs därför också med, trots att de vid en preliminär granskning inte gjorde ett särskilt
trovärdigt intryck 40 .
Balans i livet mellan familj och arbete mättes med en skala som jag tidigare utvecklat [264].
Den kan användas både för att ge ett globalt mått på balans, dels för att mäta balans i meningen
att arbetet inte stör familjelivet och tvärtom. UCLA:s ensamhetsskala har jag tidigare använt
i studier av emotionell intelligens [61]. Tsai, Knutson och Fung har en bred ansats till att
mäta emotionell intensitet som här modifierats för att gälla arbetslivet. Andra tänkbara ansat-
39
Senare har jag fått tillgång till Oregs skala för att mäta motstånd mot förändringar [195]; den kommer att användas
i en senare studie i denna rapport.
40
. Många frågor om barndomsupplevelser ger skalorna en ganska ”distal” karaktär; erfarenheten visar att sådana
skalor sällan är lyckade. Det är lite förvånande att dessa skalor väckt intresse i socialpsykologisk forskning.
91